Oj, den råkade åka iväg.. :) här e jag lillesyrran som har tappat kontrollen över drickandet. :) tänkte skriva mitt första inlägg så råkade jag visst klicka i väg det.. Jag har följt med här på forumen nu till och från i september och jag tycker det är så skönt att höra era berättelser. Tack. Känner igen mig både här o där.
Jag måste sluta dricka alkohol helt antar jag,
Nu ska jag gå o sova
Tack till alla er

@starten på det nya

Ja. Vi har känt varandra i över tio år och han är mycket förstående.

Idag slutade jag lite tidigare och hann både äta och pusta en stund innan kören. På lördag ska vi uppträda. Innan dess ska jag ha lärt mig texten till nio låtar utantill. Sju sitter hyfsat, två sitter inte alls. Jag har använt text på papper för länge, man förlitar sig på det då. Vi får ha papper, men det ser inte så kul ut. Inlevelsen blir dessutom bättre om man kan texten helt utantill.

Enda sättet att lära sig utantill är att lyssna och sjunga med. Om och om och om och om igen. Jag spelar varje låt tre gånger i sträck, och sen börjar jag om igen. 3 x 9 låtar. Det tar sin tid. Och jag började träna på allvar ikväll efter kören 🤣 Jag kan bara göra så gott jag kan - hela kvällen imorgon sjunger jag typ. Kan nog repetera sångtext på mina promenader imorgon och lördag morgon också.

Och nästa termin lovar jag härmed mig själv att träna sångtexterna fortlöpande. Punkt. Samma sak som jag har lovat mig själv varje termin sen hösten 2018. Det händer inte. Jag måste ha en deadline, dvs ett uppträde, att förhålla mig till. Orka.

Det är i alla fall som typ meditation att sjunga och ”plugga” sångtexter. Det är helt omöjligt att släppa in en enda tanke på något annat. Och alla aktiviteter som inkluderar både kropp och hjärna, och som väcker lust och glädje, är kanonbra återhämtning 😍

Kram 🐘

Tack @EsterHanna för ditt råd🌸
Ja ”kriget” måste man tänka långsiktigt på för att nå fred och framgång. Just nu innebär det att backa.
Hur gamalt är ditt barn?
Jag har funderat på drt där om jag borde prata med barnen om alkohol och hur vuxna blir då. Att på något vis prata om det lite mer generellt och vara tydlig med att drt är fel av vuxna/föräldrar att bli onyktra när de är med sina barn. Men jag vill inte skrämma dem eller prata så att de kanske missförstår och tror att de har ett ansvar att göra något. Samtidigt vill jag att de ska förstå vad som händer. Att när en vuxen dricker alkohol så blir de så där konstiga och det är fel. Det är okej för dem (barnen) att inte tycka om det och det är okej att säga till.
Mina barn är bara 4 och 5 år så det är svårt att veta vilken nivå jag ska lägga mig på.
Du får gärna dela med dig av din egen erfarenhet här @EsterHanna ☺️

Glömde ditt inlägg kunde nästan varit skrivit av mig, jag drack vid matlagning, städ osv. Jag drack för att minska min ångest och stress nu vet jag att det bara blev värre.
Jag pratade också med min chef och fick hjälp den vägen nu har jag varit nykter i runt 144 dagar så det går att vända och jag tror på dig

Välkommen till forumet 😊 Tycker du redan tagit flera stora steg dels så skriver du här det var iaf för mig ett stort steg.

Men du har också pratat med din chef, det är ett riktigt stort och modigt steg. Jag antar att du kommer få hjälp och stöd av din arbetsgivare ?

jag sitter på ett hotellrun i Portugal. Jag är på Träningsvecka ned Friskis senior, Detta är min åttonde resa, Har varit nykter i 18 år. Har slutat gå på AA? Plötsligt började jag dricka igen. Jag sitter nu på hotellrummet berusad och kan inte gå ner på kvällens middag. Har varit väldigt flitig på alla träningspass.. Solbränd och fräch har jag nu tappat kontrollen helt. Skall åka hem i morgon.
Att välja fyllan framför min fina form????? Jag dricker och äter chips. Herregud hur kunde jag låta detta ske. HJÄLP

Jag måste ändra mig nu.
Jag har pratat med min chef, en psykolog och en läkare.

Tyvärr så känner jag mig så jävla värdelös så jag kommer väl inte att klara av det.

@vår2022 Hundpromenader i skogen är så läkande! Jag mår såå bra i skogen, måste ut varje dag (tur jag har skogen inpå husknuten)!

Jag vill oxå söka nytt jobb, men vet inte om jag orkar eller vågar. En sak i taget.
Jag håller tummarna för att du hittar nåt intressant att söka. Vet inte ens hur det ser ut på jobbfronten nu, finns det bra med jobb att söka?

Fredag imorgon, känns inte fel!
Sov gott! 🤗

@Ase Jag tänker lite som dig att jag vill berätta men att jag samtidigt är skeptisk till det OM jag inte skulle kunna hålla mig nykter. Jag kommer inte berätta något nu, det får komma när det kommer. Jag är inte redo än. När vi är det får vi vara lika modiga som @vår2022, fantastiskt bra jobbat! ❤️

Det där med att berätta får mig att minnas när vi hade vårat prat med min pappa om hans alkoholvanor. Hur otroligt allvarligt, krystat och skamfullt det var - minns det som något fruktansvärt. Han blev ledsen och skämdes så mycket, han blev så tagen på sängen av att alla i familjen hade samlats för att konfrontera honom. Men det ledde fram till ett nyktert liv för honom. Ett fantastiskt liv utan A. En negativ jobbig mörk upplevelse ledde till något ljust och bra, för oss alla.
Vi har alla olika resor och våra erfarenheter skiljs åt. Men jag hoppas att vi alla landar i nykterhet och att vi hittar förlåtelse både för det vi gjort våra kära och för att de kan förlåta oss.
Kram

@Rehacer härligt!
Du somnar glad och vaknar glad imorgon😊
Sov gott💖

Godkväll,
Har varit en dag med sug vid flera olika tillfällen. Jag har varit Hungrig, jag har varit både Lonely & Ledsen och jag har varit Trött och alla dom känslorna är det ju lätt att dricka på.
Men jag sätter en ✅ i almanackan idag. Somnar glad.

@9x19 Jag vill börja med att hälsa dig välkommen hit till forumet, här är du bland vänner💖.
Det som du beskriver är vi många som har upplevt här. Det är så här beroendesjukdomen ser ut.
Du ville inte att det skulle bli så här på eran mysiga helg i stugan. Det blev fel för att när du dricker alkohol så kan du inte längre styra över hur mycket det blir.
Att bli så full ger ångest, skam och skuld.
Men snälla du försök att vara snäll mot dig själv.
Det fins mycket stöd och råd här inne.
Läs runt i olika trådar och skriv och sätt ord på det du känner. Det hjälper faktiskt!
Du är inte ensam💖
Kram

Jag har druckit för mycket, för ofta och av fel anledningar. För att dämpa min ångest. För att orka ta tag i vardagliga uppgifter (det är ju roligare att dammsuga när man dricker vin).

Hittar på bra anledningar till att ta ”ett” glas vin en onsdag (”Jag lagar ju Pasta Alfredo det kan man ju inte dricka mjölk till”). Det där enda glaset vin blir ju ett när man lagar maten, två till maten och två efter maten. Kanske öppna en flaska till.

Sen vaknar jag på torsdagen och känner mig av någon märklig anledning inte lika härligt kontinental längre. Nu är jag bakfull och ska köra bil. Hoppas att jag inte fastnar i en trafikkontroll.

Segt att jobba. Man är seg och grinig. Skjuter upp saker. Hittar på ett skäl till att åka hem tidigt, ”jobba lite hemifrån”.

Middag. Hmm… ett glas vin skulle väl pigga upp?

Helgen kommer. Jag slentriandricker en box vin ensam utan problem under helgen. Gärna mer.
Skiter i att ta tag i dom där sakerna som jag skulle hinna med i helgen. Orkar inte träna.

