Tack för dom orden soffi. Har inte så många att bolla mina känslor med,så känns bra att detta forum finns. Som du säger så hoppas jag att detta leder till nåt bättre än det som varit i alla fall. Mvh minimi 🙌

@Körsbärsblomman du har så rätt så jag drack mest hemma det sista men finns ett och annat låg vattenmärke iaf att plocka fram.
Ta hand om dig 😊

@Andrahalvlek du har helt rätt i att handlar om att aldrig förhandla med sig själv den är farlig, för min brukar det bli att ta en promenad när tankarna kommer.

Ja, Kung alkohol är en stark regent. Visst har han sina "bra" sidor som man kan tycka om - om man kan hantera honom. Men för oss som sett de dåliga sidorna är det faktiskt bäst att flytta till ett annat land. Ett nyktert land.
Att flytta innebär en separation, det kan kännas som att man slits itu. Men det gör man inte!!! Det går att komma hel över gränsen - till något mycket mycket bättre!

Du är inte ensam!
Välkommen hit!

KRAM!🧡

PS Om du råkar läsa min tråd... Ja, det finns utmaningar i nya landet också - men det är ändå mycket mycket bättre än förut.

Sitter och mår dåligt. Hur kan man älska och hata alkoholen så mycket på samma gång. Känns som om jag skulle slitas mitt itu. Rastlösheten kastar sig över mig som ett lejon över sitt byte. Känns så tomt och ensamt just nu. 😢

@Varafrisk 🧡
Hoppas din dag kändes lite lättare idag..🤗

Svaret på din fråga kan vara lite olika beroende på hur jag mår. Idag har jag känt mig neråt och deppig. Och då kommer suget...och så blir det förstås lite kämpigt att mota bort tankarna på vin eller cider. Men jag gör det för jag vet att jag mår mycket sämre om jag ger efter.
Så det blev en liten godispåse istället...😉
Jag har sovit för lite två nätter på raken så jag tror min nedstämdhet idag beror på det. Imorgon kommer en ny och säkert bättre dag😊
Bra dagar har jag nästan aldrig något sug. Därför är det roligare att kunna unna sig lite vin när jag själv bestämmer. Och den delen saknar jag när jag varit helvit. Att ha huggit in det i sten att aldrig FÅ dricka vin mer.
Det är en helt annan sak om man själv bestämmer att man aldrig VILL dricka mer...då är det ju väldigt lätt!

Jag förstår din oro för provsvar som dröjer. Är lite i samma sits nu. Inte för egen del men för min sambo.
Vi får hålla tummarna tillsammans!🤞🤞
Kram 🍓🧡🍓

@starten på det nya De där hjärnspökena känner jag också igen (när det går lite för lätt att låta bli alkoholen).
Då säger jag till mig själv… jaha, det tänker du att du kan va…. Sen är det bara att i minnet plocka fram någon av alla urspårade fyllor jag haft. Då brukar hjärnspökena tystna rätt fort.

@Liten tjej Jag förstår exakt hur du menar. Jag kan nog fortfarande romantiserade det vid tillfälle, men där finns också en medvetenhet om vad som kommer på köpet som man inte kan välja bort.

Jag kan ju fortfarande inte förklara varför det är så enkelt idag. En sak vet jag och det är att när jag bestämde mig för att aldrig mer dricka och det sjönk in så kände jag mig plötsligt fri och det har hjälpt, det vet jag. Många säger ju en dag i taget men jag är övertygad om att hade jag haft det tänket så hade jag inte klarat det. Men det är lite underligt att den tanken, att aldrig mer dricka, gick från att blir skrämmande till att bli en befrielse. Jag hävdar ju fortfarande att jag egentligen inte har gjort något extra. Jag kunde ju t.ex. ha ett helvetiskt sug efter alkohol varje dag att kämpa emot, men det har jag inte. Men som du förstår är det ju inte något man själv väljer om man ska ha eller inte, för ingen skulle ju välja det frivilligt. Man måste ha tur helt enkelt.

Ha en fin sommardag du också! :)

Fina du, tack för ditt inlägg! Ja, innerst inne vet man ju när något är fel. Igår var en bra dag, man glömde nästan allt som är dåligt. Idag minns jag igen.
Han och ungarna pladdrar samtidigt med mig på mataffären, jag fick ingen tänkero, än mindre chans att få en syl i vädret. "Vad ska vi handla", typ.
Jag sa ifrån, att "nä,nu är ni tre stycken som pratar samtidigt , jag kan inte tänka". En normal reaktion i min värld hade kanske varit att tystna lite. Men han vände på klacken och gick. Hittade honom efter ett tag.
Jag tänkte inte mer på det. Men det gjorde tydligen han, för väl i bostaden där vi är nu på semestern kom det:"nä jag tycker du svarade så otrevligt så jag gick" (lättkränkthet!!) Jag svarade tillbaka att han borde jobba på sin lättkränkta sida, och att jag inte tycker han borde ta det så allvarligt. Av ungarna och han var det bara han som tog illa vid sig.

Jag påminde honom o. Hur han själv betett sig när vi var i affären en annan gång. Då lackade han ur och började snäsa, ryckte matvarorna ur näven på mig (folk tittade), och för vad? Jo, för att jag och sonen gick iväg för att hämta servetter. :-O

Undrar om han börjar känna abstinens...( om han nu dricker igen)
Denna vecka kommer han på inget sätt att kunna dricka (om det är det han saknar)
Suck...Flera har konstaterat att han är ganska jag-fixerad och omogen i mångt och mycket, ändå blir jag så besviken varje gång.

Hur orkar man gå runt och vara lättkränkt???

Jag blir också så full av hopp av att få höra att andra har klarat sig bra och kommit ut på andra sidan detta! Att det ordnar sig med boende. Jag har rätt bra lön och när vi skiljt oss kommer jag bara ha csn-lån i skulder, så visst borde jag kunna få lån på hus? Hoppas att det dyker upp något som passar. Skönt att höra, behöver ständigt att påminnas, att lita på magkänslan.

Den senaste tiden har jag varit mycket på jobbet..Svårt med sommarvikarier..Ett avhopp gör att det fattas en person..Det känns okey..Bara jag får semester snart så går det fint..😎 Läste på anhörig sidorna. Jag blir både beklämd och less, när det pågår både missbruk, och misshandel, utan att mamman ens funderar på separation. Jag vet att det är jättesvårt..Problemet blir ju även till nästa generation, som tror att det är det normala..Jag har träffat och umgåtts mycket med personer som fått stryk..Alla blir märkta av det. När jag hör sånt så blir jag förbannad, och frustrerad. Många vuxna är argare på den föräldern som lät det ske, än på den som slår. Ångest, aggression, och missbruk, är ofta följden. Hoppas många tar hjälp redan när barnen är små..🥲..

@snusen ❤ Går det att säga till er pappa att ni försöker hitta lösning och hemmet enbart ett mellanstopp tills ni får ihop det? Hoppas verkligen ni hittar något. En tanke dock. I hans tillstånd kanske han inte noterar så mycket? Troligtvis blir han ensam i ett rum vilket kanske är ganska skönt om man inte mår toppen? In med TV och saker man kan sysselsätta sig med bara.

Den där jäklans Coronan finns ju överallt. Polen har väl dock väldigt låga siffror nu. Se till att ta spruta om du inte redan gjort det. Ser att Cypern från och med idag skärper regler så man måste visa pass på bussar, restauranger etc för att komma in. Lika bra att vara förberedd tänker jag för det kan slå om fort!

@Soffi om du sammanfattar allt det du skrivit om här i omgångar om din sömn, o ger till din läkare, kan han ju inte göra annat än att remittera dig vidare. De vanliga knepen/ sömnhygien fungerar ju uppenbarligen inte på dig!
Jag har också en spikmatta. Tror inte den gör någon skada att ligga en hel natt på. Som sagt, testa går ju. Kan ju inte bli värre än sömnmedicinen iaf?
När du drack alkohol, höll den dig sovande hela natten då?
Undrar vad som gör att det inte går att väcka dig i viss del av sömnen, och att hela systemet är vaket andra delar av sömnen?
Här räcker ju inte vanliga primärvården/VC till känns det som?

@TappadIgen skönt att det inte bara är jag som funderar och funderar😊Läst lite i din tråd, du är grym🌟och det är så många här som är som du och ni betyder så otroligt mycket för mig och många andra. Jag behöver höra dessa berättelser om och om igen.

Jag är ju inte där du är men det känns som jag är en bit påväg eller så kanske jag bara inbillar mig att jag är det. Jag tänker mycket på vilka fördelar det skulle vara med ett helt nyktert liv men romantiserar tyvärr fortfarande de där första vinglasen lite för mycket. Det är mycket vanor som behöver brytas för mig. Jag älskar att laga goda middagar med ett glas och lyssna på jazz eller annan härlig musik. nu det sista har jag dock ofta bytt ut det till alkoholfritt men fortsatt med vinglas för att få lite känsla, inte samma feeling men det är väl det som kommer med tiden gissar jag. Hur som så mår jag mycket Bättre nu en jag gjorde för några veckor sedan och det är jag tacksam för. Jag kommer fortsätta kämpa och se till att få ordning på mina problem.

Önskar dig en riktigt fin sommardag💛

@Andrahalvlek skrev:"Insomningsljudbok och spikmatta ihop blir magiskt bra! Och slopade höneblundar och kanske lite kvällsmeditation sittande i sängen. Jag har en väninna som alltid somnar på sin spikmatta. När hon vaknar till lite lätt drar hon ner spikmattan på golvet och somnar om."

