Senaste kommentarerna i forumet

Grymt jobbat! Du har verkligen kommit en bit på vägen, vilken bra resa för att inte tala om ditt mantra......det ska jag ta del av för det va riktigt klokt!
Kämpa vidare allt kan bara bli bättre!!

Hej å hå va tiden går.....sakta. Tycker det mesta går långsamt, kan nog bero på att jag har tiden och medvetandet inom tid och rum, har inte bråttom någonstans men jag är nu på 18:e dag som nykter och tycker det känns som en evighet sen jag sist förgiftade mig.

Helgen gick över förväntan bra, har ingen längtan efter A direkt vilket jag är väldigt tacksam för. I lördags var mannen och jag ute och promenerade och gick förbi systembolaget när han helt sonika säger: - Du jag undrar om inte dom går i konkurs nu när inte vi handlar längre. Nja sa jag men omsättningen lär nog sänkas en del. Så var det inget mer med det vi promenixade förbi......skönt!
I morse skulle jag betala en sak med mobilen och där finns en app där man kan se vilka olika utgifter man haft under alla månader såsom mat, shopping, hyra osv. och jag gick in där mäkta stolt över att slippa se systembolaget som en utgift, då tänkte jag på det mannen sagt under promenaden så jag gick tillbaka och räknade ut hur mycket pengar jag spenderat på systembolaget år 2016. Från 1 jan - 14 feb (som va mitt sista inköp) har jag handlat för 6458:-

För mig blev det en smärre chock, det är under en och en halv månads tid, då är inte vad mannen handlat för eller restaurangbesök, privata köp av A inräknat. Hur i hela friden kunde vi lägga mer pengar på alkohol än vårt matkonto.....puh! Å vi är inga exklusivdrickare, billigt vin å billigt öl för då får man mest har vi väl resonerat^^ Det va bra för mig att se det där iaf.
Nu är det en ny vecka som för min del kommer bestå mest av jobb vilket jag gillar. Har ett bra jobb, goda kollegor, bra schema, medelbetalt.....men jag är nöjd att jag har det en trygghet för mig och den vill jag behålla.
Idag är en bra dag, idag är jag nöjd.

Kram alla tappra!

Även gymmet har fått sin skära del av " folk kommer titta på mig" "jag passar inte in där" etc etc så nu tänker jag göra helt tvärt i mot min känsla och åter igen säga Fuck you. Vill jag gå till gymmet går jag till gymmet.

Kram

Lyckades inte vara ståndaktig förra veckan. skit också :-(
Känns inte bra, jag var riktigt på gång kände jag innan veckans "hotelldöd" infann sig.
Fastnade i baren ett par gånger inte så att det blev något fylleslag, men det förstörde min svit av nyktra dagar och jag hade fått en så bra känsla.
Hoppas nu på en bra OMSTART. Vill men känner inget jävlar anamma.
Har bokat upp mig så att jag är tvungen att vara nykter för bilkörning några kvällar denna vecka.

Den här jycken är oxå utrustad med ben av taxmodell så vi har plogat oss fram idag.
Önskar jag haft en kattlåda!:)

Och du skall vara så stolt över dig själv bra jobbat.
Feber har jag klarat mig ifrån, så det har jag inget svar på☺
Slutar det inte snöa här kommer hunden snart kissa i kattlådan, han har för korta ben för så här mycket snö.
Hoppas du får en bra dag, även om förkylning och promenader inte är något kul

idag nionde dagen utan A och det är jag faktiskt sjukt stolt över.
Har noterat en märklig sak - när jag har feber känns det nästan som när jag är bakis!
Nån annan som upplevt detta fenomen.

Ja här är det ju tyvärr många som tänkt på procenten alltför länge?. Är man bipolär så faller tyvärr ca hälften av dom in i samsjuklighet / missbruk och i mitt fall då i Alkohol! Tack för support LillPer, tycker du ska ta hjälp och få dom verktyg du behöver för att ta dig ur eländet. Numera har jag mer förståelse för varför allt har gått som det gjort , att ha fått en diagnos och försökt lära sig allt om den har hjälpt mig oerhört. Till Basisten, var och en tacklar sina problem olika , det viktigaste är ju att man för saker och ting framåt och till det bättre. För att kunna ta steg framåt så behöver jag ibland ta ett steg bakåt för att se vilket helvete man levt i. Jag har fört/ för dagbok vilket har varit ett bra verktyg för mig. Jag lade mig nykter igår och vaknade nykter idag ?.... Det kan man väl kalla ett konstaterande i nuet!!

och hundvakt är en rutten, rutten kombo!
Lägg till en mindre snöstorm oxå så är ruttenläget fullbordat.

En jobbig dag idag!! Rastlös o oro i kroppen o ångesten från gårdagens bakfylla sitter i. Känner mest för att försvinna i alkoholens dimma, så mkt enklare på ett sätt. Men jag ska försöka ta mig i kragen o komma igen.

