Senaste kommentarerna i forumet

@Sattva Vad fint att ni är överens och vänner. Förstår verkligen din kärlek till hunden❤️. Kanske kommer det landa mer när allt det praktiska är över också. Samtidigt har du processat mycket under tiden, men en dag i taget. Kram❤️

@Ny dag Men vad skönt för dig att det börjar vända❤️ vilken otrolig kämpe du är! Skönt att du sover bättre. Ta det lugnt ändå😁. Kram❤️

@Ny dag Åh vad glad jag blir 😍 Då har nog den ökade dosen börjat göra nytta. Och det är klokt att prioritera sömnen, den är liksom basen till allt.

Kram 🐘

@Ny dag vad skönt att du mår bättre!Nu vänder det ska du se!

Börjar komma ur min djupa svacka, igår var första gången på månader jag vaknade och kände mig utvilad och med tillförsikt. Denna kombo har jag inte känt på länge🙏. Nykterheten består vilket jag är tacksam över. Har sjukt mycket på jobbet och även privat så sömnen är så viktig just nu. Önskar forumet en fortsatt nykter helg🥰

@Himmelellerhelvette Du har fått många bra svar, och det är absolut din självkänsla du behöver stärka. Du vet att du kan ditt jobb och gör det bra, oavsett vad kollegan insinuerar. När folk beter sig så känner de sig hotade, de försöker utöva sin makt och är i grunden avundsjuka. Kanske har de hört någon chef prata mycket gott om dig ❤️

Mitt bästa tips är ett jobbmotto som jag försöker leva efter: Man ska inte gyttjebrottas med grisar. Hur man än gör då går man dem till lags. Det bästa är att i väldigt snäll ton säga typ ”Tycker du det? Vad tråkigt.” Inte gå i klinch, inte ifrågasätta, inte gå i försvar. Bara se till att ha så långt som möjligt till den personen som det går framöver.

Visst var det så att du hyfsat nyligen bytt arbetsplats? Ofta kan man uppleva en smekmånad, då alla är gulliga mot den nya, och man har så fullt upp med jobbet att man inte hinner läsa av stämningarna riktigt. När man väl börjar göra det finns det alltid några fula fiskar som får luft. Du är ett hot mot deras ställning på jobbet. Låt dem lida, det är inte ditt ansvar att bära.

Tänk på dem som små grisar som gillar att kleta ner sig med lera, men dig ska de inte locka med i gyttjeleken. Formulera några snälla neutrala svar i skallen, så kommer de automatiskt när du behöver dem.

Kram 🐘

@Sattva Så skönt att ni båda landat i detta beslut ❤️ Hoppas ni kan träffas då och då, jag förstår verkligen att du saknar hunden ❤️

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette ❤️ till dig! Oh vad jag även här känner igen mig i dig! Du har fått en stöttning av @vår2022 som som vanligt är klockren.
Du känns verkligen som min andra del…. Vi verkar ha samma utmaningar i livet fast vid olika tidpunkter. Jag har gott självförtroende, vet att jag kompetent osv… men vid minsta kommentar eller konstig blick blir min självkänsla obefintlig och jag börjar tvivla likt dig. Du är ingen lort, du är ingen fejk (då hade du blivit avslöjad för längesedan då du ju är i min ålder ☺️). Jag brukar försöka att liksom gå utanför mig själv och analysera. Tänk om det hade varit din väninna som kommit till dig? Jag tror att det just är denna känslighet/sårbarhet som i kombination med att jag växt upp med en psykiskt sjuk förälder som ligger till grund för min ätstörning och mitt beroende. Oh vad jag önskar att jag känt dig irl. Jag skulle ge dig en stor kram, gå genom händelseförloppet i detalj för att undanröja alla tvivel och sedan lagt upp en strategi för att på ett smart och vänligt sätt bemöta skitstöveln. Pratar han mycket om andra också eller är det bara om dig? Jag är på jobbet aldrig bättre än min senaste prestation och om jag gjort något mindre bra är det med mig läääääänge, då behöver jag 10 superprestationer som kompenserar…. Stor kram till dig, du är inte ensam om att ha det så om det nu kan vara till någon tröst! ❤️🥰❤️🥰❤️

@Maud Jo så kan det ju appselut vara.Nu gav jag ju inga direkta råd utan lyssnade på ” sanningar om mig.Sa att jag förstod att det inte alltid varit så lätt för dem att vara barn /unga vuxna till en mamma som inte alltid varit tillgänglig.Men så är det ju att vara människa ibland.