Och så rullar det på.
Jag bestämmer mig för att inte dricka mer en flaska vin på en vardagskväll. Men se där! På bolaget kan man ju köpa enlitersflaskor! Ha! Fan vad smart jag är!

Jag har träffat en fantastisk tjej. Samma situation som mig själv, 40+, separerad, tonårsbarn varannan vecka. Jag har fått låna en mysig stuga ute på landet av en kompis. Vi bestämmer att jag fixar allt, packar mat (och vin! Viktigt!) och allt man behöver för en helg på landet. Väl där så tänder jag en brasa, sätter på lite musik, börjar komma i ordning.

Jag ber henna sätta sig ner med ett glas vin och gott tilltugg medans jag börjar fixa middagen.
Kocken ska väl få ta ett glas vin? Självklart.

Jag kommer knappt ihåg middagen.
Jag super mig redlös, somnar tidigt. Ramlar tydligen ur sängen. Stapplar runt dyngrak.

Jag ligger däckad i sängen medans den underbara tjejen diskar i ordning efter middagen.

Nästa dag är inte den roligaste i mitt liv. Skam, skuld, ångest. Vem fan beter sig så här?

Jag är en sådan jävla, jävla idiot.
Jag borde få en hi-five. I ansiktet. Med en stol.

Det kan väl inte bara vara jag som funderar på hur det går för alla som kommer och går här på forumet? En del här blir till forumrävar och stannar kvar i med och motgång. Andra är inne ett kort tag och försvinner. För en del kanske det är naturligt att man behöver forumet ett tag som ett led i sitt självförbättringsarbete och vid något tillfälle känner man att det spelar ut sin roll. För andra kanske det handlar om att man väljer andra vägar att fortsätta och för ytterligare en grupp så kanske man inte jobbar på någon förbättring alls längre. Vissa dyker ju upp igen och för andra är forumnärvaron något sporadisk, som för mig.

Jag kan ju ändå inte hjälpa att fundera på hur det har gått för alla vars berättelser man tagit del av och som man in många fall har försökt att hjälpa. Vissas historier blir man ju onekligen mer berörd av och känner ett starkare band till. Men när man är här och skriver så är det klart att man inte kan minnas alla, men då och få funderar man på hur det har gått för någon, men så kanske man inte minns deras alias och kan inte hitta tråden ens. Det blir så att jag önskar att de skulle komma tillbaka och skriva och självklart hoppas jag på att det har gått bra, men det har det såklart inte i alla fallen åtminstone.

@Torn tack för återkoppling😊.
Ja, så kan man ju också göra så klart. I handling genom att vara nykter visa att man är att lita på. Så kanske det andra kommer av sig själv.
Jag vill att de ska känna att det är ok att prata om allt.
Det är jätte bra att få lite olika sätt hur andra har gjort.
Att alltid vara körbar som du skriver tycker jag också är skönt och det känns tryckt om det skulle hända något.

@andrahalvlek jag som inte är så kontemplativ- jag älskade Björn Natthiko-boken. Jag tänker ofta på hans mantra ”jag kan ha fel” ändå måste man väldigt ofta agera som om man ändå vet att man har rätt.. men ja såklart passerar också detta- rätar ut sig!
@sisyfos jag tänker nästan dagligen på hur jag löste problem ”förr”. Om jag nu gjorde det. Jag kan idag inte förstå hur jag orkade, men jag gjorde väl inte det. Jag hade aldrig klarat av det jobbet/uppdraget som jag har idag om jag hade druckit. Aldrig. Jag vet inte om jag/vi kommer att lyckas med det här men däremot vet jag att jag gör mitt bästa- och kommer inte känna skuld eller skam om jag inte klarar det.
På så vis är jag numera transparent. Jag behöver inte låtsas nånting. Inte låtsas vara pigg eller orka mer än jag orkar.
Ultra-nyktert på nåt vis.
Ibland känns det skavigt, jobbigt, gör lite ont, känner att det inte finns något förmildrande. Det ÄR verkligheten varje dag.
Men verkligheten som nykter är också överraskande ofta väldigt väldigt bra.
Den är att orka med, att nöja sig. Att inte hela tiden begära mer av livet. Att inte vara så glupsk efter ”nåt annat”. Att bryta vanan att ständigt ”trösta sig” något som idag känns helt absurt, det är ju inte så att jag levt ett skitliv men det såg jäkligt grått ut ibland.
Fri sikt, så god sikt som det går att ha. Det är vad det är att vara nykter.
Kram på er allihop 💕

Ja, det låter oerhört tufft! Hoppas ni får stopp på det och att hon kommer iväg, frivilligt eller inte. Så får du vila lite från all oro också.
Här går det upp o ned hela tiden. Just nu är han ute och strular. Förväntar mig det värsta hela tiden. Har inget annat förhållningssätt just nu.
Han har ingen telefon och det är jättejobbigt. Kan inte ringa för att se hur han mår och han kan inte ringa när om han skulle behöva hjälp. Tänker mkt i banorna " när ska jag anmäla honom försvunnen om jag inte hört nåt".
Nu kom han förbi senast i morse och bytte kläder och gick iväg.
Tänker så mkt sjuka saker om att han ska bli liggande ute och frysa ihjäl, ramla i vattnet och drunkna , bli misshandlad och instängd av personer som hotar honom, ta en överdos nånstans där han inte hittas.
Hur ska man förhålla sig? Undrar samma sak.
Han pratar om att åka iväg igen. Önskar man bara kunde ringa ett samtal och att det sedan var klart, men nej så funkar det ju inte. Det ska bokas samtal ett par veckor fram, innan dess ar massa hänt och har man otur är han påverkad då och det skjuts fram. När väl samtalet blir av ska det utredas, tas beslut och vänta på lämplig plats om något särskilt ställe är aktuellt.
Jag tror ingen som inte är i detta själv någonsin kan föreställa sig vad vi går igenom. Både våra beroende och vi föräldrar eller andra.
Jag har väldigt lite energi. Håller i mitt jobb, det är viktigt för mig. Jag är öppen där. Har förtroende att jobba hemma osv. Skulle aldrig klarat det annars. I övrigt orkar jag inte så mycket socialt. Försöker ibland för att inte tappa allt. Men det är väldigt mycket utan glädje.

Hur har ni det? Kramar!!

@Pianisten skrev:"det är precis så min kropp biverkar på alkohol, oroskänslor utan grund. "

Så bra att du lyssnar på kroppen!

Vilket fint brev du fick av din dotter ❤️ Fint att hon känner så - och har förmågan att uttrycka det.

Kram 🐘

@torpet Du skulle kanske behöva vila mer? Ibland kan det ta ett tag att landa, innan man tillåter sig att bara vara, men frustration och irritation är ett typiskt symtom på att hjärnan är lite ansträngd. Väldigt vanligt vid utmattningsdepression tex.

Kram 🐘

Eftermiddagsnotering. Humöret vill inte falla på plats. Lätt irriterad, frustrerad och allmänt ilsk. En typ av besvikelse över sakers allmänna tillstånd. Långt ifrån känsla av glädje eller nöjdhet. Tänker att det är bättre att säga det högt (skriva) istället för att bli en tryckkokare. Hoppas på det berömda tålamodet och det fakta att saker allting byter skepnad till slut. Kram till alla.

@Ase Jag funderade en del på det där med barnen i början. Men efter bla råd här så lät jag det ta sin tid. Vill dom ha reda på något så frågar dom. Vi har pratat om det när dom har undrat något. Det viktigaste var att de kände sig riktigt trygga med att jag inte skulle börja dricka igen. Det tog nog ett halvår eller så innan de riktigt hade fattat, och vant sig vid att jag aldrig tänkte börja dricka igen.😅 Det som har varit bryr dom sig inte alls mycket om. Huvudsaken är nuet och framtiden. Numera är det mig dom vänder sig till, eftersom dom litar till 100 procent på mig.Detta eftersom jag alltid kan köra bil, aldrig är ” grinig” eller trött. Detta har min fru märkt av, vilket har resulterat i att hon insett hur idiotiskt det är att välja alkohol framför sina barn på helgkvällarna. Hon dricker även mindre själv numera pga detta. Mina barn som är i tonåren är även skeptiska till alkohol, och vill inte testa att dricka. Vilket jag bara ser som en stor fördel, och har gjort att dom sköter skolan perfekt och har bra betyg. Win win på alla fronter har det blivit här i min lilla familj sedan jag slutade dricka för gott. 😀 Så tänk inte för mycket på sådant, så länge du inte börjar dricka igen är allt lugnt, och barnen är nöjda och glada.

