Senaste kommentarerna i forumet

Blåögd skrev precis på din sida :-)
Jag blev stärkt när jag läste Ullabullas tråd. Det kommer ta tid, lång tid att bli fri och frisk. Vi har massor med arbete kvar. Tänk vad kloka vid blivit när vi kommit ut på andra sidan ☺

Jag jämför denna resa med en resa jag gjorde att jag fick diagnosen utmattningssyndrom. Inget jag önskar min värsta fiende men jag är ändå tacksam för erfarenheten. Är så mycket klokare nu :-)

Du gjort. Du skriver ärligt & brutalt. Önskar dig all lycka i världen. För mig är det inte det stora i världen som skänker mig lycka utan de små sakerna. Det gäller att mata lyckan, ett leende av sin älskade, en kram av nått av barnen osv.

Du är inte korkad! Du har precis som alkoholisten fastnat i ett beroende. Beroende av kontroll och det starkaste i livet - önskan att vara älskad.

Kom ihåg att du måste älska dig själv först. Berätta för spegeln att du älskar dig. Skicka kärleks-sms till dig själv :-)

Jag förstår precis din smärta, går igenom samma sak. Men jag har lovat mig själv att bli fri och jag kan bara påverka mig själv. Arbetet börjar med mig. Gör det samma Blåögd!
Styrkekram

vet själv hur svårt det är att stå emot trots det snart gått ett halvår. Hoppas för din skull att du orkar stå emot om det är det du vill!
Kram

Tack Nyckelpigan. har varit mycket de senaste dagarna så har inte riktigt hunnit med att vara här. Det är väl egentligen positivt för har inte haft en tanke på alkohol. På torsdag firar jag tre veckor. Vet inte riktigt vilken gång i ordningen, men någon gång ska det väl bli mer bestående.

Värme, styrka och massor av kramar!
/Z

...du har mycket att bidra med här! Jag läser på forumet för att få ny input och uppskattar dina inlägg jättemycket :)

men kan inte släppa, vad vill han? Har jag vart otydlig i vad jag vill eller ignorerar han bara det som är viktigt för mig? Och vart ifrån kommer min känsla att jag skulle vara skyldig till något? Jätte jobbigt att gå och undra vad man gjort fast jag tror inte jag gjort något förutom att hålla min gräns.
Nått som slog mig idag var att nu går jag väntar på att han ska komma hem, skumt det har vart över länge så varför släpper inte känslan? Förr räknade och planerade jag timmarna för hur länge hans ärenden skulle ta och vilken tid han borde vara hemma och oron satt som en klump i magen, varför kan jag inte bara tycka det är skönt att slippa detta tidigare elände??! Har så jobbigt just nu slits mellan massa känslor som är svåra att sortera trots att jag i huvudet vet vad jag vill och jag har ett större egenvärde utan han. Vill att han ska vilja ha mig lika mkt som jag vill ha den nyktra i honom. Tänker även mkt på att jag verkligen älskade honom men hans kärlek betydde inte det samma som min och det gör ont att inte blivit älskad på samma sätt som jag själv gjorde, jag var bara nått som var bra och ha för stunden, hu det gör så ont och jag går sönder!! Trots detta finns det inget oss kvar och jag borde vara glad att jag tog mig ur detta innan det blev värre. Hur ambivalent kan jag bli, känner mig som världens mest korkade!!

Ja när det gäller mängden så är mina drinkbiljtetter slut för längesen. De är en sak jag verkligen vet. Drack en liter sprit i fredags från kl 16.00-02.00 typ. Har jag gjort varje helg. Och så blåser jag rent i alkomätaren vid 11.00 på morgonen. SANT!!! Snacka om att man tål mycket och att kroppen vant sig. Är det bra? Nä, åt helvete. Måste sluta dricka NUUUU typ. Därav Antabusen. Känns bra. Jag har inte druckit på vardagarna vilket jag är glad för. "Bara" helgdrinkare. Sköter mitt jobb exemplariskt men kroppen börjar ta stryk. Gått upp till 115kg nu. Sjukt. Vilket ölmage alltså. Sååååå fult.
Det värsta är som sagt vännerna som du säger. Hur ska det gå? Måste nästan bryta vissa kontakter tror jag. eller så blir det naturligt för de kan baa supa med en och inget annat.

