av Ebba

Det vidare livet.

Adde
mån, 2015-11-30 - 15:34

med den känslan Ebba.......Det finns en lösning om jag väljer det och gör bra saker för min egen skull !

Cyberkram ♥

Ebba
ons, 2015-12-02 - 11:36

Tänk att jag äntligen och på riktigt förstår och känner vitsen med "tjatet" om en dag i taget.

Det är en fantastisk lösning på det stora oändliga i att vara jag här på jorden.

Det blir inte för stort eller för mycket när jag tar en dag i taget.
I början av min nykterhet var en dag ibland som sju (svåra) år.
Jag upplevde fruktansvärda dagar, timmar och nätter fyllda av minnen, oro, självförakt, förvirring, rädslor, hopplöshet, uppgivenhet,ångest.

Jag hade ingen som helst tro på mig själv.
Jag var rädd.

Jag önskar att någon hade sagt till mig då att det inte kommer att vara eller kännas lika svårt för alltid.

Jag tror att jag egentligen hade behövt en behandling, fått stöd och råd av erfarna människor som arbetar med att hjälpa människor att ta sig ur och komma tillbaka.

Jag bearbetade och tänkte dygnet runt utan att ventilera allt med någon.

Som tur var bestämde jag mig för att gå på AA, så helt ensam var jag inte.

Men alla ni som får chansen till behandling, jag råder er att ta den chansen. Jag ser på behandling som något lyxigt hur knäppt det än kanske låter...

För ett år sedan var jag rädd varje gång jag gick ut med soporna.
Oklart varför.
Jag är inte längre rädd när jag går ut med sopor.
Det är bara en av alla positiva förändringar som livet utan alkohol har lett till.

Phuuu!
Jag är så glad att det är över.
Alkoholmissbruket.

aeromagnus
ons, 2015-12-02 - 21:58

Ja en dag i taget och ingen alkohol hemma är de bästa tipsen för en som vill sluta med a. Enkla att genomföra utan hjälp, men ack så svåra att följa.

Ebba
fre, 2015-12-04 - 17:18

Stormen har lagt sig.
Jag drack för att få en paus.
Jag drack för att bli lugn och le.
Jag drack för att oron skulle försvinna.
Jag drack för att slippa tänka noga innan jag sade eller gjorde något.
Jag drack för att bli pigg.
Jag drack för att få ork och lust.
Jag drack för att allt är så sorgligt.
Jag drack för att det var fredag.
Listan kan göras lång.

Nu känner jag (efter snart 1,5 år som nykter) att allt det jag trodde att vin eller öl gav mig har kommit till mig just för att jag har slutat att dricka.

Det kom inte över en natt.
Inte över en vecka.
Ärligt talat är det nu jag på allvar börjar känna resultatet och tro på att det är sant.

Mitt liv är fint och jag är pålitlig, jag vågar tro på att även jag är kapabel till att leva och tycka om att leva.

Det är helt otroligt vad som har skett inom mig sedan jag slutade dricka och började lära mig hantera allt på ett för mig nytt sätt.

Jag hörde Knausgård säga att han vaknar deprimerad varje morgon.

Det gjorde jag också och när jag hörde honom säga det insåg jag att jag inte längre vaknar deppig.

Kan det ske med mig vet jag att det kan ske vem som helst.
Jag trodde att min sol var skymd för alltid, det var den inte, den var dold av mitt eget feltänk och oförmåga att fatta bra beslut för mig.

Det är en lycka att inse att man själv har makten över sitt eget liv.

Förut fnös jag åt att man själv har makten.

Nu känner jag att det är så och att alla har råd för det handlar om att ändra tankesätt och det är gratis.

Till sist vill jag tipsa om att se del 2 av Jills veranda på SvT play.
Det var ett riktigt fint avsnitt :)

Leverjag
fre, 2015-12-04 - 17:32

Ebba, du målar så bra...

...Din själsliga resa och jag kan känna din glädje och tro på det du skriver. ?

Tack för tips. Här är inte stormen över vilket gör att jag får hitta på ngt annat. Kanske se programmet tex. :-)

Ebba
tors, 2015-12-10 - 13:24

och det går visst att lära gamla hundar att sitta.
Man kan ändra sig.
Man kan förändras.
Man kan lära sig.
Man kan utvecklas.
Man kan ta till sig ny kunskap och ändra ställning och inställning.