Kram

@Ase ja barn är lojala. Mina sa, det är ok, ingen fara mm. Det är något fint med att vara lojal också och den stärks av att man är öppen och pratar. Man kan säga att man ska gör sitt bästa för att det ska bli så bra som möjligt. Du kommer på något sätt att prata med dem. Tror de kommer att uppskatta det🌺

Då har det varit en lång paus igen men jag har ärligt talat knappt haft 10 lämpliga minuter över sista tiden för att skriva.
Ombyggnationen av badrum/hall är i full gång och det går över förväntan. Trots de inledande panikkänslorna har det vänt till ett ganska behagligt projekt. Vi har ordnat det bra, vi har ju en 2:a toalett och köpte ett begagnat badkar som är står i tvättstugan. Barnen är överlyckliga som aldrig haft ett badkar, det har aldrig varit så lätt att få dem rena...

Faktum är att jag också gav upp träningsmålet. Det smärtar en del men jag tror jag lyckades se mina begränsningar. Om nån månad är ju projektet över och jag kan återgå till min plan, kanske med ännu mer motivation?
En stor del av mina och era idéer- @Andrahalvlek och @Sisyfos, har också satts i verket. Svärmor hjälper oss med matlagning. Jag tog hjälp av min pappa till en heldags rivningsarbete. Jag undviker tidsplaner utan tänker en sak i taget. Hellre dela upp i mindre etapper, färdigställa etappen och först därefter titta på nästa och göra ny planering, det verkar fungera kanon.
Frun och jag har delat upp ansvarsområden. Jag fokuserar på bygget och hon sköter all inredning, letar modeller, priser och leveranstider av allt utanpå väggarna. Det jobbet är minst lika viktigt för att jag skall kunna planera flera moment i bygget.

Vikten för mig är bara att ha ett mål att vakna upp till, en symbol för meningsfullhet av dagen. I vanliga fall är det träningen, nu är det projektet och jag trivs och känner livsmotivation men på samma sätt kommer jag inte runt skuldkänslorna att inte räcka till. Kommer faktiskt precis ifrån ett rutinbesök från vuxenpsyk och fick en tröstande påminnelse att vikten för barnen är att känna trygghet och kärlek.
På farsdag fick jag ett otroligt berörande brev från min dotter där hon förklarade hur mycket hon älskar mig, att hon alltid kan prata med mig och just de ordern; känner mig alltid trygg med dig. Såå fint.

Har funderat lite nytt på alkohol senaste. Min "rutin" är oförändrad men tendens har smygit på att de tidigare 2-3 fre-lörd glasen har blivit 3-4. Det blir inte mer men det känns som det burit mer åt att nå ett litet rus.
Samtidigt har jag känt av viss ökad oro framförallt närmsta dagar efter helg, senast natten till måndag vaknade jag och från ingenstans fick riktig dödsångest. Sån skräckkänsla att rysningar vandrade genom hela kroppen. Jag känner väl igen detta, det är precis så min kropp biverkar på alkohol, oroskänslor utan grund. Sån påverkan accepterar jag inte att alkoholen får ha så det är dags skruva lite på rutinerna igen. Tänker en längre noll-period eller möjligen begränsning till en helgdag.

@majken_r Tack för tips, ska läsa på lite. Tyvärr är min ekonomi lite begränsad... så fler tips mottages tacksamt!
🤗

@vår2022
Nej, de har inte det. Jag tror att syskonen pratar väldigt mycket med varandra och att de har en väldig trygghet i varandra. Men jag måste lyfta på locket och visa att det är ok att prata med mig också. Det kan vara så att de försöker skydda mig och jag tror att de är rädda för att göra mig ledsen. Men det är just det att detta är vad jag tror, jag vet inte eftersom jag inte talat med dem.

@Ase ja det kan vara svårare. Det blir en press att berätta och sedan hålla det, för mig blir det en bra press. Jag fokuserar på att aldrig dricka mer då jag vet att det bara leder mig till fördärvet igen. Har de märkt/sagt något om dina nyktra tre månader?

Dag 32. Sov bättre. På jobbet halv dag nu på väg hem för att rasta hundarna. Ska bli skönt med en skogspromenad, mån-ons heldag på jobbet. Inga direkta känslor alls. Skönt att vila i känslorna också. Efter promenaden ska jag kolla på jobbannonser, kanske finns det någon intressant tjänst att söka?
Ha en fin torsdag🌺

@LitenSkär Vad duktig du är. Man vinner inte kriget om inte situationen med pappa (eller mamma) är oerhört illa. Det ska mycket till. Jag personligen såg till att ge mitt barn verktyg att kunna hantera en komplex pappa, allt kom inte på en gång men att se till att ge verktyg så att OM det någon gång blir illa, klarar barnet av att visa att det behöver stöd och hjälp. Hejja dig!!

@tindras vad bra att det gick bra😁. Känner igen det där med sug vid matlagning. Nu efter en månad tänker jag inte på det längre så det är en ingrodd vana som förändrats. Bra att du har strategier klara inför nästa middag. Ja pengarna lägger vi på ett konto tillsvidare, får se vad vi gör med dem. Finns alltid hål att täppa😁.
Ha de gott💕

Skillnaden mellan mig o min man!
Helgen närmar sig men jag har planer för den🙏🏼 Så det kommer inte bli några problem med att inte dricka A! Skillnaden mellan mig och min man är att om jag planerar en helg som innehåller att vi har mycket att göra och ingen alkohol kommer att kunna intas är han helt lugn med det och reagerar inte ens! Jag hade blivit irriterad o lite stressad över att inte kunna dricka vin 😖 där märker jag våran skillnad till alkoholen! Tur att han är så Bra och inte har samma behov som jag det gör allt mkt lättare 🧡

Och jag loggade in för att svara och finner att Mulletanten redan gjort det på föredömligt sätt <3

Kan bara lägga till att beroendet kan ta sig en mängd olika uttryck varav sockerberoendet nog är välkänt för de allra flesta nyktra alkolister. Men tyvärr så kan det ju också ta sig vägar som sex-,spel-,tränings,mat-, arbets-,tablett- mfl olika missbruk.

När jag väl lever som jag ska så försvinner det direkta sockersuget och jag mår så bra. MEN......liksom alkoholen så jobbar sockerberoendet lite i skymundan/hemlighet och försöker trigga till att äta fel och det är där jag felar trots att jag har kunskapen.
Men att förstå en sak är inte samma sak som att leva efter det, kunskapen måste ner i hjärtat för att kunna användas korrekt. Därav uttrycket "Världens längsta halvmeter" om vägen mellan hjärna och hjärta.

@vår2022 Tack för svar!

När jag tänker efter så är det nog egentligen inte att prata med mina barn som jag är mest rädd för, jag vet att de kommer ta emot det bra. Det jag är mest rädd för är att jag talar om att nu är det förändring och så kan jag inte hålla det.

Kram

@Kennie Tack för grattis!
Jag gillar ditt råd! Att använda humor är bra. Jag ska verkligen börja använda det i vardagen. Nu skäms jag, typiskt homo sapiens! Det ger distans och man kan skratta lite åt det istället.

Tack!

