skrev etanoldrift i Ensam

Någonstans när vi bryter upp, så inser vi ändå att det inte är från samma person som vi blev tillsammans med. Inte samma person som vi en gång förälskade oss i..
Ja livet ÄR föränderligt och egentligen är inte vi heller samma personer..
Den personen "då" får vi aldrig mer tillbaka (oavsett om de lyckas bli nyktra eller ej!)
I vissa fall, kan en del efter lång kamp få tillbaks en ny person, att lära sig att älska och få tillit till.
Men i många fall så inträffar inte det.
Vi kan sörja det liv vi drömt om, men vi kan inte få det tillbaks. Vi måste helt enkelt skapa oss ett nytt liv! (det är det ju ingen annan som gör åt oss, och det ska ingen annan göra heller)
Börja med små steg! Du har ett helt nytt orört liv framför dig!
Skit i att ta med dig ryggsäcken med tråkigheter och gamla uttjänta mönster! (och framför allt, önska dig inte tillbaks till något som, handen på hjärtat, visade sig destruktivt och icke fungerande)
Tacka för det som var bra! Släng det som var dåligt Ta lärdom av det du gått igenom!
Du har ju gjort ALLT vad du varit kapabel till med dom förutsättningar och den kunskap du haft!
Du har helt enkelt inte kunnat göra annorlunda, med dom förutsättningar du haft!
Fortsätt gärna att läsa och skriva! För som medberoende så tar det ett tag att bena ut sina egna mönster.. (tyvärr blir man inte kvitt alla sina medberoendemönster bara för att man på det ena eller andra sättet blir kvitt alkoholisten)
Om inte annat så slipper man sitta fast i en liknande relation i framtiden...
Lita på magkänslan och inse att livet har sina dalar och uppförsbackar, för att vi ska kunna njuta av resan utför! Utan de tråkiga och gråa stunderna skulle vi inte veta vad som var riktigt roligt..
gonattkram kära kämpar! / e


skrev farmor i Nu vill jag välja en ny väg

Jag är upptagen av tankar på vin och alkohol dagligen. Upptäcker all reklam, ser allt vin och skålade i filmer, tänker på hur det ska bli sen....
Maken är nykter och nöjd. Men tänker inte bli absolutist. Men det är inga problem om du blir det säger han. Men vad vill jag? Jag vet inte mer än att just nu vill jag inte dricka vin för att jag blir så sjuk. Jag är ju en allt eller inget människa...är det en personlighet eller kan man förändras?
För mej gäller det de mesta. Helhjärtat går jag in för det jag gör, eller också är jag totalt ointresserad.
Jag är väl en så kallad konstnärssjäl, med mycket kreativa sidor.
Jag får nöja mej med att jag vet vad jag vill idag. Idag vill jag vara nykter!


skrev jonan i Energi tjuv

Tack malo71 för att du skrev ?. Uppskattar det.


skrev jonan i Energi tjuv

Nä jag orkar igentligen inte. Men hur gör jag med barnen? De är ångest att de ska vara ensamma med honom. Vem tar ansvsr då?


skrev malo71 i Energi tjuv

... och oj vad jag känner igen mig.

Kan bara säga – lyssna inåt.
Som så många andra har skrivit på diverse ställen här på forumet så ställ inte ultimatum om du inte kan/orkar fullfölja.
Min botten kom och passerade. Jag ställde ultimatum "Sluta smygsupa annars åker du ut" som jag inte fullföljde. Gång på gång.

Jag fick problem med panikångest.

Jag tolererade ett beteende som jag egentligen inte accepterade.
Jag var inte ärlig mot mig själv.
Gör fruktansvärt ont att släppa taget om honom, men tror och hoppas att jag vinner tillbaka mig själv.

Kan du se er leva likadant om 5 år? 10 år? Orkar du?

All styrka till dig oavsett vilken väg du väljer.

Kram!


skrev Leverjag i A-djävulen får inte vinna igen!

Vad bra att du hittat hit! Även jag missade en viktig dag med barnen pga av nattens intag. Det var helt fruktansvärt destruktivt. Jag var tvungen att ställa in och de fick gå själva. Usch, vad man skäms och mår dåligt över sånt som hänt. Men vet du, det bästa rådet jag kan ge dig nu är att STOPPA alla själplågande tankar om hur det är och varit och vad som hänt och kunde ha hänt. De GÖR INGEN NYTTA! De sänker dig bara. Ett annat råd är att du säger till dig själv att allt kan bli bättre, jag kan få ordning på mitt liv igen och jag kommer att kunna njuta av livet igen. Skjut allt oviktigt åt sidan och bestäm dig för att bli av med nervgiftet ur systemet i din kropp. Fokusera bara på det den första tiden och tänk vänliga snälla tankar till dig själv. När du bestämt dig, se till att inte ha någon alkohol hemma, ät och drick ordentligt, ta raska promenader och sysselsätt dig, vila och STÅ UT med ångesten och allt som skriker i kroppen när alkoholen inte längre dövar. Om abstinensen är svår, ta hjälp av vården så att du inte skadas. (Läs under fakta) Det blir ganska snabbt lite lättare.

