Senaste kommentarerna i forumet

Apoteket och systemet ligger nära varandra hos oss. Min man är bortrest och har ett program där han ser var jag är.
Jag var rädda förut att han märker att jag smyghandlar på systemet.
Jag var på apoteket igår och då får jag sms: har du varit på systemet??? Nej, svarar jag, på apoteket :)
Och det kändes så himla skönt att det var sant!

Åh, Softjessi, Softjessi. Vet du att du har gjort någonting enormt?

och nykter också. Känns otroligt ovanligt, ha ha.

Hej Subtraherad
Många är vi, däribland jag, som tillbringat många timmar och i mitt fall många öl i garaget levandes i fantasin att inget vet!
Lögner och förnekanden hör liksom till när man är gift med alkoholen. Visserligen ett oerhört destruktivt förhållande men man måste ju ändå vara lojal! :-)
Kan så väldigt väl föreställa mig känslan av att bli påkommen. Du verkar ju väldigt medveten om problemet och väldigt målmedveten i din önskan att påverka. Alla dessa faktorer ger dig ju ett kanonläge! :-)

Välkommen till ett fantastiskt forum där det finns en enorm vilja att stötta och hjälpa och en total avsaknad av dömande!
Jag kommer följa din nya resa med spänning och är övertygad om att det kommer gå bra!

Välkommen hit!

/Z

Vid sex så fick vi tag på honom. Min dotter hade hunnit ringa polisen och sjukhuset och jag hade ringt hans bror och efterlyst honom. Hans bror var helt oförstående för han trodde att allt lugnat ner sig efter fyllekörningen. Men jag berättade att de bara blivit värre nu än förut. Ja vi vet var han finns nu i alla fall men de var otäcka timmar och han fick sig uppläxningar från många håll.

men det gjorde jag inte. Känns fantastiskt nu. Och det var inte så pjåkigt att sitta i soffan nykter, trots att det är lördag och valborg. Ska snart gå och sova och vakna upp i morgon, FRÄSCH!!! Det är jag glad för. Jag är glad för att jag faktiskt har kommit ganska långt i min förändring. Tänk att jag satt och drack i princip varje kväll. Tack för detta forum!! Och kämpa på alla!!

Är avklarat.. Jag överlevde! Fixade att släppa kontrollen för ett par timmar. Men jag måste erkänna att det var jobbigt.. Maten åkte bergochdal bana och tankarna fladdrade iväg. När vi kom tillbaka hade mannen fortsatt sin fest och var så pass påverkad att jag övervägde att ringa 112 ?Ögonen rullade och jag fick inte ur honom något vettigt.. Efter en stund svarade han någorlunda på tilltal. In med honom i sängen och där ligger han nu. Jag vågar inte ens tänka på hans promillehalt ? Känner redan nu att det kommer att bli ännu en sömnlös natt.. Där oro och ångest tränger sig på.. Samtidigt som jag ligger på helspänn och lyssnar efter ljud eller tecken på att han är uppe. Och imorgon blir det väl samma visa igen.. Då har den stackaren ångest och måste dämpa den med alkohol.
Hans arbetsgivare ringde mig tidigare idag. Frågade hur det var och om mannen var hemma. Jag ljög först och svarade nej.. Mår han bra? Har han tagit ett återfall var hans nästa fråga ?Jag är så trött på att skydda och ljuga så jag sa som det var. Ja! Han dricker. Han bad mig be mannen ringa upp när han vaknade vilket han gjorde en stund senare. Hörde mannen lova att nu var det minsann nog. Nej då inte en droppe till och bla bla bla. Sen får jag mig en skopa för att jag skvallrat. Nu får minsann hela byn veta osv.. Jag konstaterade bara trött att du har ju haft lång tid på dig att rätta till detta och att det minsann inte är jag som hällt spriten i hans strupe. Jag tar INTE på mig skulden!! Så.. Släkten vet, chefen vet. Stackars, stackars alkoholist ?Men jag är ett steg närmare tillfrisknande! Jag väljer sanningen! Hur ful och obekväm den är må vara ??

Ursula, du har helt rätt, han ska absolut få veta att han måste kräva antabus. Han är inte i så dåligt skick, så jag är orolig att han TROR att det är OK igen om ett tag. Men igår var han inte så kaxig hos läkaren. Och han talade om för honom om faran för kropp och hälsa, en riktigt bra läkare.
Han har medicin mot ångest och rekommenderas lite starkare dos. Just nu mår jag bra, men funderar ändå på framtiden, hur det kommer att utvecklas. Men jag har bestämt mig, fortsätter han inte på vägen som han stakade ut igår, så får det vara. Jag vill må bra

Åh va jobbigt.
Att bara sticka och inte meddela är inte schysst.
Ovisshet och oro är så hemskt.
Förstår att ni är oroliga.
Kan bara säga att jag känner medlidande och att jag önskar dig att allt ordnar sig på bästa sätt tillslut.
Så jobbigt att leva med någon som inte tar ansvar och dricker för mycket.
Tyvärr brukar det ju vara väldigt egoistiska och bli personlighetsförändrade.