Hej Sisyfos! Att ändra kosten - för den som har ett beroende - är verkligen inte lätt. Att vara beroende av socker, dvs snabba kolhydrater, handlar om samma mekanism i hjärnan som allt drogberoende. Dock med den utmaningen att vi inte kan sluta äta och att socker (under allehanda benämningar) finns insmuget i väldigt mycket mat som t.ex skinka och rökt lax.
Själva drogandet, alltså att äta sötsaker eller annat som förnöjer belöningssystemet, är vanligen sammankopplat med situationer och beteenden på samma sätt som alkohol. En sockermissbrukares adventsmys är lika riskfyllt och komplicerat som en alkoholists. Den sockerberoende ska avstå från också den a-fria glöggen och det mesta som serveras till. Utom möjligen mandel då. Det finns mycket att läsa och lära om detta.
Sockerberoende är ännu inte erkänt som en sjukdom vilket betyder att den som söker sig till behandling får betala ur egen ficka. Jag känner många som gjort det och anser att det är väl investerade pengar. Att leva med hälsa och sinnesro är värt varje krona.
Vänliga hälsingar / mt

@Ase Jag har barn båda över 25 år. Jag skrev sms, de bor inte hemma och vi smsar mest med varandra, och berättade att jag har mått dåligt och att jag druckit för mycket vin pga det. Att det har blivit för mycket slentriandrickande av vin vilket blivit en ond cirkel, att jag mår bättre nu då jag startat en vit tremånaders period. Det känns fräscht och självförtroendet har blir blivit bättre. Vidare att det känns skönt att få det sagt för det är ju skämmigt men ni har ju sett och förstått. Det har gått för långt och har inte riktigt blivit som jag önskat det. Men nu är jag stolt över mig själv. Berättade också att jag gått med i denna chattgrupp, att det känns bra och att vi stödjer varandra.

Det var jobbigt att skriva detta men är överväldigad av responsen. De säger sluta skämmas, bra jobbat, bra att jag är med i forumet, att det finns goda alkoholfria alternativ mm.

Det känns så skönt att berätta något alla vet och samtidigt visa att jag tar tar ansvar. Att jag mår bra av att vara nykter med bättre självförtroende. Att säga att jag skäms men de vill inte ha en mamma som skäms och säger som jag gjorde när de var små, olyckan hände men det är ok, inget att skämmas för, nu glömmer vi det och går vidare.

Tänker att de har fullt upp med sina liv och tycker det är skönt om jag kan ansvara för mitt liv, att slippa bli för involverade. Jag får visa i handling att jag tar fullt ansvar att bli nykter. Om de vill prata mer är de välkomna. De frågar hur det går och jag berättar om allt positivt det för med sig.

Jag har våndats så oerhört med massor av skuld, har de fått allt de behöver av mig? Har jag varit tillräckligt närvarande? Hur har skilsmässa påverkat dem? Mm. Skuld äter upp oss och skuldtankarna är oftas inte sanna, det är bara tankar och vi formaterar om dem för att det ska skada oss så mycket det bara går.

Jag ska försöka att inte titta bakåt (djävulstankar) utan nu är det framåt som gäller. Det är aldrig försent att skapa bättre relationer. Relationen till mina barn känns närmare efter jag berättat då jag varit ärlig och visat att även jag kan vara svag och inte perfekt. Jag visar dem vägen hur man kan göra om och göra bättre och att man inte behöver begrava sig i skuld och skam. Ett beteende man önskar att de gör när de hamnar i trubbel, inte tvärtom.

Det går heller inte att jämföra den uppväxten jag hade mot deras uppväxt. De nära relationerna därifrån har inte varit närvarande, inte tagit på sig skuld och det egna ansvaret, de har gett skuld och skam, detta ger inte jag till mina barn.

Det här blev långt. Lycka till! Kram❤️

Tack för peppning @vår2022❤️ Kvällen gick bra igår! Hade faktiskt sug sådär precis innan gästerna skulle komma och man står och fixar med maten men då tog jag en alkoholfri öl vilket ”stillade” det hela☺️ Sen under middagen så tog jag en till alkoholfri och sen resterade kväll (blev inte så sent utan runt 21-tiden avrundade vi) så drack jag bubbelvatten och från barnens Zingo. Kände inte alls att det var jobbigt under middagen utan triggern var just vid matlagningen då jag är van att ta min första. Min man drack två glas sen var han nöjd men det hade blivit mer för honom om jag hade druckit såklart. Blir glad över förändringen även hos honom. Det blir väl som för din man, att de påverkas utav oss.

Helt galet vad pengar man lägger på alkohol! 7000:-!!! Jag blir helt stum. Tänk vad mkt annat kul man hade kunnat göra med dom?! Eller tänk nu istället vad ni SKA göra med er vinst istället! ☺️☺️

Idag, dag 4, och jag mår bättre för varje dag som går. Nästa utmaning blir helgen. Fredag ska vi ut och äta med ett par vänner (bokat sen innan) men lördag har vi inga planer som tur är. Har redan nu planerat att jag ska ta alkoholfri bubbel på fredag och sen alkoholfritt glas vitt till maten. Blir hur bra som helst!

Ha en fin torsdag!!

Kram T.

@majsan_nu jag tycker mycket om compassionfokuserad terapi. Vet ju inte vart du finns men kanske det finns nära dig. Sen är det ju där med kostnad.. Ha en fin dag o heja dig!!

Ny dag i mitt nya liv! Nu har det gått ganska många a-fria dagar...
Har en fråga till alla er som skriver om psykologkontakter mm. Det är svårt att hitta någon tycker jag, har en på vc. som inte fungerar så bra. (har dock inte handlat om alkohol) Vill gärna ha tips på hur jag kan hitta, tror jag skulle behöva en som har tid med mig!!! Alla tips ni har! Ha en fin dag forumvänner!
kram 🤗

@blavitt81 Bra jobbat💪. Du verkar ha en bra plan och motivation finns, det som krävs för att bli nykter. Snart kommer nog också tilliten tillbaka.
Ha det gott🌺

7 dagar sedan jag drack!!

Mår fortfarande som fisken i vattnet och är otroligt motiverad. Det är klart att det kommer komma jobbiga perioder, men ser ändå framåt och jobbar med mig själv!

Tilliten till min fru (när jag smusslade med alkoholen bakom hennes rygg under mitt återfall) fick sig en törn. Så jag valde att investera i en alkoholmätare. Så när vi inte är med varandra blåser jag var 3:e timma och sedan skickar jag en bild på mätaren tillsammans med klockslaget.

Jobbar med 12-stegsprogrammet och har nu inlett steg 4..

@Se klart skrev:"Den här veckan har jag varit väldigt målmedveten kring några oros-härdar, det har ju inte blivit bra i ett trollslag men däremot känner jag mig handlingskraftig och orkar svåra saker. Jag tror att jag ofta drack på ångest eller oro som det är att vara i ”problem”. Att stå ut där det är jobbigt."
Jag känner igen mig i det och tänker att jag ibland drack på den där oron att inte ha någon klar plan, att inte ha hittat vägen framåt och inte blev den lättare att hitta när man drack. Ibland vet jag att jag hade kommit på en lösning där i fylledimman, men av någon anledning så var lösningarna aldrig så geniala, eller då mindes jag dem inte dagen efter. Grattis till att du känner dig handlingskraftig, en skön känsla. Hjärnan är rätt bra på att lösa problem om vi låter den jobba i lugn och ro.

Jag tror att det ligger nåt i det du skriver Ostrukturerad om tvångsbeteende och att det finns vissa skillnader mellan tvångsbeteende och missbruk och att det ibland är svårt att identifiera skillnaden men att den är viktig.
Tänker på ett avsnittet i närvaropodden som pratade om Metatänkande och skillnaden mellan KBT och den där formen av terapi (minns inte vad de kallade den) och jag tänker att det kanske kan vara något som hjälper? För den behandlar just tankarna och inte bara beteendet (som KBT), inte bara missbruket/beroendet etc. Jag vet att jag tänkte att det nog skulle passa mig och min problematik som definitivt ligger närmare beteendestörning än beroende. Det borde gå att hitta hjälp som passar er för er båda.

Väldigt intressant det där med kost och beroende också. Har funderat en del över det då jag har en yngre person i min närhet som missköter sin diabetes. Funderar över om det ger ett rus, eftersom det är lite missbrukartendenser över konsumtionen av socker. Det är svårt att stå bredvid och titta på och det gör jag såklart inte heller, men det är ungefär samma sak som att försöka övertyga någon om att den dricker på fel sätt.
Maktlösheten i att titta på när andra missköter sig och inte tar hand om sin kropp och själ är lite svår och jag undrar varför, fast jag egentligen också vet hur lätt hänt det är att prioritera fel.
Det borde vara ett så lätt val att göra även att ändra kosten men det måste ju ge nåt slags rus tänker jag även att äta fel, för annars borde väl det här problemet inte finnas?

