Hej. Jag har läst här i 1,5 år snart. Jag är runt trettio år och jag minns hur jag som yngre verkligen kämpade emot alkoholkulturen. Jag vägrade börja dricka och slutade umgås med de som drack i tonåren. Jag hatade när vuxna drack trots att inget allvarligt hände, men jag hatade personlighetsförändringen hos de vuxna när de drack. Åren gick och att vara nykterist i gymnasiet gjorde mig så utanför så i slutet av gymnasiet slutade jag kämpa emot och började dricka. Gick ut varje helg och drack måttligt. Kände mig äntligen normal fastän varje festhelg gav mig ångest. En kemisk ångest antar jag. För i övrigt gjorde mitt drickande att jag passade in och jag hade många vänner.

När jag gifte mig drack jag väldigt sällan men pga mycket ensamhet i relationen började jag dricka allt mer. Fastnade i en hemskt dålig ovana och drack för ofta och för mycket och var bakis på jobbet.

Sedan blev jag gravid. Jag minns hur jag upplevde det som att det räddade mitt liv. Jag drack inte på tre år och jag mådde så bra. Fick ett till barn och drack väldigt sällan.

Men de sista två- tre åren har något hänt. Jag har långa perioder då jag inte dricker men så faller jag in i ett dåligt beteende där jag dricker för ofta. Och jag hatar det!!! Hatar hur jag mår av det. För ett år sedan trodde jag att jag var deprimerad och jag slutade dricka. Ganska snabbt kände jag mig glad och nöjd och insåg att det var alkoholen som gjorde mig sjuk. Ändå dricker jag igen! Inga stora mängder (kanske) men ändå för mycket och för ofta periodvis.

Jag tror att min egen far är sk. periodare (inget han erkänner) och min farfar var alkoholist. Och jag tror det är därför jag varit så emot alkohol större delen av mitt liv. Men kanske är det också det jag "drabbats" av? Jag känner mig som en nykterist och alkoholist i samma kropp?!

Jag är så trött på att falla igen och igen och nu bara måste jag lyssna på mitt inre som säger åt mig att inte dricka- nånsin. Men jag vet inte om jag klarar det. Jo, jag klarar det alltid ett par månader när jag väl bestämmer mig, men faller alltid tillbaka igen. Och jag orkar inte mer. Jag och alkohol passar inte alls ihop och har aldrig gjort det. Jag får sådan ångest av det. Jag vet inte om jag dricker mkt jämfört med andra men egentligen spelar det väl ingen roll eftersom exakt varje glas får mig att må dåligt...

Nu tänkte jag i alla fall att det kanske hjälper mig om jag skriver här. För jag vill så gärna sluta dricka! :-( För alltid.

Lim

Att vara vid vatten är härligt så det ska jag absolut försöka vara i sommar ?

Nu har jag varit helt fri från A i tre månader. Det känns varken långt eller kort. För det är inte tiden som är det viktigaste utan det är känslan och beslutsamheten som är det viktiga. Om jag hade satt ett mål att vara nykter i bara tre månader så hade de månaderna inte betytt nåt, om jag hade börjat dricka igen. För då vore jag ändå fast i alkoholens vidriga fängelse. Och samma film hade spelats upp igen. Jag är glad för dessa tre månader. Men jag var glad också efter en månad. För beslutet var förankrat i mig lika mycket då som det är idag. (Även om det i och för sig är lättare nu i och med att min kropp är avgiftad).

Jag tycker jag ser pigg och frisk ut även när jag är trött och förkyld. För jag är renad från giftet och jag är äntligen fri.

Jag vet att jag inte skriver om hur jag var när jag drack. Alla pinsamheter och idiotiska saker jag gjort. Men då och då tänker jag på dem och får ont i bröstet av ånger. Jag skriver mer om hur bra det känns utan alkohol, för det känns mer peppande för mig att tänka på. Ångest över det förflutna har jag haft så mycket redan så en sådan ångest ska inte min framtid präglas av. Jag ska aldrig dricka igen så några nya anledningar till ångest pga alkohol ska jag aldrig skaffa mig.

Jag har dock några specifika minnen jag plockar fram ibland när ett litet sug kommer. Minnena är som slutscener av hur kvällen slutar om jag exempelvis dricker vin när jag donar i trädgården. Jag kan inte ens skriva ner dem. Men tänker jag på det så förvinner suget fort som blixten.

Godnatt alla, var rädda om er själva.

