Senaste kommentarerna i forumet

Sov som en klubbad säl. Men känner mig rätt trött och sliten ändå.

Nykter igår. Söndag idag. Ingen alko hemma. PMSen är över.
Mycket pysslande på agendan.

Idag tror jag det går lätt.

Tack!

Jag vill precisera något av det jag skrev igår kväll: jag har visst opponerat mig genom åren och naturligtvis har vi grälat. EN gräns har definitivt varit när han har haft åsikter om hur jag är som mor. Det var chockerande naturligtvis och jag tyckte att 'han är ju inte riktigt klok'.
Men jag vill komma fram till NU. Nu har det gått tre månader från då han drack i januari och jag gick sönder. Direkt efter när han återhämtat sig sade jag till honom att han får flytta, "jag vill att du flyttar, du får flytta hem till din mamma". Det ville han inte. Vi har sen dess skilda sovrum. Vi pratade inte alls med varandra efter det. För två veckor sen började han gå på AA-möten, två ggr/vecka och han tycker det är bra. Han börjar 'tillfriskna' och blir den trevlige mannen, den som jag tycker om. Sista veckan har jag spontant på morgnarna börjat hälsa godmorgon. Ser ni? Förr om åren var det här nånstans, i den här sekvensen, som jag blev hoppfull. Jag började skriva på forumet för att jag vill ha min beskrivning fixerad då jag VET att man glider tillbaka i någon slags vardag av uthärdliga vanor. Inom mig ligger en lättväckt skräck: jag är mycket medveten om alkoholens grepp om maken. Och, efter mina krav i januari låter alkoholen honom vara ifred. Ett tag.

Det måste vara superskönt med sju veckors nykterhet grattis det glädjer mig. För min del är jag inne på dag två som nykter en början ivarje fall. Jag känner att jag inte kan kontrollera mitt drickande när jag börjar så kan sluta hur som helst, en del gånger går det bra men det kan likaväl gå åt skogen, det är som ett lotteri. När det går åt skogen blir jag mycket sjuk så jag vill inte chansa det är inte värt det men likförbannat så åker man dit ändå ibland.

Önskar dig en härlig vit söndag

Det är klokt att ventilera och be om råd. Det är det viktigaste och bästa man kan göra tycker jag.

Hej :)
Jag kan inte svara dig hur du ska göra men jag tycker att det känns som att du faktiskt redan har svaret. Du orkar inte mer nu, vilket inte är konstigt. Du är inte en svikare. Absolut inte! Av vad du skriver vill jag kalla dig en klok och ansvarsfull mamma och människa. Det viktigaste är att du mår bra och jag tycker att du ska handla utifrån vad som kommer ge dig kraft, harmoni och lugn och ro. Det är ofta väldigt påfrestande att leva med någon som har alkoholproblem.

Det kan svänga hit och dit, upp och ner. Hopp & förtvivlan. Sorg & ilska. Kärlek & oro. Inte konstigt om du är utmattad och trött. En svikare är du inte om du väljer att ta hand om dig själv och gör val som får dig (kanske i längden) att få kraft och harmoni.

Kram

Idag känns det bra, jag ska inte dricka idag heller, nu måste jag rensa kroppen, vara snäll mot mig själv. Så skönt det känns att jag inte drack igår. Idag blir det lite pysslande här hemma

Tänk att problem med alkohol är så vanligt och ett sådant stort problem att det finns avdelningar på sjukhus dit många många kommer varje dag och vecka runtom i landet. Du är inte ensam. Vi är inte de enda som kämpar. Konstigt nog känner man sig när man är i det som den enda "usla" tycker jag. Därför var det enormt bra för mig att komma till AA och få se så många andra i olika åldrar och känna att jag inte var den enda.

Din tråd här är så ärlig och jag önskar verkligen att det kommer ordna sig. Du är värd att må bra.

Kram!

Tack för dina fina ord. Och jag kommer att hålla mig kvar i forumet för stöd och sällskap likasom jag kan ge.
Nu på morgonen har ångesten minskat något vilket känns bra, idag blir det min andra dag som nyckter och vill bara att en vecka ska gå fort då jag förhoppningsvis mår mycket bättre sen.

Önskar er alla en trevlig vit Söndag

Ja nu är det 7 veckors nykterhet, en dag med vin men jag lyckades hålla det måttligt! Och nu känner jag att jag kan fokusera på annat än vinet.
Det är lättare att se alla negativa konsekvenser idag och samtidigt fortsätta att se framåt. Det är nu jag alltmer märker förändringarna i min kropp och in min knopp! Sömnen är inte bra men avsevärt bättre sover kanske tre till tre och en halv timma i sträck. Och somnar om på morgonkvisten vilket jag inte gjort på de senaste tio åren.
Och lugnet som finns hos mig och jag skrattar idag! Skuld, skam och straff håller på att försvinna och mina reflektioner om barnuppfostran fortsätter.
Och reflektionerna om alkoholens verkningar fortsätter också, dags att prata om det också. Visst är det trevligt också med ett glas men vad händer när de går snett...........?

