Senaste kommentarerna i forumet

Fick han mer medicin än mot abstinens? Antidepressiv? Jag vet inte vad jag ska säga men i det här läget, ur medberoendeperspektiv, faller det sig naturligt att påpeka att det är HAN som ska kräva Antabus och inte du. Men han kanske är i FÖR dåligt skick? Hur mår DU? Skriv ner här dina tankar. Och vad du gör rent praktiskt.

Hej Leverjag,

Varför just fyra dagar?

Hej jas75,
Jag har fått uppfattningen att de som är med i aa hör större problem än jag har. En flaska vin varannan dag. Att jag har problem är klart och något måste göras. För att kunna ta till sig hjälp måste man kunna identifiera sig med gruppen. Men som sagt - jag kanske är felinformerad.

Tittar in och hoppas att allt är väl och att du får en bra helg/ kram

Säger din man till dig att du är fel? Vill din vin inte umgås pga nykterhet?
Ser du vad jag ser, i dem raderna?

Du är fantastisk, du är stark, du är klok som en bok, du är vacker.
Du är inte fel. Du är människa.
Vem fan kommer och säger till dig att du är fel, får dig att känna dig otillräcklig. Nej du!
Nej, inte den leverjag som jag lärt känna här.
Nej.

Det kommer bli bättre igen. Gå till doktorn och be om ssri (jag har oxå gått på dem ett tag)
Men glöm inte att man allt som oftast mår lite sämre i början av dem, det är inget mirakelpiller.
Det blir bättre igen Leverjag. Du kommer igen, du har gjort det förr och du kommer göra det igen.
Jag tror på dig. Vågar nästan dra in hela forumet, vi tror på dig. Varenda kotte.

Så vem fan kommer och får dig att känna dig fel.
Nej. Andas, yoga, promenader, rutiner, solsken, doktorn, vatten, sömn, mat, mindfullness, andas. Du är värdefull. Från hårsäck och ut i fingertopparna.
Du förtjänar att må bra, du är värdefull leverjag.

Bamsekram!

Lör idag, sista april. Har ju de två yngsta hos oss i helgen ☺ Sonen är sugen på lite raketer. & först hänga med några kompisar på en brasa nån mil härifrån. Jag & dottern ska storhandla. Kärleken är chaufför? Fortfarande inget sug efter a, skönt så länge det varar. Önskar alla en nykter sista april ??

Jag kom hem igen och han följde med utan protest till psykakuten. Där togs han om hand och fick abstinensmedicin. Läkaren tyckte inte att han passade in i den miljön, utan vi åkte hem med medicinen istället.
MEN nu kommer ju det svåra efter att medicineringen upphört - då vill det till att han låter bli alkoholen. Vi ska till doktorn i mitten av maj och då ska jag KRÄVA antabus åt honom. Så vi får se hur det går

Följt din nystart och vill gärna skicka dig lite kraft. Funderade på hur svårt det är att gå från att dela ett problem med anhöriga, och sedan vara den som nyktrar till. Har själv en liknande situation och i den har det hjälpt mig att läsa på anhörigsidorna här. Så länge jag drack var jag ju medberoende med fast då menar jag att vi alla var med i beroendet. Att sen känna att risken finns att även bli medberoende är inte kul.
Sömnen kommer kanske, efter en tid i nykterhet blev jag ruskigt trött. Simma lugnt

/PP

Pratade med min chef igår och hon frågade om jag blivit kär på skoj, för jag strålade.
Mm sa jag i livet och det är faktiskt så, vissa delar är kass som mannen, stress och vågor av dåliga val i livet. Men i det stora hela är jag nöjd på denna nivån, kommer i framtiden ändra på mycket. Men detta året är mitt, jag skall bygga långsamt och väl denna gången.
Väljer att vara nykter idag/ önskar er alla en härlig valborg kram och styrka

Önskar dig en härlig helg, häckar på jobbet som faktiskt ger mig en trygg helg.
Så nu njuter vi av våren/ systeryster

En skön Valborg önskar jag dig. Fortsätt med nollorna och må gott!

och mår så himla dåligt. Svullen. Ont i hela kroppen. Trött. Morgonträningen inställt. Livet känns så meningslöst.
Inte en droppe alkohol på en vecka. Men vilken jävla PMS och allergi. Vaknade 7 på morgonen och det är så mycket värre än att vara bakis, man kan inte lova sig själv att "sluta" med PMS eller allergi.
Livet suger, det är mörkt, regnig och jag är ensam hemma, inte ens någon att klaga på. Tankarna om att avsluta livet kommer.
Tur att jag planerade igår vad jags ka göra idag. Har inte riktigt tid med självmord. Massor att göra.