Tack vare rätt inställning, beslutsamhet och tankeverksamhet, har det gått så bra för dig. Dina sug minskar i antal och styrka, dina tankar på alkohol leder inte till obehag eller sug. Till slut upphör sugen helt. Du har befriat dig från alkoholen.
Du har gjort helt rätt, det har gått bra för dig, och det kommer att fortsätta gå bra. Du har lagt grunden för en stabil och varaktig nykterhet. Bra jobbat!

Önskar dig en fortsatt fungerande nykterhet, ett liv i frihet, ett riktigt liv. Kramar!

AlkoDHyperD

Vet inte om jag skrivit i din tråd förut, men har följt dig sporadiskt. A-historiken kanske ser annorlunda ut men vi har ungefär samma "frihetsdatum" skulle jag tro, då min sista kontakt med skiten var 29/1.
Och visst är det så. Den inre beslutsamheten är så befriande. För mig krävde det flera månaders jobb med mig själv på molekylnivå? innan de vita knogarna byttes mot ett personligt tyst löfte och acceptans.
Stort grattis till oss Lim,och er andra som fattat beslutet, högsta vinsten är själslig befrielse!

Lim

Tack snälla pi31415 och AlkoDHyperD ?? ja visst är det en befrielse! Vilka fina kommentarer och hejarop ni ger ❤

Idag bestämde jag mig för en sak. De pengar jag förut i mina "drickarperioder" lade ner på alkohol ska gå till bra saker nu. Jag ger till två välgörenhetsorganisationer och så tänker jag liksom ringmärka vissa saker varje vecka som jag köper. Exempelvis en bukett blommor eller en god glassort till barnen etc. Att tänka när jag köper det att det är istället för alkohol.

Ofta när jag handlar tänker jag efter jag betalat "det hade blivit 70 kr dyrare förut när jag inte kunde låta bli att köpa öl". Och 70 kronor är 70 kronor. Pengar att exempelvis skicka till länder i krig. Där de gör nytta istället för att de spenderas på vin eller öl som söndrar mig inifrån och ut.

Jag har kommit till en fas nu också där jag bara inte kan begripa hur jag kunde dricka hemma medan jag gjorde "mammasaker". Lagade mat, städade, tittade på film etc. Att jag inte skämdes? Nu skäms jag bara jag tänker tanken att sitta med dem berusad och löjlig och oseriös. Alltså jag kan inte förstå att jag gjort så massor av gånger?? Så himla pinsamt. Värre än pinsamt, men just ikväll är det pinsamt jag tycker det är.

Åååååå jag är så glad över att jag aldrig ska vara så pinsam mer. Glömma bort viktiga samtal och lova saker jag sedan har svårt att hålla. Överkompensera dagen efter med skam i hela kroppen.
Tack och lov.

Godnatt alla där ute ❤

Lim

Imorgon har jag inte druckit på 100 dagar. Mer än ett fjärdedels år har jag hållit min kropp fri från giftet. Hundra dagar till så har det gått mer än ett halvår. Känner inte att tiden är det viktigaste, vilket jag skrivit förut, men jag minns ändå hur det i vintras var en stor bedrift för mig när jag klarade tio dagar utan att dricka. Ibland gick det knappt fyra dagar fast jag försökte. Så på något sätt är tiden ändå viktig. Att komma längre och längre ifrån eländet.

Trevlig helg allihopa ❤

Så fint att höra.. Du pratar om skammen för dig som full.. Ja det ska vi inte glömma bort. Men tror att dina barn är väldigt glada och tacksamma för din nykterhet nu.. Jag pratade med min 13-åring idag och han sa att han inte mindes alla gånger han bett mig att inte dricka.. Jag sa till honom att det inte är bra att förtränga saker, och att vi alltid kan prata om mitt a-problem när han vill.. Vi var ute på cykeltur i solen, så skönt. och friskt.. Kram

Sinnituss

Visst är dagarna viktiga!100 dagar är många bra dagar! Grattis till att du lyckats så bra

Lim

Tack miss lyckad och Sinnituss. ❤ och jag har läst att det gått 1,5 år för dig miss lyckad! Grattis!!! Jag är glad för din skull. Och glad att se exempel på att det går. Jag ska också vara nykter så länge och mer. Det har jag förut och ska igen. Du verkar så bra med dina barn... öppenheten och dialogen ni har är helt säkert jättebra och kommer att hjälpa dem i framtiden när tankar kommer om alkohol.