Kanske kan du säga till din dotter att hon också behöver hjälp? Det kan hon behöva. Prata med någon utomstående, det vore fint av dig om du mitt i allt kan hjälpa henne att hjälpa sig själv för den ilskan du beskriver att hon visar är väl säkert sorg och oro över sin mamma <3

Ja helt rätt. Och du förtjänar hjälp. Så som det är nu i ditt liv både behöver och förtjänar du hjälp. Förstår att det kanske inte känns lätt men försök att se på dig själv på två sätt. Ditt nyktra och friska jag som aldrig skulle ha kört onykter för att köpa ingredienser till banana split och begå handlingar som orsakar smärta hos andra (din familj) och så den du blir när du blandar dig med alkohol. Du är inte den du är påverkad. Kom ihåg det. Du är på rätt spår nu när du skriver att det är dags att vara ärlig och be om hjälp. Du behöver hjälp nu <3 Och det finns hjälp att få. Har du någon tanke kring hur du ska göra för att få hjälp?

Kram

Önskar Dig all lycka på vägen.
Den vilja du har till nykterhet tillsammans med styrkan och envisheten din text strålar av, kommer ta dig till ett bra nyktert liv! Rätt...!....att du tar hand om dig!

Tänker mycket över min längtan efter tomhet. Inte bara avkoppling utan en inre tomhet.
Det är det som alkoholen gett mig. En total tomhet för en stund. Inga tankar, inga känslor, inte sällan bara domnat bort.
Förstår att den känslan vill man nog bara nå om livet är för mycket.
Jag har smådruckit lite i veckan, skäms igen men tvingar mig till ärlighet inför er och mig själv.
Utan en större arbetsförändring kommer jag inte klara detta mitt mål att bli nykter. Jag måste få gå ner i tjänst! Jag har jobbat för en o halv tjänst sen sommaren 2014. Med arbetsgivarens goda minne. O jag vill inte bara bli av med de 50% extra utan även gå ner till deltid. Jag är helt slut! Inte konstigt om mina depressiva skov kommer allt oftare.
Jag har nog den mest fantastiska familj en människa kan önska sig och min skam är därför så stor. Jag vill inte göra detta mot dem - nu har de inte märkt något men jag skäms lika mycket ändå.
Mitt mål är 75% arbete och 25% egentid och resten av tiden vill jag vara mamma, hustru, dotter, vän, kamrat, medmänniska. Tillgänglig o närvarande. Inte bortdomnad i en falsk tomhet utan en "bara vara-människa".
Nu önskar jag er en fin söndag. Stor kram till alla som vill ha en!
Tack till Levande och LeverJag för era svar. Är lite rädd att göra er besvikna men har ju somsagt lovat uppriktighet o ärlighet här inne.

Vill hälsa dig välkommen tillbaka. Håll kvar i forumet, det hjälper. Var inte ensam utan ta sällskap och stöd av oss. Vi är många som inte lyckats på första försöket. Jag är glad att du återvänt hit.
Stor varm kram från mig.

Det är dags att visa att du kan förändra och sen kommer nog hennes förtroende tillbaks. Hon älskar säkert sin mamma.
Drick inte när hon är hemma, ring inte om du druckit, skicka inte sms som du ångrar osv

Jag trodde kanske att mina ord skulle vara just DE orden som hade den magiska kraften som skulle få min man att sluta dricka. I vilket fall som helst, jag var väl i hyfsad balans, läste varje dag på forumet. Och upptäckte så mycket som ni berättar som passade in på vårt förhållande. Han har varit så elak ibland, har haft riktiga raseriutbrott, klagat på mig, t ex att jag är en dålig mamma, för att sen svänga och säga att jag är en bra mamma. Så jag var förvirrad i perioder och försökte faktiskt att "bättra" mig. Och gjorde mycket för att inte väcka kritik. Allt för husfridens skull. Jag är uppvuxen med en mor som var psykiskt sjuk och, det är jobbigt att skriva detta, men jag var övertygad om att jag var immun mot "konstigheter", typ att välja en make med alkoholproblem.

Grattis till dina 36 dagar! Och vad underbart att läsa att du känner lycka och skrattar. Vilken otrolig resa du gjort.

Beundrar dig stort! Hoppas det ska fortsätta på samma härliga sätt!

Heja! Du är ju en vinnare som visat att du klarat av en lång nykerhet. Du har lärt dig massor om dig själv under den tiden och - ett nytt sätt att leva. Inget är bortkastat - bara en massa vunnet! Heja dig - du gör det så bra!