Söndag & solsken.Laddat en maskin med tvätt.Småfixat lite här hemma.Tagit en lång skön varm dusch & ätit en god frukost.Ska se till att komma ut i solskenet innan den försvinner.Kyligt ute men ändå lite vår känsla tack vare solen.Må så gott!

@Amanda L Så sant!

@Himmelellerhelvette God morgon! Jag här igen😁. Jag skrev ett inlägg i min tråd 4 januari om min upplevelse och projektion av att jag inte duger, du kan läsa den om du vill. Tänker att det handlar om den bräckliga självkänslan som lätt poppar upp när den kommer i kontakt med nedlåtande kommentarer. Den bräckliga självkänslan är något vi får jobba med och försöka förstå att kommentarer faktiskt inte är sanningen, men att den träffar vår sårbarhet och lätt får oss att vackla. Bakom kommentaren kan det finnas vad som helst, missunnsamhet, avundsjuka, egoism eller illvilja. Och det handlar om den personens dåliga självkänsla och dess metod för att stå ut i det, är att ge sig på andra. Man blir ett lätt byte och tar kommentaren som en sanning och projicerar genom att se på sig själv genom dennes ögon.

Om en person vill väl skulle det se helt annorlunda ut. Konstruktiv dialog och feedback med ett gott syfte. Sanningen har man inom sig själv om vem man är. Och det är den sanningen man ska lyssna på. Tro på sig själv och inte låta andras dåliga självkänsla nästla sig in inom oss. Inte låta gammalt lagrat eko om att man inte duger heller vara en sanning. Ta tillbaka makten och skriva sin egna sanning, sin egna berättelse om sig själv och vem man egentligen är. Stå på sig själv och kliva över skitsnack. Kanske frågat ut personen mer och ställa efterföljande frågor. Jag förstår inte riktigt vad du menar, kan du berätta mer? Osv. Berätta hur man själv upplever det när en person kastar ur sig saker, att en konstruktiv dialog vore att föredra.

Viktigaste är att inte ta andras kommentarer som en sanning, för egentligen vet de inte ett smack! Så stå på dig och tro på dig själv och din sanning. Du vet bäst! Kram❤️

Jag förstår dig... det är hemskt att se. Min sambo dricker varje dag. Han anser att 3,5 från affären inte räknas. Men det är typ 6 stycken varje dag. Jag vet inte hur jag ska göra med allt. Han har sagt upp sig från jobbet så nu har ha ännu större möjligheter att dricka. Han säger att han ska dra ner på drickandet men hela situationen känns extremt destruktiv. Han får inget gjort. Känns som jag lever med en tonåring. Vet inte hur länge jag ska orka detta. Jag har själv hamnat i en depression och har mycket ångest. Pratar jag med honom om han drickande blir vi osams och han tycker jag är jobbig. På nåt sätt använder han då detta till en anledning till att ta till flaskan. Vet att man inte kan hjälpa någon som inte vill ha hjälp. Men det skapar bara frustration och allt hamnar i en återvändsgränd.

Skönt ändå att ha gått ett steg till framåt i denna process @Sattva, du har verkligen begrundat dina steg och inte förhastat dig, det måste kännas skönt?
Åh jag vill också bli en yogi, verkar så gott, ett mål framåt för mig. Kram❤️

Så var det lördag igen och den1 februari nådens år 2025 alltså. Det blev inte direkt som man hade tänkt sig då man inte lyckades att somna till. Har inte mycket energi i skrivande stund nu. Men det är väl bara bra. Så att man inte promenerar iväg som i trans och kanske hamnar på bolaget liksom. Har då redan ändå fått mig ett glas och dragit upp persiennerna här i köket.

Ingen alkohol blev det hur som helst. För sådant bedövningsmedel hade man då turligt nog ingen hemma idag heller. Det behövs väl egentligen inget sånt heller i stunden då man väl är rätt manglad av utmattande trötthet på grund av sömnbrist. Nu säger väl sömnens experter att man ska hålla igång och ta sig ett uppfriskande löpningspass eller en riktigt rask promenad och vara glad som bara den liksom.