Ja, fast, jag undrade mer om jag kan ligga på spikmattan hela natten? (Om den kan få mig att ligga kvar i sängen ...)
Jag har inga problem att somna på kvällen, jag är oftast så trött att jag inte ens är medveten om att jag lagt huvudet på kudden innan jag somnar. Jag dyker rakt ner i djupsömn, gubben har blivit förundrad flera gånger när han kommit in i sovrummet bara ett par minuter efter jag lagt mig för att säga/fråga något - det går inte att väcka mig! Ja, nu tror jag ju inte att han ruskat mig ordentligt förstås 😂🤣🤣🤣.
Kvällsrutinen med podd eller ljudbok och bara sitta still i soffan en timma innan sängdags och kvällsmeditation i sängen om 10-15 minuter gör jag för att kanske få bättre sömn.
För problemet börjar mellan kl 24 - 2... när jag vaknar och går upp innan jag ens hunnit tänka, jag hinner inte hindra mig själv ... eller så går jag upp och vaknar sedan ... (Ja, jag både pratar och går i sömnen 🙄🙈🙊...)
Oftast kan jag lägga mig igen efter en stund och somna om - till en jätteorolig sömn, korta stunder. Ibland är det kört. Men då kanske ljudboken kan vara bra 😊😊!
Och tupplurarna dagtid ... till mitt försvar får jag väl säga att jag tar inga tupplurar alls om jag inte verkligen måste för att jag är så trött att jag inte reder mig ... Jag kan inte begränsa dem i tid! Jag vaknar inte av väckarklockan, jag vaknar inte av telefonen, jag vaknar inte av något! I våras hade jag beställt grus, det kom när jag sov på dagen. En stor lastbil har backat upp för min branta uppfart, behövt gasa ordentligt, och stannat typ 3 meter utanför mitt sovrumsfönster och tippat flera ton grus. Fönstret var öppet. Det är på landet och inget annat trafikbuller. Jag vet ingenting! Förrän jag vaknar och bara kan konstatera att "Så bra, gruset har kommit!" 😲🥱😨

Tja, sömnproblem kan se lite olika ut 🤣. Läkaren i våras såg minst sagt förbryllad ut när vi pratade trötthet och sömn, men ville inte remittera mig vidare förrän jag testat vanliga mediciner, han skrev dessutom ut ett "snällt läkemedel", för han vet att jag överreagerar på det mesta ... och han vet om mitt alkoholproblem ... även om jag då glatt kunde meddela att jag är nykter nu!! 😁
🤔🤔 Jag undrar hur det ens är möjligt ... hur jag kan "tåla alkohol så bra" - fast det gör jag ju inte .. 😖🥴🥴.

@Andrahalvlek Tack!
Idag har jag pratat med maken och sagt att jag tänker ta en vit månad. Jag bad honom att inte dricka vin under den tiden, vilket han gick med på. Öl får han gärna dricka om han vill, för det triggar inget sug hos mig alls.

@Liten tjej Jag har själv funderat i dessa banor mycket. Jag har egentligen lite svårt med tidsperspektiv, men jag kan nästan dela in mitt kämpande med alkohol i två perioder.

Antebellumeran: Det här är en tid som är svårdefinierbar men den är några år lång i alla fall. Detta är en tid som präglas av att jag vill göra förändringar i mitt drickande på olika sätt. Jag tar en vit månad t.ex. och bestämmer mig på olika sätt för att begränsa alkoholen, på vissa sätt faktiskt framgångsrikt ibland över långa perioder, men som ändå totalt sett måste ses som ett misslyckande.

Efterkrigstiden: Det senaste året(ok inte riktigt ett helt är ännu) där beslutet att sluta dricka helt kom till tidigt och mognade ganska snabbt och har hållit i sig sedan dess. Det har blivit superenkelt på något sätt. Det senaste året har jag aldrig ens varit nära att ta ett återfall. Jag har varit på Svensexa och företagsfester och en massa grejer. Inte en enda gång har jag känt mig sugen. Det var någon dag när solen precis hade tittat fram och jag var och promenerade i Göteborg som jag tänkte på en kall öl i solen, men det var liksom allt. Jag kunde se tjusningen i det och tänka tanken, men egentligen utan någon risk för att jag skulle slå slag i saken. En stund senare tänkte jag inte alls på det längre.

Så varför är det så då? Ja, det jag har kommit fram till är att jag inte kan ta åt mig äran för att jag lyckas hålla mig nykter så enkelt utan jag kan bara vara tacksam för att det förhåller sig på det viset. Visst är jag här på forumet och funderar på saker och har gjort en ansträngning för att bestämma mig för att sluta dricka, men det är ju inte mer än så. Jag vet att andra som kämpar har gjort minst lika stor ansträngning som jag och säkerligen mycket mer än så.

Hej och tack för din tråd. Känner igen mycket och när jag läser blir det som punkter som konfirmerar det jag ju egentligen VET.
Magkänslan. Den vill inte ljuga, min hjärna vill säga åt mig att jag övertolkar eller är nojjig men när man varit med en alkis VET man när det är fel. Det gör bara så ont att inse.
Gaslighting och lögner. Den jag älskar älskar A mer och går i ledbandet.
Tröghet. Hatar trögheten.
Lättkränkt. Människan man haft nära samtal med går inte att nå.
Humorbrist. Jäklar vad humorn försvinner när A tågar in.

Jag blir full av hopp och imponerad av dig. Du går igenom ett helvete.
Jag har just gått igenom skilsmässa (med nykter alkis så inte av den anledningen) och mina spontanråd är:
Familjerådgivning. Vi valde en ny rådgivare (vi har gått tidigare) som nu följt oss igenom. Hon började bra: ”nu ska ni gå från kärleksrelation till att ha en föräldrarelation”.
Boka möte på banken där ev huslån finns. Jag sa som det var ’vi ska skiljas och sälja hus och ev köpa nytt hur gör man och kan du rekommendera mäklare’ Att få svar på en del frågor runt ekonomin lugnade(har inte gott ställt så små marginaler)
Tala sanning med barnen. De känner av och vet ändå. Att prata om det och att prata om att man kan vara både glad och ledsen samtidigt är bra att veta och inte farligt. ”Jag är glad att titta på film med dig men gråter samtidigt för att vi ska flytta hur känner du?”

Vill skicka pepp o kram! Det som händer nu är rätt. Kom ihåg att det du känner är rätt.
❤️

Jag har tänkt mycket den senaste tiden på att det verkar vara så olika för de som valt ett liv utan gift. Jag tycker det verkar som en del får kämpa så otroligt hårt för att klara det, tar återfall på återfall och inte hittar det lugn och nya sköna liv som många andra som valt samma väg gör. En del verkar så otroligt tillfreds med det nya livet (efter det gått en tid) medans andra fortfarande får kämpa med näbbar och klor för att hålla sig nyktra. Jag lyssnade på en pod för ett tag sedan där en man gästade och jag upplevde det som han inte alls är så nöjd med livet han nu har som nykter, kändes mest bitter, gick in och kollade hans insta och fick samla känsla där. De som har podden pratar så gott om hur deras liv blivit till det bättre men har självklart dåliga dagar också och mörkar inte det. Kan det vara det som är skillnaden som en del här skriver om, att inte få dricka /inte vilja dricka? Eller är det bara olika för olika människor kanske🤔 Själv har jag haft ett bakslag sen jag trappade ner där det blev för mycket en kväll och det känns såklart inte bra men jag försöker vara lite snällare mot mig själv numera och inte hata. Jag tror någonstans att jag är påväg mot den rätta vägen, måste våga tro det.

Igår hade jag en riktigt fin semesterdag och fick äntligen testa en SUP-bräda, så roligt🙌 Måste nog köpa en eller två då min dotter tycker det är lika kul som jag.

Kramar till alla fantastiska människor här💙

Så mycket sorg. Känner igen det där att bli allergisk mot alkoholen, det blir att inget blir roligt, ångest i magen, spänt.
Jag är nu i situationen att ha brutit med min partner tills han är nykter. Å ena sidan vet jag att det är det enda att välja men samtidigt skriker det i mig. Men vet att det inte går att slåss mot missbruket, den matchen måste han gå själv. Försöker jag går jag sönder och förlorar medan han faktiskt kan vinna. Jag önskar som helvete att han vinner.
Ja jag tror man måste lämna.

Sovit hela natten. Det var en vecka sen eftersom den här bihåle-förkylningen väckt mig och hållit mig vaken minst ett par timmar varje natt. Så det var en skön känsla att vakna. Jobb mellan 10 och 15 tänkte jag får räcka för sommar-jobbaren.
Idag är det svalt och blåsigt. Ganska mysigt. Har inte regnat på veckor.
Ikväll kommer lite barn och barnbarn och jag är redan nere i varv så min planeringshjärna går ej att få liv i.
Får se vad det innebär. Spännande rentav. Nu blir det en tur till gurkorna för att spana lite, sen behöver jobbhjärnan en till kopp kaffe. Ha en fin dag, allihop!

Jag är också kulturtant- så mycket jag hinner. Konst gör i bästa fall livet rikt- och ibland kan det träffa så rätt att upplevelsen finns med hela livet. Ibland för stunden.
Första gången jag såg ljuset strila in från hålet i taket på Panthéon började jag gråta. Den bilden bär jag ju alltid med mig!
Jag letar ibland efter vissa konstnärer på auktion men eftersom de redan är kända- om jag känner till dem- så är de oftast för dyra! Nationalmuseum kan jag gå till när som. Helst när det inte är så mycket folk. Där är färgsättningen ett konstverk i sig.
Människas berättelser om sina liv via konsten- det häftigaste som finns. Och när berättelsen slår an något inuti en själv, då är det ju magi (ett ord sällan använt av mig)
Ha en fin dag, kram!

Hejsan!
Mulletanten här, sällan aktiv numera men har orienterat mig i det nya. Det blir säkert riktigt bra när allt faller på plats och alla vänjer sig. Som en del andra ’gamlingar’ saknar jag snabbreaktionerna, att kunna trycka gillaknappen! Tack för allt ni gör och god fortsättning på sommaren! / mt

@Körsbärsblomman för mig har coronan varit en lättnad. Genom kronisk sjukdom har mitt liv alltid varit knasigt och det har drabbat mig socialt och jag når inte upp till några krav alls samtidigt som jag lider av den röra jag inte kan göra något åt. Dessutom levde jag i ett för mig destruktivt äktenskap. Skilsmässan kom som en befrielse och coronan lättade på prestationskraven. Men det var likadant hos mig, ändå ökade drickandet, som ett slags trots, eller att jag inte kan tillåta mig ha det ok. Till råga på eländet flyttade jag ihop med min mor vid skilsmässan, vilket chockade mina syskon eftersom hon i den processen sålde en attraktiv lägenhet. Det skar sig rejält och jag har lidit av det sedan dess och när jag är full skäller jag på dem under minnesluckan (ja, via sms och email, så det låter inte så mycket och de kan ju blockera om de vill), vilket jag ångrar djupt efteråt. Jag känner mig som en riktig skurk som sårat folk och som inte orkar upp till några förväntningar, och det gynnar inte nykterheten precis. Men jag dricker inte jämt, oftast är jag helt nykter, dricker 8nte en droppe, men super till med ett par veckors mellanrum, en gång hara sådär, rejält, och det går galet fast jag ligger ensam och trycker tyst i mitt rum. Jag förespeglar mig att vissa uppnådda mål ska få mig sluta dricka, men det har inte lyckats hittills. Jag vet inte alls hur det ska gå, men det är bra att läsa era berättelser här.