Skönt att han lyssnar på vad jag säger och vi gör en deal. Han ska inte dricka i kväll och komma bakis till kiosken i morgon, allt för att kanske få ett jobb.
Ja, det är inte lätt att se att barnbarnet har ett sug efter alkohol och droger. Som han håller i schack visserligen.
Men vad gör man?
Ska gångträna även idag och shoppar sedan. Ska njuta av en Cortado och kanske en kaka. Jag det var bra att det blev stopp på umgänget med väninnan den där Valborgskvällen för några år sedan.
Men jag borde kanske ha ringt och tagit en diskussion med henne om saken och hur otrevligt jag tyckte att det var. Kommer nog att göra det om det skulle hända igen med någon god vän.
Jag har nog vaknat till liv och börjat sätta gränser som jag kunde göra förr i världen. Reflektioner är viktiga och jag ska inte glömma att gå till systemet och betala för vinprovningen.
Och nollorna har jag redan fyllt i denna helg. Väl mött alla styrkevänner

Intressant det där att du också känner dig så ensam Patsy. Jag förstår inte det där men jag har en känsla av att allt som hänt de senaste åren gör att jag känner mig så värdelös att när jag är ensam känns det som om jag inte har någon plats i världen och att jag inte är viktig för någon annan människa. Trots att jag i hjärnan vet att det faktiskt inte är så.

Men det gick fint igår. Gick som på rus (alltså annan sorts rus). och somnade lycklig och sov jättebra inatt. Trött som tusan nu när jag vaknade av klockan så jag känner miog nästan bakis faktiskt.

Hoppas det gick bra för er andra också.

Nu blir det cykling med kompisar och sen date.

Det är så roligt att se att du återvänt, Zorro! Nya tag, lite klokare. Ja, jag kanske kan lära dig lite om hur man hanterar misslyckanden... Man vänder blad och går vidare helt enkelt... Problemet nu för mig är att jag på sista tiden i rask takt hunnit igenom en roman. Inte varje dag, men Många vända blad blev det. Nu vill jag återigen tro att jag fått stopp på det och jag har sån tilltro till mig själv och är så övertygad. Och jag tror att det kan vara så att jag har lätt att förlåta mig själv för misslyckandena. Fokuserar på det som är bra hos mig själv. På gott och ont givetvis. Vet inte vad som händer hos dig när du tar din första öl, eller vad du säger till dig själv i det läget. Jag kan ju ha helt fel, men det kändes sist som att du verkligen talade om för dig själv att du var dålig och det kändes så tråkigt för du hade funnits här och varit en fantastisk tillgång och en fantastisk människa i flera månader. Nu är du tillbaka och jag kan ju se att du är en människa som jag verkligen tycker om. Empatisk och uppmärksam bland annat. Nu tycker jag absolut att du ska avstå igen och det tror jag att du kommer att lyckas med. Kramar till dig!

Hur är det? Har du jobbat och gubben supit dom här dagarna? Ha en skön och nykter helg och väl mött igen!

Vet själv av erfarenhet hur oerhört påfrestande det är. Att dras mellan att bagatellisera drickandet om dagarna och veta att det måste bli ett slut i vargtimman. Hade själv en period där jag tillät mig dras ner i drickat, efter 5 nyktra veckor. Tyvärr hittade jag inte kraften att göra ett nytt riktigt försök på tre år. Berättar detta för att ingjuta dig motivation att nu verkligen fatta ett livsavgörande beslut. Det går, det är tufft. Gör slag i saken nu, det blir bara svårare och eländigare sen. Stanna kvar här och dokumentera din resa dagligen. Att logga in kan vara det som skingrar tankarna på alkoholen i början. Stort lycka till!

/PP

Du verkar så ledsen och uppgiven och din karl verkar taskig. Är det anledning till att äta antidepressiva? Testa att byta umgänge, ta hand om dig och försök hitta trevligt umgänge till denna fyllehelg!
Sen är det kanske läge att gå till doktorn........

