Senaste kommentarerna i forumet

Har väl inte gått helt bra denna veckan, söp mig till en bakfylla i Onsdags. Skulle ut me hunden men blev yr så fick gå o lägga mig igen på morgonen så hunden kissade inne för första gången på 3 veckor. Sen drack jag 3 öl på fredag me. Kännt sug nu 2 dagar i rad, men inte druckit nåt, känner att kroppen varken behöver eller vill det. Ska lägga in ett träningspass till i veckan hade ja tänkt då jag har en tatuering på g och bara dricka på fredagar så ja får max effekt av träningen.

Ta hand om er kära forum vänner!

Livet är ingen rak väg, den är full av kurvor och backar som går upp och ner. Ibland blåser vinden i håret och det känns lätt ibland är det tungt så in i h...vete. Men jag vet att hur svår vägen än är det jag som valt den. Jag väljer mina vägar själv. Det är en tröst i det tycker jag. :)
Sisyfos, hoppas du oxå har det bra!

Ring imorgon o säg JA!! Du klarar det. Det kommer bli skönt. Vi får peppa varandra. De kanske kan luska fram en lägenhet som det är tidigare inflytt på om du berättar varför. Själv ska jag på 4 visningar den här veckan. En av dem har inflytt 1/3 håller tummarna att de 3 innan mig tackar nej.
Tänker på dig imorgon!

Ja den nykterheten varade till sönd em. Då är han arg. Säger idiotsaker framför barnen och är skitförbannad. Jag frågde om han förstår varför jag vill flytta. Han säger att han inte kommer stå ivägen för min lycka om jag inte vill ha honom längre. Tårarna sprutar i kombination med kommentarer. Jag betyder ingenting för honom längre. Han är mkt bättre med barnen. De är tryggare med honom osv.
Jag känner mig så elak. Han har ingen familj i närheten.
Känns ändå som rätt beslut. Förhoppningsvis lugnar han sig så vi kan lösa saker utan för mkt strul.
En dag i taget!!

Bollan, nån slags glöd och förhoppning finns det allt i dig. Du har tagit steget och skrivit här! Välkommen till en mycket bra början på något nytt.
Kram orka

Tack för ditt fina inlägg hos mig. Blir så glad av att läsa allt det du skriver. Du betyder verkligen jättemycket för mig!

Ha en fin kväll vännen <3

Tar också din varning på absolut största allvar. Tack - igen - för att du delar med dig. Genom att dela hjälper du både dig själv och andra.

Och du - shit vad modigt du är!! Att gå ut helt öppet är så otroligt starkt och bra! Vilket föredöme du är för oss alla!!!!!

Kram

Tack vännen. Det var fint skrivet i min tråd. <3

Du, du kommer att klara att berätta. Man behöver ju inte säga precis allt, men lagom, eller hur?

Puss och kram

Grattis till alla dagarna! Bra jobbat! :-D

Härligt också att middagen gick bra och blev lyckad. Det är alltid bra att ha många sådana tillfällen i ryggsäcken.

Puss & kram

Jojje du har obehagliga och skrämmande symtom och det låter som att du har erfarenhet av det sen tidigare. Abstinens är oerhört stressande för kropp och hjärna och att stå ut eller rida ut stormen kan få konsekvenser. Ofta börjar abstinenssymtom bli tydliga inom första dygnet av alkoholfrihet eller minskat intag.

Jag skriver samma text här som finns i vårt faktablad:

Om du upplever starka skakningar – du kan inte hålla ett fullt glas utan att spilla, kraftiga svettningar och värmekänslor, kräkningskänslor efter varje gång du ätit, brist på aptit eller rädsla för att äta, förvirring – du förlorar till exempel tidsuppfattningen eller har svårt att uppfatta var du är, hallucinationer – du hör, ser eller känner saker som inte finns där är det mycket viktigt att du kontaktar akut vård. Ring 112 eller ta hjälp att komma till akutsjukvård.

Även om du inte druckit stora mängder alkohol kan du få abstinensbesvär när du skär ner. Oro, skakiga händer, svettningar eller sömnsvårigheter, till exempel. Symptomen är obekväma, men varar inte särskilt länge och är inte värre än en influensa. Kanske undrar du om det finns något du kan göra själv för att lindra dina besvär? Du behöver lugn, sömn och bra mat just nu, det är också bra om du har någon som kan vara med dig eller stötta på annat sätt.