Starta din tråd, skriv ner dina tankar och känslor, läs och läs i andras trådar. Vi andra peppar och stöttar så gott vi kan.

Karolina, nu har du chansen att lämna ångest, skam, rädsla, dålig sömn, isolering och livsleda. Ta den!!
❤️


skrev malo71 i Ensam

Känns som jag hoppar utan fallskärm. Men man kan ju landa i nån mjuk buske....
Tack för dina ord Jonan och stor kram tillbaka.


skrev jonan i Energi tjuv

Undrar igen när min botten är. ?


skrev jonan i Ensam

Vad du är stark! Det blir säkert inte lätt alla gånger men tänk vad du slipper.
Önskar jag var lika stark. Kram


skrev jonan i Helgalkis?

Fy vad tråkigt. Förstår det här med att han inte är en dålig person han lagar mat, han städar bäst, han gör allt å jag är otacksam å kinkig som inte kan låta honom dricka lite.


skrev Leverjag i If you re waiting for a sign, this is it.

Tänkte på Iprenmannen, en rumpnisse, Robin Hood och ett skogsväsen ;-) vid anblicken. Mmm, vilken härlig man och underbar berättare. Allt det har vi inom oss och det är ljuvligt när jag ibland kommer i kontakt med det.

Kram


skrev farmor i Hjäääälp!

Medvetna djupa andetag. In genom näsan. Ut genom munnen. Tänk ett lugnande ord/mening. Inandning tex. Fullkomligt utandning tex. Luuuugn.
Testa, du kanske kommer till ro... Kramar från farmor ?


skrev farmor i Dag 5

Jag känner väl igen längtan efter att frossa onyttigheter så att blodsockernivån flyger och far. Inget får finnas hemma som inte är ok att äta. Så är det faktiskt för mej nu. Om jag ger efter för frosseri mår jag lika dåligt som om jag druckit alkohol. Samma belöningssystem i hjärnan triggas och det blir ångest och elände. Rensa ut och var så strikt du kan. Ät regelbundet. Ät dej mätt. Sköt om dej. Då kommer du i balans!


skrev solapan i Dag 5

Leverjag, thx. Längtar till att kroppen är återställd. Jag borde vara där snart. Kommer ihåg dig när du hade ditt förra nick här. Har tänkt på så kallade återfall. Att man kämpar för att sluta och sen börjar man smått igen. För att efter ett tag hamna där igen. Där alkoholdjävulen tagit kontrollen över livet. Och så frigör man sig igen. Som att banta typ. Gå ned i vikt för att sen gå upp igen. Och några plus kilon på det kanske. Känner idag att detta är ingen lek.


skrev solapan i Dag 5

Dag 23 Lördag,
håller på att bli galen av att tänka på mat. Snabba kolhydrater och fett. Kroppen skriker "jag vill ha!!!". Vittbröd/vittmjöl står högt o kurs nu eftersom jag inte köpt hem annat gott. Så skriver en rad istället för att frossa/leta substitut. Får några flaschbacks om att äta för mycket/gå upp i vikt. Dämpa ångest/känslor med mat istället för alkohol. Har några minnen från det från förr. Det vill jag inte göra nu. Äta för att dämpa vad det nu är man dämpar. Det ger ju en kick. Så fokus på "skalmanliv" nu. Och jämt blodsocker. Joggade 60min idag. Tittar på serie nu. Sov en stund på em. Har tråkigt. Behöver återuppta någon hobby eller prova något nytt. Har ju fått massor av tid nu när jag inte ger den till alkoholdjävulen. Tänk att jag kan göra vad jag vill. Leva och vara den jag vill vara. Kanske ska ta och skriva ned det "den jag vill vara". Och vad jag vill göra. Sen göra det imorgon. Har tänkt att om det ska vara så här tråkigt så vad är meningen med allt. En helg med gott att dricka är ju helt klart roligare. Bortsett från ångest. Men den kan man ju dricka bort (alkoholdjävulen som viskar i örat). Fokus på fritiden nu. Och kosten. Det är ett måste liksom känner jag. Imorgon dag 24 och denna vecka har faktiskt varit skitjobbig. Huvudvärk som fan. Aldrig haft det förr på detta sätt. Jobbet har varit kul. Nu vill jag ha medvind och nedförsbacke. Dax att ta kontrollen och göra så det blir så. Fikadax nu. Serie. Sova. Imorgon ska jag träna något direkt jag vaknar. Ska bli kul.


skrev Blueeyes i Helgalkis?

