Senaste kommentarerna i forumet

@fossingen kul att du läser och tar del av erfarenheter. På något märkligt sätt är det inspirerande att kunna delge sina erfarenheter och hjälpa oavsett hur mycket/litet det är. Jag läser också vad ni andra skriver och försöker ta till mig så mycket jag kan.
Ang vården så är min personliga åsikt att det är bra att nyttja den. Vill man veta vilka i gångsvärden man har så kan du ta privat test och är värdena ganska låga så är det nog ingen fara att kontakta vården. I privata testen jag tog ingick läkarutlåtande samt att ingen uppdatering i journalen gjordes. Det kostade litegrann. Tror du att det täcker med samtalsterapi eller liknande behandling (icke mediciner) så kan man nog gå direkt till kommunala vården. Där jag bor ger regionen mediciner och kommunen övrig vård. Jag tror inte att kommunen uppdaterar journalen, det har inte hänt gör mig.

Du känner själv bäst hur du gör. För tydlighets skull då avråder jag ingen att kontakta vården.

Hej kompisar 🩵 🫁 Ser fortsatt bra ut - ingen progress och inget "ground glass" spritt så CPAP:en är min bästa vän. Infektionsprprover sjunker liksom febern 😬 Så peppar-peppar håller det i sig så får jag komma till en vanlig avdelning imorgon men blir kvar på det här sjukhuset för enkelhetens skull. Visste ni att en ostgratinerad omelett från en sjukhusmikro kan vara så god att jag nästan grät 🥲

Fick sota ute idag plus att jag jobbat lite med en supertrevlig sjukgymnast. Tror jag körde slut på honom 😅

Ingen alkohol idag heller hörrni! Tackar för all pepp - ni är verkligen jättefina ❤️

@Flarran .Ja vad härligt det är när man upptäcker att man kan må rätt bra utan att dricka alkohol.Största vinsten är även att slippa känna sig bakfull & sugen på mer för att kurera dig.Som du skriver vi får förlåta oss själva för de dåliga val vi gjort tidigare.Och blicka framåt och göra om & göra rätt idag och övriga dagar framåt.

@Maud Härlig läsning.Full energi på jobbet tack vare att du inte varvar ned med vin & att du gått ner i % i arbete.Smarta val.Låter som du hittat jättebra metod att varva ned på med stickning & te,vila & ljudbok.Jag orkar inte heller vara social efter jobbet.Varvar ned på liknande sätt som du.Något gott a-fritt att dricka.Vila.Bok/korsord/podd/en film.Annars skulle jag aldrig ha det jobb jag har där jag måste vara social,kommunikativ och god energi.On-knapp på.När jag kommer hem hamnar den på off.Tror vi får acceptera att det är så och försöka göra något lagomt socialt med vänner& familj när man är ledig.Men jag måste sikta på att vara lagom social för annars tryter orken då med😇Tidigare skapade vi extra ork med vin men det dränerar ju ork & sömn på sikt.

Idag har det varit en sån där dag när djävulen ploppat upp från alla möjliga hål. Envist har jag fått trycka ner den i sina hålor, flera gånger. Börjar vara less nu. Vik hädan din sate! Dagen har inte direkt varit jobbig och jag kan inte direkt säga att suget varit starkt. Men tankarna har kommit och gått… men jag checkar av dag 71 med 0 promille i kroppen och hoppas på att djävulen håller sig nere i sin håla framöver. Önskar er alla en fin kväll 💛