Fel på dig? Nä, absolut inte skulle jag vilja säga. Och vi har ändå hängt här tillsammans i flera månader. Dina oändligt många goda egenskaper lyser igenom här på forumet och jag tror inte att du förskönar dig själv på nåt sätt. De är du, låt inte mannen dra ner dig i något annat. Ja, jag vet inte om du hör till de som behöver medicin, men det går nog inte så lätt att avgöra när man lever med någon som håller på och påtalar ens "mindre bra" egenskaper och tillkortakommanden. Läste om din dag.., Full fart, stress, handla... Kan tänka mig att du var rätt trött och borde inte ha kommit hem till det du gjorde. Vi vet ju båda att vin är nån lösning. Fortsätt inte! Jag har sjölv haft svårt att ta mig ur igen. Och ändå kan jag tydligt märka alla negativa egenskaper och vill absolut inte må så. Så mycket bättre utan. Det är så förödande för självkänslan att leva med någon som drar ner en. Hoppas att du kan ta dig ur det på ett eller annat sätt. Kramar till dig!

"Mannen jag en gång blev förälskad i är borta, finns inte längre kvar". Det är så smärtsamt. Kvar är ett tomt skal som rasslar omkring. Tomt inombords.
Gå på släktkalaset, Softjessi, och ha det så trevligt som du bara kan, trots allt. Jättekram till dig.

Leverjag, jag vill bara säga det att SSRI (Setralin) har hjälpt mig. Om jag ska vara ärlig så har det räddat mitt liv. Från att ha mått dåligt i 20 års tid med ångest och senare även social fobi (blanda in A i det hela också) som kulminerade i självmordsförsök så mår jag idag fantastiskt bra. Jag var till en början emot att stoppa i mig piller men till slut fanns det liksom ingen annan väg att gå. Jag tycker att många har en felaktig bild av SSRI och dess verkan, jag känner verkligen inte igen mig i den bilden många ger. Jag har fått ett sådant inre lugn men kan samtidigt känna mig lycklig och ledsen. Kanske inte riktigt samma toppar o dalar. Mitt förslag är att prata med en psykolog/läkare och i samråd försöka komma till en lösning nu när du mår dåligt.

Styrkekramar till dig!

Hur känns det rabarber? Du har varit tyst på sistone. Fortfarande ramlösa/loka i mängder?

Jag lider med dig och känner igen mig. Klumpen i magen när de dricker, lögnerna och de tomma löftena. Hatar att ljuga för mig själv och tro att allt kommer bli bra, det här var bara ett återfall, men det är bara ett återfall av många. Det var han som i julas berättade hur dåligt han mår av spriten och det var han som lovade sluta. Sen dess har han druckit varje dag, inte alltid onykter men någon sorts alkohol.
Stå rakryggad mot vänner och familj är ett första steg att ta sig vidare. Att inte låta hans sjukdom ta över ditt liv längre att du får tillbaka kontrollen.
Kram på dig

Med att försöka ta ett steg tillbaka.. Inte låta honom påverka mig men oj vad det är svårt! Jag försöker verkligen jobba med mitt eget beteende ( ska påbörja kbt)
Precis som du skriver känns det som om man går under, håller på att drukna
Vaknade i ottan av att lådor öppnades och stängdes.. Någon letade efter mer. Jodå en flaska till fanns det.
Idag ska vi på släktkalas och jag ska gå! Ska inte hitta på dumma ursäkter och ljuga! Ska berätta varför inte mannen är med! Ärligt och utan svepskäl! Jag måste våga! Det är inte jag som ska skämmas!
Jag tvivlar inte en sekund på det där med hjärnskada tyvärr.. Mannen jag en gång blev förälskad i är borta, finns inte längre kvar. Alkoholen har tagit död på honom och sakta även min kärlek. Kvar finns bara maktlöshet och förtvivlan
Nu sitter han och predikar bättring. På måndag ska han söka hjälp. Igen! Hans ord betyder ingenting längre. Jag vill och vågar inte längre hoppas och lita på honom. Nu måste jag istället börja lita på mig själv igen ?Våga lita på att min magkänsla leder mig rätt. Våga lita på att det finns något bättre som väntar mig.
Gläds verkligen med dig Ullabulla! Att du vågade hoppa ?Att ditt liv blivit så mycket bättre ?
Stor kram tillbaka

Vill få dig att se hur bra och fin du är, låt honom inte göra så med dig.
Att äta medicin ett tag tror jag vore bra och då kanske du får en chans att se allt klart och slipper vinet som känns som en räddning.
Känner så väl igen mig i din ensamhet och den stressen som kommer med den.
Det enda jag vet nu är att vin är ett medel som bara håller en människa nere som vill mer av livet.
Skickar kramar och styrka till dig, var nu din egen hjälte och rädda dig själv❤