Hej eken65!

Välkommen hit. :) Vad innebär ett hyfsat nyktert liv för dig?
Jag själv har börjat med tio veckor helt nykter och tar nya beslut på vägen. Hoppas du finner forumet lika stöttande som jag gjort. :)
Med vänliga hälsningar, FruW

@Andrahalvlek @Andrahalvlek skrev:"I mitt nya nyktra liv ska jag bli en riktigt flitig kulturtant 🤩" så härligt det låter. Håller med - konst och det kreativa är ju bara så kul. Travade förbi en tavla igår. Den var målad men sedan hade den olika metalldetaljer ovanpå. En industriell variant. Supercool!

Den där stickningen låter ju så fin. Kul att kunna göra mer mönster. Känns som svart/vita epoken börjar få mer och mer konkurrens även i vårt land.

Härligt att dottern gillade presenten. Tycker hon är smart som tar det göttigaste först 🤗

@Körsbärsblomman skrev:"Jag är nog den enda människan som tycker att Coronapandemin har varit skönt!"

Du är inte ensam om de, jag tycker oxå
Att det varit skönt. Men tyvärr så eskalerade min alkoholkonsumtion, jag började inte dricka flera dagar, utan mera alkohol när jag drack. Jag var så orolig i början när de pratade om att vin exporten skulle stå still, så jag bunkrade upp med massa tetror av vin ” istället för toapapper ” 😂
Jag var i riskzonen i många år men då
började jag tappa taget. Min ena vuxna son som jag umgås med väldigt mycket, började oroa sig.
Nu har jag varit nykter i 8 mån ( förutom en kväll i påskas) och det är det bästa jag gjort. Det kan vara jobbigt i nya situationer som nu i början av min semester.
Vad gör man på en semester utan alkohol, nu när halva semestern gått så har jag hittat mitt nya semesterliv. Underbart att slippa vara bakis, och så mycket tid att göra roliga saker istället för att sitta med ett glas vin och svamla Tim in och Tim ut.
Jag tror att din perfektion och dina tankar kommer lägga sig med tiden. Du bearbetar dig själv hela tiden nu när du är nykter.
💕sländan

@starten på det nya De spökena ska du INTE lyssna på! De vill bara få dig att dricka igen. Det känns som att det går lätt för att du verkligen har bestämt dig. Det är stor skillnad på att inte få dricka och att inte vilja dricka. Den skillnaden är så avgörande att det plötsligt kan kännas lätt.

Men den psykiska abstinensen är stark, och enormt påhittig. Tanken ”det här gick ju lätt, jag kanske inte är alkis” är bara ett sätt av många att locka dig. En annan farlig tanke är ”ett enda glas kvittar nog”. Det bästa är att inte ens börja förhandla med sig själv utan ryta ”NEJ” direkt när spökena börjar viska. Med tiden kommer de att viska allt mer sällan och tystare.

Kram 🐘

@Soffi Insomningsljudbok och spikmatta ihop blir magiskt bra! Och slopade höneblundar och kanske lite kvällsmeditation sittande i sängen. Jag har en väninna som alltid somnar på sin spikmatta. När hon vaknar till lite lätt drar hon ner spikmattan på golvet och somnar om.

Jag har överanvänt insomningstabletter historiskt och jag minns tyvärr hur otroligt seg jag var dagen efter. Jag fick sluta med tabletterna till slut, de fick motsatt effekt efter ett tag. När jag inte somnade med hjälp av dem så fick jag råpanik på riktigt. Jag har haft helt galna problem med sömnen, men det var först när jag slutade tänka på den så mycket som det blev bra på riktigt.

Jag har dåliga nätter nu också ibland, och går på toa minst två gånger varje natt, men jag rycker mer på axlarna åt det. Ju mer panik man får över det, desto mer problematiskt blir det. Sömn är en icke-handling, det är inget man kan prestera.

Min räddning under sömnsvåra perioder är 30 min höneblund vid lunchtid. Inte en minut mer. 30 min påverkar inte nattsömnen, men 30 min är tillräckligt mycket för att reseta min hjärna. Jag ställer klockan på 30 min, djupandas lugnt, och slocknar oftast inom 10-15 min. Så det är inte mycket sömn jag får, men ack så effektiv. När jag väcks känns det som om jag får en spann kallt vatten över huvudet, men inom några få minuter är jag så oerhört mycket piggare. Det är verkligen som att reseta hjärnan!

Kram 🐘

@Andrahalvlek tackar känns rätt stort faktiskt 😊 Det som gör mig lite orolig är att det känns som det går för lätt just nu. Jag har redan hjärnspöken som säger att där ser du har inget beroende alls, du har bara varit stressad och haft mycket runt dig. Men de spökena går rätt lätt att jaga bort om de är envisa så går jag in i forumet och läser och då försvinner de direkt .

Kram

@Renova Hur går det? Har du fixat att inte dricka ensam?

@Majaela Undrar hur det går för dig?

En fin morgon och jag har sovit förträffligt i natt! Kaffet smakar underbart. Jag är närvarande. Det är så varmt och skönt att jag hela tiden har känslan av att vara i södra Europa och faktiskt så kommer en del minnen fram när vi går här hemma. Nu när vi är vaccinerade så har maken och jag en mycket bättre känsla än vad vi hade förra sommaren. Då hyrde vi också i norra Skåne och hade en fin sommar men det var så osäkert då. Nu finns ett annat hopp om att vi ska kunna röra oss i Europa igen. Vi har dock ställt in våra planer på att köra ner till Tyskland denna sommaren då det känns krångligt och rörigt. Vi har det bra här hemma och Spanien väntar i november om smittspridningen hålls i schack. Det kan vi se fram emot men nu koncentrerar vi sista två veckorna semester tillsammans och med små utflykter. Vi har aldrig träffat familjen så mycket en sommar som i år och det är riktigt roligt! I år kan vi nog ha kräftskiva i augusti.

Jag har ritat upp ett träningsprogram på ett A3 och ska jobba lite till med färgerna men annars är det klart. Idag går första sträckan i terräng - uppvärmning och 2 km löpning. Glömde min solhälsning när kaffet rann ner men jag tar den imorgon.
Har läst och låtit mig inspireras av människor här inne som tagit träningen till hjälp för att arbeta bort suget efter alkohol. När jag tänker efter så har jag ju inte druckit knappt något i de perioder i livet då jag sprang lopp och umgicks med människor som var mycket aktiva. Visst har jag alltid tyckt om vin, visst har jag i perioder druckit en hel del MEN jag har också haft långa perioder av måttlighet. Jag har haft år i total nykterhet så jag vet inom mig att jag kan det också. Tänker ändå på hur jag mådde när jag loggade in här för ett halvår sedan. Jag kan fortfarande känna hur det var att ha tvånget att hälla upp det där första glaset vin för att komma till ro på kvällen och släppa tankarna på jobb. Dit ska jag aldrig mer!!!

Upp ur soffan! Tankarna på hallon som ska plockas, man och barn som jag älskar, träningspass ikväll och så sätter jag nog på en tvätt!

Önskar alla som kämpar med nykterheten en fin sommardag! Det är värt att kämpa!

Det viktigaste först..En sak i taget..I början av mitt nyktra liv, hade jag strategier..Det fick inte komma hem folk med alkohol hem till mig. Det är ju som att massor med folk kommer hem med droger till en drogmissbrukare..Inte lätt att hålla sig fri då..I början är man oftast skörast. Ta hand om dig🍃🌺🍃..Det går alltid att förändra sitt liv..Med Vilja, Verktyg, och Strategier. (VVS). Kram.

@FinaLisa Tack för bekräftelse! Det kan väl vara så att man förändras när nykterheten/måttligheten blir mer självklar och behovet av att samla sina tankar på pränt minskar…? Som jag skrev så läser jag om metakognitiv terapi nu och en del av den går ut på att som du rikta tankarna ut där livet sker - är det kanske där du är? När du blir stark minskar behovet av att vända och vrida på saker…Det är roligt när du väl är här!

Hallands Väderö visade sin bästa sida och det blev en fin liten promenad, glass, bad och en timme i sanden. Vår yngste son var med och det var en fin dag! På kvällen kom vänner och grillade. Kvinnan i sällskapet hade med sig en flaska rosévin med 8% alkohol i som vi delade på fyra personer. Det kändes måttligt.

Kram och en önskan om en fin dag!!

Jag hade i alla fall tur med vädret!
@Andrahalvlek skrev:"tabletterna är bra att ta till som en räddningsplanka när sömnen gått överstyr ett bra tag."
Ja, jag förstår vad du menar. Men, nej!
Det är inte värt att offra en hel dag för att kanske få en timmas sömn till på natten, med samma avbrott och nattvandringar som vanligt.
Nu, idag, pendlar jag mellan att tycka det är nästan komiskt till att det bara är hemskt...
Jag blev inte bara "lite luddig" dagen efter det där pillret.
Jag hade fullt sjå med att hålla mig vaken för jag hade bestämt mig för att försöka låta bli tupplurar om de kanske skulle förstöra nästa natts sömn. Men, jag gav efter på förmiddagen, sov i nästan tre timmar. Efter det: duscha kallt, äta ordentlig lunch (stor portion nyttig men inte tung mat), korta kvickna till promenader. Huvudet "borta", problem med avståndsbedömning, fumlig, tom sega olydiga muskler... ... MASSOR av choklad, hjärnan skrek efter energi ... Ja, jag har faktiskt svårt att få ordning på mina minnen av gårdagen... Vad sa de på nyheterna? Tog jag första promenaden före eller efter lunch? Ingen aning!! ... Fram till femtiden på eftermiddagen då jag började få tillbaka mitt huvud och kropp. Men inte tillräckligt ens för att våga ge mig hemifrån och handla mat ...
Jo, det är lite komiskt! I mina försök att få ordning på mitt nyktra liv - så får jag värsta "heldagsfyllan" någonsin!🤣🤣🤣 Snedtändning helt enkelt.
@Andrahalvlek Jag ska nog prova ditt boktips istället! 😅😂

@Sattva skrev:"Vad bra, nu har du provat! "
Japp. Nu slipper jag undra 😂. Och det var tur att jag gjorde det nu på semestern när jag inte har något planerat, när det inte spelar någon roll med "någon dag hit eller dit".