Hej @alla och tack för hälsningar! Ser att det i stort sätt går bra för oss härinne, åtminstone med alkoholen. Sedan levererar ju livet verkligen sina utmaningar. I bland sällan och i bland oftare. Jag sitter i en sådan nu och vill be er kloka om hjälp. Det gäller barnens pappa. Som dricker - även när han har flickan hos sig. Sonen har under åren efter skilsmässan med regelbundna mellanrum kommit till mig med information om att pappa har druckit på alla möjliga veckodagar. Han har uttryckt särskild oro för flickans skull. Jag har stuckit huvudet i sanden, det erkänner jag. Dels har själv varit utmattad och haft fullt upp med mig, dels är den enda eventuella lösningen att flickan bor hos mig på heltid vilket jag inte skulle orka. Men förra året blev det droppen och jag gjorde en orosanmälan (eftersom vi inte pratar med varandra). Den ledde till ett telefonsamtal till pappan och ingen vidare utredning. Jag fick mig en rejäl skrapa av handläggaren som menade att nu var pappan jätteledsen och att jag minsann inte får göra orosanmälningar på andrahandsuppgifter. Helt ok så och jag tänkte att med detta bör han förstå att han inte ska dricka när han har flickan. Flickan brukar använda sin mobil enbart hemma hos mig. Hon har vägrat ta den med sig till pappa eller någon annanstans för den delen. Hon är rädd att tappa bort den bl.a. Som ett led i självständighetsträningen sa jag förra veckan att hon behöver ta med sin mobil till pappa vilket gjordes. Natt till söndag kl 01.00 ringer hon. Hon är vaken och inte nattad och vill ha sällskap. Pappa var "där nere". Måndag får jag ett meddelande från pappa att hon är hemma från skolan eftersom hon inte kunna sova den natten. Det ena ledde till det andra i denna dialog och då får jag veta att pappa som från början är "trött" som han säger, har druckit vin och somnat på soffan. Flickan som inte kan ta initiativ till egen ADL eller har någon tidsuppfattning nattar sig inte själv vilket då innebar att hon satt uppe. När hon blev nattad är för mig oklart. Hon tar sin första medicin kl 6 på morgonen och jag undrar om det blev så i söndags...Till detta har epilepsin börjat göra sig påmind igen, med absenser och det vi ju att sömnbrist är en viktig trigger för epilepsi. Jag har varit så upprörd i veckan så jag liksom inte kunnat vara upprörd om ni förstår vad jag menar? Har bollat med avlösaren som också numera är en nära vän samt socialtjänsten som "tyckte det var svårt". Jag kan ju göra en ny anmälan om jag vill men kanske bättre om jag vänder mig till familjerätten var funderingen därifrån. Hitintills har jag gjort - inget. Hade jag orkat och haft råd att gå ned till halvtid hade jag tagit hit henne på stört. Parallellt med detta har jag inlett en dialog med LSS-handläggaren om flytt hemifrån (gärna när hon är 18 år, vilket hon blir nästa år). Det är ett krångel, bl.a. eftersom det är barnboende som gäller till de har gått ut gymnasiet och barnboenden finns inte i vårt närområde. Ett skäl till att jag har bråttom att få ut henne är just detta, att hon inte får den omvårdnad och stimulans som hon är värd hos sin pappa. Och nu dök detta upp med lördagnatten. Ja, vad tusan gör man? Han själv ser inget problem med sitt drickande och han ställde som det verkade en genuin fråga till mig hur jag kan se det som ett problem. Ångest har jag, för med största sannolikhet är det så här många helger sett ut för flickan sedan vi skiljde oss utan att jag vetat.

@Andrahalvlek bra att du går och sjunger i kväll och förhoppningsvis ger det välbehövlig energi.

Tidig kväll efter jobbpass. Ångat på som den där positiva virvelvinden men härlig energi som folk säger.
Ja, energin den blåser jag iväg så den tar slut runt 14.30 Sen går jag på låtsas energi det sista på jobbet.
Tidigare drack jag på den trött/slut helt tom i bollen känslan rätt ofta. Det är jobbigt att ta slut varje dag. Man känner sig lite fel när man inte orkar fortsätta att vara lite social ,hitta på något efter jobbet som andra gör.
Jag vill liksom bara få vara ifred o vila mina sinnen. Snabbspola bort känslan var effektivt men gav än mindre energi i längden.
Jag har försökt att hålla igen o dosera ut den där energin och göra lite mindre o inte vara så satans pepp o effektiv på jobbet för att hushålla lite med min ork. Det går typ inte. Jag är som jag är med ADHDhjärna.
Den lägre % arbetstid och ingen alkohol gör att orken räcker bättre o livet blir jämnare.
Idag efter jobbet är det helt okej att bara vila med stickning o ljudbok.
Vem har bestämt att man då är en tråkig typ.
Egentligen är jag ju en rätt smart typ för just te, vila , stickning o ljudbok är något som jag vill/ gillar o återställer hjärnkontoretsfunktioner enkelt o naturligt.
Mitt liv är inget " insta" liv men det är mitt liv o det är riktigt fint.

