Senaste kommentarerna i forumet

Jag blir så glad av att läsa det du skriver och att det går bra för dig. Det är en fantastiks känsla när ens rätta jag börjar "kika fram". Det är som att hitta hem tycker jag. Smart att du "säkrar" osäkra situationer och tar hjälp av den/dom du litar på. Du verkar ha hittat verktyg som fungerar för dig. Jag vill bara önska fortsatt lycka till! En sak är säkert, ett liv utan alkohol kan bara bli bättre!

Jag vet inte om du ser, det jag ser..
Att ditt barn redan HAR "medberoende-tendenser".. Hen, slätar över, "lirkar", försöker styra upp så inte onödiga olyckor händer och låtsas att vissa saker INTE gör hen ledsen.. (fast vi alla vet att det finns besvikelse under ytan)
Nej, att ta upp en diskussion, när han är berusad (eller när det finns alkohol kvar) är meningslöst!
Men ha det här i bakhuvudet, när det lugnat ner sig och du tycker att det är lugnt (och resonerar som så, att "det var nog inte så farligt")
Båda så undviker ni att "provocera".. Ni tar på er skulden, istället för att ställa er alkoholberoende till svars!
Bra att resten av släkt/syskon, börjar få upp ögonen för det ökade alkohol(miss)bruket!
Om ni tar ett snack gemensamt, så kanske det tar lite bättre.. Då kan han inte skylla på att det bara är du som "är överspänd"..
Kom ihåg, att vad det gäller barnen, så är det DITT ansvar, att se till att de slipper ta ett "vuxenansvar" för någonting som de i grund och botten inte kan förändra!

Tack LenaN för ditt inlägg i min tråd. Det värmer så gott! Höll på att missa det helt eftersom jag skrev ett eget ungefär samtidigt.
Leverjag önskar sig skratt inför det nya året och dina inlägg härinne är ofta så klockrena och ger ibland ett riktigt gott skratt. Och då känns det heller inte helt fel att höra till gruppen alkoholister... För så många varma, roliga, kloka, ärliga och även lyckade människor som finns härinne på forumet träffar jag sällan på samtidigt Irl. Där har vi fördelen med att ha tappat kontrollen över drickandet.
Önskar dig ett fantastiskt 2016!

Vilken prövning Zorro! Jag skulle känna mig lite övergiven om någon krävde av mig att "bara dricka lite grann" eller förvänta sig att man ska ställa upp och "sympatidricka". Ja, man får nog vara beredd på att möta olika reaktioner och förväntningar i sin omgivning. Viktigt är då, liksom du gjort, att INTE överge sig själv. Stor beundran för dig Zorro och jag önskar att dina närmaste tar dig på större allvar med ödmjukhet och respekt. Det är du väl värd.

Hoppas du hade ett roligt nyårsfirande i alla fall. Kram :)

Gott nytt år Raje! Visst, nu lämnar vi 2015 bakom oss men låt det också vara som en påminnelse om vad alkohol gjort med våra liv. Vi är värda så mycket mer, eller hur :)

Skönt att du verkar hämta dig!
A-fritt är inte så dumt ändå. Jag skäms inte ett dugg på bolaget längre. A-fritt gör mig lite stolt, känns moget på nåt vid. Köper i och för sig mest i vanliga affärer och det är så skönt att alltid kunna få tag på och att slippa bolagets öppettider. Prisskillnaderna på a-fritt är dock enorma mellan olika affärer och bolaget är absolut inte billigast.
Önskar dig ett gott nytt år!

Låter som en bra deal, att berika året med sådant som du mår bra utav. Jag hänger på :) Att dricka har för mig varit ett "måste", nu när det är lagt på hyllan, vill jag inte lägga på mig själv mer "måsten" utan vill njuta och unna mig mer av det jag EGENTLIGEN vill och behöver.
Gott nytt år och nykter fortsättning önskar jag dig med!

Kul att läsa, Mick!
Inte att du är sjuk, men att du njutit av dina intressen. Det är nog den vägen man ska gå gör att må bra ändå. Allt göra allt roligt som faktiskt försvinner med ett missbruk.
Krya på dig nu!

Hurra för dig Leverjag till dina massor av nyktra veckor. Hoppas och önskar dig fortsättning så!!!!
Kram och gott nyktert år :)

God morgon!
Blev en trevlig kväll. Glömde nyårslöftena, men har ju redan genomfört det viktigaste. Träning, viktminskning borde såklart genomföras under året, men känner ändå att 2016 ska bli ett år då jag gör saker som jag mår bra av och tycker är roligt utan måsten. Det kommer att inkludera träning eftersom jag tycker att det är kul.