Miljön/uppväxten formar oss tyvärr mer än vad vi kan ana.. Och Destruktivitet, ångest och självförakt är minst sagt varningssignaler. Men är otroligt glad över att Du vågat ta steget. Förutom det fysiska och mentala bitarna så rekommenderar jag verkligen att Du jobbar med de känslomässiga bitarna. Då kommer Du växa och kommer utveckla verktyg för att sudda bort den negativa självbilden. Jag tror på Dig!!!

@snowwomen Då vet du hur bra du kan må 🙏🏻 Aldrig glömma, aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

@Andrahalvlek jag var nykter i drygt 2 år. Men tyvärr fick jag återfall för trodde jag skulle klara de

Ja detta forumet är ett enormt stöd och allas historier ger så bra persketiv på alla delar av den här resan.
Helt fantastiskt @ensam optimist att du fått nycklarna nu!! Hur känns det stt ha din egne fristad nu ☺️
Jsg får mina nu på fredag 🥳

Tack @Åsa M för fantastisk pepp!
Måste säga att något positivt är pågång just nu. Jag var fruktansvärt nervös inför samtalet och när hon väl ringde så släppte en sten av att kunna berätt min historia. Att få möjlighet att lyfta fram att detta inte är ett engångstillfälle. Jag berättade om allt, så komprimerat jag kunde på dem tiden. Men jag sa också att just nu har jag ingen akut oro för barnen. Jag ser just nu att barnen vill vara med sin pappa. De säger spontant att de älskar honom och de har varit lugna när de kommit till mig efter att ha varit med honom. Han har inte druckigt sen han flyttade ut och jsg tror honom faktiskt. Han går till beroendecentrum, sin psykolog samt har nu socialens ögon på honom. Jag kände då i samtalet att alla dessa faktorer är så pass stabilt och bra det kan vara just nu. Han älskar sina barn och just nu gör han ett ordentligt försök till att vända titanic. Jag vill bidra till den positiva utvecklingen här och inte bidra till ett förfall. Även om jag tycker att hans inställning mot mig är åt helvete, så vet jag stt jag kommer aldrig få något större förlåt. Jag tvingas släppa och låta honom va för att ge honom en chans att lyckas här.
Jag försökte vara tydlig med henne att just nu litsr jag på honom men på sikt har jag en oro. Detta måste ju hålla genom alla hans livskriser. Det är jag inte lika övertygad över. Och om jag behöver orosanmäla sen så finns allt detta kvar i registret.
Ett tillägg till allt detta är att någon har nyligen orosanmält honom. Han berättsd eom detta idag och socialen ringde mig igen. Situationen var att han blev onödigt arg vid en hämtning där sonen vägrade komma med och åka hem. Han sprang runt och busade hela tiden och lekte med ett snnat barn vars mamma inte verkade bry sig så mycket och inte heller hjälpte till direkt att försöka bryta leken. Exet blev arg, skrek åt sonen att komma och lyfte iväg honom till bilen i overollen. Han tror stt det var den andra mamman som anmälde honom. Hon vet om att vi har separerat och att exet dricker (eller drack). Jag har pratat en del med dem jag hsr omkring mig. Både för att jag behövt prata men också som en slags försäkring tror jag. Att fler ska veta och att om de ser nått ska de kunna reagera. Så jag förstår att hon anmälde med tanke på att hon hade en bakgrundsbild. Jag är väldigt tacksam för att hon vågade och att systemet fungerar. Så idag ringde socialen mig igen. Men just i denna situationen så kände jag ingen oror. Jag förstår precis vad situationen handlade om och jag hsr själv varit där. Dock tycker jag stt det var fel av honom att bli arg och stt bli så arg mär andra ser på. Då får han ju liksom skylla sig själv om någon reagerar. Vi pratade om det och kom också överens om att vi borde prata med en barnspykolog om hur vi bättre kan bemöta vår son utan stt allt ska eskalera till bråk. Han är oerhört envis (förskolan har också bekräftat detta) och när han blir nervös så skrattsr han och blir ännu mer flamsig vilket ofta tyvärr eskalersr bråket. Vi måste få lite bättre verktyg för hur vi ska klara av att få med honom på sånt man måste göra, utan att det blir bråk. Så denna händelsen ledde faktiskt till ett av våra mest enade och produktiva samtal vi haft på länge. Vi båda har blivit onödigt arga och det är inte okej. Nu har han till och med anmälts för det och nu kommer jag be om hjälp för oss båda.
Men händer detts igen så kommer jag be socialen att utreda och gräva djupare.
Just nu försöker jag ge honom en chans. Hsn försöker och jag vill bidra positivt till det.

@snowwomen Kan jag - så kan du! Det viktigaste är att verkligen bestämma sig, inifrån och ut. Spika igen alla bakdörrar. Sen ska man fokusera på allt positivt med nykterheten, minsta lilla grej, och skapa sig nya nyktra vanor. Det mesta handlar om vanor, eller ovanor snarare när det gäller att dricka. Och slutligen - ta aldrig första glaset! Det första glaset bestämmer du över, sen bestämmer alkoholen.

Kram 🐘

God kväll!
Bara en kort uppdatering innan jag somnar - det är så lätt att tro att de som inte skriver har fallit tillbaka i dåliga vanor! Men det går bra! Jag följer min plan - dricker inte ensam, och drar inte upp tempot i sociala sammanhang, dvs dricker inte snabbare och mer än övriga. Det känns ganska enkelt och självklart nu. Njuter av pigga helgmorgnar, barn som jag kan vara med på riktigt, att alltid vara klar i huvudet på jobbet och framför allt - verkligen framför allt! - att leva utan skam. Brottas med en massa annat i livet också (förstås, det tog ju inte slut, utan mer ökade när jag började alkoholfundera på riktigt). Vem är jag, och vad vill jag, och hur ska en leva som klok gammal tant? Men det löser upp sig undan för undan. Mindre hets och mer koll på vad som är viktigt på riktigt.

Skriver inte här för att (här skrev jag om slutet på meningen flera gånger, kommer inte på hur den borde sluta) - men, ja, ni fattar. Jag läser en del, och hejjar på er alla. Det är så många kloka tankar att ta del av. Kanske är det någon där ute i cyberrymden som blir lite pepp av att höra att det gick. Eller att det går - just nu och för just mig. Är stolt och glad! Kram alla!

(och avslutar med att hälsa till @Majaela att det nog ska stå "nyktra" istället för "onyktra" i din hälsning! Men stort, stort tack!)

@Andrahalvlek stort grattis till dina dagar.vad grym du är

@Nejlika Grattis till 10 nyktra dagar! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Ljus i novembermörkret🕯️⭐🕯️✨
Har letat efter små fina verklighetstrogna batteriljus och äntligen hittat dem idag! Väldigt dyra men jättefina👌
Blir mer och mer rädd för att ha levande ljus på olika ställen i vardagsrummet som man titt som tätt lämnar obevakat. Antingen för att gå på toan eller hämta något i köket.
Får för mig att katten då ska gå över bordet och att det ska ta eld i svansen...enligt mina katastroftankar i vanlig ordning...🙄 Så då måste jag blåsa ut dem väldigt många gånger varje kväll...😊
För övrigt så rullar dagarna på och jag mår ganska bra. Alkoholen är inte aktuell numera men den börjar närma sig i och med en födelsedag som ska firas i början av december.
Alltid jobbigt att börja svaja på det där första glaset...ska jag eller ska jag inte?
Vill jag, törs jag?
Får väl ta beslutet när det är dags...
Godnatt 😴

@Illaute Grattis till 10 nyktra dagar! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

@snowwomen Lider verkligen med dig ❤️ När jag slutade dricka upptäckte jag att jag inte drack för att jag mådde psykiskt dåligt - utan det var alkoholen som gjorde att jag mådde psykiskt dåligt. Alkoholen skapade ångesten, oron och de återkommande depressionerna.