Må så gott ikväll 🥰

@JHL Du, det låter fint o framåt alltihopa.
Hoppas det lite " låga" vänder snart.

Men hejsan alltså, det är ju inte öl, vin eller sprit i nervgiftet alkohol och dess olika former som man behöver för att gå runt och att må skapligt bra. Det tänkte jag nu när jag spontan-sovit och vaknat till efter några timmars vila denna torsdag på väl egentligen helt galen tid efter att ha ätit en rätt god färdigrätt med kalops och ett glas mjölk til lunch. Man har allt då utan tvekan varit som en envis och tanklös åsna i en himla massa år när man levde för berusning och bara drack en massa skit.

Men när man är fast och inne i alkoholdimman så går ju tankarna tomt bara runt på tomgång och allt är ganska förvrängt. Så man får väl försöka att förlåta sina egna felsteg och göra om och göra rätt sade logiken. Sitter nu och dricker ett glas med gott vanligt kranvatten och tänker som så ofta att Gud fader han är då allt snäll och tålmodig. Förstår även varför skaparens son Jesus talade i liknelser om förlorade får när det gällde oss människor.

För nog irrar allt vi människor omkring som till synes hjälplösa får lite titt som tätt. Till och med världens ledare verka vara förvirrade får som tror att man kan skapa världsfred genom att bygga upp en stor krigsmaskin på lånade pengar i stället för att nyktert begrunda Skriften och orden om att man ska älska sin nästa som sig själv. Så har man då skrivit lite mer tok på detta eminenta forum som nog skaparen i sin godhet fick mig till att bekanta mig lite närmare med och att använda som ett verktyg för alkoholfrihet och fortsatt nykterhet.

Ha en fin kväll mina vänner!

@fossingen du har nått en punkt där du själv säger att en förändring behövs och det är definitivt inte rätt åt dig att du är där du är. Det är även alltid bättre sent än aldrig att göra nödvändiga förändringar. Angående dina nära relationer så behöver man ibland vara krass och sätta sig själv i första rummet jfr syrgasmasker på flygplan. Om inte du har syre hur ska du kunna hjälpa andra att få det? Jag läser i svaren du fått och där finns det många bra råd att beakta. Något som man kan göra när det är svårt att hålla näsan över vattenlinjen är att börja sortera in saker och ting i vad man kan påverka/inte kan påverka, vad dom ligger i närtid (ditt välmående)/vad som ligger lite längre fram. I teorin så kan du börja få en mer överblickbar situation.

Jag hoppas och tror verkligen på dig och efter regn kommer sol, så är det alltid.

@Geggan Nu är min mamma inlagd på sjukhus. Vårdcentralen skickade henne till akuten med taxi. Hon hade tydligen högt CRP. De har tagit massa prover. Nu är hon förhoppningsvis i goda händer. De har ingen diagnos än, men de släpper inte hem henne idag i alla fall.

Jag är helt slut mentalt. Att gå med en lågintensiv oro samtidigt som man jobbar med vänsterhanden är dränerande.

Ikväll ska jag gå och sjunga. Känner inte för det alls, men det är nog precis det jag behöver just nu. När man sjunger kan man inte tänka på något annat, inte ens omedvetet.

Min mamma verkade nöjd med att bli tagen på allvar och jag är tacksam över att vården fungerar när man behöver den. Allt går som det går och blir som det blir.