@Sisyfos skrev:"Det händer mycket i våra hjärnor tror jag. Sömnen är säkert en nyckelspelare i det här. Att det ska sorteras och läggas på plats och sover du inte så är det svårare."
🤔🤔När du säger det ... du är något på spåren ... Jag ska inte lita för mycket på mitt armband, det vet jag, för att verkligen få veta vad som händer när jag sover måste jag till ett sömlabb. Men, ett tag hade jag mycket REM- och djupsömn och då mådde jag bra. Nu, de senaste en-två månaderna, har jag lite djupsömn och väldigt lite REM - och tankarna känns verkligen allt mer osorterade ... och jag mår inte bra. Varför? Jag vet inte ... och det spelar kanske ingen roll? Gäller "bara" att få ordning på det...
@Sisyfos skrev:"Har skrivit det förr men vad tror du om spikmatta för att komma ner i varv?"
Ja, du har skrivit det förr 😂! Men jag har glömt ...🙄🙄
Mitt svar blir samma som förra gången (tror jag?). JA! Självklart! På spikmattan brukade jag ju somna som en stock inom några minuter!
Nu var jag och tog fram den.
Jag undrar 🤔 är det ok att somna på den på kvällen? Har för mig att man inte bör ligga på den för länge?
@Sisyfos skrev:"Det låter lite otryggt det du beskriver."
🤔???
Jag minns min barndom som väldigt trygg!
Mina föräldrar var egenföretagare - alltid hemma, alltid tillgängliga. Jag behövde aldrig ens gå på dagis eller fritids och jag tyckte det var så skönt!
OBS! Inget ont om dagis eller fritids!! Det är jättebra för de flesta!
Men jag tyckte det var jobbigt med andra barn, korta stunder ibland med kompisar räckte innan jag fick nog. Det blev för rörigt, för högljutt, för mycket intryck ... jobbigt att sortera ... Jag förstår nu att det var för att jag är HSP.
Jag "röjde runt" fritt hemma istället, lärde mig massor ...
Nej, nu ska jag inte sväva ut i barndomsminnen, det skulle bli en roman! Med massor av roliga historier 😂🤣🤣🤣
Men det är klart ... jag såg ju även hur mina föräldrar jobbade och slet ... det var därför jag inte ville väcka dem på natten, de behövde sova! Även riktigt små barn kan känna av sådant.
@Sisyfos skrev:"Rastlösa själar finns nog flera stycken härinne. En del är kemi tror jag. Tror att vi måste hitta våra nycklar."
Ja. Och hitta vilka lås som behöver låsas upp ...

Idag ska bli ännu en skön dag!!
Jag har sovit "mina fem timmar" och känner mig fortfarande trött ... Men bara "normaltrött" och det är HELT OKEJ!!
Bra att få lite perspektiv på saker ibland 😂🤣🥴.
Jag har inga planer för dagen, ska bara pyssla hemma tror jag ... och pyssla om mig själv ... vila lite ... och fixa snygga semesternaglar kanske?!!! Gäller att passa på när jag är ledig 💅😁😎, pricken över i liksom för att känna sig fräschare.
Livet är härligt ändå! 😍😍😍

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

KRAM! 🧡🌼🦢🌼🧡

Ja, jag för budskapet vidare i detta forum.

Grattis till 200 dagar!!! 🥰Ha ha, utan dig hade jag ju inte haft koll🤣. 🙃🤗🧚‍♀️

@Soffi TACK!! Ja tänk, 200 dagar! Jag som tyclte 2 dagar var en bedrift förr!!
Det är ju verkligen vägen, utvecklingen som är grejen. Att göra aktiva val mot ett bättre mående, ett bättre leverne!! Så glad att vandra på vägen med dig!!🥰

🥁🥁🥁
Grattis till 200 dagar!
🎺🎺🎺

Och grattis till din "hela vägen till benmärgen-nöjdhet", du är fantastisk!

Kram!
💗🌺💃🌺💗

🥁🥁🥁
Grattis till 200 dagar!!
🎺🎺🎺
Och grattis till en "magisk förändring", du är fantastisk!

💗🌺🧘‍♀️🌺💗

Kram!

PS. @Miss Mary Poppins 🤔 Jag ser det inte som att jag sänker mig, jag har sänkt siffran ett par gånger när jag plockat lärdomar, men det är bara en siffra, den officiella "antal nyktra dagar i sträck-siffran".
Jag är precis lika glad och stolt som ni (fast det kan jag ju inte veta, hur ni känner..🤔🙄😂) över att jag har 200 dagar på rätt väg - mot ett bra liv där jag mår gott!
Det firar jag gärna med er! 😍😍😍 DS

Yngsta dotter blev supernöjd med måltiden som jag visade henne hur man tillagar i hennes nya airfryer. Omdömet var ”mmmm” 😋 Som liten kuriosa kan jag berätta att potatis och kycklingbitar kom ju huller om buller, först i behållaren och sen på tallriken. Men hon åt ändå alla kycklingbitar först innan hon åt potatisen. Godast först! Alltid. Typiskt autistiskt tydligen. Men det är ju bra att huller om buller inte hindrade henne från att äta åtminstone. Hon löste det på sitt sätt.

Ikväll knäckte jag koden på hur man mönsterstickar dubbelstickning. Yes! När man mönsterstickar blir då motivet liksom spegelvänt på andra sidan. Verkligen inte plättlätt, det krävde en massa försök. Men när poletten väl ramlat ner är det nästan omöjligt att tänka sig att det överhuvudtaget var svårt i början. Ungefär som nykterheten alltså 😉 Öva, öva, öva.

Just nu tänker jag göra små rutor med bokstäver, som till slut kanske blir en pläd där bokstäverna i dotterns namn kommer lite huller om buller. Det lär ta ett tag. Som ni förstår lyssnar jag mer på tv:n än jag tittar 😂 Jag kastar ett öga över glasögonkanten då och då. Viss virkning och stickning kräver dock inte så mycket koncentration, så då kan händerna jobba utan att jag ens behöver titta på dem.

Yngsta dotterns tröja i regnbågens färger har verkligen uppmärksammats på olika håll. Idag kom en personal på boendet och ville ha mönstret, men det är ju eget hittepå så det kunde jag inte lämna. Jag berättade hur jag hade tänkt och gjort, samt gav svar på var jag har köpt garnet i alla fall. Har aldrig tidigare fått så mycket positiv respons på någonting som jag har stickat, men det kändes trevligt. Även om stickandet i sig för mig är viktigare än slutresultatet. Det är bra träning för mitt tålamod också.

Imorgon ska jag och äldsta dottern åka på en utflykt 😍 Vi ska åka till en park där de har olika typer av konst utomhus. Otroligt häftigt ställe. Vi har varit där flera gånger och det tillkommer ny konst varje år. I år har de tydligen riktigt maffig konst inomhus också, det ska bli otroligt spännande.

Jag älskar konst i alla former. I fjol blev jag helt tagen av pytteliten keramikutställning, med keramik från olika tidsepoker. Ett helt vanligt konstmuseum kan göra mig hänförd också, och fotokonst och mystisk samtidskonst. I parken vi ska besöka har de ett konstverk som består av en massa högtalare som sitter högt upp i olika träd. Plötsligt hör du ett barn som skriker ”mamma” och sen hör du ett barn som gråter längre bort. Skriken ekar mellan träden - otroligt häftigt.

Konst i alla former är verkligen wow-upplevelser för mig. Jag längtar tills jag känner mig bekväm med att gå på teater, konserter och musikaler igen. I mitt nya nyktra liv ska jag bli en riktigt flitig kulturtant 🤩

Kram 🐘

@Sattva Usch, jag vill nästan inte bli påmind 😞 Minns min första nyktra helg. Vad gör man om man inte dricker på helgen? Det kändes verkligen helt omöjligt att klara av det. Men jag klarade det - och helg två och tre blev lättare osv. Och nu sitter jag här nykter andra sommaren och det känns helt naturligt.

Att vara nykter en längre period ger verkligen en helt otrolig skillnad i måendet jämfört med några vita dagar här och där. Tror inte jag lyckades med en vit månad någon gång i mitt tidigare liv. Gav upp efter några försök, det gick ju inte. Det var alltid något kalas, tjejkväll eller AW som störde sviten. Och fredagsvinet var ju SÅ nödvändigt för att varva ner efter en tuff jobbvecka. Det var jag minsann värd.

Så glad att slippa den destruktiva delen av mig själv.

Kram 🐘

@Tackohej Välkommen tillbaka! Någon gång är den sista, och det är svinbra att du tar tag i det igen.

Kram 🐘

@Tofu Det andra året är riktigt bra 😍 För min del är det befriande skönt att det är andra sommaren och att nykterheten känns naturlig - i alla sammanhang. No big deal. Jag dricker inte, lika lite som mina båda döttrar gör det. Vi har kul ändå. Och vi är pigga många fler timmar per dag än dem som dricker var och varannan kväll.

Kul upplägg att turas om att bestämma aktiviteter. Då blir alla ansvariga för resans upplägg på ett helt annat sätt också, och då bjuder man till mer för att det ska fungera bra. Tror jag.

Kram 🐘

Vill bara säga hej och skicka styrka så gott det går. Det är ett helvete att leva med Kung alkohol i hemmet.
Jag tror den som dricker inte kan förstå det lidande hen åsamkar, missbruket upptar hens hjärna så empatin blir svag.
Det gör så ont att älska en alkis, kung A vinner alltid så länge han är kvar.