Jag önskar att jag hade förstått det tidigare. Då hade jag slutat dricka för länge sedan. Idag har jag varit nykter i 648 dagar och jag har inte mått psykiskt dåligt sen jag slutade dricka. Det är en gåva 🙏🏻

Kram 🐘

@Se klart This too shall pass. Tänker ofta på Björn Natthikos berättelse om munken som med ett stoiskt lugn överkom den ena katastrofen efter den andra. För egen del kostade mig statsministerkaoset 2,5 timme övertid, men Magda hade absolut en sämre dag på jobbet! Allt är relativt och det finns alltid någon som har det värre.

Att ha en 1,5-åring i sitt liv måste slå det mesta ❤️ Tänk att du har varit nykter längre än hon är gammal! Mäktigt 🙏🏻

Kram 🐘

Jag ska inte skriva att det går bra på jobbet 🤣 Då kommer teknikstrul OCH statsministerkaos som ett brev på posten dagen efter. (Dålig liknelse, leveransen av brev är ju högst opålitlig.)

Nåväl, allt är relativt. Magda hade en sämre dag på jobbet om man säger så. Måste säga att hon är cool som kan stå där i Aktuelltstudion och svara lugnt utan att låta det minsta arg eller bitter. Det är statsmannamässigt! Eller statskvinnomässigt menar jag förstås 😉

Kram 🐘

@Se klart Helt sant. Vissa vänskaper var bara ett alibi för att dricka. Aw är skönast hemma ❤️ Luncha med kollegor unnnar jag mig dock ibland och det är nice. Och på lördag blir det personalfest, vilket jag har en kluven inställning till med tanke på min kompis-kollega som nyligen blivit uppsagd 😢

Stämningen på den avdelningen är under isen just nu, och hur de ska uppbåda minsta festkänsla är för mig obegripligt. Själv har jag bestämt promenad-dejt med min kompis-kollega på söndag och då ska hon få prata mig sårig i öronen. Och sen ska jag krama henne och viska tröstande och peppande ord i hennes öra 🙏🏻

Kram 🐘

Hej Ase,
Har just läst igenom din tråd. Grattis till tre nyktra månader och tack för många kloka tankar sedan i maj. Några av de senaste inläggen handlade om skam. Jag var på en yogahelg med tema självmedkännande, att vara snäll mot sig själv. Ledaren pratade bland annat om skam, att det är en så stark känsla för att den har funktionen att vi inte ska bete oss på ett sätt som gör att gruppen stöter bort oss. När vi levde som jägare och samlare var gruppen livsavgörande, och skamkänslan är därför så stark, och fortsätter att vara det även i vår tid, fast vi inte längre riskerar livet om vi gör något utanför normen. Ledarens poäng var att skam och flera andra starka känslor hör till vår art och har tidigare varit en evolutionär fördel. Så nästa gång vi plågas av skam kan vi vara lite snälla mot oss själva och tänka jaha nu skäms jag, det är jobbigt men typiskt homo sapiens... Den tanken har hjälpt mig att få lite distans till känslor som jag tidigare överväldigats av.

@vår2022 Ja, det gör vi. Din positiva energi smittar av sig på mig. Pepp och stöd är så viktigt.
Här är så skönt att kunna vara ärlig och ingen dömer en vad man än har i bagaget.
Stor kram!
( har aldrig varit något fan av emojis men det är ett hjärta i allt jag skriver)

Härligt att läsa om ditt jobb-flow @andrahalvlek. Jag är inte riktigt där (kommer nog aldrig dit heller)
Det är spännande att läsa om ditt resonerande kring acceptans. Jag är mycket i de tankarna, inser att det är en tråd som liksom bara fortsätter, eller ett rep att hålla sig i när man tar sig över strida strömmar.
Och lite perspektiv- kunna zooma ut. Drönarblick på livet.
Det händer att vänner hör av sig och vill ses på aw. Jag vet att det går fint att göra allt nykter. Men inser också att en del av det där umgänget mest handlade om vinet och den lite smetiga samhörigheten. Också något att acceptera. Alla vänskaper var inte vad jag trodde.
Önskar dig en fin kväll! kram kompis 😍

@Illaute Och bättre blir det. Vi hjälps åt att klara det denna gång💪

Godkväll alla fina forum-kompisar,
Vilken vecka, och vilken dag- turbo i nyhetsflödet och seklets kortaste tid för vår nya statsminister- en så viktig dag som kom av sig. Försöker förstå men inte helt lätt att hänga med i svängarna.
Haft bra dagar. Hittat en bra ”lunk” där veckorna rusar på lite för fort men drar ner tempot totalt på helgen. Har haft mycket dåligt samvete att jag inte orkar med så mycket socialt jämfört med ”förr” men börjar komma till ro med att se på min ork som något som tar slut till kvällen…. Och att acceptera det, på riktigt.
Jobbet är ju för mig en stor källa till glädje, stress, kreativitet, roligt och jäkligt svårt.
Den här veckan har jag varit väldigt målmedveten kring några oros-härdar, det har ju inte blivit bra i ett trollslag men däremot känner jag mig handlingskraftig och orkar svåra saker. Jag tror att jag ofta drack på ångest eller oro som det är att vara i ”problem”. Att stå ut där det är jobbigt. Inte rusa i full fart mot ett glas och (dyrköpt) avkoppling. Den analysen är lite ny för mig och känns bra. Inte enkelt men bra att förstå. Och det hjälper mig. Det som är skitjobbigt går över. Ofta snabbare - om man är nykter.
Idag lagade jag middag till mig och min fina man. Inte ofta det sker till vardags, då han står för den mesta matlagningen.
Ska se ett avsnitt av Knutby, lägga mig tidigt. Mina försök att komma upp i tid OCH äta frukost- jag är inte där än 🙄
Ganska så lugnt inombords trots mycket utombords. Imorrrn ska jag hämta en 1,5 åring (undrar om nån minns att hon föddes här på forumet!)
Livet, vilken tur vi har som får finnas. Tacksamheten över det nyktra livet är, ja mycket stor. Kram på er. 💕

Tack @finalisa blir så glad när du skriver! ja du har rätt i att min pappa var särskild, sån tur jag haft 🌸❤️

Hej @torpet!
Kikar bara in och hejar på, även om du tycks klara den första tiden mycket bra.
Du har helt rätt i att man behöver vara på sin vakt- inte sänka garden. Så småningom byggs ett litet garde som står rätt stadigt.
Men oj vad ofta jag tänker på att det är en ynnest att jag fått chans och möjlighet att förändra mitt liv och bli nykter. Inget att ta för givet! Kram på dig. Ps. Mitt jobb är också väldigt kul, men fått kämpa med att jobba lagom- det går sådär 😍

Hej fina JoYo!
Åh, glädje att läsa ditt inlägg- minnen och framtidstro. Glad för dig! Stor kram 😍

@Sisyfos Ja jag mår skit på alla plan. Har psykisk ohälsa i botten och nu mår jag sämre än vad jag gjort på flera år. En del av mig säger att jag kommer kunna dricka vin bars jag köper hem en flaska de ska bli bättre denna gång. Men efter erfarenhet så vet jag att de slutar inte där. Så arg på mig själv att jag hamnat där jag är. Varför klara inte jag de som alla andra. Kollade på kanal 5s program behandlingen idag och de verkligen knyter sig i mig när jag märker att jag är som dem. En alkolist för mig är typ de som sitter på en parkbänk ibte jag som har jobb familj vänner mm. Imorgon ska jag till vc och få hjälp igen. Jag reder inte ut detta själv

@nejlika är också på dag 10 och är lite i samma känsloläge som du. Känner visst sug emellan åt dock men inte värre än att jag kan skaka av mig det. Nykterheten är alldeles för viktig nu. Men den är också skör. Kämpa på och lycka till!

@torpet ”ett glas och sen tar alkoholen över” typ något sådant klokt skrev kloka @andrahalvlek här någonstans i någon tråd. Stämmer ju så bra. Det är det enda vi har makt över är att inte ta det första glaset för då blir vi maktlösa inför alkoholen.
Väl kämpat!