Kram 🐘

PS Glömde det gamla mantrat att”lita på processen ”. Det du och genomgår är en process som dag för dag tar osslängre och längre från beroendet men också förändrar oss själva. Detta pågår hela tiden (om vi inte dricker) och det går sakta eller fort. Ibland kan det kännas som att inget händer, men det gör det. När du tittar bakåt eller läser ditt första inlägg så kommer du att se.
Så lita på processen, det kommer att klarna, du kommer att förändras och du kommer att bli starkare.♥️

Enda problemet är att jag ännu inte hunnit träffa ena barnbarnsfamiljen efter min resa. Upprepat sjuka sportlov mm. Och nu har jag fått vinterkräksjuka. Lite jobbigt. Nå, hoppas på nästa vecka. Ska börja med syjunta med en av tonåringarna. Tycker de behöver öva mera! Vårpiffat hemma, ljusa gardiner, sommarkläder på möbler, ny matta i härliga färger. Har träffat vänner o kollegor från långt tillbaka i tiden. Glad för alla dessa tjocka lager av liv. 🤗

@fossingen Första steget till att bli frisk är att inse att man är sjuk. Och du verkar så stark på det viset. Du har fått syn på en massa problem som jag gissar att du tidigare flytt från.
Det är tufft, och jag förstår verkligen att det kan kännas tungt. I synnerhet om du inte har stöd från familjen.
En liten fundering om du oroar dig för din pappa, du kan inte ringa till honom och berätta vad du går igenom och varför du inte orkar hälsa på just nu?
Kanske skulle det ge både dig och honom lite ro i hjärtat?
Jag hoppas du orkar kämpa på iaf. Det kommer att bli mycket lättare att lösa alla problem när du blir säkrare i din nykterhet.
Ja, kanske kan du då också forma livet som du vill ha det.
Jag är nykter sen två år och allt är verkligen så mkt bättre…
kram och lycka till! ♥️🙏🏻♥️

Du har verkligen alla händer fulla @Andrahalvlek! skönt att det verkar ordna sig den här gången. Men det är ju konstant stand-by i det där läget. När min mamma togs in på sjukhus sista gången var det för urinvägsinfektion. Då var hon också lite förvirrad , vilket tydligen ofta hänger ihop. Tre veckor senare dog hon, av inget särskilt. Kram till dig!

Hej @fossingen
Först och främst är det faktiskt grymt jobbat med 24 dagar, också för att dag 1 sällan sker av en slump, så du har gjort ett jättejobb.
Jag vill verkligen tipsa om den för många här okända egenskapen Tålamod. Och Tillit.
För mig med tex forumet en del av mitt ”tillitsbygge”, att bara försöka liksom hålla sig i bordskanten när underlaget svajade. Tillit till det vi ofta skriver om här; att oavsett hur det känns just nu, så blir det bättre över tid. Det är sant till 100%. Med alkohol blir det sämre över tid, det är också sant till 100%.
Jag önskar dig att ta en dag i taget, och detta viktiga, att många av de saker som ska tas itu med, blir så oändligt mycket lättare med nykterheten i bagaget.
Heja dig!

@JHL vilken resa du gjort och gör! Inspirerande och tack för att du delger 🔥 och @fossingen sök stöd av vården - de är superbra! Jag tvekade också länge, men eftersom alkoholen biter mig i arslet här och nu så får jag leva med att det står i journalen i framtiden 😉

@fossingen Hej 👋🏼 Jag tror att allt har sin tid och att alla tar olika lång tid på sig att landa. Gällande dina föräldrar har jag en något liknande situation så när jag kände mig stark nog i mitt beslut att bli en "normaldrickare" (vilket jag aldrig blev - råkade hamna på nyktran istället - så sa jag till min mamma att jag slutat dricka och att jag inte ville träffa dem om de skulle dricka när jag var där. Jag sa också att jag inte ställde något krav på att de skulle bli nyktra för att jag var nykter för tillfället. Jag minns mest att jag fick en mamma konstiga frågor om jag skulle vara tråkig och nykter resten av livet nu etc etc så jag upprepade budskapet - om de kunde låta bli att dricka och låta bli att bjuda mig så är ju allt fine. Men det var inte fine - jag var en tråkmåns. Så jag sa okej - vi hörs. Efter tid har de kontaktat mig och det dracks inte när jag var där... men efter tid och min egen nyfunna karaktär så tar de en öl eller dricker vin till maten men frågar inte mig. Jag har sagt att jag inte dricker men om jag ångrar mig så ska jag själv be om ett glas - de behöver inte truga mig vilket de respekterar.