Grattis till två hela veckor som nykter! 🥳🥳🥳

Bra att du uppskattar behandlingen, då tror jag att den kan hjälpa dig på bästa sätt. Det är du som måste göra jobbet, hur mycket hjälp du än får, men det är skönt att göra jobbet ihop med andra. Slippa känna sig ensam. Där är forumet kanon också, man kan växeldra varandra.

Kram 🐘

@Sländan Åh, dit hoppas jag att jag också kan komma. Att slippa känna pressen att allt måste vara perfekt. Känner igen mig i det du skriver om middagsbjudningar.
Just nu övar jag mig på att släppa perfektionen (men det är svårt).
Kram

@Arktos Det är just det som blir så tokigt. Man blir helt slut av att jaga perfektion!
Jag är nog den enda människan som tycker att Coronapandemin har varit skönt! För helt plötsligt måste man inte ställa till med fantastiska barnkalas, oförglömliga middagsbjudningar, den årliga skidresan, alla hockeymatcher, den årliga romantiska weekenden med mannen…. Istället har all den pressen försvunnit (för man ska ju vara hemma, inte träffa andra och inte resa i onödan).
Det som jag ännu inte begriper mig på är att då den yttre pressen minskat (jag vet att det egentligen inte finns någon press utan den sitter i mitt huvud) pga Corona, så borde jag ju pustat ut och mått bra? Men nej då… Istället ökar jag alkoholkonsumtionen maximalt….
Kanske borde jag uppsöka någon psykolog som kan förklara för mig hur jag fungerar? Eller är den enkla sanningen att jag sedan lång tid tillbaka har ett beroende och under Coronan har beroendet fått härja fritt?

@Körsbärsblomman skrev:"Enda gången jag kan släppa på perfektionen är som sagt när jag dricker."
Hej körsbärsblomman 🌸 jag kan känna igen mig lite i din perfektion. Allt utåt sett måste se bra ut, men hur jag mår har jag nog förträngt många gånger. Jag har tex tyckt att det var fruktansvärt jobbigt att ta hem människor på middag. Då måste allt vara perfekt, det blev så jobbigt att jag till och med ställde in middagar och skylde på sjukdom.
Jag tror någonstans för mig som druckit för mycket, blev kravet ännu högre. Jag kände mig bättre när allt runtomkring såg bra ut iallafall.
Jag tycker att det blivit mycket bättre sedan jag slutade dricka alkohol. Man går igenom
Vad som är viktigt i livet på riktigt.
Någonstans på vägen började de släppa, jag duger som jag är. Tycker folk att jag har stökigt och inte har den bästa maten, så behöver de inte komma.
Det är nästan så jag kan njuta lite, av att ha det lite rörigt när någon kommer. En utmaning som jag lyckas vända till något positivt.
Med nykterheten känner man sig stark, självförtroendet och självkänslan har blivit så mycket bättre. Det är det viktigaste, och då behöver inte allt annat vara så perfekt.
💕sländan

Fantastiskt att du har en sådan ork att vara perfekt. Synd att det ändå blir en börda för dig. Ickegöra är helt klart underskattat.

@varafrisk vad underbart att höra om din framtid 🥰 såklart du ska hänga just där, den framtiden är inte långt borta. Istället för att unna sig det ena eller andra att äta/dricka så ska en unna sig att drömma om ett gott liv. Nästan overkligt eller hur, men inom räckhåll! Kram 🤗

Ja fy. Han klarar ingenting själv behöver till och med hjälp med att äta, kan inte ens resa sig själv. Så vi måste få in han på hem. Men han kommer ju tvär vägra. Tyvärr är hemtjänsten han tillhör i kaos jobbar bara de som knappt kan svenska där och de är vikarier på vikarier. Vägrar utsätta pappa för det. Ska ha möte i mån med läkare mfl. Syrran är i upplösningstillstånd och far iväg och undrar hur de blir med lägenhet mm jag är mer ok men sånt löser sig de är praktiska saker. Men idag var han lite klarare prata med igår kom han ens inte ihåg han var på sjukhus, han sa att han måste åka upp igen antagligen (dvs åka till sjukhuset) jag bara men pappa du är redan där. Ja ja sa han då en undrade han när jag skulle komma hem till honom. Men pappa jag får ju inte besöka dig på sjukhuset. Min lilla pappa, vill bara få besöka honom. Ska sola och bada i Polen åker till kusten. Inte varit där sen okt 2020 pga coronan. Men känns lite sådär att åka just nu.

Vi kom oss iväg iaf. På semester. Stora ytor ska upptäckas på en elsparkcykel. Jag har verkligen varit emot dessa tidigare. Känns farligt. Med ryggskott så blev detta ett riktigt bra alternativ för att kunna vara med och ta sig runt. Är såld! Plötsligt hinner man täcka av en massa kilometer på en dag. Strålande sätt att upptäcka nytt och kunna köra helt fritt.

Har dragit igång ett nytt upplägg med. Vi varvar. Alla får bestämma varsin dag med aktiviteter. Sedan delar vi även upp gällande restauranger. Alltså även barnen får sin dag att bestämma över. På så sätt kommer man ut på lite oväntade saker och även matställen. Det blir mer variation.

Tror på detta med att vissa givna steg måste gås igenom innan man blir fri. Först göra sig av med fysiska beroendet. Rackarns jobbig period. Sedan psykiska och att bryta vanor. Resor har jag ju redan tickat av men andra året känns det plötsligt så mycket bättre. Nu ifrågasätter jag inget. Allt mer naturligt och då även mer njutbart. Undrar om det inte är så att först andra året (cirka) kan man känna hur det är att vara fri från skiten.

Nu känns upptäckarglädjen mer genuin och inte påtvingad/påklistrad. Först nu ser iaf jag den stora fördelen. Lite som att bli barn på nytt!

@Se klart I min stad där jag bor finns en stor handelsträdgård. Den var inte så stor först…utan ganska personlig…men flyttade in i nybyggda lokaler och blev väldigt stor…lite opersonlig…

Men i min stad finns även den här unga mannen som inte har en handelsträdgård utan säljer i mindre skala…lite dyrare…men kraftiga plantor….lite annorlunda gröna krukväxter…lite chabby chic…lite linnekläder…när jag blir nykter …inte tröstäter…ska jag handla ännu mer av honom..

Jag tror du skulle tycka om konceptet även om du kanske helst vill odla från början.,,

Kram❤️

@FinaLisa…Begrundar vad du skriver. Är det en kamp för dig att hålla dig t de dagar som du tänker att du vill vara nykter? Eller känns det mycket enklare än att vara helvit?

Jag behöver göra mina undersökningar först både i Gbg och hemma i min stad för att ta ett beslut hur jag ska gå vidare. Tror att jag behöver kanske ngt antidepressivt

Vill att min man ska följa med mig t rådgivningscentrum. Önskar att han ska förstå. Kanske vad jag inte förstår. Kanske handlar det inte bara om alkohol utan även om äktenskapet. Levt länge ihop. Kan vi mötas. Jo jag tror det. Men jag vill inte alltid vara den som trixar och fixar.

Kanske låter löjligt. Men. Längtar tills undersökningen nästa måndag är färdig. Vill ha svar. Även om min man fick sin cancerdiagnos där så behöver ju inte jag få ngt jobbigt svar. Men jobbigt är det.

Känner mig väldigt ledsen ikväll. Och på semestern ska man ju vara glad och då känns det extra jobbigt att vara ledsen😢

Kram🥰

@FinaLisa…Begrundar vad du skriver. Är det en kamp för dig att hålla dig t de dagar som du tänker att du vill vara nykter? Eller känns det mycket enklare än att vara helvit?

Jag behöver göra mina undersökningar först både i Gbg och hemma i min stad för att ta ett beslut hur jag ska gå vidare. Tror att jag behöver kanske ngt antidepressivt

Vill att min man ska följa med mig t rådgivningscentrum. Önskar att han ska förstå. Kanske vad jag inte förstår. Kanske handlar det inte bara om alkohol utan även om äktenskapet. Levt länge ihop. Kan vi mötas. Jo jag tror det. Men jag vill inte alltid vara den som trixar och fixar.

Kanske låter löjligt. Men. Längtar tills undersökningen nästa måndag är färdig. Vill ha svar. Även om min man fick sin cancerdiagnos där så behöver ju inte jag få ngt jobbigt svar. Men jobbigt är det.

Känner mig väldigt ledsen ikväll. Och på semestern ska man ju vara glad och då känns det extra jobbigt att vara ledsen😢

Kram🥰

@Soffi skrev:"Japp, det är jag som börjat öva inför imorgon.
Jag tog plats i orkestern nu när jag inte går vid er sida, man duger alltid till något så länge man inte ger upp! 😂😂😂"

🤣👌🥁💚 Rolig du är soffi! Du sänker dig fortfarande pga en ynklig snubblande. Du får fira med oss, 200 dagar tillsammans imorgon ❤🌸💚

Varför dricker jag (eller rättare sagt har druckit så mycket och så destruktivt tidigare)?
Tänker att det är viktigt att analysera mig själv och i och med det vara mer vaksam på de tillfällena.
Tror att det någon stans handlar om den duktiga flickan som alltid gjort allt perfekt. Finns nog få människor som träffat mig under hela min uppväxt och mitt vuxna liv (förutom de senaste åren med destruktivt drickande) som kan säga att jag någonsin gjort något fel. Allt har jag alltid gjort med perfektion (kanske för att hoppas att man då kan bli älskad). Topp betyg, välstädat hem, topp jobb…. Jag handlar för sjutton mat felfritt. Mitt i all denna jakt på perfektion behövde jag få släppa på perfektionen genom att bli full. Enda gången jag kan släppa på perfektionen är som sagt när jag dricker.
Så vad behöver jag då jobba med för att i grunden inte ha behovet att bli full?
Försöka banka in i huvudet på mig själv att man inte behöver göra allt perfekt för att bli älskad.
Öva på att göra saker lite ”halvdant” och se att jag överlever (kanske kan jag utmana mig själv att hoppa över städningen en dag).

Svammeltankar, men de sker i alla fall i nyktert tillstånd!