Tack @vår2022 och @Torn! Känns jättebra just nu. Är ju lite berg-och dalbana. Man vaknar på morgonen och undrar hur det kommer att kännas i kroppen och knoppen den här dagen. Nu är dalarna inte lika djupa och topparna lite mindre höga. Känner mig mer jämn nu och det trivs jag med. Lite mer glad och harmonisk, skulle jag säga. Det kommer att gå bra den här gången…..
Kram på er!

@Sisyfos Tack för dina reflektioner. Du har säkert rätt i att vi upplever lycka på olika sätt. Du har ju själv tidigare varit inne på att alkoholen inte tycks ha haft samma effekt på dig som de flesta beskriver t.ex. Men nog tror jag att kategorierna är samma för alla, även om vi upplever dem på olika sätt och i olika omfattning.

Det tragiska är kanske att många aldrig riktigt upplever den är lyckan i nuet. Att se fram emot saker kan såklart också skänka lycka och det är inget som man ska sluta med, men som du är inne på att när du väl är där i ögonblicket du längtat efter så är du redan på väg mot nästa.

Jag ser ingen motsats egentligen mellan en form av lycka och en annan. Det är ju först när vi låter en gå ut över en annan.

Lever du bara i nuet exakt hela tiden så planerar du ju inget roligt för framtiden eller sätter mål att se fram emot. Men planerar du bara för framtiden och ser fram emot nästa sak hela tiden så hinner du ju aldrig njuta av det du har nu.

Kram till dig Torpet💕Hejar på dig..🤗🤗

@Illaute Precis vad jag ville höra just nu💕Jag kan börja vilken dag som helst😁. Jag ska kämpa på.
Kram❤️

@Illaute Stort grattis till 10 dagar! 🤗 Nu ska du känna dig riktigt duktig och vara stolt som sjutton! Gött att du vågade vara med på AA mötet också!

@vår2022 du låter som en stabil och trygg person. Jag skulle anställa dig alla dagar i veckan! Lite på skoj! Det jag vill säga är att du har en positiv målbild och deppar inte ner dig. Och det är tur att du inte dricker för det hade du kanske gjort annars.
Kämpa på! Du är bra!

@blåvitt81 Kortfattat, jag är uppväxt med två alkoholiserade föräldrar. Har haft alkoholproblem hela livet. Alltid druckit för mycket. Och när barnen blivit vuxna har helgdrickandet övergått till ett varje-dag-drickande. Destruktivitet, ångest och självförakt. Slutat tusen gånger men aldrig lyckats.
Där har du mina alkoholkarriär. Tänkte att det var dags för en nykter karriär nu.
Wish me luck! Dag 10 idag.

Dag 31. Sover lite dåligt, tar tid att somna. Minns dock inga drömmar. Lite nya rutiner nu när man ska ta sig till jobbet. Jobbar hemma på fredag. Känns ändå kul att åka till jobbet. Tänker mycket på hur det ska bli för mig med jobb, tankarna går upp och ned, känns emellanåt sorgligt och emellanåt att det löser sig. En tidigare kollega har sökt samma tjänst som jag och varit på intervju, har inte blivit kallad. Hon är yngre och mycket kompetent, en förbjuden känsla av avund kommer i mig, inte jätte djup men den tar. Det känns sorgligt på något sätt. Jobbigt att konkurrera med en vän, skulle varit det även om jag kommit på intervju och inte hon. Då skulle skuldkänslor sätta in. Jag har i alla fall gratulerat till intervjun. Fan det är drygt att söka jobb, drygt att vänta, vänta på svar. Kanske borde jag synts och hörts mer i organisationen tidigare. Har ju haft skam och varit bakis och dragit mig undan folk. Har lett projekt senaste 10 åren och bestämt mina tider själv, passande för en bakis person. Nu är jag så öppen, pratar med vem som helst, inte skamsen och tar för mig mer. Kanske för sent för att tydligare visa vem jag är i den befintliga organisationen. Har uppfattats som trevlig, målmedveten mm av min enhet men inte så tydligt kanske för fler. Men å andra sidan är jag inte en sådan person som syns och hörs överallt eller armbågar mig fram. Jag är bra på att lyssna, en stödjande teamplayer, målinriktad och drivande. Inget emot att arbeta ensam men heller inga problem i grupp. Gjort test som påvisade detta och det stämmer bra. Gillar projektledar rollen. Ja, ja det är bara att kämpa på och ha hoppet kvar. Jag ska i alla fall inte dricka. Nya tag imorgon igen.
Ha det gott🌺

@Ase Tack snälla du💗Jag tänker att det kommer gå bra💪🏻Det viktigaste är att ta ansvaret att man inte har druckit pga barnen och det svåra att inte sjunka för lågt…för även om man skäms inombords …så ändå försöka visa att jag är en mamma du kan räkna med! Svårt att visa det om man inte tror det om sig själv…jag vet…men du kan!

Kram💗

Dag 31. Sover lite dåligt, tar tid att somna. Minns dock inga drömmar. Lite nya rutiner nu när man ska ta sig till jobbet. Jobbar hemma på fredag. Känns ändå kul att åka till jobbet. Tänker mycket på hur det ska bli för mig med jobb, tankarna går upp och ned, känns emellanåt sorgligt och emellanåt att det löser sig. En tidigare kollega har sökt samma tjänst som jag och varit på intervju, har inte blivit kallad. Hon är yngre och mycket kompetent, en förbjuden känsla av avund kommer i mig, inte jätte djup men den tar. Det känns sorgligt på något sätt. Jobbigt att konkurrera med en vän, skulle varit det även om jag kommit på intervju och inte hon. Då skulle skuldkänslor sätta in. Jag har i alla fall gratulerat till intervjun. Fan det är drygt att söka jobb, drygt att vänta, vänta på svar. Kanske borde jag synts och hörts mer i organisationen tidigare. Har ju haft skam och varit bakis och dragit mig undan folk. Har lett projekt senaste 10 åren och bestämt mina tider själv, passande för en bakis person. Nu är jag så öppen, pratar med vem som helst, inte skamsen och tar för mig mer. Kanske för sent för att tydligare visa vem jag är i den befintliga organisationen. Har uppfattats som trevlig, målmedveten mm av min enhet men inte så tydligt kanske för fler. Men å andra sidan är jag inte en sådan person som syns och hörs överallt eller armbågar mig fram. Jag är bra på att lyssna, en stödjande teamplayer, målinriktad och drivande. Inget emot att arbeta ensam men heller inga problem i grupp. Gjort test som påvisade detta och det stämmer bra. Gillar projektledar rollen. Ja, ja det är bara att kämpa på och ha hoppet kvar. Jag ska i alla fall inte dricka. Nya tag imorgon igen.
Ha det gott🌺

@Varafrisk Tack för fina råd💖.
Jag ska verkligen ta mod till mig och tala med mina barn.
Det betyder mycket för mig att du återkopplade på mitt inlägg.
Du är väldigt klok.
Kram

Jag tänker att man kanske ska prata med dem en och en. Fast till en ungdom i gymnasieåldern och en på dryga 20 år kan man ju prata mer snarlikt medan man till 12-åring får prata på ett annat vis men ändå med samma budskap.

Jag tror att vi vuxna gör det krångligare än vad det är, och då menar jag själva berättande, bara för att det är något allvarligt man ska berätta om.

Jag tänker att det gäller att fånga dina barn när de har tid inte när du har tid om du förstår hur jag menar. Ibland är bilen en bra plats att berätta på. Eller någon trygg plats. Säga att du vill berätta något om du känner att hen vill lyssna. Berätta på vilket sätt du nu vill välja…jag har ett problem/beroende/sjukdom…som innebär att du dricker för mycket alkohol…kan inte sluta ..åter igen vad du tycker känns bäst för dig….du kan därför helt enkelt aldrig mer dricka alkohol.
Säga vad det kan inneburit genom att lägga ansvaret på dig…vilket har inneburit att du inte alltid har varit den mamma som du ville vara pga alkoholen men att du älskar dina barn.

Det här är ju bara förslag…vet inte alls om det passar…men när du berättar kanske dina barn ställer frågor, berättar hur det har varit för dem.