Oavsett vilka symtom du har så är vårt generella råd när det gäller olika abstinensbesvär att kontakta sjukvården. De kan ge rätt typ av hjälp så att du får bäst skydd mot stressen som abstinensen orsakar i kroppen och hjärnan, och att du slipper lida i onödan. Det är ofta tufft nog att ändra sina alkoholvanor.

Abstinensbehandling sker oftast i öppenvård (inom t ex beroendevården eller psykiatrin). Du får läkemedel som lindrar besvären och möjliggör sömn. Obehandlad abstinens stressar hjärnan och ökar risken för besvärligare abstinens vid återfall. Läkemedel hjälper alltså både i stunden och förebyggande. Tidigare abstinens, hög och långvarig konsumtion av alkohol samt intag av lugngivande och sömngivande tabletter är riskfaktorer för att du ska drabbas av svårare och direkt skadlig abstinens.

Fint att ha dig här Jojje. Du är på väg nu!

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej vänner,
Tillbaka efter en veckas semester med gästerna. Lika bra att få ur mig det direkt men jag har helt brutit mina regler.., inte någon katastrof men inte som jag tänk och vill. Så var det med det, lätt som en plätt att falla tillbaka i gamla mönster alltså. Känslan Eulalia.., ja det har nog varit att "jag kan hantera det, det är inte så farligt..." Mitt drickande tidigare har ju inte varit att jag hällt i mig enorma mängder, utan mer problemet att dricka slentrianmässigt och alldeles för ofta. Man blir ju tätt avtrubbad, även om det "bara" är några glas när det blir en rutin...
Just nu för jag ett inte krig med mig själv. Jag vet ju vad jag vill och kanske det är dags att klippa helt.
Tack för att ni finns!
Jag kommer tillbaka.

Jag har ju aldrig varit full på skolan så att eleverna sett detta. Kanske inte sparkar en lärare eftersom man inte får tag på några

Mest orolig för jobbet. Vi har samtal på måndag kl 8 med chef och pc. Kollat lite på kommunens alkoholpolicy. Nu blir det varning och kontrakt. Kontrakt skrev jag förra gången men då på 12-stegsmetoden.

Tror som du Orka, att de flesta härinne har goda intentioner.
Hoppas det går bra för dig och att det börjar falla på plats litegrann.
Kramar!

När jag pratade med läkaren så och även sköterskan på psyk att jag borde berätta för ALLA vad jag har för problem. De trodde nämligen att jag håller det inom mig så blir bördan för stor. Så jag lade ut en blänkare på FB på läkarens inrådan. Har fått bra respons från både elever och personal. Skrev att jag haft alkoholism i släkten och att jag kanske trillar dit också. Det kändes jobbigt men ändå bra. Jag jobbade i fredags och det gick bra. Frågade eleverna lite vad de tyckte men de sa inte så mycket mer än bra och dåligt. Så nu vet ALLA men jag skrev att jag är samma människa med samma värderingar som innan men har en sjukdom.

Detta är ett forum. Här ska finnas utrymme för tankar och berättelser som erbjuds på ett respektfullt sett. Det ni erbjuder är ofta till hjälp för någon annan. Det finns skäl till att man, som ni alla gör, väljer att kommunicera och dela med er via ett anonymt forum. Det finns många mötesplaster. Det finns arenor där man kan mötas i person.

Forumet har såväl begränsningar som möjligheter. Vi önskar ta ta vara på det. Ett skäl till att man väljer ett forum är just att man kan välja att jobba med något specifikt och dela det man vill utan att visa upp hela sitt vara. Det kan vara ett sätt att någorlunda tryggt röra om i sin egen gryta. Andras grytor bör vi lämna ifred alternativt erbjuda ett förslag på en krydda. Med omtanke om den andres väl.