Sisyfos, tack för ett underbart och varmt inlägg.
Det är väl så att jag KÄNNER mig svag! Jag vet ju rent intellektuellt att alkoholism är en sjukdom, men rent känslomässigt har jag för egen del svårt att acceptera detta. Många skulle beskriva mig som en tjurig, envis jävel som när han företar sig något inte accepterar möjligheten att misslyckas.
När det gäller alkoholen funkar inte detta. Det känns inte som jag har en rimlig möjlighet att vinna. Det gör att jag känner mig svag och det gör att jag känner mig som en dålig människa. När jag tar första ölen är detta ett beslut. Jag väljer att dricka den. Ingen annan häller den i mig. Det är mitt ansvar alena. Och jag klarar inte att stå emot!!!

Dina sista rader gör mig rörd och jag vet inte riktigt vad jag gjort för att förtjäna dessa ord, men.... vad ska jag säja.... jo, stort tack! :-)

Jag kramar tillbaka!
/Z

Kunde känna tomhet och lite sug för någon månad sen, när jag såg någon dricka framförallt mousserande vin som var mitt gift. Nu när jag ser någon bära vin eller bolagskassar tittar jag på personen och kan tycka synd om hen. Det är såklart inte alla som har problem, men många som bär på kassarna och boxarna har problem med a. Jag tittar hur personerna ser ut. Flera ser ut som om dom dricker för mycket. Då känner jag mig lyckligt lottad, att mitt liv fick en sådan bra vändning, på ett snabbt sätt. Jag ser mig ofta i spegeln och ler mot mig själv, tittar på mina ögon som är klara och blå. Tänker på allt som hänt. Min sambo är också nykter, sedan en månad tillbaka. Han ska ju vara nykter ett år. Vet inte vad som händer sedan men bryr mig inte om det nu. Sambon har tom börjat promenera och jogga!! Han har aldrig tyckt om det, men nu gör han det. Ofta går vi tillsammans. Det känns bra. Mina andra relationer med vänner är lite sisådär. En släkting jag druckit mycket a med träffar jag knappt alls. Lite synd men hon dricker ofta och jag är rädd att hon ska trigga mig till det. Jag tror hon känner sig lite undantagen. Vi får se vad som händer med det, men jag skippar hellre alla mina vänner än att någonsin dricka a. Jag har en del andra vänner också och dom träffar jag ibland. Jag känner för att börja i någon kurs eller så, med själsligt perspektiv. Får se om det dyker upp något. Jag läser en bok just nu som är jättebra. Brene Brown. Våga vara operfekt. Hon är professor och föreläsare. Boken handlar om att våga visa vem man är även sina tillkortakommanden, och att det gör oss modiga och äkta. Författaren själv har varit nykter i 15 år. Hon skriver lite om AA och att det inte riktigt var hennes grej trots att hon gick på möten länge. Men hon förstår att AA är bra för en massa andra personer över hela världen. Mer om hennes a-problem står i tidigare böcker hon skrivit. Brene Brown skriver på ett öppet och humoristiskt sätt.Mycket bra bok. Idag var jag sambon och sonen på en handelsträdgård där det även fanns studsmattor, djur, och andra aktiviteter. Tidigare alltså för 5 mån. sedan så fick vi alltid vänta tills vi va "körbara" och efter det så var det bolaget och andra inköp till barnen för att döva dåliga samvetet. Nu var vi på en Pizzeria efteråt och tog vatten och cola till maten. Skulle det minsta sug infinna sig, tänker jag bara på när jag hällde i mig flera öl på raken för att känna berusning och den spykänslan jag fick efter, även den uppstoppade känsla när magen blåstes upp av all öl, det tar bort sug direkt. Andra gånger tänker jag bara på allt elände a fört med sig för oss. Tänker också på personer runt mig som dricker, har barn, barnbarn och deras jobbiga liv. Eller sådana som dog av alkoholen. Då känns det lätt att avstå. Ha en fin kväll, oavsett om du klarat helgen nykter eller ej. Det blir bättre. Kram <3

Jag fyller år idag och vad jag helst vill ge mej själv i present är ett helt nyktert år.
Tänker att om jag fixar de här tre veckorna så k a n s k e jag seglar vidare av bara farten. Jag vill, jag vill jag VILL!

