Senaste kommentarerna i forumet

Ganska lugnt här på forumet. Jag läser allt men tänkte även ge en kort uppdatering så ni vet att jag är kvar ;)

Kämpar på. Det är en kamp! Upp o ner, mest ner :( Fattar det inte för viljan finns. Den finns men trots det KAN jag inte låta bli! Förstår det inte. nu senast haft ett uppehåll på 1 v, tog 2 antabus tabletter för att verkligen vara säker på att ej kunna "välja" att dricka. Gick bra, somnar nöjd och naturligt trött. Känns som att det är så här det ska vara (om än lite tråkigt).
Så kommer helgen, maken köper hem lite vin (han vet ju ej vidden av mina problem och är själv "normaldrickare"). Tackar nej till vin på fredagen, tänker att ETT glas säkert funkar på lördagen och är tillbaks till mina gamla vanor (kolla barskåp, vilja köpa vin till garderoben så jag kan dricka så mkt jag vill) på söndagen.
Åh vad TRÖTT jag är på detta! Så obeskrivligt utmattande trött!

Tar nya tag igen såklart. Ger inte upp, måste gå! SKA gå!

Kram

Jag har hämtat de sista sakerna i vårt hus. Sambon skulle ha varit hemma, men var inte det (skönt!). Kändes som att åka hem, fast inte alls hem... Låter svamligt kanske, men det är ju mitt hem, fast det inte alls är det. Det har varit mitt hem i flera år, och ändå inte. Jag har försökt att fylla det och göra det till vårt, men det har aldrig varit mitt. Jag har haft fullt upp med att göra praktiska, bra lösningar, för att ytan ska vara fin, och nu i efterhand ser jag att det var mitt sätt att dölja allt det hemska, fula, dåliga... Det är vårt på ytan, men samtidigt inte alls.
Och när jag skulle åka så kom vår katt. Hon ville inte lämna min sida, hon hoppade upp i knät och var så kelig och mina tårar bara rann. Jag kunde inte bara lämna henne, utan jag satt där på marken, och ville bara stanna där med henne för evigt... Jag klappade, strök och höll henne. Och helst ville jag bara vrida tillbaka tiden, ta bort allt lidande, ta bort alla hårda ord, ta bort all sorg, all smärta... Och jag önskar att jag hade tagit mig tiden att kela med henne mer, att jag hade valt det före att försöka polera vår fula fasad. Åh, vad jag önskar att jag hade lagt tiden på henne, på det som betyder något. Jag har liksom knappt hunnit kela med henne innan - det har alltid varit mycket att plocka undan, städa, handla, laga mat osv osv, men nu har jag plötsligt fått mycket mer tid när jag inte behöver vara som två vuxna och nu känner jag ju att jag hade haft tiden att rå om henne, åh, ajajaj.
Jag tror att det kan ha varit sista gången jag såg henne, och det svider i hela hjärtat, det gör så ont, så ont. Och jag försöker stanna i känslan "så här ledsen är jag nu, det är inget farligt", men just nu gör det sååå ont och jag vill bara ha henne hos mig.

Tack sorgsen, för dina ord. Ja, jag behöver inse på riktigt att jag inte kan påverka, jag behöver inte påverka, jag kan invänta och känna att rätt beslut kommer till mig, om jag bara inte stressar. Jag försöker fokusera, men livslusten är inte tillräckligt stark idag... Känns mest som sorg alltihop - här sitter jag, ensam och med två guldkorn, men ändock ledsen, de fina stunderna är borta, det gör ont och jag är rädd att jag aldrig ska få ha det bra, tänk om det är jag som är så himla bestämd, så envis och så galen att jag inte kan leva med någon? Tänk om det är jag som hela tiden varit orsaken till att det blivit som det blivit? Jag vet att jag är bestämd, att jag vill ha koll /kontroll, att jag kan vara negativ...

Näe, om detta bara hade en ände...

Gillar dina inlägg!!!
/k

som (kanske) begynte söndagkväll... i vart fall var den tydlig på annandagens eftermiddag. Mullegubben somnar tidigt, vi är båda lite ledsna. Idag har vi talat lite om det, hur vi båda (går nog f-n inte att reda ut var det började och tack och lov kan vi numera låta bli att försöka:) går in i gamla mönster ... och riskerar fastna där som i ett spindelnät. Någon frågade nyligen om torrfylla och mina tankar gick en sväng till det... gamla tankemönster i neråtgående spiral... Men sen när vi sett det och sagt det... så är det utsagt och punkterat. Vi är tillbaka i en sund tillsammansvaro. Ikväll har han AA-möte - arbetsmöte skulle det vara med planering av ett och annat. Jag är "fri" igen, befriad ur nätets fångenskap, energiläckaget har upphört och jag känner mig hel. / mt

- det är så stilla här på forumet nu - beror mest på att hela forumet är under ombyggnad (ja, det är så). Kan du tänka dig att gå på AA-möte? Många har hjälp av det. Du kan också kontakta Alkoholhjälpen - det finns kontaktvägar på första sidan här.