Jag tänker mycket på att jag känner att det är så och det får mig att le.
Det känns hoppfullt.
Nyss gjorde jag iordning hett vatten med kanel, citron och färsk ingefära att dricka eftersom att det känns som att jag håller på att bli förkyld.

För ett halvår sedan avskydde jag ingefära, nu har jag plötsligt lärt mig att tycka om det.

Det är underbart att det är möjligt att förändras!

(Tack leverjag <3 )

Leverjag
fre, 2015-12-11 - 18:19

Ja det går Ebba!

Vi behöver bara tro på det och ge oss de första bevisen...
Ingefära min favorit just nu i allt. På yogan säger de att den hjälper energin och att rensa systemet :-)

Kram

Ebba
lör, 2015-12-12 - 10:00

Vaknade denna morgon med en aning huvudvärk och en liten längtan efter att få sova en timme till.
Huvudvärken beror på en liten förkylning och kanske chokladglassen jag åt till Skavlan igår?
Jag känner en sådan enorm lycka över att det inte beror på för mycket vin.
Drack kaffe i sängen, njöt och lyssnade till årets julkalender på tv som min lilla dotter älskar.
Den får lätt 5 plus av henne.

Nu ska jag fixa varm choklad i termos och så ska vi gå ut i skogen och undersöka kottar, mossa och allt annat spännande man kan finna där.

anonyMu
sön, 2015-12-13 - 21:36

Det gör mig varm och glad att läsa det du skriver. Ja, inte att du har huvudvärk så klart. Men den sista meningen: "Nu ska jag fixa varm choklad i termos och så ska vi gå ut i skogen och undersöka kottar, mossa och allt annat spännande man kan finna där." Vill bara säga att du är fantastisk. Världens bästa! Glöm aldrig det!

Kram

Ebba
sön, 2015-12-20 - 09:27

Mannen jag försökte hjälpa i väntsalen innan mitt tåg gick.
Jag hade inte mycket tid men såg en anställd som borde kunna hjälpa till och sade: det sitter en man och sover där med en cigarett i handen, han behöver hjälp.

Vid hans fötter låg en påse från Systembolaget med burkar i.
Jag gick in och satte mig och såg från min plats att han lagt sig raklång och somnat hårt och tungt.
Människor passerade honom.

I mitt huvud fortsatte meningen att upprepa sig: Han behöver hjälp.

Så långt denna dryck kan få människor att sjunka.
Så djupt dem att sova.
Att ljudet av människor påväg från och till på en station i dagsljus ej kan väcka dem.
Och vad såg de som passerade mannen med påsen från systemet som somnat för att han var så full?
Något äckligt.
Något tragiskt.
Något lortigt.
Inte ens värt att bry sig om mer än att sucka åt och irritera sig på.

Och hur går han vidare när han har nyktrat till?
Kanske är det enklast att fortsätta dricka för att orka vara denna "värdelösa" individ?