Fre-lör-sön totalt två flaskor vin. Mer än vad jag tänkt och hoppats på. Stoppade efter halv flaska i fredags, drack sen alkoholfritt. Köpte ny flaska på lördagen, det borde jag inte ha gjort utan helt följt planen om en halv på fredag och en halv på lördag. Fanns planer att gå bort på middag där jag då skulle haft med flaskan. Backade ur i sista stund. Drack mer än en halv flaska men drack ändå inte allt jag hade. För mig är det en framgång i sig att jag lyckas hejda mig. Att jag inte bara fortsätter. I lördags blev det mängdmässigt nästan en hel flaska men det var från ca 17 till 22, sen drack jag bara alkoholfritt. Jag drack alltså inte ens ett litet glas i timmen, kände mig nästan nykter. Igår kväll drack jag tills det var slut i flaskan, det var lite mer än en halv flaska. Då kände jag att jag inte kunde låta bli så länge det fanns.
Varför är jag inte helt vit då ?
För att jag just nu bara inte har den kraften.
Dricker en bråkdel av mitt tidigare intag och försöker vara snäll mot mig själv. Klappar mig själv på kinden och säger "det är bra gumman, det är bra"
Det är en väldig massa flaskor som jag INTE dricker.

Som av en slump innan jag somnade igår så kom jag plötsligt ihåg att det var ett bra tag sedan jag jobbade bakfull. Det var ett bra tag sedan jag i min dagliga morgonsminkrutin tänkte på att sminka mig piggare och nyktrare.
Det var ett bra tag sedan jag hade bakisångest på jobbet.

Ursäkta mig men fy fan vad skönt! Kram!

Tack lever jag, det gör mig glad att läsa. Att träna hjärnan på positivitet istället för det eviga malandet tror jag oxå är viktigt, för oss alla ❤️ Snygga underarmar? *busvisslar*
Igår hade jag en riktigt trevlig dag, kände mig snygg och bekväm i min nya outfit, självmedveten men ändå snygg. Jäkligt snygg röv om inget annat ?

Sen kom jag å tänka på hur långt min minime ändå fått mig dit jag är. Tidigare i livet har nog hon fått kämpa på mest, men vi har ändå levt i symbios ett tag. Det är svårt att försöka embrace (hittar inte det svenska ordet) hela minime och inte försöka trycka undan de jobbiga känslorna som kommer. Det går ju imot hela mitt livsmönster, så ibland känns det som om att jag bara famlar runt. Som att jag är nybliven mamma och aldrig träffat på ett barn tidigare, hur gör man?
Det är också väldigt spännande för jag ser att framtiden är ljus, det måste den vara. Det vet jag att den är.
Ni kanske minns den där kompisen som jag var hos på nyår? Det är samma väninna som jag bröt ihop för för någon vecka sedan. Vi snackade mer i veckan som var, och hon sa något så smart. Studenten, du måste se det som ett sår, du måste ta bort varet så att det kan läka och bli fint.

Jag har mest sett det som träningsvärk i själen. Det gör ont, men det blir fint ändå.

Nu blir det en stor kopp kaffe och tillbaka till studierna igen.
Kram studenten

Tack för svar.
Det är väldigt tragiskt att det blir så här. Har skrivit brev till honom tidigare. Brev som jag låtit honom läsa. Men detta är kanske det ärligaste jag skrivit. Sa till honom i helgen att jag skrivit och att han skulle få läsa. Men han inser nog vilka sanningar han får läsa så då ville han inte.
Men men vid något tillfälle så ska han få höra detta. Då får jag hoppas att han vaknar ur sin dvala. Men jag vet ju att det är svårt. Jag har en väldigt stor kärlek till den här mannen och har svårt att bryta mig loss. Ja det är inget alternativ för mig än. Vi har tillsammans gått igenom enormt svåra saker i vårt liv. Kanske det som gör att jag fortsätter kämpa. Svårt.

Är ett krig med spöke och ovanor, men inte börjar du om utan fortsätter på din väg.
Tror att det är bra ibland att bli påmind om hur skör ens nykterhet är, du lärde dig massor av klunken.
Det viktigaste var att du vill vara nykter, behåll den känslan.
Kramar och styrka till dig önskar dig en fin måndag lite klokare och starkare

Även om jag skäms...
Igår var jag mycket aktiv, stökade o fixade med huset. Plötsligt konfronterades jag med en glömd gömd flaska. Och jag tog en stadig klunk. Som ett automatiserad reflex.
Spärren var borta på ett ögonblick. Så: Var det värt det? Nej, självklart inte. Alkoholen steg mig omedelbart åt huvudet o jag sa inget till familjen men var livrädd att de skulle märka något.
Är grymt besviken på mig själv o chockad över den fysiska effekten av spriten. Tycker min röst förändrades o kontrollerade mina rörelser som jag kände med ens blev yviga. En stadig klunk o jag har svettats hela natten, haft ånger/ångest som heter duga, sovit stötvis. Skäms skäms skäms!
Så nu får jag börja om. Klarade 8 dagar i sträck. Nu tar jag en dag i taget. På nytt. Suck!
Känner mig så dum o är så besviken på mig själv. Fan ta mig!