Mina dotter var i ungefär samma ålder som ditt äldsta barn när jag berättade för henne min son var äldre eftersom han är fyra år äldre. De kunde förstå mina humörsvängningar vad de hade berott på. De kunde förstå att när de kanske känt att de hade gjort fel så berodde det inte på dem utan jag bar ansvaret för det. De blev inte arga men jag såg hur min son tänkte. Min dotter hade nog förstått tidigare att jag hade problem. Jag skämdes förfärligt, och jag grät.

Min dotter vet att jag är i ett långt återfall men min son har svårare att ta till sig verkligheten
, så har det varit för honom även när min man var sjuk i cancer.

Hoppas något kan vara till hjälp för dig🤗

Kram💗

@Varafrisk
Äldsta är drygt 20 år, mellan går på gymnasiet och minsta är 12 år.
Jag är jätte tacksam om du har några råd💖.
Kram

Hej@Ase! Först innan jag skriver vidare så undrar jag i vilken/vilka åldrar befinner sig dina barn?

Kram💗

@vår2022 Du har absolut rätt i din kommentar! Mitt val är att inte dricka, som jag skrev känns det helt ok. Min förhoppning o tro är att det ska vara till nytta för min hälsa! Du har rätt i att vi gör bra val för vårt mående o hälsa!
Jag tycker du gör ett superbra jobb på så kort tid (i alla fall här på forumet, du har säkert processat under längre tid)
Ha en fin dag! Kram 🤗

@majsan_nu Hej! Kanske har du inte val pga dina omständigheter men ett mer positivt sätt att se det på är att du har ett val, du väljer att inte dricka för det är inte bra för dig. Att ha ett val ger kraft! Ska tänka på det själv i fortsättningen. Brukar skriva att jag inte har ett val, för om jag tar ett glas är det kört. Men jag har gjort valet att inte dricka för att få ett gott liv😁.
Ha det gott🤗

@miss lyckad Tack😁 Din reflektion ska jag ta till mig och minnas det vid svackor. Jag vill inte göra min omgivning besviken och framförallt inte svika mig själv, precis som du säger💕

@Illaute grattis till tvåsiffrigt🌟🎉. En duktig flicka här med. Vi kastar dem på tippen tycker jag, de får inte längre plats i livet😁

@vår2022 Säkert, så är det nog. Har alltid velat vara duktiga flickan. Kan själv. Har hållit mig där jag känt mig trygg. Det är nog där alkoholen varit en frizon. Kunna släppa på krav och duktighet.
Idag firar jag ju förresten 10 dagar! Tvåsiffrigt.

Mycket bra jobbat och tänkt Vår🍃👍🏽🌟..När jag hade svackor så tänkte jag att” Vad skulle bli bättre om jag drack?”. Och så rullade jag hela filmen. Hur jag sett ut i fyllan där hemma, hur ledsna och arga mina barn skulle blivit, hur enormt besviken jag skulle ha blivit på mig själv. 😩..Nej, det var den sämsta lösningen av alla att ens tänka på något glas över huvudtaget.Att vara nykter är det bästa beslut jag har tagit..Och du Vår, gör det så väldigt bra. 🤗🤗🎉🎉🎉

Jag tänker mycket på hur mina barn har påverkats av att jag druckit för mycket. Jag har ljugit så mycket för mig själv om att de inte märkt något. Normaliserat mitt beteende. Men det är klart att de påverkats. Jag växte själv upp med en alkoholiserad förälder och är otroligt medberoende i den relationen. Vi kan fortfarande inte tala om hur det har påverkat mig när jag växte upp och hur skammen föddes i mig redan då.
Jag vill inte att det ska vara så för mina barn men vet inte hur jag ska lyfta på locket så att de känner att det är ok att prata med mig om att jag druckit för mycket och hur det påverkat dem. Jag känner också en otrolig rädsla för vad de ska säga och vill verkligen kunna ta emot det som kommer på ett bra sätt. Men jag vet helt enkelt inte hur jag ska öppna upp för en dialog runt detta.
Vi har en bra relation vad det gäller annat och vi har ofta fina samtal om livet, vänner, kärlek och annat som är viktigt när man växer upp.
Är det någon här på forumet som har tipps på hur jag kan öppna upp för samtal om detta och hur jag tar emot det på ett bra sätt.

Ny dag! Läser runt här i forumet o blir glad att så många är så aktiva 👍! Mina dagar traskar på...Det är inte så mycket att skriva om, jag har inget val o känner mig ganska ok med det!
Ha en fin fortsättning på dagen!
Kram 🤗

@Nejlika Tack så mycket för dina fina ord🥰. I och med nya tankesätt, motivation och styrka; aldrig ta första glaset, fokus på att må bra och det är att vara nykter samt att jag bestämmer över mitt liv, inte alkoholdjävulen, ska ja ge mig den på att lyckas att aldrig trilla dit. Tror det skulle vara förödande för mig med förödande konsekvenser, känner mig själv bra, kanske kommer jag aldrig ur det igen om jag inte gör det denna gång. Men det ska jag ju och har börjat gilla den personen väldigt mycket🥰💪

Det gäller att hitta sin väg och det låter som du vandrar på den, i väldigt rask och kraftfull takt dessutom, glädjs åt dig ☺ Helt säker på att det kommer lösa sig med jobb, med den nyfunna styrkan och motivationen finns inga hinder 💪🌈 Och trillar man är det lättare att resa sig när man har många nyktra, positiva dagar i bagaget och nya tankesätt. Hejjar på dig, kram 🤗

@snowwomen
Ja då har du upplevt nykterheten och allt härligt den medför.
Jag har snart varit fri i 2 år. Blir lite rädd men glad att du delar med dig av att man faktiskt kan falla, även efter 2 år. Man ska ha respekt för det där viskande suget efter ”bara ett glas bubbel”.
Vi kör på! Jag är också lite beroende av träning, blir på dåligt humör om jag inte kan träna på några dagar. Försöker vara observant på även det beteendet, att istället unna mig den träning kroppen vill ha, inte pressa mig själv att träna tufft. Annars lätt att man börjar ”prestera för att duga”.

Det bästa sättet att gottgöra sina barn, det bästa sättet att be om förlåtelse - är förändring till det bättre! Att vara en bra mamma NU.

@Nejlika grattis till 10 dagar och bättre mående🎉.
Ha det gott🌺

Ps. Fibblan, min gamla forumvän, ifall du någon gång trillar in här och ser detta - tänkt på dig ibland och undrar hur du har det, hoppas du mår bra ❤🤗

@tindras Hej! Vad gäller min man är han med på tåget. Min vilja var så stark och ångesten så stor och han gick med på det. Han har många gånger få höra min ”överslagsångest” i fyllan och det blir lätt bråk och kaos när jag druckit för mycket. Han blev aldrig full och kunde sluta före mig. Han sade att 3,5 öl kommer han att dricka men vin köper vi inte hem. Ölen triggar mig inte. Även han märker hur mycket bättre han mår nu och säger att det är inga problem att avstå vin. Jag berättar om allt jag läser för honom och han blir hjärntvättad😁. Han ser också den stora förändringen som sker med mig och det glädjs han över. Tror inte han skulle klarat av att sluta eller inte velat sluta om jag inte insisterat så. Fatta vad mycket pengar vi kommer att spara, bortåt 7000 kr/månad! Det gick åt ca 6 boxar i veckan!!! Helt galet! Stackars, stackars hjärna och kropp. Ja, coronatider har varit ett paradis eller rättare sagt ett helvete för mig med. Kunde dricka varje dag och ändå delta på Teams. Alltid med skam och ångest men efter mötet, eller under en paus kunde jag ta mig ett litet glas för att stilla abstinensen.
Grattis till dag 3! Kämpa på med näbbar och klor för att inte ta ett glas, samt då ni även ska ha middag med vin. En utmaning. Du verkar ju vara fast besluten att inte dricka och jag säger som @Andrahalvlek säger ”ta inte det första glaset” då kan sätter alkohjärnan på sin autopilot och vill ha mer och mer. Bestäm en strategi om suget sätter in. Drick massor av bubbelvatten med tex citron i.
Kram och kämpa på🥰