Jag drömde att jag råkade dricka en öl inatt. Kanske för att jag igår reflekterade en extra gång över hur bra det är att jag inte dricker. Min son ramlade med sin cykel igår framåt kvällen. Och jag kunde springa ut och hjälpa honom och inte bli nervös över om jag har druckit och tänk om vi måste till sjukhuset och jag har druckit!? Och jag kunde prata med grannarna och se dem i ögonen. Nu gick allt bra och han var oskadd. Men ändå. Det kunde varit värre och vad vidrigt det hade varit om jag varit berusad. Eller ens lullig på ett eller två glas.

Ha en bra dag allesammans ???

Sinnituss

Jag har också tänkt på det här med att kunna ta hand om sina barn alltid oavsett vad som händer.
Mina barn är äldre och ute en del på helgerna. Jag tycker att det är viktigt att de vet att de alltid kan bli hämtade. Om något händer kan jag alltid ta bilen. För några månader sedan var det inte alls självklart att någon av oss föräldrar kunde köra en lördagkväll (eller tisdagskväll för den delen) Känns tryggt och är ännu en av sakerna på + sidan med att inte dricka.
Ha en bra dag!

Lim

Hej allesammans.

Vill uppdatera litegrann. På lördag har det gått 4 månader av mitt nya nyktra liv.

Jag hade en period för ett par veckor sedan där jag kände en svag oro för sommaren, att det skulle blir svårt att stå emot alkohol då. Men nu har det varit flera soliga dagar och jag har inte blivit sugen. Jag känner hur semestern närmar sig men jag är hundra procent säker på att den blir alkoholfri. Jag skulle inte för något i livet bryta det här.

Ångesten inför semestern har också släppt. Det kanske den gjorde samtidigt som jag slutade oroa mig för att jag skulle bryta nykterheten eller oron jag hade för att jag skulle ha "vita knogar" på semestern. Nu är jag liksom helt nykter i varje cell och i mitt sinne. Jag har accepterat mitt öde. Och just nu känner jag mig stolt.

När jag ser folks bilder på vin etc så blir jag ärligt talat inte sugen. Jag känner fyllan och jag känner smaken av gammal alkohol i munnen, jag känner ångesten som kommer dagen efter. De kan romantisera hur mycket de vill men det är bara alkohol, en äcklig dryck som suddar ut moral, goda värderingar och hälsa. Och ja, säg man dricker det där glaset som presenteras på bilden? Och? Vad ger dig mig? Det är ett glas med äcklig dricka. Jag kan inte formulera vad det är jag vill säga. Men det är bara så att jag upplever att jag har sett igenom alkoholromantiken. Alkohol är varken mysigt eller romantiskt ju. Det är ju bara en äcklig och farlig vätska?! Vad håller folk på med när de romantiserar kring den och gör det till norm att man ska dricka den? Det är helt obegripligt för mig nu när jag kommit såhär långt i min process.

Jag tror på allvar att det kan vara så väl som att jag faktiskt aldrig nånsin i mitt liv kommer att dricka alkohol igen. Jag tror faktiskt att jag är fri för alltid.

att det fortsätter att gå bra för dig.

Ja du ska känna dig stolt, för att du lyckats bli fri från alkoholen. Det är starkt gjort.
Du tänker också helt rätt. När du slutade oroa dig inför sommaren och semestern, så blev du lugn och trygg. Om man inte oroar sig för kommande situationer och miljöer som kan trigga frestande tankar och sug, så blir man också säkrare i sin nykterhet. Med tiden upphör dessa tankar och sug. Kanske det är just det, större säkerhet, som du börjar känna nu.

I en del gammal tro, asatron, sas det att det fanns tre ödesgudinnor (nornor) som "spann en tråd" för alla människor, och som avgjorde deras öden under sina liv. Tänk om din "tråd" löper längs en nykter stig i frihet. Frihet utan alkohol. I så fall ett mycket positivt öde. Det kan mycket troligt bli ditt öde.

Grattis till snart 4 månader Lim!

Tankarna på äcklig alkohol har jag också fått. Hur kan folk bara berusa sig? Har ju sambon här hemma som är småfull titt som tätt.. Ingen vacker syn. Tänker på hur jag själv såg ut. Rödsprängd i ansiktet, vaggande stapplande gång, ölmage. Dessa minnesluckor och mornar jag vaknade och inte visste om det varit bråk eller ej..Dåligt mående, skam och skuld... Vill aldrig mer ha det så.... Kram

Lim

Pi31415 och miss lyckad, tack för era kommentarer.

Ja tänk om det är så att min tråd löper längs ett nyktert liv! Vad fint det vore! Så himla fint! Jag önskar det av hela mitt hjärta.