@Nykter2021 💚
Du är så duktig och strukturerad!
Jag försöker också hålla på mina rutiner för då mår jag bra.
Och jag tror att du gör rätt i att skriva ner dina tankar och analyser. Det blir på något sätt en ytterligare dimension på tillvaron. Det är intressant att läsa dina inlägg.🤗

Själv är jag lite för bekväm och tycker inte skrivandet ger mig så mycket längre. Förr när jag var yngre skrev jag väldigt mycket. Har bränt ett antal dagböcker..🙄
Men forumet här är bra för mig, det hjälper mig att hålla måttligheten.
Läser mest inlägg av mina "gamla" forumvänner i de andra rummen.
Men i detta rum läser jag alla😊

Hoppas du fick en fin dag vid havet idag!☀️
Kram 🌼👒💚

Jag kan inte påstå att jag är nykter än men är periodare. För mig dyker demonerna fram när jag dricker och hämningar och minne släpper. Men jag är inte våldsam, depressiv eller självmordsbenägen. Bara arg på upplevda kränkningar. Det jag behöver är att om jag säger att jag behöver se framåt och inte vill höra om det som varit så vill jag ha respekt för det. Det är viktigt för mitt hopp om att komma ur drickandet. Tyvärr har jag ett syskon som inte respekterar det och gottar sig i att oroa sig. Det är inte bra.

@Varafrisk 🧡
Det sista stycket i ditt inlägg här ovan är pudelns kärna. Precis så är det för oss som inte vill/kan vara helt vita.
Så då finns alternativa lösningar, begränsa intaget, håll det och låt det gå ett tag. Ge måttligheten en chans.
Ta därefter ett nytt beslut.
Jag tror att man knäcker sin självkänsla och tilltro till sig själv om man känner att man misslyckas hela tiden om man inte håller sig helvit.

Kram 💚

@Andrahalvlek jag kom på att jag har glömt tacka så tack så mycket 😊😉

Idag är det 14 dagar alkohol fri och en seg dag är riktigt trött men antar att det är ok då kroppen arbetar för fullt.

Behandlingen känns bra är blandat med folk några är dit tvingade och andra som mig är där frivilligt. Men det känns bra att kunna prata med någon utan att känna sig dömd eller blicken vad synd det är om dig.
Sedan är vi lite olika vissa har bestämt helt kallt att de aldrig mer ska dricka. Så är det för min del också men jag tänker mer timme för timme och dag för dag. Varje vecka är ett delmål på vägen till att jag ska känna att jag behöver inte dricka alls och att det ska kännas naturligt med ett liv utan alkohol den resan lär bli lång men dag för dag vecka för vecka osv så kommer det bli bra 😊

Tittar in igen. Bara för att erkänna för mig själv och forumet att jag trillat dit ännu en gång. Nu blir det trådflytt till förändra mitt drickande istället. Är inte mogen för att skriva under det vidare livet.
Ska nyttja resten av semestern till studier av stora boken, möten och inte släppa mig själv ur sikte eller låta mig falla ur spår igen.

Massa besök av släkt o vänner under sommaren nu, alla dricker och äter och trivs. Jag känner mig som en åskådare. Men försöker vara med ändå, men har ofta en stor klump i halsen och själen.
Vet ju att alkoholen bara gör allt värre för mig.

Suck.

@sisyfos du anar nog inte hur rätt du har!
Igår kväll började jag bläddra tillbaka i mina foton- för att minnas just hur trädgården såg ut från början. Jag har ju även innan jag blev nykter ägnat ansenlig tid åt den, men mer flyktigt, och det här med att sätta frön var ju min AA-grej eller nämndemansgård förra våren.
I vilket fall var det otroligt att se skillnaden! Alltså, små små olika grejer som jag flyttat från ena stället till det andra/ har vuxit enormt. Nu är rabatterna liksom ”kulliga” och bulliga och jag inser att det gått till just så, en dag i taget. Det gav mig lite ro. Inse att det är små steg som all utveckling och förändring handlar om. Eller iaf viss förändring.
Och det här med gödsel och näring- precis @varafrisk, kaffesump används av en del men också för snigel-bekämpning.
Jag har gödslat hela våren, inser att det har stor betydelse, tack snälla bonden för all skit! Försökte få småbarnen att kissa i mina vattenkannor, men de tittade väldigt skeptiskt på mig…

Just nu har jag tömt min pappas lägenhet på det allra sista. Har huvudvärk av värmen. Ett till ärende hit, sen inget mer.

Tillbaka till landet ikväll. Jobb imorgon. Kanske ett kvällsdopp. Kram på er.

Han kommer förmodligen sluta smygdricka nu iaf

Är just nu på mitt livs sämsta semester, trots att vi är hos goda vänner… han dricker nu starköl och vad själv om dem fast ingen annan drack igår! Nu har de börjat för dagen å jag vet inte hur det ska sluta 😭
Räknar bara ner tills vi kommer hem då tar jag min väska och åker till en kompis ett par dagar!
Han har gjort sitt val och jag gör mitt!
Han är i övrigt ganska kylig, svarat knappt på tilltal inte vänlig, han har taggarna utåt så jag inte ska attackera.
Det kommer jag inte att göra heller utan jag är typ som vanlig dock inte fysisk (pussas å så)

Varmt TACK för era kloka och inkännande kommentarer. Jag och hennes bror har pratat med henne. Som väntat var hon helt emot att prata. Vi försökte verkligen hålla oss till vår oro, det vi ser, situationer som oroar oss och gör oss rädda och ledsna. Är rädd att en del saker ändå blev konfrontativa ur hennes synvinkel, men vi gjorde vårt bästa. Det jag är nöjd med är att vi i familjen runt henne nu öppnat upp och delar våra tankar och vad vi ser, hemligheten håller på att spricka, medberoendet håller på att minska. Vi är fler som delar, som ser, som bryr oss som vill hjälpa, som kan stötta både henne och varandra. Vi har gjort en överenskommelse om att ha daglig kontakt nu under våra respektive semesterresor och ett OK att jag även har kontakt med hennes sambo. Inget smussel, vi bygger upp insynen, kontrollen och stödet öppet. Sen får vi ta det från det ... Jag återkommer säkerligen till forumet, så skönt att kunna dela detta smärtsamma med andra som vet hur det kan vara.

Finaste ni, tack för era stärkande och peppande inlägg! Idag känns det okej igen, trots att vi är iväg på semester som om allt vore som vanligt. Idag kan jag se en bra framtid, med barnen och katten. Där jag och (snart ex-)maken kan bara vänner och sams för barnen. Lite tårar föll för oss båda i bilen när vi lågmält pratade om allt vi planerat, men som nu inte blir av. Men annars en helt ok dag.. ni är underbara och jag är så tacksam för detta forum. Det går verkligen upp och ner!!!

Ja Sisyfos, jag frågade sonen om han ville åka med och besöka campingen..Först sa han ja, om han fick övningsköra dit. Sen berättade jag att jag skulle hälsa på vissa vänner där..Usch sa han, jag vill inte träffa dom fyllona..Jag sa att dom förmodligen inte är fulla på dagtid..Vi får se om vi kommer iväg. Det är ett härligt ställe, med en fin strand vid havet. 💫

Hej annoyymm och välkommen hit!

Vad bra att du är uppmärksam på eventuella symptom och att du söker stöd här. Tveka inte att höra av dig till 1177 om du känner dig orolig, eller att ringa 112 i akuta lägen. Här kan du läsa om abstinenssymptom och vad som är bra att vara vaksam på: https://www.alkoholhjalpen.se/akut

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen

Hej stardustinthesky och varmt välkommen hit!

Vilken tuff situation du befinner dig i. Utöver att din man dricker stora mängder alkohol utsätts du för elaka kommentarer och fysiskt våld riktat mot både dig och barnen. Vad bra att du vill skriva om det du är med om, och vad bra att du har berättat om hur du har det för dina närmaste. Att söka stöd hos andra är ofta ett bra sätt att hantera de tankar och känslor som dyker upp, samtidigt som en får andras perspektiv på det en är med om.

Psykiskt och fysiskt våld, oavsett eventuell alkoholproblematik, skapar ofta processer som kan vara svåra att förstå. Många tycker det är hjälpsamt att prata med en professionell kontakt för att få stöd och hjälp. Som någon skrivit här ovan ansvarar Socialtjänsten för att du och barnen ska kunna känna er trygga. En annan instans som har stor kunskap och erfarenhet av just våld är Kvinnofridslinjen, där det är möjligt att vara anonym: http://kvinnofridslinjen.se/. Har du varit i kontakt med dem vid något tillfälle?

Det kan också finnas fördelar med att berätta om fysiskt våld som en själv eller barnen utsätts för inom sjukvården eller för Socialtjänsten. På så sätt dokumenteras eventuella skador, vilket kan vara till hjälp t.ex. när Socialtjänsten beslutar om insatser.

Jag vill verkligen betona att inget av det du utsätts för är ditt fel. Varken du eller barnen ska behöva känna rädsla i er egen hemmiljö. Här på forumet finns många som delar dina erfarenheter, du är inte ensam!

Ta hand om dig och fortsätt gärna skriva här.

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej jag har sådan rädsla för vad som kan hända så måste ha hjälp och råd från någon som är mer erfaren,

Jag har druckit varje dag i två veckor har försökt trappa ned, mängden har varit varierande men genomsnitt 1 bag in box per dag. Jag är livrädd för bara sluta tvärt för kroppen reagera rätt dåligt. Det sticker, pulsen är rätt hög det strama vid hals och ögonen är ofukoserade och mår allmänt skit med både det fysiska och psykiska då jag både är rädd fruktansvärt nojig, ångestfylld och känner mig lite off. Är detta farligt ? Eller är det en rejäl bakfulla?! Eller kommer jag få krampanfall, delerium etc... Jag försökte dricka vin nu men då symtomerna stegrade. innan dessa veckor har jag inte druckit på tio månader. Och hur påverkar detta levervärden?

Hej jag har sådan rädsla för vad som kan hända så måste ha hjälp och råd från någon som är mer erfaren,

Jag har druckit varje dag i två veckor har försökt trappa ned, mängden har varit varierande men genomsnitt 1 bag in box per dag. Jag är livrädd för bara sluta tvärt för kroppen reagera rätt dåligt. Det sticker, pulsen är rätt hög det strama vid hals och ögonen är ofukoserade och mår allmänt skit med både det fysiska och psykiska då jag både är rädd fruktansvärt nojig, ångestfylld och känner mig lite off. Är detta farligt ? Eller är det en rejäl bakfulla?! Eller kommer jag få krampanfall, delerium etc... Jag försökte dricka vin nu men då symtomerna stegrade. innan dessa veckor har jag inte druckit på tio månader. Och hur påverkar detta levervärden?

