Senaste kommentarerna i forumet

riktigt hur du tänker. Den medberoende är fokuserad på alkoholisten och försöker kontrollera vederbörande.
Alkoholisten är upptagen med att komma undan och att dölja sitt drickande.
Det är två sjuka människor i samspel.

Jo jag kör med viktväkarnas recept, begränsa och ta kontrollen! Jag vill hålla mitt drickande på en mycket rimlig nivå. Det här provar jag och jag tror att det är så att ju längre tiden går och desto fler psykologsamtal.........ja då kommer oförmågan att begränsa att försvinna. För det är ju inte bara ett kroppsligt beroende med abstinens utan det handlar väl väldigt ofta om en komplicerad tillvaro med flera problem.
Och jag har insett att jag inte kommer sluta med att njuta av fina viner. Nej för mig känns tanken att sluta dricka vin eller sluta äta god mat helt oacceptabel.

Ja du Ulla vi är olika och du skriver att du blir provocerad och jag tar det du skriver som en tillrättavisning!
Ha en trevlig helg och jag ska njuta av en trevlig middag med mina nära och kära så det blir ingen nolla i morgon!
Självklart är det så att jag inte vill åsamka andra obehag eller sorg pga att jag inte kan handskas med alkohol.
Min lösning är alltså omskolning till munskänkare

På den bästa avdelningen där jag varit förut. En enorm lättnad här får jag vara tills jag är stabilare. Skönt att slippa deala med vardagen och ha personal att prata med.

Grattis du har tagit ett bra första steg, lycka till!

Halåååå Leverjag. Saknar dig!
Kram /Z

Har idag beslutat att jag inte kan hålla på som jag gör längre! Har under många års tid vetat att jag använt mer Alkohol än vad som är bra! Tappade helt kontrollen igår fast jag visste att jag skulle jobba idag! Är hemma och sjukskrivit mig. Dricker tills det inte finns mer eller tills jag kräks,kommer inte riktigt ihåg vad som hände igårkväll heller. När jag kollade idag så ser det ut som jag fått i mig ca 1,5-2 liter vin. Blir fruktansvärt rädd för mig själv, kan ju inte lita på mig själv. Nu får det räcka. Har hällt ut det som var kvar!! Vet att det kommer att bli en jobbig tid framöver, har plågats av depressioner och sjukskrivningar i omgångar och då ökar ju även konsumtionen. Är gift, har barn bor i villa och har jobb. Allt är bra omkring mig, varför skall då Alkoholen styra mitt liv!!! Familjen vet om mina problem, men jag tror inte någon annan märkt något, på jobbet eller så. Svarar aldrig i telefon om jag är onykter utan hittar på en bra ursäkt varför jag inte svarade. Jag sköter det snyggt och tar bara lite på vardagar för att klara jobba dagen efter, men igår spårade jag helt utan anledning ur. På helgerna blir det bra mycket mer. Nu vill jag inte ha det så här längre!!!

så många timmar som gått åt till meningslöst ältande och grottande.
Skulle blivit många halsdukar om jag gjort något vettigt istället :)

Förstår dig så väl och du har i mina ögon inte heller bestämt dig. Just den där oron för att trilla dit har för mig alltid gjort att jag handlat och druckit. Kanske tänkt "bara ett glas", men när det skunkit ner vill jag ha mer och har då också druckit mycket mer än jag tänkt.
Mitt råd idag blir därför: vänta till imorgon med systemet. Öppna inte första flaskan, drick inte första glaset. Det går att stå emot, men du måste bestämma dig och stå fast vid din plan. När du gjort det så kommer du att må bättre. Dricker du har du 1-2 timmar lyckorus och många timmars skam, skuld, seghet och vånda att se fram emot.
Men som sagt, jag har misslyckats själv så många gånger med det här. Så jag vet hur jäkla svårt det känns innan man verkligen har bestämt sig. DÅ är det mycket lättare. Lättare än man tror. Hoppas du får ordning på det.