Hoppas nån mer skriver till dig - jag är från medberoendesidan och har inte egen erfarenhet av din situation. Jag kan tipsa dig om en facebooksida också: Sök på Alkoholist, jag? så hittar du den. Lycka till! / mt

Det låter som att du är riktigt trött och ledsen...

Hur långa uppehåll har du klarat av? Har det bara blivit värre?

Kanske du kunde fundera mer på att ta kontakt med någon att prata med alkoholterapeut eller läkare, vanlig psykolog eller nästan vem som helst bara för att få en början någonstans?!
Ibland klarar man ju inte allt själv tyvärr… Dessa personer har ju alla tystnadsplikt.

Trots att man oroar sig och helst vill slippa så är det ju sig själv man gör en tjänst genom att våga ta tag i problemet! Och du är viktig! :) Liksom dina barn!

Ta hand om dig!

Kram

Hoppas det är bra med dig.

Ja det är skrämmande när man märker hur personligheterna förändras på sammankomster utan alkohol när den som vanligtvis brukar babbla på sitter tyst. Många är det, som inte räknas som "alkoholister", men som använder alkohol som någon slags självmedicinering mot olika grader av sociala fobier.

Jag har själv slutat dricka helt på fester, tillfälligt eller för alltid, det får tiden utvisa. I början kände jag mig lite "naken" utan glaset och hinkade läsk och kaffe i samma takt som andra drack öl och blev helt kaffe-och sockertjackad på kuppen. Om man jämför mängden vätska blir det lätt absurt, t.ex. om någon drack 5 halvliters öl så drack jag alltså 2,5 liter läsk.

Det lustiga är att folk (inkl. jag själv) tyckte det var konstigt att trycka 2,5liter läsk men inte samma mängd öl. Och så tycker de att det är konstigt att de måste springa på toa hela tiden. "Man blir så kissnödig av öl".

Blev mycket om mycket och ingenting nu. Dags att springa till "jobbet".

Kram på dig!

underhållande, klok och välskriven text, Berra! Du har ett sätt att blanda allvar med humor på ett sätt som få klarar av. Du borde verkligen bli krönikör.

Kram på dig

på dig Berra! / mt

..mmm, låter kryptiskt, men det är inte ofta helgen tar slut på en Måndag.

En jättefin helg med fyra underbara dagar i strålande vårsol, det är sällan man är så optimistisk inför sommaren som just på vårkanten.
Har sparkat sönder snöhögen på gräsmattan som nästan minskat med 1/5 bara idag, under ligger den hårt sammanpackade snön som en betongklump och ömmande stortår minner om dess blotta existens, ajaj!

Igår grävde jag fram hojjen och grabbens moppe ur garaget, fyllde på luft i däcken, satte batterierna på laddning och kickade igång dem, den intorkade leran från sista körningen 2012 på skärmarnas insida släppte i sjok i takt med vibrationerna från motorn.
Spann loss några spår i gatans grus från vinterns sandbil, det kom ett moln ifrån den gråbeiga dammet.
Blodet började pulsera allt mer i ådrorna i händerna vartefter hastigheten ökade, jag hade glömt just den tjusningen av att känna vinden ta tag i håret och kasta mig helt handlöst och oskyddat ut i trafiken, glömde för en stund bort tid och rum och avverkade ett flertal kilometrar endast iförd jeans en t-shirt och ett par gympadojjor.
Kindkotorna, öronen samt händerna hade domnat bort av kylan, och underarmarna såg ut i huden som en frusen kyckling.

Nämenva'fangör'u?, tänkte jag, är du helt hänförd och tappar all rim och reson?
Ingen kruka och klädd som om du hyrt en Vespa i Grekland under värsta sommarmånaderna,
puttra nu hem med dina blåstela armar och ställ tillbaka hojjen under en vecka eller två.
Under färden hem passerade jag en isfläck så hal på gatan att jag förundrades HUR hade jag passerat den första gången i säkert 5 gånger så hög hastighet, utan att ha sett den..

Lite moloket satte jag mig på farstukvisten och kände hur det började dunka i öronen och kindkotorna nu när blodet åter började cirkulerar i dessa områden, det gjorde jädrans ont...

Nu började jag se symboliken med alkoholen, den gör precis på samma sätt...
Lite fegt testar man en en grej man inte har prövat på jättelänge, man kickar igång...
Känner lite försiktigt hur det är, och omedelbart låter man sig fångas av känslan,
en rivstart och sedan bär det iväg, hämningslöst och helt fartblind.
Efter en stunds vansinnesfärd återkommer man till verkligheten och börjar känna av biverkningarna,
det gör ont och man lugnar ner sig, försiktigt återkommer man till utgångspunkten.
På vägen tillbaka så ser man alla riskmoment man passerade med risk för lyte och men,
men under själva färden såg man aldrig riskerna utan ville bara ha mer...