Drack mycket måttligt igår. Dock lite bakis idag. Det var så här det köndes när toleransen inte hade satt allt ur spel. Vet att det inte kommer att bli en vana eller ovana mer. Känns lite konstigt att skriva så eftersom jag varit lite osäker tidigare, men jag vet nu att den här vägen kommer att funka.

Önskar alla er här på forumet en god, nykter fortsättning på det nya året.

Låter som du är på gång. Att reflektera kan göra ont, att bli medveten om sitt destruktiva drickande, men absolut nödvändigt tror jag. Försök hålla dig till det du lovar dig själv och se till att det är rimliga mål att uppnå. Det stärker självkänslan och förtroendet. Ett tankeknep jag lärt av Zorro är, sluta att försöka (sluta med A) utan GÖR. Lycka till nu!

Har försökt ligga lågt, han har varit trevlig men druckit mycket. Igår skulle han tända raketer med ena barnet och hen tyckte att pappa var så vårdslös att hen hellre ville att de skulle skjuta nån annan dag. Såg hur besviken hen var men skyllde på dåligt väder (det blåser här) och jag inser att det här är helt ohållbart. Igår drack han en flaska vin och fyra starköl från kl 18-23.30. Nu finns det två vinflaskor kvar och jag tror inte han kommer att dricka ikväll, men om han gör det så är det bara bra. Jag pratar numer helt öppet med min svägerska om hans intag och det finns ännu mer för oss att gå på. Hans bröder ska ta och prata med honom i veckan. Både jag och yngsta barnet längtar efter det för vi orkar inte med det här. Börjar se tecken på medberoende hos barnet med. Vet var pappa är, vet hur mycket han dricker, försöker att undvika olyckor som han ställer till med och igår tänkte hen gå och lägga sig tidigare än tolvslaget för att det skulle bli lugnare här och pappa inte öppna mer öl. Men ingen ilska eller aggression än så länge och det är bra men det beror mest på att jag inte sagt ifrån. Har inte haft en enda åsikt om hans intag.

Hej Jackofhearts! Jag är med på färden :)

Gott nytt nyktert år på er. Tack Zorro och Leverjag att ni skrivit på min tråd, har tänkt att skriva men hittade inte igen den, hm! Jorå, det går fortsatt väldigt bra. Tankar kring alkohol avtar i min vardag. Annandagen var jag på pub med kompisar och sedan gick vi på bandymatch på zinken. En kompis frågade varför jag tog bilen denna dag och jag svarade " numer är jag försiktig med alkohol, mår bättre utan och jag är en person som blir beroende" (en sanning med modifikation, men ändå :) Hon och jag gick sedan armkrok, mellan puben och zinken sjungandes hammarbysånger. Hon lullig, jag nykter. Jag kände mig så OERHÖRT accepterad, kände SAMVARO vilket är just några av de känslor jag försökt känna/ersätta med hjälp av A. JAG VET, att om jag hade druckit denna kväll så hade sällskapet och matchen kommit i skymundan, längtan efter mer alkohol hade överröstat allt. Många gånger, särskilt på mornarna överraskas jag av tankar/känslor som "jag SLIPPER dricka"..åh vilken befrielse!!

Hoppas att ni fortsätter vara snälla mot er själva och att ni "tar er själva" både på allvar men också en stor portion humor.
Även jag erkänner er som mina vänner och följer er här och i mina tankar.
Goa kramar!

Nyktert 2016.

har jag läst mer regelbundet och aktivt här på forum. Skrivit! Och fått respons. Tack! Även om jag inte 'känner' er som är forumaktiva nu lika väl som 'min' generation så blir jag berörd av det ni delar. En del är dock mitt långvariga sällskap här och det är härligt och tryggt, som med gamla, goda vänner. Min känsla är att här pågår äkta samtal om det som faktiskt är viktigt i livet. Till det hör frågan om anonymiteten här. Jag fattade efter ett tag hur himla bra det är att inte veta så mycket om det 'yttre' bakom våra identitet här. 'Vanliga' bekantskaper inleds ju ofta med vad vi heter, vad vi jobbar med, var vi bor och vad vi ägnar oss på fritiden. Ofta skapar det en föreställning där man positionerar sig till varandra och gör nån bestämning om man är 'bättre' eller 'sämre' .... Ha ha, Solsidan har verkligen fångat mycket av det här som jag försöker beskriva.

