Senaste kommentarerna i forumet

Vet egentligen inte ens varför jag sitter och skriver här. Eftersom jag varit att de säkert inte är någon som kommer läsa. Kanske gör det ingenting, kanske hjälper de att bara få de ur sig.
Kanske är de de som behövs för att jag ska ta mig loss från den här hemska känslan som byggt bo inom mig.

Ångest, oro. Hon har fått sämre minne. Mycket sämre. Hon vill väl och är så fin och go när hon är nykter. Men sen då. Resterande tid.. Kan man åka och tömma hela huset på sprit vin och öl när dem jobbar.. Fylla badrumsskåpet med antabus. Jag vägrar låta mina barn vistas i en sådan miljö. Negativa kommentarer, elaka kommenterar. Hon ser de inte själv. Hon märker inte av de. Kommer nog inte ens ihåg det. I vuxen ålder har vi bråkat som galningar, för att hon dricker och varit så elak och arg och, fy. Jag har ändå tagit hand om henne i slutändan.. Pappa ser, men gör inget. Han dricker gärna ett par öl efter jobbet osv. Även om han ser hur hon beter sig och även säger till henne ibland. Ingen långvarig förändring. Känns som de enda som kommer hjälpa är att jag säger till henne att jag inte kommer låta dem träffa barnen om dem fortsätter dricka. Samtidigt vill jag ju hon ska förstå sin sjukdom, veta att den finns där. Att utpressa någon hjälper ju aldrig. En miljon tankar i huvudet samtidigt. Alla pratar emot varandra.. Blit tokig. Är ledsen, har ångest.. Och känner mig rådvill..

Min mamma dricker också. Pappa med. Men inte lika mycket.. det är en fruktansvärd känsla. Man tror att de är ens eget fel, men de är det inte. De handlar inte om dig. De handlar om dem. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga för att du ska må bättre; för jag vet knappt vad jag hade behövt höra själv. Aldrig pratat om detta själv förrän idag. Har nog heller aldrig erkänt de på riktigt innan idag heller. Men idag sa min mamma till min 3åriga son ” Du är dum, jag vill inte va med dig när du är dum” .. för att han sökte hennes uppmärksamhet och kastade klossar omkring sig..

Egentligen tror jag att mina föräldrar alltid druckit. Mer eller mindre. Många gånger sedan jag tog mitt körkort jag fått köra överallt. Köra hem dem. Hämta när de blivit för mycket att dricka. Duscha av mamma, plåstra om henne när hon ramlat osv.. och de var väl fine när jag var ”ung”.. Men, beteendet börjar gå över gränsen.

De du behöver tänka på, är att inget av detta har hänt pågrund av dig. Inget av det. Du har ditt eget att sköta om, ge kärlek till dig själv och va rädd om DIG! Du är värd så mycket mer. Har du någon möjlighet att bo ensam? Har du möjlighet att ta hand om dig själv? Vet inte hur gammal du är eller något sånt. Men de finns hjälp att få. Du måste bara våga be om det 🩷

Den enda som kan rädda honom är han själv. Tyvärr.. Däremot kan du välja om du vill finnas där eller inte..
de är upp till enbart dig! MEN, låt inte någon annan dra ner dig. Du är värd så mycket mer.. 🩷

Min mamma dricker. Varje dag. Kvittar om hon är ensam, hemma med min pappa, om vi barn och barnbarn är där. Om hon ska hjälpa till och passa barn eller hundar eller något annat.. Otaliga gånger har vi försökt prata med henne. Försökt få henne att förstå.. Mitt hjärta går sönder av allt det här. Hon som alltid varit en sån fantastisk människa, hjälpt mig och min syster med barnen, med hemmet, vi har umgåtts, gjort roliga saker; åkt iväg ihop osv. Men iaf de senaste 10-12 åren, är de mer alkohol. Oftast dagligen. Flera glas vin. Flera öl. Ibland på högtider, sprit, drinkar osv…

Hur ska vi få henne att förstå. Hon ”borde” veta. Min morfar var alkoholist. Och dog pågrund av sjukdomen. Vi hann återfå kontakten i min vuxna ålder för att min mamma och pappa tog helt avstånd från honom när jag var ett litet barn pågrund av alkoholen.. Vad ska jag göra? Jag vet att hon inte ser eller förstår sin sjukdom själv, de är okej. Jag jobbar inom sjukvården och har gjort senaste 15åren. Bland annat med drog och missbruksproblem. Men när de är min egen mamma. Jag kan inte se de på samma sätt. Hon som tog bort den biten av min barndom, vi slutade umgås med morfar och hans fru som drack kolossala mängder, slogs och bråkade. Framför oss barn.

Nu är vi där själva. Absolut inte så illa. Aldrig utåtagerande. Men de har funnits gånger hon ramlat, slagit sig blå och blodet runnit. Jag har burit in henne. Duschat henne.. Plåstrat om. Tagit hand om. De har hänt framför barnen, därav får dem aldrig vara där ensamma.. Jag vågar inte lämna ut hennes nummer som anhörig till skola eller dagis. För jag vet att hon ändå inte kan köra dit om dem inte skulle få tag på mig eller mina barns pappa..

