Senaste kommentarerna i forumet

Var just därför jag gick med här, samtidigt som man kan bolla tankar, så får man läsa om andra och man kan dela mig sig av sig själv och bara anonym

Jag tror jag förstår hur du menar Lena. Att man inte vill förneka den mån varit. För det är OCKSÅ en del av den man är just nu, och nu, och nu. Att lära sig tycka om sig själv, med allt bagage. Och därför inte skyla över det som faktiskt också finns där. Usch så flummigt jag skriver...försöker förmedla en känsla.

För att kunna återvända till den fina känslan från i går morse, kanske du kan läsa det inlägg du skrev igen?
Tycker verkligen det var härligt och visade vart du är på väg. Planet har ju som du skrev just lyft!
Ha en fin fredag

//PP

Jag börjar med att säga att jag självklart inte satte den där första rubriken för att medvetet provocera nån annan människa. Varför skulle jag? Jag har vänt ut och in på mig själv i alla tider för att blidka och behaga, varit så angelägen om att synas i andras ögon att jag blivit blind för mig själv. Så såg helt enkelt det allra första inlägget i den här tråden ut. Med just den texten, med just den rubriken. Jag tänkte aldrig på det så då, men samtidigt satte jag fröet till vad som skulle utvecklas och växa till, i nuläget, över ett års samtal mellan såväl andra forumdeltagare som med mig själv.

Har jag slutat undra om jag inte bara kan få dö någon gång? Nej, inte alls. Men jag super mig inte till en stunds vila längre och det påminns jag om varje gång jag loggar in här. Det svarta och det vita.

Ja, men är det inte bara att byta namn på tråden, nu då? Nej, det är inte det. Rubriken var startskottet till den här resan och jag bär den med mig som en frusen ögonblicksbild med stort personligt symbolvärde. Skulle jag ändra rubriken förflyttar jag utgångspunkten till ... ja, jag vet inte var. Skulle jag ändra rubriken är det inte längre min tråd. Då är den inte längre "hemma". Och då finns det inte längre nån poäng för mig att skriva i den.

Jag tycker att man ska vara lite aktsam med att framföra den här typen av åsikt. Vad blir nästa grej att slå ner på, nästa oskrivna regel? Finns det inte tillräckligt med kritik i världen ändå, utan att man ska behöva gå i försvar här inne dessutom? För ja, jag känner att jag måste försvara mig. Över en rätt opåkallad och onödig grej dessutom. Och för första gången sen trådstart. Det är verkligen skittråkigt.

Här inne har jag mötts av tolerans, öppenhet, mycken klokskap och välmening. Framför allt har jag känt mig välkommen precis som jag är. Den känslan försvann just.

Din alkoholresa är din. Jag har enorm respekt för alla de steg du tagit under de här veckorna för att komma ifrån ett destruktivt drickande.
Att jag valt att försöka en annan väg beror på att jag inte tror att jag klarar av att hålla balansen. Det känns enklare för mig att ta tjuren vid hornen och klippa allt på en gång så att säga. Men i grunden stångas vi med samma sak och fast du valt ett annat färdsätt är vi inne på samma resa. Och jag är jätteglad att ha dig som reskompis Valeria!

Ja, det är ett och annat som behöver omvärderas när A inte är med i bilden. Det är kul när amatörpsykologerna i oss får lite att jobba med :)
Och nu går vi mot helg igen. Den fjärde vita för min del. Och det känns inte svårt alls att den ska vara alkoholfri!

För att hjälpa mig med en praktisk sak.Jag tyckte han var undvikande och hade så bråttom hem.Direkt gick mitt larmsystem igår.Men efter koll så fick jag konstaterat att det troligen inte var fallet.Sen börjar jag i min inbilskhet tro.Kanske det börjar kännas nu?
Kanske hans känslor på allvar börjar komma tillbaka till honom och han fattar att han förmodligen har supit bort mig och det gör ont.
Jag har ju slutat flaxa runt honom som den skadskjutna kråka jag varit.
Jag står på egna ben nu och gör lite tillfälliga nedhopp i hans liv.Men inte alls på samma desperata och lite klängiga vis.
Han kommer hit idag igen för att slutföra det han påbörjade i förrgår.
Få se hur läget är idag.

Tror lite som Valeria, att vi lätt tar på oss roller som vi bara orkar bära m å i kroppen på fest.
Har varit på många fester där jag valt att köra, främst av lathet, vill inte åka kollektivt sent o taxi är för dyrt. Bor flera mil bort från där flesta vänner bor. Och ja, som nykter är man ju ffa så jäkla trött!!! Längtar bara hem till sängen! Plus att fulla är så jäkla svåra att prata med...

