Senaste kommentarerna i forumet

Nu är det första gången på länge jag hängt framför tevin en hel kväll utan att känna stress.
Endast vatten har druckits och jag känner ingen oro i kroppen
Det vanliga för min del är ett hårt tränings pass så gott som varje dag och där efter ett par 3.4.5kanske 6 välförtjänta iskalla öl.
Idiotiskt? ja men så har det varit länge:-( trött på mitt beteende?
Tror att innerst inne har jag intalat mig att jag som håller i gång kan unna mig dessa öl. Det sliter kan jag villigt erkänna.
Känns bra efter en soffpotatis kväll,
Hoppas på bättring.
?

Och konstaterar att flödet av medgång o fall är konstant. Många nya namn som dyker upp men historierna är de samma. Vi är alla lika, ändå väldigt olika. Det finns så många trådar man kunde kopiera rakt av och klistra in som sin egen. Med så mycket fakta och igenkänning samlat på ett enda ställe borde det vara lätt att sluta. På något vis finns det ju ett facit. Vi vet nästan alla vad som är rätt och fel med alkoholen?
För oss flesta här bara fel.

Jag har en månad utan A igen. Det är riktigt skönt men jag mår så dåligt på morgonen då jag vaknat för jag är så äcklad av att börja igen. Efter en stund in på dagen börjar min hjärna planera för nästa tillfälle att dricka.
Bedrövligt att vara så svag i tanken. Men å andra sidan har något i min hjärna börjat förändra tänket och jag upplever en viss mättnad och distans till hela mitt tidigare beteende som jag inte riktigt upplevt förut.
Jag går vidare och skänker alla som kämpar en tanke och en hel säck med kärlek.
LP

Det var många bra tips! Tack! ? kram

Hej lizzbet!
Föreslår att du ställer frågan på "beroendesidan" i forum.. T.ex. i "Förändra ditt drickande".
Det finns många som har erfarenhet av olika mediciner i sin behanding. Kanske kan de vara till mer hjälp? /e

Ja visst har du rätt i att det inte är snällt att säga ja till allt men det är bara så svårt!
Jag inser att jag har blivit otroligt skadad av alla dessa år tillsammans med exet. Det kommer att ta lång tid att bygga upp mig till en fungerande människa igen. Han har sån makt över mig fortfarande pga att vi fortfarande har så mycket ouppklarat som jag inte vet hur jag ska lösa. Jag får ångest för varenda liten grej som jag måste diskutera med honom för att komma vidare o bli fri.
Stor kram till dig etanoldrift?

Ja det är nog bra om jag kämpar för att må bättre då lär alkoholsuget minska. Jag har lite av en kris just nu och då kommer hjärnan givetvis på att alkohol kan vara lösningen. Jag har börjat motionera mer och ska försöka med avslappningsövningar och sånt för att må bättre. Jag har även börjat träffa en kurator för att försöka komma tillrätta med dom grundläggande problemen.

Jag tröstade mig själv med skräpmat och chips idag haha :-) inte så sunt det heller i för stora mängder men är nog sundare än att jag börjar dricka iaf. Skönt att skriva av sig lite här också!

Nedräkning tills tiden är ute för anmälan till ytterligare en lägenhet. 00.05 kommer mailet om den erbjuds och vilket nr i kön man är. Nr 2 på nattens mail och hoppas nu på att vara nr 1. Då kommer jag gå dit o ta den utan att ha sett den.. Håller tummarna.. Vill ju hellre ha den jag är nr 2 på men men.. Beggers can't be choosers!

Nu orkar jag nog inte mkt till. Försöker vara förstående och låta kommentarer flyga över huvudet. Men ikväll blev jag orolig för barnen. Han har inte direkt misskött dem men...
Kom hem från möte ikväll vid 20 tiden då har det druckits och tagits smärtstillande i kombination med muskelavslappnande piller. Har ringt till chefen o sjukskrivit mig imorgon.
Nu jävlar ska här fixas. Han är arg på mig naturligtvis eftersom jag vill flytta. Förståeligt. Men nu börjar det gå ut mer över barnen och det tollerar jag inte. Jag frågade lite fint om han tycker det är ok att ta tabletter o dricka när han är själv med barnen. Typ inget svar eller 'fuck you'. Många elaka kommentarer. Allt är mitt fel. Jag vill flytta. Men. Om han åker till ett behandlingshem och blir nykter kan jag nog orka göra ett försök. Har forskat lite men blir inte så klok. Verkar inte så vanligt här i Sverige. Har morgondagen på mig att ringa runt o kolla läget. Helt slut.
Han har hela tiden sagt att han kommer sköta sig (kanske bara ett par drinkar efter barnen lagt sig) och barnen bara han slipper se mig mer. Nu dricker han för att han inte orkar se mig mer. Jag borde bara försvinna.
Men efter kvällens händelser så vet jag inte. Jag sa att då kanske jag måste ta med mig barnen. Gör det sa han. Då blir det bara mycket lättare. Vad? Undrade jag. Att flytta härifrån hem till sitt födelseland. För allt är ju bara skit i Sverige ändå. Sorgligt men en liten del av mig tänkte typ " jamen åk då". Sad but true.