Ja ta mej f....
Nu KÖR vi!!

att du behöver vara nykter i tre veckor. :-) Då kör vi, njut av kvällen med god mat, kanske en kopp te innan läggdags, njut av att vakna upp fräsch i morgon, du luktar inte illa av gammal bakfylla, du kommer se fräschare ut och vara piggare och gladare. Du har allt att vinna på att vara nykter. Unna dig någon trevlig present när det har gått en vecka utan alkohol, pengar du annars skulle lagt på alkohol. Nu kör vi, jag är nykter idag!! :-) Kram.

Med vin i kroppen.... utan vin i kroppen.. Du är en underbar människa och tydligen finns det någon hemma hos dig som inte fattar det! JAG är helt på det klara över vem det är fel på. Och det är INTE du!
Se nu mig som ett varnande exempel och skit i vinet! Jag vet någon som frågade mig för några månader sedan om jag trodde mina problem blev mindre eller mer lätthanterliga om jag gav efter och drack. Gissa vem!
Jag är så ledsen för att du inte mår bra, men som sagt.... någon här (Gissa vem igen!) lärde mig att alkohol inte är rätt väg.
Men jag vet hur jobbig en rutten relation är och jag vet hur jobbigt det är att ta sig ur, och jag vet hur otroligt lätt det är att ge efter för A.

Jag vill inte komma med hurtiga klyschor i stil med "kom igen nu" för jag kan på ett ungefär tänka mig var du befinner dig nu. Jag har varit på ungefär samma ställe.

Jag vill så gärna hjälpa och stötta, men vet inte riktigt hur. Men jag finns här i all min enkelhet och svaghet och stöttar efter bästa förmåga. Du har gett mig mycket och kan jag bara ge en bråkdel tillbaka.....

Jag är inte ute efter dina tårar. Jag vill bara att du ska må bra!

Stora, många och långa kramar!
/Z

Av olika skäl är det livsnödvändigt att jag håller mej spik nykter de närmaste tre veckorna.
Vill ni hjälpa mej med det?

Det var i min tråd du skrev om "mönstret" som du nu skriver om - och du skall veta att jag har tänkt väldigt mycket på det du skrev. Jag hade tänkt på det innan - men när du skrev det så såg jag det såååå tydligt. Det har stöttat mig mycket - och jag har tänkt på det du skrev många gånger skall du veta. Nu verkar du själv åkt in på ett stickspår - och skriver själv om "mönstret" innan....... Vet du - de flesta stickspår brukar leda tillbaks till huvudspåret ganska snabbt. Om stickspåret slutar i en återvändsgränd så lägger man bara i backen och backar tillbaks till huvudspåret igen - och så fortsätter man därifrån. Tillbaks på motorvägen igen m.a.o.! Sen kan man ju bara hoppas att man såg sig lite omkring när man var inne på stickspåret - och tänker att: Där skall jag inte köra igen - på ett tag.

Hoppas att du snabbt tar dig tillbaks - och inte räknar "hacket i skivan" - du är ju uppe i över 80 nyktra dagar nu antar jag. Stickspår bryter inte den sviten - tycker jag!!!

Kikar i min kalender, och konstaterar att det är 6 veckor utan alkohol idag! Valborg är ju allmänt sett som en "fyllehelg" för många, kanske speciellt för yngre människor. Är så glad att jag inte är sugen på någon alkohol. "Njuter" av känslan - och inser att det bestämt tar sina rediga veckor för att komma tillbaks till någon typ av normalläge, någon typ av inre lugn. Jag rör mig mot det, dag för dag. Tänker då den gamla dängan "Bättre o bättre dag för dag....". Det är verkligen så! Under de första nyktra dagarna är skillnaden så dramatisk och uppenbar vad gäller det egna välbefinnandet - man märker hur varje dag som går lättar ångesten och abstinensen - och man kan registrera varje "symptom" som klingar av i takt med att dagarna går. Nu, efter några veckor, så är justeringen, och förbättringen till det harmoniska mer finstämd och abstrakt - men man kan känna den om man vill - det är lite mer "finlir" i den mentala balanseringen och återhämtningen. Upplever att det trots allt blir lite "bättre o bättre dag för dag..." Ack så skönt!