Gällande din tid så går det upp och ner. Jag hade värsta dippen efter typ 4 månader med en känsla av tomhet/meningslöshet/tristess som i "blev det inte roligare än såhär". Sökte då svar här och fick svaren att "alla" känt så oftast efter 3-4 månader. Men vi är ju alla olika - Har du gjort självhjälpsprogrammet? Det är riktigt bra och har gjort att jag kunnat reda i min egen sörja.

Den tid du längtar efter kommer att komma 100% om du bara orkar hålla ut! Ta aldrig första glaset. Berätta för fler. Du kommer garanterat att bli förvånad hur många som själva tycker de har ett problematiskt förhållande till alkohol.

Om du inte lyssnat på "en beroendepodd" så gör det 🙏🏼 Rekommenderar avsnitt 68 med min husgud Markus Enochsson och även om hans missbruk var tyngre så har hans livshistoria nåt att lära andra. Även avsnitten med My Skarsgård och Hanna Hellquist är lyssningsvärda.

Jag hoppas du finner råg och väg 🩵

@JHL Tack för att du delar med dig! Jag läser och tar till mig av både dina och andras berättelser. Ni hjälper mig som ”ligger efter” att lyfta blicken en aning och se att det finns en väg och att ni går där framför mig.
Jag funderar på att vända mig till vården, men blir avskräckt av tanken på journaler och ev att det ska bita mig i röven på något sätt i framtiden sen. Jag vill liksom inte sabba för mig själv på sikt, men vill inte heller riskera att inte få hjälp som kanske är nödvändig här och nu…
Jag imponeras över dig och ditt mod och tackar igen för att du delar med dig av din erfarenhet och dina känslor och tankar ❤️

24 dagar utan alkohol ligger bakom mig nu. Jag trodde det skulle bli lättare och lättare, men för mig var de första två veckorna inte så jobbiga. Det är som att det kommer ifatt mig nu…
Jag har fortfarande inte berättat för någon som inte redan vet. Till mina allra närmaste, mina vuxna barn, mina föräldrar och min bror, har jag inte förnekat att jag dricker för mycket, men heller aldrig berättat exakt hur jävla illa det var.
Min mamma och pappa har jag ganska dålig kontakt med nu för tiden. Mamma har gått med en obehandlad depression i många år och istället för att söka hjälp för sitt mående har hon medicinerat med starksprit. Hon är antingen arg och spydig, ledsen och lättkränkt eller full. Oftast allt samtidigt, men jag har backat ifrån både henne och pappa trots att hjärtat går sönder framförallt när jag ser hur pappa mår i situationen. Ingen av dem vet att jag lagt av att dricka. Jag har inte kraft just nu att spela vuxen och stabil i relationen till mina föräldrar och jag känner mig som en svikare och ett as som inte hör av mig till dem längre för jag vet hur isolerade de är och hur pappa verkligen skulle behöva sällskap av någon annan än min mamma just nu. Men det går inte att åka dit utan att bli trugad med alkohol och jag är rädd att mamma skulle ta det som en personlig förolämpning att jag vill vara nykter. Hon får alltid allt att handla om hur synd det är om henne och jag orkar inte just nu. Orkar inte ta emot hennes självömkan och hennes dåliga mående. Kan inte berätta för dem hur jag mår just nu heller för de har sin egen skit att hantera.
Hela eftermiddagen igår gick jag och funderade på hur skönt det skulle vara att bara hälla vin på mina känslor som jag brukar. Jag hamnar typ i samma självömkan som jag ser hos mamma, och jag tycker synd om mig själv för att jag inte kan dricka som en alkis och ändå bli frisk.
Jag tycker synd om mig själv för att min man med en axelryckning dricker wisky på kvällen och starköl till lunch och helt obrydd om konsekvenserna för honom själv och vår relation bara ”unnar sig” och lämnar mig med ansvaret över att behöva ta beslut om hur framtiden ska bli för oss båda.
Jag tycker synd om mig själv att jag varit och är en sån idiot att jag inte fattar hur skevt jag levt och gjort något åt det för länge sen.
Jag är trött och besviken på vem jag blivit och vart jag hamnat och det är riktigt tungt just nu.
Rätt åt mig kanske. Jag vet inte…
Jag längtar tills jag kommit så långt att livet utan alkohol börjar kännas som vardag och jag kan börja förstå i vilken ordning jag bör ta tag i mina relationer, mina problem och kanske till och med göra planer för framtiden.