Om jag fattar rätt så försökte du börja dricka med måtta igen efter två års nykterhet? Är du nykter nu igen eller kämpar du för att bli nykter igen?

fint att du skriver till mig! Jag ska tänka efter ordentligt innan jag testar alkohol igen. Jag kommer nog inte göra det eftersom att jag inte riktigt vågar men jag är väldigt sugen tyvärr. Jag kanske borde be min läkare skriva ut antabus till mig för då vågar jag garanterat inte. Eller Campral. dom medicinerna åt jag när jag slutade dricka förut.

Samma hände mig! Trodde jag var nummer ett med råge med alla mina poäng men det sket sig. Letar vidare och får bredda mitt sökområde lite.
Fortsätt nu letandet så ska du se att det löser sig!!!' Berätta om din situation för olika hyresbolag. Man vet aldrig vad som händer.
Många styrkekramar!!!!

Kom hem från möte ikväll vid 20 tiden då har det druckits och tagits smärtstillande i kombination med muskelavslappnande piller. Har ringt till chefen o sjukskrivit mig imorgon.
Nu jävlar ska här fixas. Han är arg på mig naturligtvis eftersom jag vill flytta. Förståeligt. Men nu börjar det gå ut mer över barnen och det tollerar jag inte. Jag frågade lite fint om han tycker det är ok att ta tabletter o dricka när han är själv med barnen. Typ inget svar eller 'fuck you'. Många elaka kommentarer. Allt är mitt fel. Jag vill flytta. Men. Om han åker till ett behandlingshem och blir nykter kan jag nog orka göra ett försök. Har forskat lite men blir inte så klok. Verkar inte så vanligt här i Sverige. Har morgondagen på mig att ringa runt o kolla läget. Helt slut.

Jag dricker a-fritt och tycker att det funkar bra. Fördelen är att man slipper jobba på beteendet och beroendet samtidigt. Men det finns också de härinne som tycker att det triggar. Beror kanske på hur beroendet såg ut.
A-fri öl är rätt god, afritt vin, inte i närheten, men man vänjer sig.

Känner igen oron du beskriver och att lätt bli rastlös utan alkohol (som ju segar ner en) är man då hemma en hel helg är det lätt att känna att lördagskvällarna blir lite ovant långa. Jag har ägnat mig lite mer åt mig själv, tex fotbad. Badsalt, fila fötter och så smörja som en liten ritual. Jag har gjort lite mindre bakprojekt, tex fröknäcke (som kex), energibollar gjorda på torkad frukt, kakao, nötter, jag har lagt mig tidigt. Lyssna på gamla sommarpratare i P1, alla finns på SR hemsida. Om nån dörglor på tv kan det vara trevligt med lättlästa magasin man kan bläddra i samtidigt. Skaffa typ Netflix abonnemang och hitta feelgood serier att följa själv (iPad o hörlurar fungerar toppen).

Tja, just exakt nu är det bra. Annars är det lite upp och ner. Som livet är. Jag måste lösa min bostadssituation, jag bor för dyrt. Jag som av olika anledningar flyttat tre gånger på tre år...allt jag önskar är trygghet och lugn, stabilitet...
På alla plan...

Dag nio och det känns underbart! Mycket vitaminer, vatten, träning och bra mat håller suget borta!

Blir alldeles kall när jag läser om barnens collage.., förstår att det måste varit en ögonöppnare.
Mina två dagar efter senaste bakslaget har gått fint. Inte ett dugg sugen faktiskt. Men jag känner mig själv och vet att jag kan luras så bra. Snart kommer känslan infinna sig, av att jag ändå kan... Det är då det blir svårt.
Hoppas du blir stärkt av att vakna upp imorgon, nöjd över att de där känslorna inte dämpades med vin! Mjölk och turkisk peppar är mitt substitut. Passar fantastiskt obra ihop med vin faktiskt ;)
Tack för dina ord, hoppas din morgondag blir lite lättare.

Jag har provat alkoholfria öl! Det funkade bra!

Nu slår vardagen mig i huvudet! En körig dag och behov att få en paus.. Känner stressen i kroppen och har inte något bra sätt att få ur den. Skulle vilja äta något gott, men vill inte ersätta alkoholen med att äta då jag vet vilka konsekvenser det får, tänker inte bli rundare än vad jag redan är. Har köpt alkoholfri öl som tröst, alltid någe. Smart är att gå lägga sig tidigt om en nu kan sova. En bra sak är att jag minns att det inte är lika jobbigt att avstå nu som det var för en vecka sedan.. ska lära mig att jag kunde stå emot då och jag kan stå emot nu.