Vaknade med huvudvärk och helt mosig på väg till jobb... Känns inte rätt inte fräscht ser detta som ett första steg till ett mer nyktert liv

Vaknade till massor av snö, innan hade jag nog tagit ett glas vin till frukost och hoppats på regn. Men mitt nya jag släppte ut hunden och skottade fram en gång och gjorde det lätt.
Känner mig som en ny människa som inte för varje motgång eller känsla bara vill fly, utan kan ta det med ett nytt lugn.
Söndagen kändes lugn och behaglig, målade och åt en god middag.
Funderat på en sak jag läste i en bok, ge allt 90 dagar då du verkligen jobbar med det innan du tar ett beslut.
Skall tänka så när det gäller mitt förhållande till mannen, ge det en verklig chans och jobba med mig och förhållandet.
Att börja se verkligheten är både smärtsamt och skönt, skrev till Bollan om bubblor och att sticka håll på dem.
Är det jag håller på med att försöka förstå varför jag är som jag är och hur jag skall utvecklas och acceptera hur det varit och är.
Så väljer att vara nykter idag/ snöiga kramar och styrka till er som kämpar

Jävlaranamma är bra☺när man skall ut i strid och möta sina känslor, gör att man vågar stå kvar och känna det.
Hoppas du får en bra måndag/ kram och styrka till dig

längesen jag var inne här. Men det har gått hyfsat. Ska in och läsa mer här ikväll. Ses! <3

Hittade detta forum igår, och det verkar vara till stor hjälp att läsa om andras erfarenheter samt dela med sig av sina egna.
Tänker inte ge dig nått lycka till Borjan, detta handlar inte om tur utan om en kamp med sina inre demoner och alkoholdjävulen som ständigt lurpassar.
Utan du får köra stenhårt nu!

Kämpa! Själv börjar jag nu med dag ett o har en liknande historia, som du. Helt nyktra dar ett fåtal o sen bär det av igen till A träsket.

Nu jäklar ska jag bemöta dessa känslor istället för att dämpa eller trycka ner dom! Vet ju att man mår bättre att bemöta sina känslor, varför väljer man då att trycka in dom någonstans där det bara blir större o större! Nu jävlar tar jag fram lite jävlaranamma!!

Mot en ny tid. Dag 7
Mot en ny tid! Dag 7.
Personer i min omgivning pratar om deras vita månader. För mig har dessa aldrig existerat, fattar inte vad dessa människor pratar om.. Jag vet inte ens vad en vit vecka är. Senast jag var med om en sådan var ca 7-8 år sedan.
Har senaste tiden länge funderat på vad de som sitter nyktra på kvällarna gör? Sitter dom bara där och stirrar rätt fram?
Sedan ruskar jag på huvudet och häller i mig av mina bästa kompisar Bellman 6,0.

Senaste seriösa försöket jag gjorde med att lägga ner drickandet var 31 december 2014, då skulle jag hålla upp i ett halvår.
3 dagar senare vaknar jag upp i soffan med 10 lik på rumsbordet..

Kan skriva om mitt drickande genom åren hur länge som helst. Men för att göra en lång historia kort dricker jag varenda lediga tid jag kommer åt. Morgon, eftermiddag kväll.
Även valt ett liv i ensamhet, förutom Bellman och hans vänner! Valt bort relationer så fort det börjar bli seriöst osv.

Jobbar skift också, vilket inte gör saker enklare. Efter ett nattskift måste minst 3 burkar öl sväljas innan jag får ro till att sova.
Men börjat känna psyket får mer och mer stryk, ångesten blir värre och värre. Och med en Av mina polare (Bellman) så är ångesten som bortblåst.

Förra måndagen orkade jag inget mer och kände mig som ett vrak när jag kom till jobbet, Bakfull givetvis.
Tog då kontakt med Företagshälsovården, vilket jag hellre skulle skjutit mig än att göra 2 dagar tidigare.
Har erkänt för de närmaste om mina problem och hur länge jag druckit.

Imorgon börjar jag med Antabus och har ätit Campral sedan i Fredags. Kämpat mig igenom en vecka nykter nu. Har aldrig fått så mycket gjort som nu.

Denna starka vilja skulle nog ge sig om en vecka. Eller denna vecka, då jag nu är ledig i 7 dagar ?

Känner igen mig i det du säger! Jag har nog ett behov att krypa in i en bubbla ibland därför intag av alkohol! Har idag anmält mig till en kurs i mindfulness, tror och hoppas det kan hjälpa mig att ta tag i det jobbiga istället för att skjuta undan det! Har nästan hela mitt liv haft en klump i magen! Trots att jag lever ett gott liv känner jag inte total lycka!