Hej @Andrahalvlek, hoppas att jag får hoppa in i din tråd och skriva en liten rad till Himmelellerhelvette.

@Himmelellerhelvette jag vill bara kika in och säga att det är fint att du delar med dig, att du med hjälp av orden får syn på hur tufft det är för dig just nu. Det är starkt av dig att kunna se dina tankar utifrån och förstå vilka impulser du behöver hålla koll på.

Samtidigt blir jag lite bekymrad för det du skriver och jag vill sträcka ut en hand och säga att det finns hjälp att få. Jag vet förstås inte så mycket om hur du har det, men jag vill ändå fråga om du har det stöd du behöver?

Du skrev att du behöver ta hand om sig själv och hitta balansen igen. Vad behöver du för att kunna göra det?

Varma hälsningar,
Jenny på Alkoholhjälpen

@Måste välja nu, även om det är tufft för tillfället. Finns det några positiva saker att ta fasta på? Inte vara bakfull, 4 vita dagar etc. Njut av kaffet, solen, vårvintern, ta en tur i längdspåret. Det är lättare sagt än gjort men i morgon kommer du inte att ångra nykterhet idag, det kan jag lova dig.

Inne på fjärde vita dagen. Det gick bra hela dagen igår. Tog en skidtur.
Sov inte något vidare i natt. Trött och sliten och nästan lite uppgiven. Ensam hemma. Det finns både vin och öl i huset. Svårt att låta bli. Idag är knogarna vita, men jag försöker hålla ut och tänka att det blir lättare så småningom.
Solen skiner. Nu ska jag koka en kopp te och dricka den i solstolen mot en södervägg!

Så är det torsdag igen och nog sjutton kom alkoholdjävulen på blixtvisit och gjorde sig påmind med samma gamla tankegångar här för en stund sedan. Hade ju ett knepigt affärssamtal via telefon att tackla och då poppade naturligtvis en tanke upp om att starkvaror så klart hade varit på sin plats som stärkande styrketår och sånt där idiotiskt alltså.

Men tog några djupa andetag och bet ihop och fixade samtalet helt nykter som sig bör. Hade ju inte heller någon alkohol hemma så det var ju ingen risk för dikeskörning heller liksom. Men nog tog det kraft och energi, och nog märker man att alkoholsug är rätt så kopplat till stress som kan uppkomma i vardagliga situationer.

För när jag var klar med affärssnack så kom alkoholdjävulen naturligtvis på besök igen och liksom fick mig att tänka att nu var man väl värd en rejäl sup egentligen. Men tog mig då ett glas vatten och gick helt sonika och vilade mig på sängen och lugnade ned mig i tio minuter. Följde alltså läran om att helt göra HALT och att inte i första taget vid inre turbulens bara sikta in mig på resa till bolaget efter nån flaska att slå mig i skallen med. Nu känns det helt okej, och det är man då tacksam för.

Förresten, @LAO, det var trevligt att du tittade in en sväng igår kompis. Solen skiner faktiskt här utanför mitt fönster, men har inte så mycket energi för närvarande. Men nog är det kul att ta nåt foto ibland och en hobby som väl lär komma i gång lite mer nu när väl våren trots lite snöfall igår snart ska komma igång på riktigt. Ska nu se om jag får lite ork till att koka på en kanna med kaffe, för en kopp eller två av denna ädla dryck kan kanske ge lite extra energi förhoppningsvis.

Ha en fin dag!