Ja visst är det ett himla väsen på FB att så många måste lägga upp bilder på öl i solen,bubbel, rosé och rödvinare... ;)
Men redan ikväll när man som nybliven nykter ska gå och lägga sig så känner man sig som en vinnare- och se fram emot en härlig natts sömn utan störningar. För att inte tala om i morgon när man vaknar :D

Nu i helgen blev jag bjuden på en rawfood-tårta. Trodde aldrig i mitt liv att rawfood kunde smaka så gott - och som "riktig tårta" - med sojagrädde dessutom. Trodde heller inte att en helg kunde upplevas som givande utan alkohol heller. Men nu sitter jag här och tycker att det är så skönt att få slippa - och sojagrädde var ju godare än vanlig grädde (!?!). Tänk att man kan förändras - helt plötsligt! Man inser nya saker...

Snart är jag inne på dag 28 - om drygt 2 h. Whiiii en månad nykter - jag!?!!! :D Vad mycket det har hänt i mitt huvud på bara en månad. Men jag inser att det är inte länge sedan jag drack dagligen - och i stora mängder. Vilket bryskt men också härligt uppvaknande. Det är som om någon tagit en blöt tung filt och lyft upp från mig...
Samtidigt vågar inte tänka en hel sommar - helt nykter - tänk om jag missar något. Men i nästa stund känner jag att herregud vad jag har druckit alkohol alla somrar sedan jag var typ 20 år... Det kanske skulle bli den härligaste sommaren på länge - om jag är nykter den här sommaren...
Jag har ju inte ångrat den här månaden. Det har snarare känts som en förlösande rening. En härlig vila - från ett hjul som snurrade runt, runt - och som jag inte kunde - eller vågade ta mig ur. Jag kände ju vad abstinensen gjorde med mig kropp - jag kände mig fångad och maktlös. Sista åren var det som att leva med att välja mellan "pest och kolera"....

Fortsätter nog bara med att att ta en dag i taget - bäst så..

Ha en härlig nykter vårkväll! Hurra vad bra vi är!
Kramar till alla kämpar i vårnatten!

Berättade för min dotter ikväll. Först var hon bara kall å lugn. Frågade vart jag fick a ifrån. Sen sa hon vad sa jag innan jag for(hon är hos sin pappa nu) att dricker du igen bor jag hos pappa. Sen skrek hon att hon gett mig så många chanser. Vilket är sant. Jag har mig själv att skylla. Men det gör så ont. Hon är 16.

Det är mycket som kommer bli bättre om din sorg släpper taget. Jag förstår att du mår oerhört dåligt och är ledsen. Men skrivandet kan hjälpa dig att sortera tankarna och att hitta nya lösningar. Kanske en läkare och medicin ett tag?
Gläd dig åt barnbarnen och att du fått en förändrad närvaro........men dina föräldrar har helt tappat alla normala funktioner. Jag förstår att du är ledsen och förtvivlad när de ser dem och i förlängningen dig själv.
Fortsätt med att sköta om dig själv på alla upptänkliga sätt som du kan.
Det blir bättre även utan rödvinet.
Ha en trevlig kväll och tack för att du skrev

Skillnaden mellan mitt drickande och andras drickande för tre år sedan. Men innan dess, nej då!
Och jag har också insett att jag inte kommer sluta dricka goda viner så jag måste lära mig på nytt hur jag ska handskas med alkoholen.
Det är ju en del vinkännare som har problem även i Tv rutan eller hur? Men jag tänker inte tillhöra den skaran.
Jag har läst din tråd och kan verkligen förstå att sorgen är djup och alldeles för smärtsam.
Ta en dag i taget och skriv in dina nollor varje dag redan på morgonen!
Kram från en blivande munskänkare

Men det kommer bättre dagar i din nya framtid utan vodkan. Om du får chansen att börja din rehab på ett behandlingshem så ta den! Det är din tur att få hjälp idag!
I morgon är det kanske min tur.
Fortsätt att skriva här, du får säkert reflektioner från oss andra som hjälper dig på vägen!

Tänkte faktiskt på att jag ska göra en markering i kalendern varenda nyktra dag. Detsamma till dig!

Varje helg i flera års tid och ett oräkneligt antal semestrar och sen blev det onsdag på puben och ett glas redan på torsdagen för att det var trevligt.........jo ibland men det var åtskilliga gånger som jag vaknade dagen därpå och inte kom ihåg vad som hänt!
Och nu har jag bestämt mig för att inte sitta och dricka ensam vare sig det är hemma eller på puben, det är totalt förbjudet för mig. Vin ska njutas i trevligt sällskap och med ansvar. Det får inte bli ett vanedrickande för mig som handlar om att jag nyttjar vin för att döva ångest, för att jag är uttråkad, för att jag känner mig ensam, för att jag mår dåligt osv
Och tänk så skönt när du är nykter hela kvällen och vaknar utan baksmälla och ångest dagen därpå!
Sätt en nolla i loggan i morgon bitti! Det ska jag göra.
Ha en trevlig kväll du kommer att lyckas!