Min syster; ser allt detta som jag ser. Men hon dricker själv ibland tillsammans med vår mamma. Jag gör inte det. Jag slutade dricka i tidig ålder pågrund av att jag inte kunde hantera det. Jag vill rädda min mamma från den här hemska sjukdomen, jag vill att hon ska vara den glada fina människan som vill leka med sina barnbarn. Inte säga elaka saker till oss, skrika, gapa, säga dumheter till min pappa..

Vart fan börjar man. Hur gör man för att ta sig framåt? Kapa kontakten? Vägra låta henne träffa barnen? Jag känner mig ensam; maktlös, och allting känns hopplöst..

@Carisie klok spaning. Så kan det givetvis vara. Det spelar väl egentligen ingen större roll. Det viktigaste är väl vad man själv gör med det :)

@Se klart Tack för att du skrev det där om godis och glass. Och hur du tänker om det. Ska prova att göra detsamma. Jag har ju bytt ut vinet mot söt dricka, godis, chips o glass. Det behövde jag i början men nu efter snart ett år utan vin är det dags att tänka på vad jag stoppar i mig. Tack och Kram.

Idag har varit en härlig dag men viss anspänning som börjar laddas upp inför helgen… min urfina vän tillika festfixare var här och jag drog igenom mina planer och körsceman och vem gör vad. Och fick godkänt och några råd. Återstår att skriva ner allt i detalj, beställa en del mat, laga en del.
Men sen hade jag egentid så som fixa brynen på salong, göra naglar och fotfix. Gjort ansiktsmask och provat klänningar.
Så kul ju. Men också: det blir skönt när dagen flugit förbi, även om jag verkligen ser fram emot att samla de som betyder mycket för mig, få krama dem och bjuda på en rolig kväll.
Ber om ursäkt om nån tycker att detta är väldans tråkigt att ta del av, fullt förståeligt. För mig är det skönt med min lilla dagbokshörna. Kram alla!

Tack för inkik @vår2022, 😍 ja, man känner sig mer som ”sig själv” när kroppen blir sig själv. Inser hur repetitivt jag kör dessa race just i januari, men ska faktiskt försöka hålla i denna gång, det har varit rätt enkelt och tycker jag har nytta av min nykterhet på så vis att jag kan skjuta sug åt sidan (när jag är på ica och passerar bageri-avdelningen, glassen, smågodiset = väldigt mycket lördag för mig… (så som alkoholen var förr då) och att jag kan tänka: först äta min tänkta middag, lägga mig i soffan en stund och vila efter dagens fläng.
Och då- ja då är suget borta! Första gången jag tänker på detta sätt och kanske är det en bra väg framåt, jag vill inte dra runt på kilon, jag vill inte bli en överviktig äldre. På samma sätt som jag inte ville se mig själv som en vinpimplande tant. En sån som barnen inte ville ringa till på kvällstid. (Inte för att nån RINGER så ofta 2025 men ja ni fattar.)
Kram från hallon-hörnan!

@SuperNova det är bara han som kan rädda sig. All styrka till dig🧡

@LAO Jajamen, har eget boende som tur är. Så är det nog. Bäst att acceptera att jag inte kan hjälpa honom och går vidare och läkar mig själv.

@SuperNova hej! Välkommen hit🧡. Här finns det flera som varit i din sits och du kommer få goda tips och råd. Det låter som om du har ett eget boende, stämmer det?
Den enda i relationen du kan förändra är dig, lämna så fort det går och låt blockeringen vara kvar. Är det meningen att det ska bli ni i livet så kan han återkomma när han nyktrat till.

PS. Popcorn blev det till mellomys, helt sockerfritt!

@vår2022 Icke tobakssnus är det snarare. Bara nikotin! Det viktigaste i snuset 🤣

Det var mysigt att titta ihop med dottern, och det var duktiga sångare utan specialeffekter som vann. Helt okej låtar.

Kram 🐘

Hej,

Nu börjas det igen. 3 veckor kan han hålla sig nykter - sedan börjas det igen. Förra ggr drack han 2 veckor i sträck, fick psykos och polisen tog honom och han hamnade på fyllecell. Sedan 3 veckor av ångest, frustration, oro och nu dricks det igen och han blockerar mig överallt. Den ggr drack han offentligt inför hans tonårsdotter. Hans familj, exfru, dotter, vänner hör av sig till mig och jag ska lösa allt. Jag är så less, så trött. Hur lyckas jag bryta den onda cirkeln? Hur lyckas jag äntligen tar mig ur mitt medberoende?

Kvällsavstämning dag 63

Jag drog ner Campralen till 2 tabletter per dag tidigare i veckan, och det gav ju ett ökat sug. Nu verkar det ha stabiliserat sig igen och dagen har flutit på bra.
Det började med att jag blev skitlycklig när jag kom på att man får dricka alkoholfritt bubbel hur tidigt på dagen man vill 🥰. Det kom dock lite jobbrelaterat skrivande i vägen så vi skålade inte före 17. Jag gillar att göra som tidigare, och triggas inte av de alkoholfria alternativen.