Hoppas du får hjälp. Om inte, var snäll mot dig själv. Du är värd något bättre än att skära dig.

Jag mår så dåligt över min sambos drickande. Han dricker varje helg, minst 6 st starköl per gång. Igår drack han 21 st mellanöl 3,5%. Jag har börjat få ångestproblem i form av illamående och hjärtklappning. Jag älskar honom. Han är jättebra när han är nykter. Han är aldrig elak när han dricker men det är så ledsamt att han måste vara påverkad varenda helg. Hur ska jag våga ge upp ett 8-årigt förhållande och vill jag det? Jag vill i alla fall inte ha det som det är nu. Hjälp mig vad ska jag ta mig till. Tårarna rinner när jag skriver detta

Hoppas att du får ett bra bemötande och bra vård! Starkt att ta steget att söka hjälp. Stå på dig så att du får det du behöver!

Tänker all styrka åt ditt håll!

Varma kramar

Jag får bara tankar om hur olika vi alla är och att vi alla på vårt sätt försöker göra vårt liv bättre.
Jag kan däremot tro att en del som kämpar väldigt hårt med nollan kan vara provocerade,men jag tillhör inte dom.
Precis som äntligen fri skriver så är det nog lättare för oss som inte dricker att tycka att "det är ju bara att lägga av".
Även om man som anhörig förstått att det många gånger är absolut omöjligt om man inte får tänka sig den ventil som ett måttligt drickande ändå kan innebära för livskvaliten.

Jag menade och menar inget illa utan det är nog mer en betraktelse utifrån och många gånger väldigt lärorikt för mig.
Det ger mig större förståelse för exet som harvar vidare med sitt drickande som pendlar mellan katastrof och ibland framgång med måttlighetsdrickande.

Jag klarar inte det här. Soc har jävlats med mig och ger mig ett kränkande bemötande. Helvete. Håll tummarna för mig att jag blir inlagd och inte hemskickad är väldigt ororig för att jag ska skära mig.

Jag klarar inte det här. Soc har jävlats med mig och ger mig ett kränkande bemötande. Helvete. Håll tummarna för mig att jag blir inlagd och inte hemskickad är väldigt ororig för att jag ska skära mig.

Jag klarar inte det här. Soc har jävlats med mig och ger mig ett kränkande bemötande. Helvete. Håll tummarna för mig att jag blir inlagd och inte hemskickad är väldigt ororig för att jag ska skära mig.

Så bra gjort att upphöra med vinet. Hur snabbt levervärdena sjunker vet jag inte. Jag skulle dock tycka att det vore bättre att veta. Du kanske går omkring och har ångest i onödan. Du kanske också kan få en prognos om du nu har slutat. Lycka till!

..samtidigt, lyckas du dricka 1-2 glas vin en kväll (som du skriver om), utan att känna en stor lust att dricka mer, så kanske du bara tillhör gruppen "storkonsumenter" och inte alkoholberoende..

Önskar dig lycka till på din resa :)

Hej träningstanten52,
Jag tar inte parti här men jag skulle tror att Ullabulla har lärt sig ganska mycket om förnekelse under åren som medberoende.
Det behöver du inte ta personligt, men jag kan förstå hennes poäng i det hon skriver. Det finns faktiskt några som kan dra ner sin konsumtion från missbruk till vanligt drickande, du kanske är en av dom, precis som hon skriver (dom är dock försvinnande få).
Men det jag läser mellan raderna i hennes inlägg är - varför är det så viktigt att benhårt hålla fast vid flaskan efter alla negativa konsekvenser och om det dessutom innebär ett ständigt planerande och kontrollerande? Blir det inte så att livet bara blir en lång väntan på nästa glas vin? Och om nu ett glas vin om tre veckor på lördagen klockan då och då..är så viktigt.. är det då inte tecken på en viss besatthet?