Idag fick jag sug, så jag hoppade över att göra ärenden på samhället och stannade inne istället. Jag skulle behöva tider då systembolaget var stängt då övriga butiker är öppna.

Grattis till 200 nyktra dagar! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Grattis till 200 nyktra dagar! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

@Andrahalvlek Jag minns när jag fortfarande kämpade att inte dricka på vardagar, hur jag kände på onsdagen, dag 3 nykter, att "jag mår ju verkligen så mycket bättre av att vara nykter". Och så köpte jag ändå hem "onsdagsvin", eller kanske höll mig till fredagen. Inte hade jag en aning om hur ANNORLUNDA en lång nykterhet skulle kännas. Lika lite som jag vet hur det känns att ha varit nykter 1 år, eller 5 år etc. Det enda jag vet är att jag aldrig vill dit igen. Skitliv om man jämför med nuvarande liv. Japp, det måste upplevas. Tålamod, verkligen. Det är inget som kommit gratis....

Ja det blir som en sorgeprocess, känns ändå på rätt väg. Har träffat en kille som det inte är seriöst med men kul för min skull lättare att gå vidare. Och han vet att jag inte kommer ha något förhållande än på ett tag så det är skönt att vi båda står där. Han har också precis gjort slut med sitt ex. Så det känns ändå mycket lättare. Varje dag blir lättare. Också lättare när man hör familjen prata om vad mitt ex sa till släkten att han var fotbullshuligan och släkten bara vad säger han för något? @Ullabulla

Ur DN idag: ” Årets hittills mest populära Sommarprat tillhör Benjamin Ingrosso, Niklas Strömstedt och Denise Rudberg. De två förstnämnda har program som redan passerat en miljon lyssningar. Det totalt sett mest lyssnade programmet, författaren och läkaren Anders Hansens sommarprat från 2019, har jämförelsevis 2,7 miljoner lyssningar.”

Som jag minns Anders Hansens sommarprat så handlade det inte om honom, det var hans vanliga enormt viktiga budskap men i en annan kontext. Bra ja, men inte så personligt som jag tycker att ett sommarprat ska vara. Jag gillar när de tar ett annorlunda dramaturgiskt grepp, där Patrik Lundberg verkligen stack ut. Eller avslöjar något wow, som när Anja berättade att hon skulle bli mamma.

Kram 🐘

@Lavendelblomman Bra rutet! Håll i den känslan nu 😍

Kram 🐘

@miss lyckad Tyvärr har min SUP inte kommit än 😞 Det är nog semesterns största besvikelse faktiskt. Men sommaren är ju inte slut för att man börjar jobba, det kan bli många fina kvällar och helger. Och fler somrar!

Jag har åkt vattenskidor några gånger i min ungdom, och det var jätteroligt. Väldigt mycket teknik att ta sig upp, med fokus på att inte bli för baktung, men när man väl kom upp var det bara att hänga på. Inte ta ut svängarna för snabbt, och inte vara rädd att få magplask eller rumpplask, det som du råkade ut för 😫

Kram 🐘

Hej Charlie,
Hur har du det? Hoppas höften är bättre.. Håller med om politikkäbblet, känner ofta så.. Särskilt när man tänker på klimatet och att vår existens är hotad...

Hej Ensam men stark,
Jättebra att börja skriva här. Starta en egen tråd så kan du ha den som dagbok och gå tillbaks och kolla kommentarer du fått. Alkoholen får oss ju att prioritera galet, det är väl det som är grejen med beroende. Läs mycket fakta om alkohol och lär dig se igenom beroendets försök att lura dig att dricka. Alkoholen är ingen belöning som man måste avstå, det är inte synd om en för att man är nykter det finns så mycket annat att njuta av. Och ta hjälp om du behöver det, det är att ta ansvar för sin situation.

Igår kväll blev det lite vin kvar i en flaska. I morse hällde jag ut det. Jag är trött på alkohol nu. Min stackars kropp skriker "nej!", men varje kväll börjar hjärnan intala mig att det är väl inte så farligt? Jo, det är det. Jag behöver hitta lite jäklar anamma och sätta ned foten mot den där alkoholdjävulen.

Hej,
Bra att du är här. Det går ju att vända och bli av med ditt beroende, har du klarat det en gång klarar du det igen. Det är ju dessutom just Slash ett bra exempel på, han höll på att stryka med efter 30 års ständigt festande men blev nykter, slutade röka och verkar trivas rätt bra med livet numera (kolla hans intervju i Skavlan) ... Ta all hjälp du kan få, ryck tag i vården och föräldrarna igen, läs och skriv här, ta stöd av medicin. Du har så mycket att leva för och ångesten triggas som du säkert vet av alkohol. Bryt nu, om Slash kunde så kan du också!

Fortsätter min resa i datingträsket.

Jag och killen som startade detta har bestämt att vi främst ska vara vänner, han sa att det kändes skönt att jag kände samma. Nu skriver han lite mer men det känns som att det är ett avslutat kapitel i min bok, men alltid kul att någon hör av sig liksom.

Var på date i går, och nej det var inte min drömdate. Jag tycker om att göra något avslappnat när man träffar någon första gången - som att ta en promenad eller fika. Men detta var för slappt, bara sitta och dricka vatten på hans tomt och sen se en film.. Varför ville han se på film? Är inte tanke med en date att man ska prata? Lära känna varandra? Jag förstår mig inte på människor. Jag uppfattade inte honom som en sån som bara var ute efter en sak så tänker att det var konstigt om han var ute efter mer, som mys i soffan. Han ställde även en sån konstig fråga, eller jag tyckte den var så konstig (inte konstig så, det är väl bra att kunna fråga om allt men första gången man ses?). Han frågade hur jag var med närhet i ett förhållande, och han menade inte hålla hand och kramas. Sen började han typ berätta hur han gör... jag vet inte, kanske bara jag som är pryd men det känns lite tidigt. Kanske han haft dålig erfarenhet av det sedan tidigare och vill gardera sig. Men är det inte bättre att fråga en sån sak efter några dater eller när man bara skriver till varandra? Det kan ju ha att göra med att jag inte gjorde mig så bekväm i soffan, hans soffa var så konstig och jag gillar att sitta i skräddarställning så satte mig inte så nära honom... jag vet inte... kände mest att han inte var så intressant, men han var trevlig. Men att inte ha ens popcorn hemma när man ska se film.. det är oförlåtligt.

Fortsätter min resa i datingträsket, vad man lär sig om sig själv. Jag ser det nästan som en arbetsintervju.. haha... men det kanske är för att man inte riktigt fastnat för någon än (ja, förutom han som jag nu är vän med då). Men tar det varligt. Små steg, inte stressa men samtidigt inte säga nej - gå på date och känna efter på riktigt. Hellre själv än med någon hakvdan. Sen vet jag ju precis som Andrahalvlek skriver, att det inte finns någon perfekt för mig, men det enda jag tror jag vill ha är någon som jag känner mig så bekväm med, att jag kan dela allt med. Som accepterar mina diagnoser, att jag levt ensam hela mitt liv, att jag inte har någon direkt erfarenhet av ålånga förhållanden, att jag inte helt vet vad jag vill med mitt liv, att jag är bräcklig och svag, att jag är en alkoholist... Och som inte dömer mig för den jag är, utan älskar allt det där också. Någon som vill göra mig bättre men inte förändra mig. Någon som vill bygga något på riktigt. Det jag vill känna är passion, jag vill känna pirr, kärlek.. att jag vill vara mer med personen än utan den.. mer med personen än själv. Att personen ger mig energi, inte tar den. Det tror jag inte att jag hittar i en handvändning. Men allt handlar egentligen om pirret, passionen.

Nu har jag skrivit tillräckligt om detta, ska snart åka iväg till mitt torp och städa. Är egentligen slut i kroppen och huvudet är snurrigt. Värmen tar så mycket och tror det är något krångel i kroppen men vet inte, känner mig bara nojig. Men måste försöka aktivera mig och har känt att min mor är väldigt ensam ett tag nu. Hon verkar nedstämd, vilket hon aldrig är.. hon har inte sagt något, hon är alltid en sån som är stark för andra, det är väl därifrån jag lärde mig att hålla masken alla dessa år. Men tänkte att jag ska försöka hitta på lite saker med henne så hon kommer ut lite. Inte för att det är mitt ansvar, men till skillnad från mig och min far så har hon ingen stor passion, inget intresse som tar upp all hennes tid. Jo hon har väl nån dille på att plocka svamp och bär men inget som hon kan fastna i såsom jag kan fastna i mitt eller min pappa kan fastna i sitt och bara må bra i det. Tror tyvärr att det hon skulle fastna i är barnbarn, för när kusinerna kommer med deras barn så ser man hur lycklig hon blir, finns nog ingen som gillar barn som hon. Men jag kan ju inte ta på mig det ansvaret. Det blev bara ett barn brukar min mamma säga till mig när jag frågade varför jag inte hade några syskon, men med det så minskade ju också chansen till barnbarn. Skit samma, hon kan vara gammelmoster istället. För några barnbarn tror jag inte det kommer bli, och det vet hon om.

Min mamma och jag är ganska nära varandra, fast det känns mer som att hon vet allt om mitt inre och jag vet inget om hennes. Det kanske jag inte ska eller vill veta heller men hon har ju inte samma typ av tankar och hjärna som mig - den delen har jag fått från min far. Min mamma tycker inte att man behöver tänka så mycket på saker, bara göra, inte grotta ner sig utan bara gilla läget och köra på.