Vi hoppas att inlägg framöver visar respekt och ödmjukhet inför det ni väljer att svara på. Vi är stolta över den oskrivna regel som vuxit fram och följts här inne som inneburit att den egna åsikten, tanken, erfarenheten är ett erbjudande till andra.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Ja nu är jag hemma. Livrädd för poliskontroll hela vägen.
Mår väldigt konstigt. Känner mig totalt slut..sliten sönder. Spänd och stressad och har krypningar i hela kroppen och jag är så arg på mig själv.. Jag skulle ju skriva 14 dagar som a-fri idag.
Du har rätt när man väl sitter där med sitt glas tror man att man inte kommer att må dåligt dagen efter. Trots att man gör det varje gång....Fick veta saker igår som trasar sönder mig och det var också det som gav mig anledningen till att dricka igår. Nu har jag mycket att fundera på och så står jag ånyo på ruta ett.
Hoppas att du mår bra idag.
Kram ???

Vad bra jobbat, tror du fixar 100 dagar till utan problem ?

Har alltid haft lätt att fastna i beroende! Cigaretter, nikotintuggummin! Skillnaden är att jag förut var mer kämpe än nu! Känns som jag bara ger upp! Förr kunde jag bestämma mig för att göra något för att sedan genomföra! Jag vill inte ta till alkohol för att må bra! Tar gärna emot råd hur man gör!

När jag kom hem från utlandssemestern svettades jag som ett as under nätterna och sov otroligt oroligt. Svettades även på dagtid. Tog typ 2 dygn, Inte värt det. Mannen kommenterade att jag var varm som ett element på natten.
Bara så att jag inte glömmer det.

Kram Studenten

Så länge höll uppehållet. Förra helgen bröts det. Ingens fel, kan inte lägga skulden på någon annan.
Känner mig allmänt väldigt ledsen o låg. Mycket pga tankar om framtiden. Särbon vill ju flytta till Sydeuropa och bo där halva året när han går i pension om några år. Detta kommer upp med jämna mellanrum och tanken på att vi inte kommer att ha en gemensam framtid suger all must ur mig. Jag vill inte leva som särbo resten av mitt liv. Jag vill inte betyda mindre än varma plusgrader under vinterhalvåret. Jag sliter som det är med ekonomin och orken för att träffas på helgerna. För vad??? För att vi ska ses ännu mer sällan om några år...

Hurra för dig Leverjag. Det är något speciellt med talet 100, så himla stort mycket och länge. Du har kommit en lång bit på den nyktra vägen. Du har också beskrivit så naket i din tråd om alla gropar, uppförsbackar och nedförsbackar. Du låter oss andra känna igen oss, eller inte, i det du berättar.
Hejja dig!

Tack för svar!
Jag har varit ute och gått två promenader. (Med hund)
Vill inte träffa folk när jag ser så sliten ut och svettas som en gris. Haha. Tog en varm dusch och satte mig på golvet och bara grät. En del av ångesten försvann då. Jävla skit alkohol och dumma brudjävel.

Har alltid haft ångest sen jag va mkt liten. Vart värre då jag gjorde en hjärtoperation när jag va 17.
Har gått till olika läkare pga ångest. Fick anti Depp. Hjälper ibland men absolut inte tillsammans med alkohol. Skönt att bara få skriva av sig. ?

Japp, där är lektionerna. Dom finns även i denna länk:

https://www.youtube.com/watch?v=Mz0e9LrOsyk&list=PLgkc99yZePcBLH5IS0ppH…

Söndagar är svårast.
Tur att jag bor i Sverige, tur att systemet är stängt.
Så många borde....allt jag inte gjort under helgen, framförallt jobbmässigt, allt trist och tungt jag skulle städat bort från skrivbordet.
Allt som inte blev.
Har dessutom gått igenom gamla lådor med brev, foton, anteckningar och fått sjukt mycket ångest av det också. Ser vad jag skrev om barnens pappa innan vi fick barn och funderar över om jag inte pratade med någon annan människa då överhuvudtaget ? Hur kunde jag stanna hos någon som behandlade mig så illa ? Detta att jag stannade och dessutom skaffade barn med en total psykopat kommer för alltid vara min outsinliga källa för självförakt. Han är borta ur mitt liv sen lång tid men han kommer för alltid vara pappa till mina barn och det är illa nog.