Man kan lite hysteriskt skratta åt det och tänka, vilken j-vla tok man var,
men ser man det ur ett samhällskritiskt synvinkel så utsatte jag både andra och mig själv för en fara.

Nej det handlade inte om en fyllkörning, utan bara den risk man tar när man överhuvudtaget tar sin nästa fylla, man vet inte vad som händer när man triggar igång saker man inte har kontroll över.

Jag vet mycket väl hur jag sak framföra min motorcykel på ett säkert sätt, med en hög koncentration, följer vägmärken trafikregler och hastighetsbegränsningen, samt uppfyller kraven på skyddsutrustning.
Men om jag låter mig berusas av känslan att bryta alla dessa, så utgör jag en stor fara.
Nu händer det inte speciellt ofta, utan var en släng av vårruset.

Men när det gäller alkoholen så har jag inte alltid dessa spärrar, och hade jag haft samma beteende med hojjen så hade jag tvingats sälja den eller möjligen dött på kuppen.
Konstigt nog så förstår man logiken med motorcykeln, men inte med ens sätt att hantera alkoholen.
Det förbryllar mig, men jag lyckades sälja in det nya beteendet med att avyttra drickandet,
förtjänsten blev inte i några penningar utmätt, men ett mycket mer närvarande i mina egna känslor.
Det kan man inte köpa för pengar, men det kostar i en förändrad livskvalite't.
Det man trodde var viktigt visade sig inte alls vara någonting av vikt.

Berusningen av alkoholen visade sig bara vara en flykt ifrån...verkligheten.
Och när verkligheten blev verklighet, så visade sig att alkoholen bara hade ställt mig i skuggan av mig själv, jag frontade aldrig det som hände, på riktigt.

Nu är allt på riktigt, och det är min verklighet, och vet ni?, ibland gör det ont, på riktigt!

Om en halvtimme så tar en ny arbetsvecka sin början, min tid att sluta helgdrömma tar sin verklighet.
Men glad är väl jag för denna vecka, vi kunde ju stryka Måndagen i alla fall..

..och Tisdagen är ju en annandag, den också...

Puss på er, ni som fortfarande är "kvar" på forumet, jag vet att ni finns där,
känner er närvaro även om ni jobbar i det tysta, att tiga är inte alltid guld...

/Berra

fint att se dig här och jag håller med. Kram / mt

Oj vad tyst det är... Tomt... Inte en kotte på forumet..
Tomt till och med här hos oss!
Har förstått att det varit lite struligt, otrevligt och bråkigt i vissa delar av forumet, och jag tycker det är så synd att en eller ett par oroliga själar som ger utlopp för sin frustration på ett lite tokigt sätt skrämmer bort resten av oss... Speciellt nu i högtider, när ensamheten kan kännas extra tung...
Låt inte detta förstöra den viktiga funktion forumet har, och vi med det...
Hoppas att det bara är en tillfällig svacka, att allt är sagt, gjort och förlåtet och att vi snart är tillbaka i det varma omtänksamma som egentligen är vi!
Stora kramar!!
/k

att det är så pass tyst här nu...
Skriv här i alla fall kanske är det fler som vaknar som inte heller skriver av samma anledning..?
Och Du kommer att klara det! Du har ju fixat det innan också!
Så hoppas vi att nya forumet öppnar snart så att flera nya dyker upp här.

Kram

med olika inslag... goda samtal (mycket goda), svåra frågor, många gäster och mycket mat. Sol och kyligt väder. Födelsedagar och sommartid. Ser att forumet är nästan helt dött. Gör mig inget nu då jag har andra kontaktvägar. Synd, synd för dem som söker sig hit och inte får gensvar. / mt

Alkoholhjälpen ("första" sidan här) hittar du den här länken https://echange.rg1.se/ i den lila rutan
Lycka till! / mt

fan ska jag kunna sluta nu? Ingen är här och så känslan av två glas vin? Finns det något annat ställe på internet som har ett mer aktivt forum där man känner sig mer "tvungen" att rapportera in? Jag behöver det.

- intressanta och mycket värdefulla synpnkter! / mt

jag har skrivit tidigare om det där väldigt teoretiska, byråkratiska, politiskt korrekta sättet att halvera antalet beroende på. I ett nafs har man plockat bort en stor del alkisar och gjort dem till "missbrukare" och helt plötsligt så behöver inte kommuner, landsting eller staten lägga så mycket pengar på alkis-vård. Det räcker med att köra lite öppenvård och säga att man ska dra ner lite på drickandet.

