Senaste kommentarerna i forumet

Det är tufft Zorro, men huvudsaken är att man aldrig ger upp, att man försöker och försöker om igen.
Jag tycker oxå det är jobbigt nu, suget som jag trodde hade lugnat ner sig slår på igen.
Ta timme för timme nu, vi fixar detta.

Det har blivit svårare igen att hantera fredagen när den kommer, det gick lättare och lättare i början men nu verkar det vända igen.
Jag trodde att det skulle bli ännu lättare med tiden men tankarna på alkohol blir starkare igen, i fredags drack jag folköl, det gick inte att styra riktigt, som om jag gick på autopilot, som tur var blev det inte mer än så.
Även om jag är nykter länge och suget känns avlägset så tycks det bara ligga i dvala, det ligger vilande under ytan och kan helt plötsligt explodera.
Veckodag och tid på dygnet och plats tycks utlösa suget, det är vid dom tillfällen jag är van vid att dricka.
Känner att jag behöver verktyg för att ta mig igenom dessa tillfällen, jag måste få tankarna på annat.

Det är svårt när hjärnan är kidnappad, jag vill absolut inte tillbaka till där jag tidigare var med ångest, bakfylla, sömnlösa nätter när alkoholen går ur kroppen och med en självkänsla som är i botten.

Livet har blivit bättre under den tid som har gått sen i höstas och måste så förbli, det är bara att kämpa, förhoppningsvis så går det snart lättare igen, jag hoppas det bara är en svacka som jag snart kommer ur.

Tack Anders43, Jim och Mick
Lika kul att se att du är kvar Mick.
Det har varit en jobbig tid med en hiskelig massa öl. 2 flak 7,5.or i veckan.
I torsdags sade min kropp tydligt ifrån. Med 40 Kg övervikt av alla jävla öl såg jag att mina fötter svullnade som jag varit gravid.
Inser med glasklar tydlighet att min kropp inte står pall för så mycket mer.
Är nu på dag 3 i denna avgiftning. Klarar jag det inte nu känns det som om det är kört.
Känns annorlunda denna gång dock. Inte som att jag måste bli nykter utan att jag måste hitta ett hälsosammare sätt att leva om jag vill fortsätta göra det ett tag till. Att bli nykter är liksom en del i det! Inte själva målet.
Blev otroligt rädd när jag ser att jag samlar på mig vätska i fötterna. När jag slutade sist var det lite så då också och det försvann efter ett par dagar. Denna gång får jag nog räkna med lite längre tid och lär behöva tappa några kilo för att kroppen ska bli nöjd.

Roligt att se att flera av er som var med innan jag lämnade fortfarande är kvar. Det är så starkt av er.

Jag gör nu ett nytt försök till ett hälsosammare liv där avsaknaden av alkohol är en viktig del.

Kram på er alla!
/Z

Hej Leverjag.
Blir så fantastiskt glad över att se att du fortfarande är här och aktiv. Har inte hunnit läsa in allt vad som hänt än. Ville bara säja hej! Om jag fortfarande får vara din vän.... Förlåt för att jag försvann!
/Z

Kul att du är tillbaka, hur går det för dig?

Strongt med 11mån...det vill jag med lyckas med ?

Är att sluta helt! Jag har så många gånger försökt att dricka måttligt men det ballar ur varje gång! Min svårighet tycks vara att jag efter ett par dagar glömmer vilken jäkla ångest jag får samt att det skiter sig rejält!
Tack Magnus33 för att du tror på mig, det betyder mycket! Grattis till två veckor!
Jag har under perioder klarat en månad som mest!
Sista graviditeten klarade jag helt utan i nio månader.. Sedan smög sig drickandet på igen!

Jag ny här sedan idag men jag haft långa vita perioder, häng i Z och ta en dag i taget...för mig är detta första nyktra dagen efter en rejäl bläcka på några dagar men vi måste börja nånstans eller hur ? så nu tar en dag i taget!

En bra start att dra igång en tråd här om du vill komma till rätta med ditt drickande! Jag startade en tråd för 2 veckor sedan och har lyckats hålla mig nykter sedan dess:) blir kul att följa din resa! var inte rädd för att misslyckas det händer nästan alla någon gång... Men då är det bara att ta nya tag och försöka komma ihåg varför man inte vill dricka!

Vi tror på dig! Kämpa på ☀️

Fantastiskt bra jobbat rabarber! Känn dig stolt! Och hoppas du kan fortsätta i samma anda! :)

Sorry att jag kladdade i din tråd ? Har flyttat mitt inlägg

I fredags föll jag för trycket. Mitt favoritlag spelade match och jag drack öl med mina supporterkompisar. Vart som vanligt lite väl sent efteråt. Men jag är inte alls nedslagen. Lördag var nykter och jag sov bra. Idag åt jag sen lunch med vänner på stan, även det nyktert. Sammantaget är jag inte jättebesviken och känner ingen stor skam men visst hade det varit bättre att låta bli. Jag anser att mina senaste 6-7 veckor ändå är ett stort kliv i rätt riktning. En dosa snus har gått i helgen också.