Den här friheten från yttre ramar och föreställningar har jag ockå upplevt på AAs och Al-Anons landsmöten. I de sammanhangen har jag konfronterats med mina egna fördomar när mänskor delat från hjärtat på ett sätt jag inte kunnat föreställa utifrån deras ytte. Det har gällt både mycket eleganta personer och MC-killar som jag i vanliga fall (nästan automatiskt tror jag) tänkt att jag inte har något gemensamt med. Och så börjar de tala... om det som livet är fyllt av, här och nu .... och jag hör en 'syster' eller 'bror' som delar livserfarenheter, ångest, våndor, hopp och glädje som också är mina.

Så har vi det också här, vi för samtal, dialoger, som börjar inifrån. Många av oss delar sånt vi inte talat högt om med någon annan. Då kan det vara bra att inte behöva förhålla sig till en yta som kanske skulle ställa sig emellan. Detta alldeles frånsett tryggheten i att vara anonym som är så viktig! Under de år jag var som mest aktiv var anonymiteten absolut avgörande.

Efter en glad och okomplicerad nyårsafton med god mat och dryck i trevligt sällskap vill jag önska alla forumvännen god fortsättning på det nya året! Vi närmar oss en situation där alkoholen är en icke-fråga i samvaron med vänner. En alldeles underbar frihet!

Allt det bästa till er alla! / mt

och Gott Nytt År! Så bra att din man varit nykter 3,5 månad och klarat av utmaningar när han blivit bjude på alkohol. Det är en bra början! Samtidigt är det bara en början och precis som du själv skriver är det 'en del kvar'. Han visar att han har viljan, så som jag förstår det utifrån vad du skriver. Kom ihåg att ansvaret för hans nykterhet är hans och inte ditt! Bra ändå, tycker jag, att du solidariskt inte dricker hemma om det känns ok för din del. Om det finns olika åsikter, det viktiga är ändå att nykterheten är hans eget val och ansvar.

Vad gäller de vuxna barnen förstår jag så väl att det känns ledsamt och problematiskt. Ändå kan jag inte säga annat än att även de måste göra sina egna val. Och deras val grundar sig i deras erfarenheter och deras värderingar - vad som är viktigt för dem. De kanske behöver mer tid för att återfå förtroendet.? Om de ens har haft förtroende för honom? Om jag förstår rätt handlar det om dina barn från en tidigare relation? Oberoende, det är en annan relation mellan vuxna barn och föräldrar/föräldrars sambon än i en kärleks-/parrelation.

Jobba på att bli klar över vad som är viktigt för dig, i ditt liv! De vuxna omkring dig, även fastän det är dina nära och kära, måste göra sina egna val och ta ansvar för sina liv. Det låter kanske enkelt men så är det ingalunda. Det är ett (livs?)långt arbete, i synnerhet i relationer som 'drabbats' av separationer och missbruk.

Jag önskar dig ett riktigt Gott Nytt År där du gör val som är de rätta för dig! / mt

Känner att jag behöver skriva ännu en gång på detta forum/min man har nu varit nykter 3,5 mån. Faktiskt klarat av de värsta ställen han blir bjuden på alkohol men stått emot. Även jag har avstått helt i hemmet/ druckit i gång två glas vin med arbetskamrater., det var ok för honom. Det är en del steg kvar självklart och arbetet för honom är ju hela livet till att bli nykterist. Han är inte förändrad på nått vis blivit mer lik den personlighet jag föll för. Däremot får jag kämpa för den äldsta förlåter honom inte kom hem när han inte var hemma sånt känns/samtidigt lite barnsligt. Min son ska gifta sej å skaffa barn utan att träffa honom .hur ska det gå till min sambo å jag har bott ihop i tio år/åren blir fler. Förstår min son men samtidigt ser han väl att jag mår bra/nån som har råd hur hjälpa till över gränserna står mitt i/ ingen viker samtidigt är min sambo nykter då är väl iingenting ett problem??? Kram annher01

Ja BB, Berra Butt skulle det kunna vara, Butt för att man ständigt är butter, eller ett arsel, nejdå så illa är det inte.

Jaha, så var det ett nytt år igen 2016:e i vår tideräkning, kan bara hoppas att det blir till det bättre.
Det hände för mycket jobbiga saker under 2015 som jag inte vill uppleva igen, inte bara ett utan två mord där jag kände både offret och gärningsmannen i det andra fallet, det tär på alla existensiella värderingar.
Men nu blidkar vi framåt och försöker lägga det till handlingarna, ja inte mina utan andras.