Och simsalabin har man skjutit fram problemet en generation och dessutom förstört nuvarande generation av barn och anhöriga till alkoholister eftersom de inte är berättigade till hjälp när de är släkt med en "missbrukare". Och inte till en alkis där lagen idag säger att de ska ha hjälp.

Jag tycker det är så skrämmande att fiiiiint utbildade idioter ska få utrymme för sina synnerligen teoretiska amsagor där man inte ser/kan/flyr den kunskapen som vi "riktiga" alkisar har. Om jag kommer in på en mottagning (vilket jag ju själv varit med om "du har inte alkoholproblem du har familjeproblem")och där sitter en jubelåsna och säger att det räcker nog att du drar ner till ett glas om dagen (vilket hände en mamma till en vän till mig) "så går det nog bra".

NEJ !! Det går inte bra !!! Jag skjuter bara fram problemet och i bästa fall överlever jag och i sämsta fall super jag ihjäl mig med idiotens tröstande ord i öronen.

Jag har ingen som helst förståelse till varför man ska dela in beroendet i olika "klasser" ??? Lite alkis eller ?? Jämför "Lite gravid" ???!!!

Jag kan bara se en enda anledning : Samhället "spar" (vilket naturligtvis är fel, man skjuter fram kostnaden och den blir dubbelt så hög nästa generation) på behandlingar och vård av oss beroende. Det är enormt starka krafter i rörelse när alkoholproducenterna driver sin sak och de har ju avgjort intresse av att "mildra" och gömma biverkningarna av sina produkter, man blir inte sååå vacker och framgångsrik som reklamen vill framhålla. Tvärtom.

Har ni nån gång sett bilden från bakfyllespegeln på morgonkvisten i en reklambild ?? När man ska leta fram statistik på hur många trafikolyckor där förarna är alkohol/drogpåverkade får man förvånansvärt få träffar, man får leta en stund. Varför ??

På en vecka nu blev jag invinkad 2 ggr på alkotest och körkortsvisning. (Tycker numera att det är helskoj och flinar stort när polisen ber mig blåsa :-))) ) Sista gången frågade jag polisen (de var då ca 15 man på plats) om hur många träffar de får så tidigt på morgonen (ca 7.30 till 9,00). Svaret var att varje polis får MINST en träff på den korta tiden så tidigt på morgonen.

Ca 15 st rattfulla på morgonkvisten en vanlig vardag.

Varför skrivs det inte om det i media ????

Enligt mitt sätt att se så är man vrålalkis om man blir tagen för rattfylla så tidigt en vardags-morgon !! Att kategorisera en sån människa som en missbrukare och ge dem en klapp på axeln tillsammans med böterna är att göra en medmänniska en stor björntjänst.

När så kallade forskare försöker dela upp oss alkisar i olika fraktioner så tycker jag att man ska vara väldigt försiktig när man läser deras rapporter och kolla vem/vad som betalar denne "forskning" och vem den riktige avsändaren är. Konspirationsteori ?? Jajamen !! Men inte utan orsak.

Vi behöver MER vård i Sverige av oss beroende och inte tvärtom.

oerhört ödmjuk och berörd över mullegubbens omsorger om mig. Jag ser så tydligt nu att jag (också) har så mycket att lära... jag är så präglad av mina förmödrar om hur det "ska vara" och inser så sakteliga att... de är inte kvar. De mönster jag levt efter i deras närvaro kan jag överväga idag om jag vill ha kvar. Vad är jag fri att lämna? / mt

jag är intresserad av din åsikt om denna: http://www.systembolaget.se/Alkohol-och-halsa/Livsstil/Mellan-bruk-och-…
Glad påsk! / mt

Ledig helg... skönt. Påskmiddag i går med bara lättöl. Märker att en släkting inte kan släppa loss och prata utan alkohol, varningstecken! Handen på hjärtat, jag känner igen mig lite.
Lugnt annars, väntar bara på aningen bättre väder som passar till utflykt.

Hoppas ni alla har några avkopplande eller roliga dagar!

Miss K

Eller som man säger i skidåkarkretsar "Break a leg".
Njut av tiden, en av fördelarna med att inte dricka när man åker skidor är att man behåller funktionaliteten och minskar skaderisken avsevärt.
När jag var yngre var jag mycket i Franska och Österikiska alperna och åkte mycket skidor.
Det var fantastiskt kul, redan då visste man att det funkade inte att parta och hålla på.
Sent skall syndaren vakna.......

Till dig min vän säger jag bara:
Njut bara njut.
/A

Det är bara du som kan ta hand om dej själv.

Påskkram till dej!/MB

påskhälsning med nästa Kvasthilda som flaxar förbi.

Hoppas du och familjen får en lugn och go påsk.

Kram!/MB

Glad påsk själv, Fenix, och tack för smilbandsträningen! :-)
/MB