Jag har haft så mycket att göra hela våren. Alltså mer än nånsin förr egentligen vilket gjort att jag varit ledig i knappt en dag per vecka. Allt som jag gjort och klarat av kommer leda till nåt väldigt bra och jag kan verkligen säga med hundra procents säkerhet att om inte den här våren också varit nykter hade jag inte varit i mål nu. Men det är jag nu. Jag har jobbat heltid och studerat heltid samtidigt i ett par månader nu och trots det faktiskt haft ork och kraft över till hem och barn osv. Trött, ja! Men hade jag varit i en period av drickande hade jag behövt ge upp. Jag hade inte klarat det. Och hade jag gett upp pga. Alkohol kan ni ju gissa hur dåligt jag hade mått nu?!

Jag är en ganska orolig person och har fortfarande ångest ibland både med och utan anledning, men jag känner mig ändå i grund och botten som en trygg person nu och utan lik i garderoben att ha ångest över.

En sak dock, om jag känner mig risig, ful, upplåst pga pms, grå... då blir jag lite extra nere av det. Det är nog för att jag förväntar mig att jämt känna mig lite skinande. För det gör jag oftast. Inte så att jag går omkring och känner mig snygg, men jag känner mig frisk och sund och jag tycker mina ögon har ett sken av välmående. Så när jag inte ser mig själv så i spegeln så tänker jag att jag ser ut som när jag drack. Men jag måste lära mig att acceptera dåliga dagar även som nykter. Man kan inte alltid skina som jag ?????

Hur som helst. Snart ska jag ta ett stort glas isvatten och lägga mig och läsa medan barnen leker i sommarkvällen.

En stund i alla fall. Sedan måste jag sova för jobbet finns ju kvar imorgon trots att jag klarat av mina studier!

Och vet ni en sak.... jag har funderat lite på det här med att vara öppen med sina alkoholproblem. Jag har ju varit det delvis med min närmaste familj och jag har beskrivit mitt förhållande till alkohol och får stöttning. Men jag har aldrig nånsin berättat om hur ofta jag faktiskt druckit mig full och hur ofta jag varit bakis och vad otroligt många minnesluckor jag har haft ibland. Och hur besatt jag varit av alkohol i perioder.

Men nångång, kanske när jag når min årsdag av nykterhet, ska jag berätta sanningen. Så att alla förstår hur viktigt det är att jag fortsätter vara nykter. Anledningen till att jag vill vänta med den ärligheten är inte för att jag tror jag ska ångra mig utan för att jag vill att alla jag berättar för ska se mig som nykterist innan de ser på mig som alkoholist.

Nykteristen är den jag är och alkoholisten är den jag var nära att bli.

Kram på er alla och kämpa på ❤ Det är värt allt med denna sinnesfrid.

Lim

Den här helgen har varit stärkande för mig. För flera gånger har jag behövt möta människor både mitt på dagen i solen, sent på eftermiddagen, på kvällen och till och med mitt i natten. Och jag har kunnat göra det utan att oroa mig för om det märks att jag druckit tre öl eller en flaska vin. Till och med när det hände en sak mitt i natten och jag fick rycka in kunde jag vara där helt utan oro för mig själv och vad de andra närvarande skulle tro.

Och jag har märkt att fler än jag trott faktiskt är nyktra i min närhet. När jag förut trott att alla dricker vin i sommarkvällen så har jag insett att det inte är så. För plötsligt tar någon bilen nånstans eller kommer ut på trappen med en cola etc. Det uppmuntrar mig och får mig att känna mig lika mkt norm som de som dricker vin.

De som dricker har jag också sett och de ser läskiga ut på ögonen. Och de ser lite svettiga och ofräscha ut i den fuktiga värmen. Blä.

Jag kan däremot tänka mig att köpa hem en flaska alkoholfritt bubbel inför semestern. Det är synd att det godaste av dem finns på systemet för dit tänker jag inte gå. Jag vill inte stödja en sådan verksamhet utan då köper jag hellre på Ica.

Önskar er alla en hälsosam söndag ❤

Skönt att läsa och du har så rätt angående normen. Och den kanske även börjar förändras. Det kommer mycket alkoholfritt och det finns mer exponerat nu i affärerna. Snart (om inte nu) kan du köpa ditt a-fria bubbel på ICA. Det har hänt mycket på två (år när jag "la av". ) affärerna reade folköl hela sommaren. A-fritt alternativ var säkert 4 ggr dyrare. Tack och lov var folköl inte min last. För att både ha a-djävulen och "snåljåpen" tjattrande hade kanske lett till dåliga val.

Lim

Skriver samma som i en annan tråd om midsommar. För jag vill spara känslan jag har nu. Skriva ner litegrann.