Nyåret, tja hur blev det då?
Precis som jag hade hoppats på, lugnt och fridfullt med samma umgänge som de senaste 10-15 åren.
Vi åt samma mat, på samma plats, men valde att tagga ner förväntningarna med något så trivialt som Bingolotto.
Enda skillnaden är att barnen numera inte är just barn längre utan ungdomar, allt ifrån nyutslagna upploppande finnnyllen till förvärvsarbetande personer med återupptagna högskoleutbildningar, jo det är trångt i soffan.
Och vi vuxna har allt mer problem med att sitta ner för länge utan att ena eller andra skinkan somnar med ett frenetiskt och enerverande pickande i huden när blodet åter börjar flöda i våra tilltäppta blodkärl.

Alkoholmängden är bara bråkdelar av vad den tidigare var, hälften alkoholfri skumpa, en flaska rött, några groggar och ett par öl.
2/3 delar av dryckerna var åtminstone utan alkohol, åtta personer under åtta timmar!
Ingen fest?, nja man skulle kunna omvärdera det och säga att vi valde alla att ha en hög närvaro istället.
Lugnt och delvis djupa respektfulla samtal där alla fick komma till tals, tankar om året som gått och det som komma skall.
Grevinnan och betjänten är lika helig som Kalle på julafton, barnen skrattar högst för de ser andra saker såsom tajming och språket.

I grannhuset här bredvid har de en 20årsfest, många fulla ungdomar som kommer att ha en rejäl huvudvärk i morgon.
De är väl värda att få festa tycker jag, och väl värda att få må taskigt i morgon också, de är ju bara i början på sitt vuxenliv.
Det dunkar av musik genom fönstret vi har på glänt i sovrummet, och der skrålas lite ute på gatan, men vi kan inte klaga, det festas inte så hårt i vårat grannskap längre. Ett ganska så sömnigt område med många gamla boende i.
Det livar upp när det annars är till 99.9% är helt tyst i området, bara någon moppe med dålig ljuddämpare som brallar igenom vårat område ett par gånger i veckan.

De var däremot helt livsfarliga då vi skulle skjuta av nyårsraketerna, höll dem i handen när de flög iväg, kastade smällare på varandra så att glöden smälte hål i deras jackor, fick ett knallskott bara ett par meter ifrån mig så det tjuter i vänster öra fortfarande.
Vi fick låta dem smälla av allt sitt först, så kunde vi med de lite yngre barnen sedan få tillgång av avfyrningplatsen.
Men det gick inte heller så bra, yngsta grabben fick sitt raketrör att välta så den sprutade ut sina kaskader mot husen så det sprätte gnistregn under takpannorna, då gav han faktiskt upp, han blev nog lite rädd och vi med för den delen.

Körde hem vår gästande familj när de blev lite trötta i ögat, en tjänst som JAG erbjöd dem och inte avkrävdes, kändes bra.
Frugan och jag är samspelta och är duktiga på att röja av ordentligt innan läggdags, matar diskmaskinen med gammal disk så att det inte ser ut som en svinstia på morgonen, någonting som vi har vant oss vid, att slippa se denna hemska syn varje morgon efter ett party.
Jo vi slipper ju torka spyor, sopa glasskärvor och försöka laga sådant som gått sönder kvällen innan, det är ju en tid som tillhör det förgångna, eller så har vi bara blivit äldre och förnuftiga och kanske...kanske lite tråkigare...

Men handen på hjärtat, vad känns egentligen bättre?

Jag är nog den som sträcker upp handen i luften och vågar påstå att det här lugnare livet är mer hållbart i längden.
Just nu skriker våra grannars gäster på gatan åt varandra en dispyt orsakad av alkoholen, klockan är nu fyra på morgonen.
Inte förvånad...
Jag ligger lugnt och fridfullt i min säng, kan stänga fönstret om det stör, jag vaknar utan ångest i morgon utvilad.

Tråkig?, nja mer vis av en lång erfarenhet med alkoholen, jag slutar aldrig att förvånas över att andra ständigt förvånas av den.
Vi lär oss av våra erfarenheter, men med alkoholen så verkar det slå fullständigt slint i maskineriet, om och om igen.
Jag är inte längre en del av fyllan, men betraktar den ifrån sidan, ofrivilligt men tålmodigt.

Ett nytt år av betraktelser, kommer vi att få se någon liten, liten förändring tro?

Berra

Ok. Nyårs kväll ändå. Inte helt plakat. Halv full när vi la oss. Försöker att inte ha full koll men svårt. Blir ändå arg på honom att jag ska gå runt å må dåligt för utifall. Är helt känslomässigt slut. Undrar ändå om det är värt det. Kram ?