Ja, bita ihop och hålla sig vaken till kommande kvälls avgång då sömntåget beräknas vara på plats kanske långt innan 22:00 eller nåt sånt där kanske. Men, nja hur det blir med den saken får man då se. Nån mjölkchoklad fanns det denna morgonkvist inte kraft och energi till alltså. Men ett glas mjölk och en makrillmacka, samt en god macka med mjukost också var inte så dumt det heller. Sedan så skadar det väl inte med lite variation i kosten heller kan man tänka.

Det var trevligt att ni @Maud och @LAO tittade in här en sväng. Sånt uppskattas alltid. Nej, nu får det allt bli en liten sträckning på sängen tror jag. För annars så svimmar man väl av total utmattning och hamnar på köksgolvet och slocknar nedanför diskbänken. Som man gjorde ibland förr om åren då man hade intagit lite för stor mängd av starka drycker.

Fyra grader kallt ute sade termometern på fönsterbrädan att det är på gården där bilar står på rad med igen-isade rutor. Kanske blir det eventuellt en stärkande promenad senare i dag då snuslagret visade sig vara tömt. Näst sista portionspåsen går nu. Så nog finns det motivation till en liten promenad i alla fall. Man får väl vara glad att det är nåt som fortfarande lockar.

Ha det gott mina vänner!

Godmorgon!
Min tråd försvann förra lördagen, mennu är den tillbaka.
Nu har jag och exmaken pratat. Vi är överens om skilsmässa, och ansökqn är inskickad till domstolen. Vi är fortfarande vänner. Kanske kommer ses ibland. Jag vill gärna kunna träffa hunden, ni som har hund vet hur stark kärlek man har till sin hund.

Nu väntar praktiska o ekonomiska saker relaterat till bodelning. En sak i taget helt enkelt.

Jag hqr fått frågan hur det länns, och ärligt talat vet jag inte. Det är rätt beslut vi tagit, mrn det är ändå 11 års förhållande som är slut. Han har flyttat 40 mil bort. Det är mycket att processa, det får ta den tid det tar.
Är på yogaretreat denna helgen, så skönt. Bara vara.🌸🌸🌸

Tack snälla ni. Att få skriva här och få positiv feedback betyder så mycket just nu. Idag ska det bli fint väder. Jag tänker gå en lång härlig promenad, kanske ta en lunch på fiket.
Jag har äntligen fått tid på familjerådgivningen på torsdag. Planen är att jag ska dit själv först. Efter det bestämma om jag ska möta min syster där. ( Är ju lite osäker sen hon sa att hon inte förstod varför jag tyckte det var nödvändigt). Efter ett gemensamt möte tänker jag att jag kanske ska dit själv för att analysera. Min syster är ju så fruktansvärt manipulativ.
Tack för allt stöd. Just nu betyder ni alla så mycket flr mig.
Kram🥰

Godmorgon @Vinäger! Läste igenom dina sista inlägg sedan i november! Det är så bra att du skriver hur det kan se ut när man tappar kontrollen, får tillbaka den och tror att den finns lite. Jag tror man behöver läsa både hur bra man kan må när man slutat dricka och om hur våra progressiva alkohol sjukdomar ser ut. Mitt beroende påminner om ditt väldigt mycket.

Jag hade kontroll i perioder och tappade den i andra. Jag har tittat på mitt missbruk i perioder och sett hur illa det var men i andra perioder mörkar jag för mig själv.

Jag drack verkligen varje dag mycket mer på ett år än jag inte drack varje dag och jag var stolt hela tiden när jag slapp sjukskriva mig. Jag kunde behöva ställa klockan tidigt för att hinna sitta med kalla påsar på de svullna ögonlocken. Duscha ordentligt så all lukt försvann, trodde jag. Sminka och fixa håret! Så mycket tid jag fick lägga på att jag skulle se fräsch ut!
Alltså det gör ont att tänka på hur intensivt livet handlade om att dricka och dölja att jag drack! Varje gång jag bara drack 4 glas vin på veckodagarna var jag så stolt för jag inte mådde dåligt dagen efter! Mindre stolt de dagarna det blev 6glas! När jag gick över 6glas blev det sjukskrivning! Det hände säkert ca var 6:te vecka och då stannade jag hemma från jobbet en hel vecka och drack utan att behöva begränsa mig själv. Det var så skönt att inte behöva kontrollera det, bara dricka hur jag kände, det blev en kontroll i det också, precis som du skrev, att jag viste att jag fick dricka så jag behövde inte dricka så fort och låta det bli okontrollerat! Det var bara de sista glasen som jag svepte för att få däcka fort! Förberedde med att släcka och allt och drack tills jag såg dubbelt och inte klarade annat än att gå rätt in i sängen och däcka!
När jag var ensam hemma köpte jag hem ännu mer!
Tack för att du skrev i min tråd så jag blev nyfiken på att läsa hos dig och fick minnas igen hur illa det var. Jag har inte tänkt mycket på det det senaste, lite mer glömt och tänkt att jag inte var så illa däran! Detta tolkar jag som att alkoholdjävulen ligger och smider planer, att man alltid måste vara på sin vakt och aldrig glömma! Om en vecka checkar jag av 2,5år av nykterhet🙏❤️Kram