Jag önskar all styrka till er forumvänner som kämpar för nykterheten denna helg! Morgondagen är snart här - och det kan vara starten på den första nyktra dagen - även om den kanske kommer att kännas "för jävlig"! Även om man inte tror det, så blir det ju faktiskt bättre. Det GÖR det!

hur går det för dig? Det är ju trots allt helg och då kan det vara svårt. Jag har köpt cola!! :-)

För era svar. Jag är så tacksam och glad över era kloka och välmenande inlägg så tårarna sprutar...

Fina, fina ni. Varenda en här. Jag kommer igen. Lovar.

Stora kramar och ha en fin Valborg!

Vad tänker jag med egentligen? Bara för att det är lördag, sol och valborg, behöver man inte dricka alkohol. Så det så!!

Vad skönt att höra av dig och att du så tydligt kan uttrycka dina svängningar och längtan efter ro. Vet du, jag har ofta känt igen mig i dina rader. Har varit nästan helnykter ett halvår men igår tog supersvängningen kaos och panik över och jag var fullt medveten om att jag planerade in medicinen trots konsekvenser. Det hände en sak idag som fick mig att undersöka om jag har boarderliner personlighet och så läste jag vidare. Det passar väl in på mig instabil personlighets bla bla. Lidit av så länge jag kan minnas. Försökt hitta rätt, gått i terapi, käkat piller mm. Högpresterande känslig person som jobbar på ett av de främsta konsultföretagen i världen. Pendlar mellan eufori och totalt självförakt. Jag är så djävla trött på mitt psyke. Hjärnan finns men mina känslosvängningar sabbar så mycket. Ofta ensam med ansvar för allt. Härligt när detgår bra. Det måste det ju göra... Är det värt lidandet eller kan jag ta bort onödigt lidande som orsakas av en obalans. Det går att få hjälp och jag tänker söka den.

Vad vill jag säga? Du är otrolig i positiv bemärkelse, du lider och det går att få hjälp även om det kan vara knepigt att hitta rätt och ge inte upp! Du söker det du saknar och det är sunt (inte en anledning att slå på dig).

Styrka, mod och förtröstan även i ditt privata känsloliv önskar jag dig!

Kram

Har gått fram och tillbaka och funderat, herregud, ska det vara så svårt?! Men det lutar åt att köra nyktert idag, köpt hem cola och god mat.

Weekend, vilken resa du gjort!
Jag blir peppad att fortsätta i dina fotspår.
Frihet från spriten. Frisk
Jag kan klara det jag med.
Tack till dig!

Jag har varit borta ett tag. Har inte sett någon lösning i att dö. Är normallt full av liv. För mycket liv ibland. Rastlös, orolig, rädd.
Jag har gråtit då jag öppnade min tråd här igen och såg alla ni underbara som stöttar o undrar.
Trodde inte det låg några kommentarer alls.
Ensam igen i fjärran östern, ensam på rummet och med all bakfylle ångest. Lyckades resa ner med 5 timmar ensam i en öde lounge och fri tillgång till sprit utan en enda droppe. Så underbart, så glädjerikt. Sedan efter långa dagar med möten som jag sömnlöst grubblat över och oroat mig för så har jag till slut lyckats slutföra mitt uppdrag på bästa sätt. Föll ner i träsket igen då jag dryckit två dagar i rad av lättnad o belöning.
Ni vet givetvis hur jag mår.
Nu väntar lång resa hem och tryggare vardag. Oroar mig redan för att komma tillbaka till jobbet och avrapportera om resan. Det är alltid så att jag vill säga upp mig och bli fri från kraven. Jag är helt ensam om det jag gör på jobbet. Tar allt väldigt personligt.
Önskar mig ro i själen. Flackar mellan glädje o förtvivlan så lätt.

Jag vill leva, jag vill få ro. Jag vill vara utan alkoholjäveln.
Jag måste börja om igen.
Jag börjar nu.
Det är pinsamt att inte klara det.

Tack käre Mic för dina ord. Det stärker mig så mycket och jag är ledsen över att ha gjort människor oroliga. Kände just då att jag skulle avsluta livet.
Tack ALLA för era tankar o ord! Det ger mig kraft här o nu att ta mig vidare hem i kampen mot
Min alkoholism.
Jag måste hem till min familj och få fotfäste igen.
Har lovat mig själv och fru att boka tid för utredning av bipolär sjukdom.
Ska ta tag i det omgående.
Jag lider av sån extrem prestations ångest. Åh, vad trött jag är på detta.
Kan jag inte bara få släppa känslorna av att inte räcka till, vara dålig, överprestera, acceptera saker som de är. Acceptera mig själv.
Hem nu om två dagar.
Tack igen alla.
Hem och leva på riktigt.
Lp