Senaste kommentarerna i forumet

Vaknade till snö å kyla.....men va f-n!! Var e våren?! Stack till gymmet och svettades en timme.....skönt! Lunchat, handlat, å sånt där nödvändigt. Så kom det ett sms från Systembolaget att jag hade varor att hämta. Jo jag har beställt därifrån dock inte till mig själv men till min granne som jag lånat vin av ngn gång och den sorten går bara att beställa. Tanken slog mig att nu kanske jättesuget sätter in när jag går in där, vad gör jag då? Tänk om jag som en robot bara rycker med mig en box i farten? Nåväl jag klev in och kassören (som känner mig alltför väl) sken upp som en sol och hälsade glatt, vi har ju inte setts på över en månad! Talade om mitt ärende och vips stod jag där med 2 pavor vin i varsin näve. Kom på mig själv när jag ögnade igenom boxavdelningen och alla sorter står kvar på samma plats, vet precis hur dom står, stört! Betalade och gick därifrån och när grannen går förbi ska h*n få sitt vin, köpte en extra flaska för det tog lång tid innan jag köpte tillbaka liksom.
Å nej det kom inget sug, den här gången och det är jag väldigt tacksam för. Nu ska jag röja undan tvätthögen....puh!

vinärgott: Huvudvärken kommer och går, det kan ju bero på skit som ska ut, i mitt fall var det nog synen. Var till optikern och hade ingen bra syn, men nu har jag hämtat ut glasögon och ser världen mycket bättre =)

Tjipp!

Bra att du hittade något att sysselsätta dig med igår och kunde somna utan vin. Kom igen och skruva ihop bänken och fixa sladdarna ikväll.....jag hejjar på dig!!!

Så fint att du hittat hit. Hoppas att den här sidan blir ett stöd för dig nu när du bestämt dig för att göra annorlunda. Många steg redan tagna, ingen alkohol hemma, skriva här och talat med din partner. Wow!

Fortsätt gärna att berätta hur det går för dig. Att sätta ord på tankar och känslor är ofta mycket hjälpsamt i en förändringsprocess.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Jag ser att du fått informativa svar från människor med erfarenhet. Jag vill gärna säga att det är bra att du berättar om vad som händer och att det är en av de rekommendation som ges till personer som lever nära någon som dricker: Berätta för andra!!! Att vara ensam i dessa relationer kan skapa beteenden som senare kan bli svåra att bryta. Du nämner även att våld har förekommit och jag passar på att ge information som jag hoppas kan bli ett stöd för dig nu.

Om du är utsatt för våld eller hot är ett första steg att lämna den våldsamma eller hotfulla situation du befinner dig i. Du behöver inte ta några långsikta beslut. Ta ett steg i taget. Berätta för någon du litar på om hur du har det. Om en sådan person inte finns just nu för dig finns det professionella kontakter så som Kvinnofridslinjen, eller 112 där du kan få hjälp av såväl polis som jourhavande präst.

Psykiskt och fysiskt våld, oavsett eventuell alkoholproblematik, skapar ofta processer som kan vara svåra att förstå och svåra att ta sig ur. Att få en professionell kontakt är för många bra. Alkohol förändrar personer. Alkohol ökar riskerna för att våld, hot och kränkningar förekommer. Personer som nyktra aldrig skulle använda våld kan i berusning bli direkt farliga. Berusning är inte en ursäkt och det våld, de hot och kränkningar som förekommer under eventuell berusning kommer att påverka den nyktra relationen. I princip påverkas barn alltid negativt av att våld förekommer i familjer, oavsett om barnet inte är på plats då det sker eller är vaken. Du är mycket klok som tar detta på allvar!

Ett steg i taget, det första, sätt dig i säkerhet.

Välkommen igen fortsätt gärna vara aktiv här.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Länkar som kan bli hjälpsamma:
kvinnofridslinjen.se/
unizon.se/hitta-jour

...säger jag också. Sååå härligt att läsa om din resa!
Fortsatt lycka till!

...säger jag också. Sååå härligt att läsa om din resa!
Fortsatt lycka till!

Nej fy sjutton så svårt det är! Jag bråkar mot suget varje dag, har vunnit sista dagarna men suget är en envis o stark motståndare.
Försöker acceptera att suget nu är en del av min vardag, en del lika lätt att bortse från som en gråsten i skon. Vore löjligt att låtsas som det inte fanns där när det gör det.
Så det är bara att kämpa på, en dag i taget eller en timma i taget.
Vi får hjälpas åt så går det ändå lite lättare. Lite...
Kram