En vän till mig tog tre glas vin igår efter sin nyktra januari och kunde direkt rapportera om sämre sömn och ökad ångest. Om det stämmer in på mig också så kommer det inte att bli bra med måttligt drickande i framtiden…. Hur har det varit för er?

Nu mello och ostbricka 🎶🧀🎶🧀🎶

@zalkin häftigt! Du kan väl berätta sen hur det gått?
Ha en fin lördagkväll🧡

@Fastforwardnorewind så bra gjort!! 💪❤️

@isaja du kan verkligen inte bara försvinna, du ska se att många som tidigare älskat och brytt sig om dig finns där när du bryter relationen. Det låter som om du förstår att det inte är något bra liv du lever just nu, vilket skulle kunna vara det första steget du gör för att få det bättre? Kan du kontakta någon? Söka hjälp någonstans?
Stor kram

@LAO det går sådär, livet kommer ikapp, flyttar in i ny lägenhet men blivit utkastad lika snabbt pågrund av min relation, vad gör jag ens kvar? Med en man som hellre träffar andra och är borta hela dagarna, sitter hemma själv och betalar hyran för någon som hellre pratar med andra eller är borta hela dagarna fast utan jobb. Han är skyldig mig så mycket pengar, och här sitter jag själv och intalar mig att han älskar mig, vilket livs alltså, får panik, var så lycklig förut när jag kollar tunnlarna på bilder nu är jag ingen, ingen familj inga vänner, kan lika gärna bara försvinna, varför kan man inte lämna när man vet attt det är bäst så,

Tja, så det kan bli. Ingen ordning och reda eller duktigt promenerande i rask fart åt nåt håll som man väl ska göra kanske. Somnade ju till och missade chansen att hinna ned på stan efter snus som man hade tänkt sig. Kanske lika bra det. För kanske hade man bara hamnat på bolaget också. Så vem vet, kanske är det nån mening i att man är som man är, och inte kan få timmarna på ens dygn att gå i takt och hamna i den ordning som passar de flesta andra.

Det tog jag mig allt en slurk kolsyrat vatten på. Har läst om de som är hängivna kulinarisk matkultur. Sånt finns det då ingen ork till här inte. Men en konservburk med tonfisk och några grabbnävar med salta jordnötter funkade ju hur bra som helst det med. Lördagsgodis sade magkänslan att man borde fundera på. Så äter nu faktiskt lite goda russin.

Hade ju redan ätit ett par chokladbitar. Kanske dags för lite gräddglass... Nämen, nu är det ju riktigt ljust i sinnet, och nästan fest i tanken på nåt sätt. Det var nog jordnötterna som tog skruv kan man nyktert tänka. Då jag då inte känner för att vandra ut i mörkret i stunden för att få fatt på portionssnus. Så är det kanske meningen att man ska försöka att fasa ut även lasten med nikotin som väl inte är det hälsosammaste. Helt alkoholfri är man då märkligt nog ännu sedan man halkade in i nykterheten för lite drygt ett år sedan, och det får man väl vara tacksam för.

Ha en fin kväll!

Tant Sug dök upp först när jag skulle skriva kvällssumeringen. Insåg att jag helt glömt bort henne även idag.
Trevligt jobbpass. Fick "antidepprundor " × 2. Solen lyste milt i ansiktet hela vägen hem.
Jag jobbar lite konstigt men lönsamt så imorgon är jag ledig igen😊
Det känns som om jag vunnit än mer tid än de 20% jag gått ner i arbetstid.
Vin stjäl tid!
Det finns tid att bara vara när återhämtningen fungerar så mycket bättre.
Jag vet redan nu att imorgon kommer bli en bra dag. Kvällen utan vin ger en natt med vettig sömn trots klimakterieåldern.
Jag gillar det här nyktra livet!
Hoppas att ni oxå har det fint!🤗

@Se klart Skönt att du sovit bättre och nu helg. Skönt att även oron lättat. Ja, du verkar onekligen målmedveten och beslutsam när du bestämt dig för något. Härligt att skogaholmslimpan och bullarna släppt taget om midjan😁. Ha en fin kväll!❤️

@Andrahalvlek Du jobbar på så bra på så många olika fronter! Grattis till sockerfriheten och icke nikotinsnuset🥳. Kanske ska testa jag med! Hoppas du hade en rolig hundkurs och en mysig mellokväll med dottern. Kram❤️

@Mrx Hej! Det är slitigt med att börja dricka kl 15 på en fredag och avsluta med en flaska rött. Lördagen seg och ångestfylld. Huh! Tänk vad skönt att istället vakna nykter, fräsch och pigg😁. Helt klart livskvalitet! Hoppas du haft en skön dag och önskar dig en skön kväll!🌟

@danisa Låter som en skön lördag! Har har solen också lyst så vackert och som en vacker vårvinter dag. Fint att du fått tid på familjerådgivning, där kan du säker också få ett bra stöd.

Ha det gott! Kram❤️