Härligt med,så klarsynt inlägg strax före tolvslaget! Gott nytt år förresten!
Nyårsafton firas med all säkerhet bäst utan alkohol! Då kan man hantera besvikelser och annat ur ett nykterist perspektiv. Det är en laddad kväll som väcker minnen och känslor. Ur ett nyktert perspektiv är det hanterbart, själv är jag halvnykter och full av självömkan. Men låter det stanna där. Ska skynda till sängs innan 12-SLAGET. Låter kanske sorgligt...Men vore ännu sorgligare om jag fortsatte att dricka vin i min ensamhet. Där har jag satt min gräns ikväll, årets sista dag. Nästa år ska jag ta nya beslut. Gott nytt År! Följ din egen väg!

Hej! Det är faktiskt sant! Du har fått en insikt som kommer Att bära dej in i en hållbar framtid! Ta emot allt stöd som erbjuds. Sömntabletter behöver inte vara beroendeframkallande. det finns tex, Propavan som inte är det. Släpp kontrollen och ta emot det som erbjuds dej. Det är trots allt professionella sol står till tjänst för att hjälpa,dej. Vilken styrka du har som berättar både för ditt ex. Och för vården. Du kommer att få en fin framtid om du håller fast vid din ärlighet och tar emot det stöd som du behöver! Allt gott önskar jag dej!

Vad gör nyktra människor en nyårsafton? Ja, det kan jag tala om.. Jag är såpass gammal, så jag har varit med om både fulla och nyktra nyårsaftnar.. (just nu nykter för att det är skönt och lugnt och jag inte känner för att dricka något, så enkelt är det!)
De festar loss, precis som alla andra, fast utan alkohol! När de andra fått tillräckligt mycket i sig, är det ingen annan som vet vad du dricker och du inte annonserar det..
Min favorit på fester var "Gin & tonic" fast utan gin! Enbart tonic i glaset och det funkade jättebra. Idag finns dessutom massor av alkoholfria alternativ att välja på.
Nackdelen var väl att man som nykter, istället tyckte att de andra blev as-larviga och jobbiga när de blev packade ;-)
Killar som skulle "boxas" och tjejer som blev gråtande dramaqueens på toaletten.. Folk som spydde bakom möbler och blev utslängda för de var för berusade.. (själv blev man den som fick ta hand om och trösta..)
Nej, rädslan för nyktra människor tror jag kommer av, att man någonstans är medveten om hur larvig man är på fyllan och att man knappast är den smartaste som går i ett par skor, oavsett genus..
Så stå på er! Det är inte konstigare att vara nykter, än att som skaldjursallergiker tacka nej till skaldjurscocktailen på krogen. Tycker era vänner att ni är konstiga, så är det i själva verket tvärtom! De är inga "vänner" och dessutom jättekonstiga i sin egen osäkerhet!
Stor nyårskram!

Ni skulle bara veta.... Här sitter jag halvnykter med två snarkande katter och en sovande gubbe! Eller...hm...en katt tvättar den andre. Men jag tvättar inte min gubbe. Han blev trött och gick till sängs...På nyårsafton! Va? Jag sitter här och fattar 0. Jaja, han var hyfsat halvnykter. Jag med. Jag får väl roa mej med att titta på mina goa katter....hahahaha...
Såhär nykter har jag inte varit på en nyårsafton på evigheter! Men jag känner mej så himla ensam....Ska ändå inte fortsätta en egen sorgef
est såhär innan 12-SLAGET. Det här är en kväll som alla andra, eller hur?Igenting att hetsa upp sej inför....Att man sitter här ensam i soffan.
Ingen självömkan tack!
Alltså vilken prövningens Timma! Fler som kämpar just nu?

Mycket bra att du är här, hjälp och stöd behöver vi alla som fightas med A djävulen och då är detta bästa platsen att skriva och läsa på.
" Det svåra är inte att sluta, det svåra är att inte börja igen " detta är ett av mina favorit citat som jag länge funderat på, verkligen tänkvärt.
Minns förr i tiden när jag bestämde mig för att sluta röka, och slutade gjorde jag massor av gånger, men började lika många gånger igen, dock rökfri numera.

Riktigt knepigt detta hur A djävulen lurar oss, som just nu ligger jag på soffan och är sjuk, förkyld som tusan och eländig, så resten av familjen fick gå på nyårsfest själva, och när jag ligger här på nyårsafton själv så snurrar tankarna mycket kring alkohol, trots att jag är sjuk så vill hjärnan ha sig ett järn.

Sista tiden drack jag mycket ensam, så gamla rutiner sitter i och det tar tid att få andra vanor men det går, det är inte lätt men det går.
Känns faktiskt ganska jobbigt nu, nyår och allt, suget kommer och går.

Stå på dig Freddie, 2016 ska bli ett bra år för oss.

Mick/