Det går ju bra det här. Inte. Kom hem efter en tur till köpcentrum vid 19. Vem har då druckit öl? Bra gissat.
Han lovade att dra ner på drickandet, inte dricka fort (oftast då det blir tokigt) och att inte dricka innan barnen lagt sig.
Idag tittade han på film med yngstaa barnet och öppnade en öl. Tänkte inte mer på det. Äldsta hade en kompis här.

Jag märkte att ölen är borta. Frågar. Han tycker att eftersom han inte är onykter o inte drack igår så gör det inget. Jag är inte glad. Inte ens en helg klarade han att hålla sitt löfte.
Jaha. Sa han det är väl tillräkligt för att du ska flytta va? Du sa ju det. Jag är en sådan dålig person. Lagar aldrig mat osv. Måste vara jobbigt att komma hem o maten väntar på bordet.

Men. Nu är det ju inte det det handlar om direkt. Blir så trött.


skrev LenaNyman i If you re waiting for a sign, this is it.

Gäster, middag, disk och plock; allt är nu avverkat. Jag är nöjd och trött och ska strax krascha i soffan. Innan detta sker vill jag tipsa er som är intresserade av meditation och närvaro och mindfulness och livets mening - och allt det där ni vet - om att kika lite närmare på nedanstående länk. Det är en dryg halvtimmes långt klipp med Eckhart Tolle. Jag är så himla förtjust i denna mänskliga skapelse. Tycker han ser ut som en liten sån där grönklädd leprechaun. Han är utomordentligt intagande och avväpnande, rent av rolig i all sin anspråkslöshet och han förklarar så man fattar (vilket förstås är en högst subjektiv åsikt, men kanske delas den av fler, man vet aldrig).

https://www.youtube.com/watch?v=foU1qgOdtwg


skrev newgarden i Medberoende

Slutstadiumet? Hur ser det ut? Är det när alkoholen slutar att ha sina ev positiva effekter på alkoholisten och det bara bär utför? Att han måste sluta nu eller gå under? Han är själv orolig över hur alkoholen påverkar honom nuförtiden. Han har som jag förstått druckit sedan han var ca 14. För 17 år sedan diagnostiserades han som alkoholist.


skrev LenaNyman i Ångesten tar mitt liv...

Planeras det för fullt för vårbruket, tro? ;)

Tycker för övrigt att det är lite Knausgård över ditt skrivande. Det är en komplimang. Kram på dig!


skrev Jojje i Hjäääälp!

Jo du har ju rätt! Just nu tar jag en dag i taget. I morgon kommer dagen bli mkt bättre. Har försökt röra på mig för att bli trött men svårt utan näring i kroppen. Tur jag har hund så man måste gå ut på promenader.


skrev farmor i Hjäääälp!

Hej igen, jag vet också hur galet det blir om man slarvar med maten. I måndags hade jag värsta frossardagen och åt bara onyttigheter, dock inget vin. Ingen mat på hela dagen. Ostbågar, godis, jordnötter...
På natten mådde jag lika dåligt som om jag hade druckit alkohol, fy, ångest, magkatarr och elände.
Sköt om dej, ät så bra som du kan. Ägg innehåller mycket näring. Försök att undvika snabba kolhydrater och socker. Det triggar samma belöningssystem i hjärnan som alkoholen.


skrev Katy i orkar inte mer

vad bra att du la ner sedan ... Bra om du kan hålla dig nykter idag . Själv har jag jobbat hela dagen , jättestressigt så det var tur att jag inte tog något igår .... Var klar i huvudet iaf . Ska försöka fortsätta så ! Ska jobba imorgon oxå . Hoppas det ordnar dig med intervjun ändå ! Lycka till håller tummarna för dig !!! Kram


skrev Jojje i Hjäääälp!

Jo det är väl bara att stå ut. Har fått i mig lite nudlar nu. Första jag ätit på tre dagar.


skrev Macadi i Hjäääälp!

Efter några dygn.
Har precis som Farmor erfarenhet av antidepressiva och alkohol och vill man ha effekt av de antidepressiva så kan man inte dricka samtidigt...Förstår att du behöver sova men du kan ju inte sova med hjälp av alkohol resten av ditt liv! Stå ut de första dygnen, får du inte ordning på sömnen så är det ju bättre med någon sömntablett som inte är beroendeframkallande. Försök att gå ut och gå och ät vad du känner för om det dämpar suget. Vet precis vad du går igenom!
Jag är i slutet av tredje veckan och jag mår så otroligt mycket bättre! Det är inte ÅR vi pratar om...så stå ut! Det är värt det!!!
KRAM!