Tack för omtanken!
Ska försöka ta hand om mig själv ett tag. Ska tänka på alla förslag jag fått men tycker att jag provat det mesta
Det värsta är att jag ser ingen utväg ut ur det hela utan det bara rullar på..

Jag tackar för alla svar! Behöver ibland någon att prata med och oftast så är det kompisar som jag umgås med i min närhet. Har en väninna som alltid finns till hands både fysiskt och psykiskt för att hjälpa mig med min dotter. Hon förstår inte att jag inte blir argare på henne men jag känner att det tjänar inget till. Tycker att det är svårt att veta vilket förhållningssätt man ska ha mot henne, eftersom jag tycker att hon utnyttjar mig känslomässigt..

Det är verkligen så! Läste farmors kloka kommentar i en annan tråd att man måste välja varje dag att avstå just av de skälen, att hjärnan letar upp tillfällen. Sportlovet till fjälls blir en vecka, men det är vettiga sansade personer så jag har ändå en god chans att lyckas avstå om jag bara är med på det själv...

Hej LenaNyman, och tack för ditt svar. Igår hade jag en skvätt kvar ur boxen och var så klart tvungen att dricka ur det sista. Det blev tre glas. Sov jättedåligt och i morse hade jag en mycket orolig mage och kraftig ångest. Tog mig till jobbet och kämpade mig igenom arbetsdagen. Längtade hem till sängen för att få sova. Visste också att det inte fanns något vin kvar idag, och det gör mig så lättad. Känner mig nästan befriad! Det får inte finnas hemma helt enkelt.
I helgen blir det tyvärr vin igen, eftersom jag ska ha några kompisar över på middag. Men det är lite så jag vill ha det, att kunna hålla sig till sociala sammanhang när jag dricker. Och då självklart måttligt. Inte sitta hemma och dricka själv.
Det jag får se till nu är att jag inte köper vin som blir kvar till nästa vecka. Jag hör hur det låter, hur jag lurar mig själv här. Borde ju självklart hålla mig helt nykter nu i helgen. Men jag vet att jag inte är där än. Det här är iallafall en början till att vilja förändra mitt drickande.
Tack snälla du för dina råd. Tar till mig dem och ska jobba med det här varje vecka. Kram!

Mina barn har aldrig sagt eller visat så mkt kring mitt vindrickande, men på sätt och vis så har de större barnen förstått att det är "känsligt" att säga något. Jag fick i julklapp ett collage de hade gjort tillsammans, som var en samling bilder på saker som jag tyckte om. I mitten var det ett jättestort glas vin. Det smällde till i magen, de menade inget alls med det mer än "det här gillar mamma". Och jag vill verkligen inte vara en mamma som är så förtjust i vin att det är mittpunkten i livet. Det satte sig och blev faktiskt lite av mitt startskott.

Jag kan också hålla med dig om att våra dryckesmönster är/har varit väldigt lika. Jag bor i kalla Sverige men har anammat mer och mer vin i livet ändå. Jag är aldrig "tokberusad", alltid lagt mig, tvättat ansiktet, borstat tänderna...Gått upp, jobbat, skjutsat barn etc. Men jag har också inte haft en nykter helg på väldigt länge (sen barnen var riktigt små), jag har länge haft känslan att jag VILL hälla i mig vinet och gjort det då och då också. Om jag öppnat en flaska vin så har jag i princip alltid druckit upp den samma kväll. Jag har omedvetet haft vindagarna som lite heliga, kunnat längta hem och dricka vin. Sista två åren har jag gärna druckit vin från 16 tiden fre lör, innan mat, under matlagning, under middagen, efter middagen..för att sen inte heller kunna följa filmer, göra något praktiskt, varit tokseg dagen efter. Det är lätt att lura sig själv, att då det inte uppenbarligen för sin omgivning är alkoholism är det lätt att sanktionera överdrickandet, att det inte är så farligt. Men sista året har jag varit uppe i ca 4 flaskor vin per vecka och då på 4 dgr/vecka så jag har ändå varit berusad varje gg. Och bara insikten att man får kämpa så för att sluta är en ögonöppnare. Jag har bestämt mig för att sluta helt, vet inte hur länge men jag tror knappt att jag har karaktär "jämt" men hoppas ändå på väldigt länge. Idag är tyvärr en lite tuffare dag, har diffus ångest som skulle dämpas fint med vin men jag dricker the och ramlösa här, och har gått i en och en halv timme ute i solen. Önskar dig kraft och beslutsamhet att nu avstå helt från alkohol! Så länge som det behövs helt enkelt!

Så härligt det låter och tror du klarar dina utmaningar du låter så stark.
Mitt förhållande är inte bra, men är inga stora bråk utan mer tyst, men bestämt att låta allt vara så ett tag och försöka jobba med mig själv.
Sen är det inte lätt att han dricker för mycket, men han är oftast borta på vardagarna så hinner hämta styrka då till helgen.
Kommer säkert att reta mig på honom ibland men skall försöka se att nu är mitt problem det viktigaste och stå för mitt val.