Ja just det återfallet jag gjorde väl inget när han var full men gick till stack dan efter/frågade när han tänkte flytta/han svara kan inte tänka på det idag/ han fick sitt straff mådde som en pytonorm/ dan efter tog han inget och lovade mej att ej dricka/ vilket inte betyder nåt egentligen. Hans bror bodde här med familj kom på fredagen tio i sex säger brodern ska bara på systemet å köpa en flaska till sin mor å några öl å så stack han. Då pratade jag med hans sambo . Är han knäpp sa jag det funkar inte med öl här hemma vi har sagt nolltolerans med alkohol i vårat gemmensamma hem punkt/ hon gick ut och sa åt brodern/ han sa åh fan tänkte inte på det/ hur jävla dum får man vara/ hade det varit min syster för att stötta inte sätter jag mej framför honom och sprätter en öl.. Det gick den här gången jag avstår också i hemmet punkt???

Såg en bra bild på fb och var en sekund från att skicka den till min vän. Försöker vända tankarna och loggar in och läser här istället. Allt för att komma ihåg varför jag inte ska ta kontakt med min älskade vän. Min vän som tappat fotfästet. Som gör galenskap efter galenskap pga sitt alkoholintag. Som vägrar söka hjälp för sitt beroende. "Han kan själv". Men, eftersom det bara är ord än så länge så har jag valt att exkluderar honom ur mitt liv, hur smärtsamt det än är. Snart har jag klarat 5 dagar utan att ta kontakt...

Jag ska ta kampen iaf så gott jag kan.

Din historia och problematik är min på pricken lik.
Äter dock inte antidepressiva men borde äta något för jag är bara för mycket av allt oftast.
Som sagt, allt du skriver kunde jag sagt själv och jag försöker också stå emot varje helg men när fredagen kommer blir allt sig likt igen.
Man lägger grunden till detta beteende under ganska många år och för att ta sig ur detta kidnappade tillstånd av vår hjärna krävs helt enkelt järnvilja och att man talar med sig själv om för och nackdelarna. Sedan om man lyckas en helg går allt lättare för varje helg som går.
Till slut blir det en vana att vara utan och en befrielse.
Man vet allt för väl hur illa man mår dagen efter.
Lycka till och styrkekram till dig!

LP

Ååååh vad fint att du kommer igen. Bra.

Men du får tillbaka suget när du väl börjat dricka igen - det är det som är hela grejen tyvärr.
Bra att du funderar på detta, och har en paus i drickandet, ta en riktigt lång paus tills du inte känner sug längre (akut sug som jag kallar det) sen känns det inte lika värt att dricka.
En flaska vin ska man nog bli riktigt snurrig på. Det blev dock inte jag heller.
Ser på restaurangen där jag arbetar hur gästerna bokstavligen förvandlas ibland efter ett glas vin eller två pratglada osv men de beställer inte in mer o dricka - vissa går dock säkert vidare till krogen osv

Många i min närhet såsom kollegor bla verkar tänka och prata om a som om det vore mjölk!
Ja igår drack jag 3 öl... I lördags drack jag bara 5. I onsdags på middagen så blev det vin öl och grogg... Osv osv .
Idag pratades det om måndags ölen? (då menar de inte 1 eller 2öl heller ).
Jobbigt att ha så många i sin omgivning som klart har problem men inte inser det...
De kanske inte tycker det är ett problem, då är det väll inte det.
Men herregud alltså. Så ofta drack inte ens jag om det inte var i min värsta period.
Aja ventilerar lite

Är nog bra... Kanske via aa eller här på forumet...
Haha ja alltså helt galet att man enbart satt och tänkte på nästa drink och inte sällskapet så var det rätt så ofta iaf - och jag valde att gå ut med de som drack mest och var ute längts... Skäms!