Men gud, inte är du en bluff pga antabus! Alla måste ha sin individuella plan. Jag är inte heller helt vit, tar lite vin på helgen fortfarande. Men har alltid vardagar vita o det är ju helt klart en förbättring mot vin varje dag...
Min plan är att ingen alkohol ska följa med in i mitt nya boende, dit jag flyttar i juli. Då är hela mina veckor vita. Jag är så trött på att misslyckas. Så nu gör jag en plan som ger mig förutsättningar att lyckas. Kalla det nedtrappning. Här förresten en app som jag läste om härinne. Man markerar varje dag antal " drinks" . Dagar utan färgas gröna. Övriga mer o mer röda för varje enhet alkohol. Ger mig motivation, blir feedback varje dag!

Härinne kan man vara ärlig, med allt om man vill. Ibland får man sanningen speglad tillbaka men alltid med välvilja. Vi sitter ju alla i samma båt på olika sätt.

Och välkommen i klubben! Läs runt här på forumet så inser du att du i princip kan lägga karbonpapper över vad vi andra skriver. Vi är många som har det som du! Kram

Varför vill du dricka på midsommar? Vem ska du roa på midsommar ? Se mitt inlägg på Helenas tråd

A är ett oslagbart "smörjmedel " och döljer trista tillställningar för oss. Vi dricker för att stå ut med situationer som vi inte trivs med, tror jag. Dessutom tror jag, som vi har varit inne på när det gäller att ge mera till omgivningen än man får, att A är vårt sätt att orka vara goda, snälla och bidra till att det blir bubbelglädje och klackarna i taket. Glädje för vem ? Vems klackar ska nå taket??? Tycker vi att det är roligt? Eller......? Kram från amatörpsykologen

Nu jobbar jag med att försöka iaktta o acceptera en depressiv känsla som finns inom mig , som så ofta på morgonen. Den fyller hela bröstet o sipprar upp i hjärnan å färgar mina tankar. Tyngdpunkten i mig drar neråt med extra kraft .

Är inte så bra på att hantera känslor, vill fly dem, döva dem, eller inte låtsas om dem kanske.

Ha en brafredag alla!

Snälla, du skriver så bra, men......!

mod60 har heeeelt rätt! EN timme i taget, inga livsavgörande beslut av typen "aldrig mer" , för då orkar man inte. A är en djävulsk fiende som är helt omöjlig att förhandla med . Jag dricker fortfarande, men måttligt, vilket jag inte klarat utan detta forum.

Starkt jobbat och hejja dig säger jag om de!!

Jätte kram på och fortsätt i den tanken

Lev i nuet, igår var de förflutna och imorgon där är din framtid <3

Saken hör väl till den att jag har en mor som är alkolist och tab missbrukare, jag har själv valt att bryta med henne dom senaste åren

Men min förnekels är att jag alltid sagt jag är inte som min mamma, hon har problem inte jag jag skall aldrig bli som henne, jag har kontroll jag blir bara för full ibaland

Den där klassiska förnekels, den är fantastisk den på sitt egan vis *vis ironi i de hela*

Men vaknade upp efter en blackout fylla här om helgen och insåg att mitt impulsiva och vårdslösa beetende kan kosta mig en männsika som klivit in i mitt liv efter 4 år som singel innan och ingås att mitt förhållande till alkohol och vårdslöst beetende och den bristande impuls kontrollen isamband mee alkohol göra att jag kunde förlora honom, men samtidigt hade de inte hänt kanske jag inte vaknat upp och förstått vilken relation jag och alkohol har till varandra, nej jag skyller inte på alkoholen, jag säger att min relation till den göööra att jag skadar mig själv.

Sååå jag vaknade upp och insåg att jag höll på bli min mamma och hennes sätt att hantera problem var min verklighet.

Man kan aldrig skylla på alkoholen, men man kan välja att inse sin relation till den!

Jag super inte var och varannan dag, men de går perioder där de blir lite varje dag och då ökar suget efter fylle fest och så sitter jag där dräng full!