Det regnar ute och jag har fönstret lite öppet. Barnen sover bredvid mig i samma säng och i olika sovrum i huset ligger mina nära släktingar och sover. Vi har firat många, barn, unga och gamla.

Och vi sover borta inatt. Här där jag ligger nu har jag sovit oroligt förut efter sammankomster där jag druckit vin. Det har aldrig varit mycket men lite räcker för att förstöra sömnen ordentligt för mig.

Det har varit blandat idag när det gäller andras drickande. Flera av oss drack alkoholfritt men de flesta vuxna drack någon alkohol. Men det var jättelätt för mig att dricka annat och inte någon frågade om det. Jag har tur på det viset... det är ingen som tycker det är märkligt att välja alkoholfritt. Och sedan råkar ju dessa personer vara van vid att jag inte dricker på midsomrar överlag.

Men inte ens en enda gång blev jag sugen på deras vin eller så. Önskade inte att jag kunde ta ett glas. Saknade inte känslan av att dricka ETT DUGG. Jag kan nästan börja gråta nu av lyckokänslor. Jag har varit helt fri hela dagen, mått så bra och känt mig så harmonisk i mitt val.

Några här har ett stort alkoholintresse och köper dyra ölsorter och whisky etc men alltså jag finner det helt absurt. Hur kan det finnas intressanta saker med detta? Med gift inblandat i olika vidriga jästa äckliga vätskor? Vari ligger det intressanta? Köpa 33 cl öl för en summa man kan få 6 liter mjölk för. Det ter sig alltmer sjukt för mig ju längre tiden går.

Alltså jag dömer inte de som dricker här. De har alla varit skötsamma och alla som har barn här har varit extremt måttliga eller alkoholfria. Men. Jag mådde ändå dåligt av att se alla tomflaskor efter firandet. Det hade varit så fint att se bara läskburkar och flaskor från alkoholfritt.

Men jag är oerhört glad över att mina barn har turen att ha en nykter mamma. Som inte alls luktar vin eller som ser konstig ut på ögonen. Jag är så stolt över mig själv som lyckas ge dem den mamma de förtjänar.

Jag känner mig också stolt över att barnen i framtiden (vad jag hoppas och ber om) kommer säga saker som "min mamma drack aldrig när jag var liten" och "nej jag vet inte hur det känns med en mamma som är full för min mamma var aldrig det". Det skulle vara så stort för mig.

Trots att jag är vuxen nu så tycker jag inte om när min mamma blir berusad eller jag märker att hon druckit några glas vin. Hon beter sig inte illa alls på något sätt och har inga alkoholproblem, men ändå. Så vad känner inte barn kring en berusad mamma? Det är en otrygg känsla även för mig som vuxen. För ett hjälplöst barn är det ju tusen gånger värre.

Å andra sidan har nog alla som dricker alkohol ett alkoholproblem. Varelse de dricker mycket eller lite. För alkohol är ett problem oavsett mängd. Alkohol är samma sak som problem. Det skulle kunna byta namn till det.

"Vill du ha ett glas problem?"

Vem säger ja till det? Inte jag längre i alla fall.

Glad midsommar! Och godnatt ?

Lim

Jaa Sisyfos, jag köpte faktiskt en liten flaska jättegott bubbel på Coop. Delade den med min syster på midsommarafton. Det var fint.

Lim

God kväll allihop!

Idag hade jag sug! Och jag vet exakt varför. Jag hämtade barnen efter en lång dag på jobbet. Jag längtar efter semester och vila. Det var kaos hemma när vi kom hem och samtidigt ville barnen göra saker som de behövde min hjälp med. Samtidigt behövde jag laga mat. Där och då kände jag att om jag fick en öl hade jag kunnat ta en paus en kvart och ladda batterierna. Men självklart gjorde jag inte det och jag visste hela tiden varför suget kom. Och det försvann snabbt som vanligt.

Hade jag inte varit nykter nu så hade den känslan jag hade idag lett till att jag åkt till Ica och köpt öl, det kan jag lova. Jag hade sett det som den enda vägen till lugn. Och jag hade gjort det fast jag inte egentligen hade orkat åka till Ica och fastän jag inte hade tid. Sedan väl på affären hade jag skämts i kassan. Skyndat hem och njutit en timme max innan ångesten hade kickat in.

Istället har jag lagat mat och sedan lekt med barnen. Det är fortfarande kaos hemma men vi är mätta och barnen har fått min uppmärksamhet och tid. Och jag har noll ångest och kommer inte gå till jobbet bakis imorgon. Tjohej!

Godnatt allihopa! ❤