Du har inte irriterat mig. Jag tycker att du ska stanna... För jag tycker att du tillför mycket med dina inlägg och dina erfarenheter. Och det behövs såna som du härinne. Även om jag tyckte att du gick för långt i Träningstantens tråd när du "raljerade" och skrev till MT ska man skratta el gråta? Ja, då tyckte jag att du gick för långt i träningstantens tråd. MT svar var f.ö. Nyanserat och bra. Jag förstår att du går igång och ditt personliga engagemang, men det bästa är kanske att starta en separat tråd om AA och 12-steg och debattera där istället, så att det inte blir så personliga påhopp och debatt i någons tråd. För där har vi kanske rätt att hitta vägar som inte ska ifrågasättas i för hög utsträckning. Jag tyckte f.ö. Inte att du hade fel, men att du kunde ha uttryckt det lite smidigare. Men lösningen för att någon/några tyckt att du gjort fel vid ett enstaka tillfälle, kan ju inte vara att vända alla andra ryggen också. Som sagt jag har hela tiden tyckt att du har haft mycket vettigt att säga, så jag vill inte ha bidragit till att puffa bort dig.

Som jag skrev i inlägget innan, blir SÅ inspirerad av dej o dina inlägg....

Ja suget är fullständigt borta när jag är med henne. Det är också väldigt lågt när jag varit med henne men sitter ensam sedan på kvällen. En helt annan sak än när jag inte träffat henne en hel dag.

Hej fighters..

Jag har irriterat några användare på forumet.

Men först. Forumet har 4 grupper.
En grupp där man pratar om man dricker för mycket.
Denna där man pratar om att minska drickandet.
En grupp där man pratar om att leva nykter utan alkohol & droger
En grupp för anhöriga.

Jag valde att starta en tråd och beskriva min historia och dela i denna gruppen som passade minst dåligt. Det finns ju ingen egen grupp för ”att prata om kampen för att bli nykter”

Det har sagts mig att ”du sätter dig på höga hästar” – möjligt. Mina råd är inte till dom som kanske mest behöver dom utan till dom som vill ha dom. Och jag kan min sak. Jag har medverkat på över 500 AA möten, hört runt 10 000 delningar, varit intagen på St Görans 5 gånger och genomgått 1 alkoholbehandling på internat. Under de senaste 5 åren har jag sett många komma och gå och trillat dit på återfall. Mest minns jag naturligtvis min egen resa.

Möjligt att jag gått på för hårt. Men detta är ingen lek. För mig (och för många andra här inne) är det en kamp på liv eller död. Det finns folk som jag känner som inte tagit sjukdomen på allvar som dött i ung ålder. Jag är inte ute efter att agera besserwisser eller att sätta mig på höga hästar. Jag vill bara inte att alla andra ska behöva gå igenom all den skit som jag behövt göra med allt vad det innebar. Jag vill trycka på att för dom som vill göra en livsstilsförändring så är det en kamp och man måste vara beredd på att kämpa. Man kan liksom inte tro att man skall få massage när man åker till tandläkaren. Men jag vill också försöka förmedla hur bra livet blir när man är igenom fighten. Det blev låååångt mycket bättre än vad jag räknat med.

Om jag gjort någon upprörd längs vägen ber jag om ursäkt för det. Men när någon sågar 12-stegsrörelsen (som räddat mitt liv) går jag igång. Självhjälpsgrupper handlar om vanliga människor som hjälper varandra ideellt för att försöka undvika livskatastrofer.

Det var allt från mig. Stort lycka till nu, jag håller tummarna för er :)

Så bra jobbat. Med öppenhet och insikt! Du är även min förebild och jag är på väg!
Kram! Orka

Jag håller verkligen med. Det var inte alls en god ton att skriva "ska man skratta eller gråta Mulletant." En ursäkt är på sin plats.

Och här om något, med alla vi ömtåliga människor som är aktiva här, så är en god och vänlig ton än viktigare.

Gullefjun, var håller du hus kära du? P&K

Hej fina vännen,

Hur mår du och hur har du det?

Skickar värme och styrka <3<3<3