Fin present det, men som du säger, svår att få tag i. Klart vi är värda en nykter helg. Jag vill ha en nykter påsk, hela påsken, det är det jag vill, men det finns ett sug i magen, trots allt. Jag kan inte bestämma mig om jag skall vara i lägenheten och greja i påsk, eller ute i stugan, tända brasa, kratta, gå längs stranden med hunden. Jag har aldrig varit nykter i stugan, en ända helg. Det skrämmer mig. Stugan har liksom varit frizonen, man behöver inte gömma bort tomma BiB eller tetra vin, eller flaskor där ute. Och där ute är det legalt att vila middag. Så en nykter helg, javisst, den är mer en välkommen, men klarar jag det? Just nu, får jag ta en dag i taget. Skrämmande att min dag består av tiden före kl 19, och efter kl 19, då ena bolaget stänger här i staden.

visat många gånger att jag inte mår bra, men vi har svårt och prata. Jag vet att det är min uppgift och ta upp det, men jag skäms för mycket. Vet inte varför jag tycker det är svårt för vi har ett bra förhållande, men jag med ett bra jobb, omtyckt mm mm. Ska jag tycka att jag har problem med alkoholen? Det jag upptäckte är att glädjen inför ledigheter och helger försvann att jag mer fick ångest. För jag vet inte vad jag ska göra? Går mest runt och vandrar om jag inte dricker. Försökt och lösa korsord, men det är bara kul för en stund. Förr hade jag mer och göra på fritiden, nu har det försvunnit. Jag vill hitta tillbaka till det roliga, göra saker som är stimulerande, men orken och motivationen är borta.

Målet i kväll är att skruva ihop tv bänken jag har köpt, få ordning på alla prylar med sladdar. I går skruvade jag ihop ett skåp, blev till tider riktigt upprörd, inte för att det var svårt, abstinens eller så, men jag hade så himla liten yta att jobba på. Mellan skåpmonteringen, hängde jag tvätt. La mig kl 22:45, somnade bums( 1 Propavan, 40 minuter innan sänggående). Men erkänner, skulle varit trevlig att avsluta kvällen med några glas vin. Men det funkade fint att vara aktiv hela tiden efter jobb. Hoppas jag kan vara lika duktig i dag, stålsätta mig. Men hjärnan är som en pingpong boll med annalkande påsk. Ena delen av hjärnan planerar inköp, den andra flyter liksom med bara.

vara ärlig. Mot dig själv. Jag var väldigt tydlig mot min man. Det tog i för sig himla många år att komma fram till det.
Jag sa: jag är alkoholist. Om du vill hjälpa mig och ha en frisk hustru, kan du göra det och det. Du kan stå ut med mina utbrott och dåligt mående i början, du kan krama mig mer, du kan lyssna på mig mer. Då lovar jag att inte smygdricka.
Han ville inte se problemet i början heller, för att hur kul det är att vara ihop med en alkoholist. Det är vi som måste ta initiativ och säga vad kan göras för att situationen ska förbättras. Vad kan man förvänta sig av partner och om hen vill ställa upp.

Jag har planerat dagen perfekt! Efter jobbet åker jag direkt till träningen (bråttom), tränar och sitter i bastu en stund. När jag är på väg hem, är systemet stängt :) Vilken otur ;)
Ja, min son var med i december, när jag inte kunde gå själv hem. Han tog med sig min jacka, väska, extra skor som jag hade... På morgonen var jag tvungen att fråga honom var är mina saker och om han har tagit dem... ALDRIG mer.
Vi fixar det idag Dagny Lotta. V ad gillar du? Planera någonting kul och avslappnande ikväll.

Jag läste den här för ett bra tag sen "Jag ska bara fixa en grej i köket" av Moa Herngren. Avlidna Bengt Bedrup har skrivit några böcker också, då han drabbades av alkoholproblem, men som han sedan blev fri ifrån. Han skrev boken "Drick och må bra". Har läst den, men lösningen "bet" tyvärr inte på mig..

är att inte köpa så mkt vin till helgen, men sen tänker jag på ångesten som kommer när jag vet att det är slut och då köper jag mer. Detta har eskalerat med åren även fast jag inte vill. Det är inte längre ett lustfyllt drickande, utan allt för och känna lugnet. Vad gör man?

Tanken på vin finns där hela tiden, som om hjärnan är uppdelad i två läger. Den ena tycker det är underbart skönt att promenera till jobbet med hunden, lyssna på fågelkvitter, se staden vakna, efter en skön natt med god sömn (tog en Propavan igår). Den andra delen tänker på vin/drickande hela tiden, när jag skall gå på Systemet, och vilket, vad jag skall köpa, och inte minst, hur mycket så det räcker hela påsken! Men jag vill ju att min kropp skall må bra, är livrädd för min ångestpuls jag får dagen efter, efter en kväll i skåpet. Tänk om det fanns en "lobotomi light", som tog bort alla tankar om vin. Mitt i ett projekt på jobbet, tänker jag på smaken av rosé vin, som jag sveper två glas av. Väntar en liten stund, tar 1-2 till och känner "vinmoset". Usj, jag vill sluta tänka dessa tankar. Har fortfarande ångest för det som hände i söndags kväll, minnet är som en stor jädrans julkalender. Men har fått det berättat för mig att min son hämtade mig, och körde mig hem. Jag skäms så in i helvete. Han hatar när jag dricker! Jag förstår det! Jag har aldrig sagt något dumt till han, men han skäms över att ha en "fyllemorsa". Jag vill ju inte vara det! Nu får jag räta upp mig, inte gå förbi bolaget på väg hem. Inte igår, och inte i dag heller. Ja, Rabbitgirl, vi klarar oss genom dagen idag. Styrkekramar till oss alla.