etanoldrift
sön, 2015-12-20 - 10:18

Ja, det är ju just så här vi definierar en "alkoholist".. Är man inte "där" så är man inte alkoholist "på riktigt"..?
Visst är det sorgligt och beklämmande!
Men sedan finns en sanning i att mannen på sätt och vis har valt det här alldeles själv..
Han föddes inte i en väntsal (även om hans bana kanske började tidigt?)
Visst, vi kan dela ut lägenheter åt alla parkbänks-alkisar, men kontentan blir ofta att de tillsammans med sina dryckesbröder och systrar för ett sånt liv, att grannarna blir störda (och det slutar med en vräkning)
Vi kan ta in dem på avgiftning, men även om de har någonstans att ta vägen efteråt, så fortsätter de allra flesta i sina vanliga invanda hjulspår.
Det vi måste se, är att vägen till den där bänken i väntsalen inte är speciellt lång idag!
Att "alkoholist" är man långt innan man sitter på en bänk med en plastpåse ölburkar vid fötterna!
Jag har en gammal skolkamrat som ännu inte blivit vad man kallar ålderspensionär. Han var populäraste killen i plugget.. En riktig tjejmagnet! Behövde sällan betala för sig på krogen, eftersom det var gott om folk som ville bjuda. En del ville gärna ha hans sällskap, eftersom tjejerna flockades runt honom. (när det regnar på prästen så stänker det på klockaren)
Med åren så utvecklade han en svårartad alkoholism och lider idag av alkoholdemens av det allvarligare slaget! Han har åkt ut och in på Torkar och har förmodligen besökt de flesta behandlingshem som finns i landet!
Att han inte sitter kvar på en parkbänk eller är död, beror på att han har en syster som efter många år och med hjälp av kontakter inom vården fick honom tvångsintagen. Idag känner han inte längre igen henne, sitter i rullstol och är knappt medveten om sin omgivning eller vilken dag det är..(fast det händer att han frågar efter en öl fortfarande..)
Alkoholist, kan man vara trots en skitsnygg fasad, med fint jobb, lyxvilla, bil och social status.. Skillnaden är att man har en snygg soffa att ligga och sova ruset av sig på om man inte orkat ta sig i säng..
Att ingen ser, när man ligger där och snarkar medan cigarettfimpen bränner hål på fina bordet..
Kanske har man en fru, som torkar upp spyorna och lägger kläderna i tvättmaskinen..?
Det funkar, tills "skyddsnäten" försvinner, tills frun tröttnar och tills alkoholisten sålt allt av värde till folk som gärna lurar av dem allt! Men det är en låååång resa dit!
Och tyvärr kan alkohol vara ett av de gift som dödar en person allra långsammast, utan att de vill sluta.. (ja, de vill givetvis ha drägligare levnadsförhållanden, men inte till priset att ge upp alkoholen!)

Ebba
sön, 2015-12-20 - 12:42

"Men sedan finns en sanning i att mannen på sätt och vis har valt det här alldeles själv..
Han föddes inte i en väntsal (även om hans bana kanske började tidigt?)
Visst, vi kan dela ut lägenheter åt alla parkbänks-alkisar, men kontentan blir ofta att de tillsammans med sina dryckesbröder och systrar för ett sånt liv, att grannarna blir störda (och det slutar med en vräkning)
Vi kan ta in dem på avgiftning, men även om de har någonstans att ta vägen efteråt, så fortsätter de allra flesta i sina vanliga invanda hjulspår."

Hur JAG tänker och känner:

Lösningen är verkligen inte att dela ut bostäder åt "parkbänks-alkisar",
jag vet inte men jag är väldigt intresserad av människan bakom det man ser.
Om det så är en "parkbänks-alkis" eller en operadiva på scen i scenkläder.
Det jag önskar är att ALLA människor som sitter fast i missbruk och alkoholberoenden ska klara att ta sig ur det och börja bygga upp sig själva och sina liv.
Alkoholister är individer, det är symptomen som är desamma.

På dig låter det ibland, kan jag tycka, som att det vore så enkelt och som att folk är enbart dåliga och ovilliga som låter det gå så långt att de super bort allt de har och orsakar lidande för nära och kära.
Alkoholism är en sjukdom, en dödlig sådan och JA man måste själv vilja tyvärr.
Den är klurig och förjävlig denna sjukdom som förgör och förstör så mycket.

etanoldrift
sön, 2015-12-20 - 17:10

Jag önskar också att vi kunde få ALLA alkoholister nyktra! Tro inte annat!
Det spelar ingen roll om man hamnat på "parkbänken" eller sitter i en flott villa.. Om man dricker "sofiero" eller årgångsvin..
Men vad vi önskar och vad alkoholisten i själva verket innerst inne vill, är ofta två helt olika saker!
Jag skulle önska att vi hade tillgång till en boendeform, där de som har alkoholproblem vore välkomna! Men med någon form av personal som kan avhysa "icke önskvärda element"
Sedan har vi problemet med människor, som egentligen är psykiskt sjuka och som funnit att alkohol är en fruktansvärt effektiv "självmedicin".. åtminstone i början..
Själv lägger jag inga som helst moraliska aspekter på dina åsikter, Och jag tycker att du verkar ha ett hjärta som vill ta hand om även de som samhället oftast vänder ryggen..