Stort Grattis till din nyktra månad. För mig gick det inte riktigt lika bra i fredags.. Men det är ingen fara!

Det finns alltid nya chanser. Vad är ditt mål? Att sluta helt eller minska?

För din kommentar vinärgott! En dag i taget ska jag ta!
Men jag är så rädd för att misslyckas!

Söndagar är jobbiga för mig eftersom jag alltid har lite söndagsångest och i morgon är en ny arbetsvecka, så då brukar det bli lite vin här hemma, men inte i kväll. I morgon ska jag vakna upp till en ny nykter måndag och jag tänkte vara på jobbigt tidigt och imponera lite på chefen :-)

Jag tog vin i fredags men "bara" tre glas och var nöjd sedan. I går var vi på 40 års fest, drack vin men var nöjd efter ett par glas. Värdinnan erbjöd påfyllning o jag tackade faktiskt nej....
Jag tror att det är tabletterna som börja att verka! Jag kände mej inte så som att festen handlade om vin.... Hur mycket dricker de andra, dricker jag fortare än de andra, kan jag ta mer nu??? Känns så skönt!
Idag har jag knappt på vin alls! Annars brukar söndagar vara jobbiga då det känns jobbigt o inte lika ok att dricka. Min man väljer film o Cola o jag snabbdricker under tiden jag lagar mat för att få i mej ändå. Sedan somnar jag till filmen, pinsamt!
Det känns som om A djävulen är 3 cm och på andra axeln sitter den nyktra ängeln och den är 30 cm! Innan har det varit tvärt om!
Ikväll blir det Cola o film! Kämpa på alla därute!

Här är man ju alltid välkommen - oavsett hur det går längs den knaggliga vägen. Det är ju det som är så fiffigt - ingen som dömer eller tycker att det är konstigt. De flesta av oss har nog "fallit" både en eller flera gånger. Här behöver man ju inte hålla någon fasad, eller ljuga - bara skriva fritt om hur det går. Hoppas att du får styrka att avstå Zorro! Det är tufft ibland - men du är här, och det kan inte vara dåligt - dock kanske det, i bästa fall, kan hjälpa. Håller på dig!!!

Lång tid har gått! Är man välkommen tillbaka?

Ta en dag i taget och skriv och läs, det hjälper!!

visst dagen är inte slut ännu, men det blir ingen alkohol denna dag. För ett år sedan var det 0 av 7 dagar, så visst går det framåt och målet är att bli måttligare. Jag gör som träningstanten, sätter en notering i min kalender för varje nykter dag, då blir det lätt att följa och jag vill ha massor med noteringar.

och tycker att det var en bra och intressant beskrivning. Jag tycker mycket om det du skriver och delar med dig av här och jag önskar dig så väldigt mycket att få må bra.

Nykter sen i fredags nu, mitt mål e o hålla mig nykter till på torsdag då ja ska iväg på festival, där det antagligen blir rätt mycket dricka. Målet är o hålla mig tillräckligt nykter för att inte bli lurad på taxi o annat, så jag vet vad jag gör och kommer ihåg vilka låtar banden spelade, en öl ska tydligen kosta runt 15 kr, så blir lockande. Idag va jag nog den duktiga och jag insåg att det finns grader av helvetet, min granne gick upp till mig 7:30 på morgonen o sa "fy fan ja e så jävla full, har brännvin i väskan, vill du ha?" 7:30 på morgonen! För en gångs skull e jag den duktige.

Helt ljuvligt inlägg.
Ett stort Grattis!

Idag är en stor dag för mig. En vit månad. En hel månad utan alkohol. Det var ju hur länge som helst jag har levt så. Tänk att det har gått - så bra - som det har gjort. Första dagarnas fysiska abstinens var inte roliga - men helt klart värt det. Minns när jag satt hos alkoholläkaren och grät - för att det var så jobbigt - en fysisk och känslomässig abstinens. Första dagarna/veckan var jag så trött - på att tvingas vara närvarande hela den vakna tiden på dygnet. Jag var ju så van att "dimma iväg" mina 6-8 h per dag. Då var jag i limbo-landet. Jag förstår ju fortfarande att jag inte är i någon form av säkerhet.
Tänk om jag sitter i startläget om en månad igen. Hoppas inte. Jag vill inte ramla tillbaka till mina gamla vanor.
Jag är piggare - både på jobbet och hemma - på helgen. Jag sover om nätterna. Jag börjar kanske få tillbaka lite av min tidigare "fåfänga" - hihi - idag satte jag på mig örhängen! :) Det känns verkligen som ett friskhetstecken.
Kram och kraft! Heja alla kämpar och tack för allt stöd alla fina underbara härinne!
I morgon ska jag träffa rådgivaren och fylla på med Antabus igen....