givit min man många "ledtrådar" utan att avslöja allt, men han blundar. Jag vill berätta att jag har det jobbigt, men ändå bromsar jag mig själv. Jag har en jävla inre stress som jag inte vet hur jag ska hantera. Vill så mkt, men har inte orken. Tycker helgerna bara går åt till att dricka vin numera. Och sen kommer måndagen och man är inte utvilad, glad eller ngt.

ta mig ur detta, men för mig fungerar det inte.
En gång fungerade det, längre semester (3 veckor) med min man. Ett glas vin till maten, han såg till att jag inte fick mer. Det var ok, fast jag hade barnsliga utbrott att jag vill ha mer.
Hemma funkar det inte, för att jag gömmer vin.
Så jag vet inte vad jag ska göra till påsk. Ångest.

Bra gjort det du gör. Du får absolut inte skuldbelägga dig själv på något sätt. Att inse att man har en sjukdom är inte så svårt men det svåraste är att vilja göra något åt den. Din sambo verkar inte ha insett sina problem och det hjälper inte att du tjatar, kontrollerar eller så. Du kommer bara må sämre och lita på dina instinkter för de kommer ju vara bra.

Idag var jag hosd Previa för rehabsamtal. B_PetH under 0,05 ska ligga under 0,3 samt CDT 1,4 ska ligga under 2,5. Provtagning en gång/månad i 6 månader. Kontrakt och beteendevetare. Sedan började man tjafsa om mitt fackliga uppdrag igen och konflikter. Då sa jag bara att mina fackliga uppdrag är en annan syssla och nu sitter jag här som arbetstagare. Kändes i alla fall bra att jag nu med siffror kan bevisa att jag inte dricker regelbundet och/eller mycket,

Kontakta dem, de brukar jobba snabbt

<3

Vet inte hur påsken ska funka, när man är ledig så länge. Jag vill kunna dricka normalt och inte gömma vin. Det känns förnedrande och jag vill inte vakna bakis. Är det ngn som tagit sig ur det här?

Man blir besatt av tankar om alkohol. Jag tänker på A hela tiden. Inte för att jag får sug hela tiden, men jag vill förstå varför allt har hänt. Varför började jag dricka så mycket. Jag tillåter mig själv att vara besatt en stund till, det har inte gått så många dagar sedan jag har slutat. Alkoholism är som cancer. När man får beskedet tänker man inte på något annat. Man behöver tid att försöka förstå och få fram strategier.
Ja, bästa sättet för mig att inse problemet är att tänka på våra resor. Vi reser ganska mycket. Jag kommer ihåg de första resorna, hur det var. Jag längtar efter den här tjejen som var utomlands, glad att se saker, gå ut, läsa en bok och dricka te, kaffe, äta gott. Kanske ta lite vin till maten. Sedan kommer andra resor. Till Cap Verde. Mycket tid gick åt att fixa vin utan att min man fattade att jag dricker. Dagen blev som evigt längtande efter att ta ett glas, två glas, tre glas... Resor blev som en evig jakt efter vin. Istället för att njuta, väntade jag bara när jag får dricka.
Är det möjligt att få tillbaka denna tjej som kan njuta av resan istället för att jaga vin?
Vi åker utomlands inom kort. Klarar jag av att njuta av resan? Hur gör man?

Det försöker vi nog alla någon gång.
För mig tog det lång tid att inse att det inte funkar. Det är bara så.
Jag dricker tills jag inte orkar mer och somnar.
Inte så kul.
Hoppas att vi klarar oss genom denna dag.

Jag hade samma känsla som du angående min svärmor. Det var en fest, hela släkten från mannens sida. Jag blev full i slutet. Har minnesluckor. Jag kommer ihåg att jag kunde inte gå själv hem, behövde hjälp med balansen.
Svärmor frågade inte ens om jag har något problem, om allt är ok. Hennes inställning var: jag hoppas att ingen märkte.
Jag som person var oviktig. Så du är inte ensam om sånt.
Mitt sug går nog aldrig över. Det är ok på morgnarna, helt konstigt på kvällarna. Men jag kämpar på. Vi får se. En dag i taget.