Tack snälla @Vinäger❤️
Ja det här med att bli nykter var verkligen bara det första steget. Det är allt det här andra, orsakerna till att jag drack som är det stora jobbet! Det ena har ju lett till det andra i flykten från de jobbiga känslorna och allt detta ouppackade bagage behövs gå igenom. Jag kan inte fortsätta ha ouppklarade händelser och relationer om jag ska kunna släppa taget om dom och gå vidare. Jag kan inte längre välja att lägga locket på utav rädsla att då tillslut må dåligt och ta till flykten genom alkohol igen.
Men allt har sin tid, jag packar upp en sak i taget ur min ryggsäck, ibland lägger jag tillbaka något som blir för tungt just nu och plockar upp något lättare, ibland är det något/någon annan som bestämmer vad det är dags att ta tag i. Som just nu är det att någon satt sig lite på min självkänsla, jag har utav någon anledning släppt in några kommentarer från en person som pratar nedlåtande åt mig och om mig, om min kompetens på jobbet, jag vet inte varför det gått rätt in i mig? Jag känner att jag vill bevisa att jag är mycket duktigare än han får det att låta som, jag ogillar skarpt att jag tagit åt mig så här jättemycket! Känns som jag bara är en liten lort! Att jag bara trott jag är jättebra på mitt jobb men att han väckt mig ur drömmen ”du är bara…”

Åh som det irriterar mig att jag känner mig så ledsen över detta? Någon som förstår varför just detta gått så djupt in i mig? Jag har en otrolig prestationsångest på jobbet har jag märkt, trodde jag var helt stabil i tron på mig själv, på min kunskap och erfarenhet. Hjälp mig gärna nysta i vad det kan vara. Kram

Tack @vår2022! Så oerhört bra skrivet! Det var exakt vad jag känt men inte kunnat sätta ord på! Jag är så tacksam över att du finns och delar din klokhet🙏❤️

@Flarran godmorgon! Jag såg en dikt som heter svårmodets mod och är skriven av Maria Wine. Det gick liksom inte att inte tänka då dig.
Hoppas att du får upp den, i bloggen jag länkat till har den ett rött hjärta som bild.

https://www.nogg.se/blogg.asp?idHomepage=5813&m2=9&y2=2012&m=2&y=2010&i…

@Flarran Det är det absolut säkraste!
Ha en bra lördag!🤗

Februari har det gått och blivit. Det är lite knepigt med sömnen, men det är ju inget nytt. För jag har ju länge vaknat ofta titt som tätt om natten även fast man tagit lugnande piller. Ska hur som helst snart ta och gå lägga mig igen och se om John Blund har lite sömnpulver över för lite mera och kanske längre sammanhängande sömn. Det är allt lite lustigt med oro och sånt där som plötslig panikångest som kan flyga på en mitt i natten vid sömnlöshet.

Detta fast jag för det mesta inte brukar ha det minsta problem med att umgås helt med mig själv och mina egna tankar så att säga. Men för en blixtrande tidsperiod på några minuter så kände jag mig faktiskt panikartat ensam. Detta fast jag andligt sett känner att Gud fader skaparen och hans son Jesus Kristus är närvarande i nästan var stund. Detta om jag då inte helt medvetet väljer att kanske fokusera på annat världsligt, och kanske bara liksom glömmer bort att vara andligt närvarande.