Min mamma frågar mig inte om jag vill hitta på något längre, det har hon inte gjort på flera år. Det är synd men jag förstår varför, jag kan bli sjukt stressad och pressad och känna att jag måste säga ja till saker om folk frågar, även om jag inte vill eller inte känner för det. Så hon har slutat för att jag inte ska behöva känna stress över det. Jag förstår, men det känns lite trist då det ibland skulle vara kul om hon föreslog att vi gjorde något ihop. Hon säger aldrig nej när jag frågar... men jag sa nog ofta nej eller jag orkar inte när hon frågade förr. Hon kan fråga om jag inte kan komma hem när släkt kommer och det gör jag nu 9/10 ggr, förr blev jag alltid sjuk (jag drack, var deprimerad). Träffade inte mina släktingar under 10 års tid typ (förutom de som kom på jul). Kände mig så misslyckad, överviktig, alkoholiserad och ful och ville inte visa upp mig och behöva umgås med alla som lyckats, fått familjer, frågade om jag träffat någon... vad jag gjorde om dagarna. Då jag ständigt var tvungen att ljuga att jag hade ett så härligt liv när allt bara var meningslöst. Att sitta och prata med släkt och speciellt när jag inte kunde åka hem (när jag bodde långt ifrån mina päron) så var jag tvungen att bo där, då kände jag mig så värdelös som var tvungen att gå och vila efter några timmar och spenderade en halv dag på mitt rum när alla andra umgicks och åkte på utflykter. Bara för att jag var överstimulerad, trött och hade panik. Men det har blivit bättre nu, speciellt för att jag känner att det är okej att jag är sån, jag är sån för att jag behöver det för att funka - inte för att jag inte vill umgås med dem. Rätt så befriande faktiskt. Och så kan jag komma och åka som jag vill, och behöver inte sova där.

Men ska nog fråga min mor om hon inte kan (om hon vill) smyga in någon fråga någon gång som innefattar att bara vi gör något. Det behöver inte vara något stort, en tripp till skogen, till torpet.. om jag ska följa med och handla något, gå på loppis eller göra en dagstripp. Vi får se...

Nu ska jag byta kläder och dra iväg, mor kommer snart. Inget sug, ingen längtar efter flaskan, ruset eller att fly undan mig själv och känslorna. I dag känns det rätt så skönt att bara få leva på riktigt!

Tack @Miss Mary Poppins och @Blenda för era inlägg i min tråd. Kul att ni tittade in!

Någon som jag fastnade för var skillnaden mellan att inte vilja dricka och att vilja vara nykter dessutom att analyserande kan stå i vägen för nykterheten samt det själsliga.

Jag har många ord inom mig. Har lätt för att prata och lätt för att skriva. Så när jag har berättat för läkare, personal på systemet, personal på rådgivningscentrum, vänner så låter jag mycket klok och det kan låta som jag har kommit långt på min väg till det nyktra livet. Är ju en duktig flicka. Vet inte vem som har blivit mest lurad? Troligtvis jag själv.

Många gånger kan jag få känslan att om man inte har en längre nykterhet med sig så kan man inte förstå hur det är att vara nykter. Fast jag har ju varit nykter i princip i 47 år av mitt 58-åriga liv. Fast jag drack ju alkohol men jag var inte beroende. Men det är klart att den nykterhet vi pratar om nu är ju något annat. Och, det är nog så att den nykterheten har jag inte känt. Fast, jag tänker att med förnuftet kan jag förstå att livet som nykter när man har landat måste vara så mycket bättre än detta liv som till stor del blir en kamp. Massa onödig energi går åt till något som man kunde använda till något mycket bättre. Men, anledningen till att jag inte har lyckats att bli nykter ännu handlar definitivt inte att jag inte förstår lika lite som jag inte har lyckats att gå ner i vikt handlar inte heller om att jag inte förstår att väga ca 25-30 kg mindre skulle vara så mycket bättre för mig. Så det handlar inte om att jag inte förstår.

Så jag förstår att skillnaden mellan att inte vilja dricka och att vilja vara nykter är enorm. Men om jag säger att jag inte vill dricka och vill vara nykter hur blir det då?? Ett stort problem för mig är romantiseringen av alkoholen....därför...tror jag...går inte ekvationen ihop....och jag misslyckas.

För...jag tror det är något som måste fyllas inom mig...och jag är helt övertygad om att det handlar om det själsliga/andliga eftersom jag är en sökare....och där fyller jag det med alkohol. Jag tror även, och det har jag skrivit om tidigare, att det är handling som behövs och inte ord eller snarare sagt ...jag vet att det är så.

Med mitt förnuft förstår jag att jag skulle må bra att vara nykter, jag förstår att jag behöver vara nykter, jag vill vara nykter...likt förbannat säger en röst...ett glas bubbel vore gott....

Kram:)

Har du fått din SUP än? Tänkte på dig AH när jag var på stranden i Lördags. Då fanns det några som hade SUPar. Har du åkt vattenskidor någon gång? Jag har gjort det en gång 😅..Den historien slutade sådär..😬..Skrev om det i min tråd..Man kan inte ha tur jämt..😆

Alkoholen är listig, falsk och stark. Dessutom kronisk, progressiv och dödlig.
Men detta vet du ju.
Att inte påminna sig om var vi kommer ifrån, hur det en gång var, är att bjuda in alkoholen igen. Den är som ett levande, odödligt, väsen som helat tiden vill ha uppmärksamhet.
Jag har själv sluppit att ta återfall men det är så många som berättar att när de väl tagit första glaset så återgår de omedelbart till samma volym sprit som de en gång slutade med.
Jag brukar påminna mig om mängden jag drack och jag vill inte på villkorsvis tillbaka till det !!

Att sätta sig vid parkbänksalkisarna och snacka bort en stund, ja !! de blir glada över lite snack !! gör också att jag får en påminnelse om hur fruktansvärt nära jag var att hamna där. Några liter till och jag hade varit hopplöst förlorad. Om jag skulle ta ett återfall nu så är nog frågan om jag alls skulle hinna till bänken innan jag dör.

Ta hand om dig och glöm inte vem du är !

Hej och tack för svar!
Jo han kom ut, en omtumlande vecka och sen drack han igen. Han kunde inte pga levervärden medicinera (typ variant antabus) och kunde inte hålla emot.
Kung Alkohol regerar. Nu ska han ’dricka måttligt’ tills värdena blivit bättre och få medicin då.
Förnekandet är det svåraste. Jag hatar skiten!
Frustrerad också över att han får en exklusiv vårdinsats men sen släpps ut utan livlina. Varför lägga medel utan att kunna lyckas? Kroppen kan renas men själen som missbrukar blir inte frisk för det.
Jo det ska göras en vårdplan och han ska få samtalshjälp och medicin, det är fantastiskt men glappet mellan utsläpp och vårdplan var för långt.

Kom att tänka på en sak på temat hur svårt det kan vara att förstå innan man verkligen förstår. Nemo i podden ”Hedman och Hedén” berättade att tioöringen ramlade ner rejält när han var på behandlingshem. Sen gick han tillbaka till sin AA-grupp, lyssnade på dem och sa sedan: ”Varför har ni inte sagt alla de här klokheterna tidigare?” Först då blev han varse att det enda som hade förändrats var hans tänk, inte vad som sades i gruppen. De sa samma klokheter hela tiden, men han var inte mottaglig innan han fick hjälp på behandlingshem. Man kan helt enkelt inte förstå förrän man upplever skillnaden själv. Det går inte att läsa sig till, man måste uppleva det själv för att verkligen förstå. Och för att uppleva det krävs tålamod, för det tar tid innan insikterna landar fullt ut. Flera månader.

Och när jag skriver förstå så syftar jag inte på intellekt eller kunskap. Med förstå menar jag att på djupet i varje spor i kroppen verkligen känna skillnaden mellan det förra onyktra livet och det nya nyktra livet. Då hamnar som Mary Poppins så klokt skrev i känslan att man vill vara nykter. För att man mår så mycket bättre.

Kram 🐘

@Charlie70 Grattis till din långa nykterhet!! Och så härligt att du mår så bra! Så glad för din skull!

Ha det riktigt fint:)

Kram

Jag tror absolut att det är viktigt att behålla kontakten med forumet för att fortsätta hålla garden uppe. Regelbundet påminnas om hur illa det var - vart man aldrig vill hamna igen. Dina inlägg visar ju verkligen hur underbart det kan vara att leva ett nyktert liv, så det betyder lika mycket för oss som för dig att du skriver dina inlägg.

Kram 🐘

@Se klart Jag tror som du att åldern gör oss mer chill och tillåtande för kroppens förfall helt naturligt. Och där har nykterheten gett oss ännu bättre förutsättningar. Jag hoppas innerligt att jag kan tänka okej, okej, okej när förmågorna faller ifrån en i taget.

Min mamma hade en rejäl depression för några år sedan. Hon tjatade om att hon skulle hoppa från balkongen, att det var skitjobbigt att bli gammal, att kroppen svek henne och att hon inte kunde hålla sin fasad så putsad längre. Min mamma gick inte ens till affären osminkad under min uppväxt. Kläder, smycken, slingor i håret - jätteviktigt. När hon inte orkade hålla fasaden uppe isolerade hon sig. Som en obstinat tonåring sa hon ”det kan jag inte” och sen blev hon bitter.

Nu knallar hon gladeligen på så snabbt hon kan med sin rullator och hon har hittat en frissa som kommer ut och hjälper henne in i lokalen, uppför det lilla trappsteget. Hon har börjat handla kläder igen, men bekväma sådana, och nyligen köpte jag en begagnad iPhone 8 till henne som hon har gripit sig an med liv och lust. Hon har inget umgänge förutom mig, men hon är social och tjötar glatt med alla hon träffar. Hon lagar ingen mat, men hon äter ändå liiiite nyttigare. Och hon dricker inte längre vin alls sen september 2019, då hon ramlade och fick en kotförskjutning med ett halvårs konvalescens på det. Det förklarar nog hennes goda mående också. Tidigare gjorde bara vinet kvällstid att hon snodde offerkoftan allt tajtare omkring sig.

Kram 🐘

@miss lyckad Vilken kärlek du kände för din mamma ❤️ Jag gör ju inte riktigt det för min mamma. Någonstans har det skurit sig riktigt rejält mellan oss, och det blev ju inte bättre av att jag flyttade 30 mil i 20-årsåldern.

För fem år sedan flyttade jag min mamma till min hemstad och sen dess har vi kunnat blåsa lite liv i vår relation. Mest handlar det om att hon behöver praktisk hjälp av mig. Men jag har märkt att ju mer vi träffas desto mindre skavig blir vår relation. Jag har kommit fram till att det är med äldre föräldrar som med små barn - det krävs kontinuitet för att få kvalitetstid.

Kram 🐘