Fortsatt trevlig långhelg till alla :)

Å så otroligt starkt gjort. Vet du att det kanske inte är så farligt att upptäcka det där som du har dövar med vin. Alkoholen i sig skapar ju ångest. Och till slut dövar man ångesten som skapas av alkoholen också med alkohol. Allt i en enda röra. Jag har faktiskt älskat att upptäcka mig själv igen. Det har inte hindrat ett återfall nyligen, men då har jag också lärt mig i vilka sammanhang jag vill fly med alkohol. Du har en spännande resa framför dig.

Ja du det är alltid kul att ta del av andras tankar och speciellt här. Ja försöker hitta min egen väg och tycker att jag läser om alltför många försök som slutar fel!
Och då vill jag testa att göra tvärtom!
Och jag tror inte på mallar som passar alla. Jag tycker inte heller att man inte får göra fel så länge man rättar till det som blev fel!
Men varför provocerar jag dig så mycket, är inte omskolning en väg att vandra vidare på?
Hur kommer det sig att du vill att jag ska göra som du säger? Vet du att du har rätt och jag fel, tänk om det inte är så!
Jag tror inte på påståendet att en gång alkis alltid alkis och missbrukare. Förändring är alltid möjligt.
Nej tack jag vill inte ha etiketter på mig själv eller mina medmänniskor i tron på vad? En kvickfix enligt mallen från AA.
Vad har du lärt dig av åren som medberoende?
Väl mött

OCH klokt gjort! Vilket enormt steg du tagit...jag är full av beundran!!!
Nu kan det bara bli bättre...

hur du känner! Ensam...barnen i väg med kompisar...passa på att "njuta lite" med "bästa vännen a"...döva oron och ångesten...bli lite pigg och rolig...Men det blir ju aldrig så och det VET vi...Vi bara lurar oss själva...gång på gång på gång...
I själva verket blir det...omtöcknad mamma som grillar i sin egen värld, barn som ser och får ångest....hellre hade ätit pizza än bevittnat detta elände....Däckad mamma i soffan...
Tillåt dig att vara den du är i dag Lena72. Försök att bara finnas i ångesten och oron. Du behöver inte vara mys och grillmamma om du inte orkar. Du är bra ändå, som du är...nykter!
Kram!

Tog det första steget och insåg att jag ljugit för mig själv och de mina nära runt omkring. Jag har alkoholproblem så är det bara.

Åkte till Capio Maria även hur hemskt jag vet att det är där. Blev inlagd på avgiftning direkt.

Tog sedan det andra beslutet. Att berätta för familj, vänner och kollegor. De tio samtal jag ringde är nog det värsta jag varit med om. Min familj, mina vänner och kollegor fick alla sanningen utan några omskrivningar.
Ingen hade förstått. Ingen hade anat. Jag som alltid varit så glad och skött jobb etc. Det senaste 6 mån har allt bara varit en fasad.

Är dom värsta samtal jag någonsin gjort.
Vad tror ni hände? Alla gav mig ett enormt stöd. Alla har messat o ring de dagar jag legat inne.

Bara vetskapen att så många nu kommer ha koll på mig är en bra drivkraft.

Nu börjar dock nästa tuffa resa. Vad är det för ångest som jag dövat med vin? Har en del saker som måste förändras i livet.

Bokat in mig för samtalsterapi en dag i veckan till att börja med.

Nu skall en ny människa skapas

Igår var ångesten så stor! Herregud vad gör jag mot mej själv och min familj?!?!

Igår hade jag inget vin, det gick bra men var lite orolig för att jag inte kunde.... I dag är jag själv med barnen. Har inbokat mys med dem hela dagen men de var noga med att säga att när vi kommer hem i em så ville hänga med kompisarna.

Vill så gärna sluta dricka o ha en vit kväll men situationen är så lockande.... Ensam, fint väder och jag skall stå o grilla.
I morgon skall vi ha matgäster o de är sånna som gillar vino öl. Skall till systemet och köpa till i morgon. Jag hade tänkt dricka en alkoholfr flaska vin i morgon men ta nått glas vanligt.
Men idag är jag mer orolig för att inte kunna stå emot.
Kram o kämpa på

Det låter som en underbar morgon. Du beskriver så vackert!