När panikångest med en riktigt tung känsla av djup och mörk ensamhet infann sig för en timme eller nåt sånt där. Då kastade sig liksom alkoholdjävulen över mig. Detta fast en trevlig och rätt så svängig och amerikansk andlig sång om den Helige Anden snurrade på i mina hörlurar. Då fick jag allt fokusera på vad det kunde bero på. Drog då i bromsen liksom och tänkte på HALT, och kände efter om det kunde vara hunger, törst eller bara brist på mänsklig kontakt som det handlade om. Drack då ett glas med vanligt vatten och då lättade det snart.

Funderade ändå på meningen med tillvaron som så ofta, och kände att liksom alla tåg hade gått för längesen och att man liksom hade blivit kvar i mörkret på en öde station om natten. Gick då ut på nätet och besökte ett forum som brukar ha många tankar kring sånt som det existentiella, det psykiatriska och även relationer. Såg då att man inte är ensam med såna här tankar som kan komma upp inom en ibland. När jag för det mesta bara för lite drygt ett år sedan satt ensam i sällskap med en flaska alkohol så kände jag mig inte direkt ensam. Flaskans sällskap fungerade ju som tankens distraktion i rätt många år.

Det var väl därför som jag det förra året vid den här tiden, och även några gånger senare också kände och har känt en märklig sorg och saknad efter alkoholens sällskap. Hjärnan den är då rätt märklig. Kapad kan den liksom bli säger de som kan det här med beroenden. Nog ligger det allt en hel del i detta. För att efter ha varit beroende av en personlighetsförändrande drog som alkohol så himla länge som jag var. Så får man väl räkna med lite jobbiga känslomässiga dippar ibland kanske.

Har som så många andra tidigare överkonsumenter av alkohol av och till funderat på att kanske försöka att få ett mer normalt förhållande till alkohol på sikt så att säga. Men det vet jag ju logiskt att det inte är något att hoppas på. För om jag skulle besöka bolaget denna lördag och tog en starköl. Så blev det snart bara en till och en till, och sedan så skulle man väl snart se sig själv sittandes i nåt mörkt hörn och slå sig själv i skallen med en flaska alkohol tills allt snart bara spårade ur igen. Nyktra tankar i natten alltså. Kör därför alkoholfritt vidare, då det nog är säkrast.

Ha en fin dag!

När man sitter här strax efter 04.00 och funderar på kreativa projekt. Plötsligt liksom kliar det i fingrarna och jag har redan snudd på klickat hem både akvarellfärger o Lovikagarn....ja då har man ADHD.
Tacka tusan för en blir trött vid 14.00 tiden o vill dra något gammalt över sig och dricka vin.
Nu respondenter jag inte på alla hjärnans språng och krumbukter. Då hade jag varit pank och hemmet hade varit överfullt!
Den strategin jag använt för att minska hypersidan och hålla koncentrationen är att röra på mig, att träna. ( det har jag gjort sen alltid)Där av " hurtbullen".
Utan alkohol blir det mer konsekvent och bättre rörelse, mer serotonin.
Jag får mindre av de jobbiga ADHD symtomen men behåller liksom det som är bra.
Kan ju vara därför det står överallt att ADHD och alkohol inte ska blandas.
Jag förstår oxå att risken för missbruk är skyhög om man har ADHD.
När jag skriver här så lägger det ett " lock" på impulsiviteten. Jag får en plan för dagen.
Om ett år eller två då ligger nog nykterheten som en rutin men det är länge dit så jag får fortsätta att skriva bort impulsiviteten här.

Jobbdag. Sol ska det bli så dubbla " antidepp" rundor blir det.
Listan med fix för dagen är skriven.

Får dagligen en liten kick av att ta hand om mig själv inifrån och ut. Pysslar om mig själv med allt från fotbad , trevliga hudkrämer , nya underkläder. Mer frukt o grönt.
Rörelse för rörelseapparaten.
Ringarna på vattnet är nu positiva istället för negativa. Men jag vet att det positiva är bara än så länge ett litet plums borta från det negativa.

Men idag är jag nykter och befäster den nyktra rutinen lite till!

Må så gott o ha det fint idag!

Tycker nog som ovanstående. Det har uppenbarligen inte hjälpt att under fem år hävda att du endast träffar henne om hon går i behandling. Vi gör våra val men jag har svårt att tro att din mamma vill ha det så här.. Ta hjälp själv för att kunna hantera situationen. Du känner själv vad som är rätt för dig. Jag undrar varför du inte ska träffa din mamma?