Ååååå stark jobbat av sig också som sitter här skriver om de, pratar om de, man inser att ens kamp är de fler som utfärdar och man kan byta erfarenheter och kunskap

Har faktiskt skrivit in mig hos vuxen psyk och skall ta en psykolog till hjälp för att hitta roten till varför och därför, hur just jag kan finna mitt sätt undvika fällorna. För oftast när man varit städat ett tag tänker man nu borde de gååå bra men de blir bara nya återfall

Och en jätte kram till dig i natten! <3

Man mår ju så bra, man slappnar av, men kan sova, man slipper tänka på allt skit. All stress bara rinner av. Ingenting spelar någon roll. Det finns inga måsten. Allt är så skönt. Men jag vet mycket väl att det bara är för stunden. I morgon kommer allt tillbaka gånger 10. Jag vet det mycket väl,men ändå så känns det värt det, just nu... Ett återfall är inget. Det är inte kört för det. I morgon är jag nykter. Jag måste försöka få hyfsade värden på blodprovet annars är det kört för min del
9 veckor LenaNyman, det är strongt gjort. Jag är imponerad.
Vad fick dig att bryta det? För min del så känns det som att allt är så illa som det kan vara ändå så det spelar liksom ingen roll längre. Jag har varit djupt deprimerad väldigt länge och sökt tröst djupt ner i flaskan. Sen förlorade jag körkortet. Jag trodde alltid tidigare att en sådan grej skulle knäcka mig helt. Men ska jag vara ärlig så rycker jag bara på axlarna. Allt är ju skit ändå så det kan lika gärna bli lite värre, jag kan inte må sämre än vad jag gör ändå.. Ursäkta för mitt röriga inlägg

Blir glad när jag ser vilken insikt som vilar i dina ord. Jag minns så väl när jag var tvungen att omformulera mitt "Jag har inte problem med alkohol, jag har problem utan" till "Jag har problem både med och utan alkohol". Det verkar som att du kommit dithän också nu. Tufft. Modigt. Ärligt. Tack själv. :)

It is what it is, liksom. Jag vet inte hur du ställer dig till när man snubblar. Men jag ser det som att du har 19 nyktra dagar i ryggsäcken, 19 dagar du bevisligen klarat. Det är inte bara en dag eller två. Du har förmågan och den är kvar trots avsteget i kväll.

När jag höll uppe i höstas blev det 9 veckor. Det kändes som att jag fick skrapa ihop till dom och till slut stod jag inte ut längre. Nu är jag igång igen och av nån anledning känns det inte som att jag måste skrapa ihop till en ny nykter dag genom att falla på knä och sopa upp småsmulorna. Eller bättre uttryckt; det känns inte längre som att jag går och pantar burkar jag hittar på vägen för att få råd att köpa en ny bil. Det kostar inte på lika mycket längre.

Jag har sagt de förr till dom, men bara sagt ja pallar inte pallar, är för trött och ja blir så bakis m.m men aldrig förklarat den riktiga anlendingen med minnesluckor och att man liksom dränker sina demoner för när alkoholen kommer in så förstärker man ju dom och så försöker man döva dom lite till

Näää minnesluckorna är hemska man vaknar upp med ett jack i knät eller en känsla av att man sagt eller gjort nåt riktigt dumt kvällen innan och ångest känsla som sitter i flera dagar efter åt!

Ja kände de att skall jag lyckas avfärda ett beteende som jag sysslat med i flera år sååå måste jag vara ärlig mot mig själv och faktiskt att erkänna de är att dela de

Sedan tack lena för de du skrev de göör än ännu mer pepp att man får creed för att man gjort de!

På hemvägen i dag slank jag in på ett byggvaruhus och köpte inomhusfärg till sovrummet. Så i kväll har jag ägnat mig åt skapande verksamhet (den bästa som finns!) och rollat dom vita, fräscha väggarna som jag på sistone upplevt som kalla och sterila. Medan jag höll på tänkte jag på mitt alkoholmissbruk som pågått i åratal, mina försök att sluta, dra ner, fixa och dona för att inte falla pladask i promilleträsket gång på gång. Det har ju gått sådär. Och jag rollade vidare... Utan att jag märkte det hade jag börjat nynna på en låt av Lisa Nilsson som heter Långsamt farväl. Och jag upptäckte hur bra texten speglade mitt förhållande till a. Det blev sån himla fullträff, helt out of the blue, att jag måste bjuda er på länken.

https://www.youtube.com/watch?v=8sUGMTMybh0

P.S Färgen på burken? Jo, den heter Grotta. :)

Har inte sökt så mycket mer. Tänker lite att det blir som det blir med proverna. Att jag dricker nu gör inte saken bättre. klarade 19 dagar nykter men alkoholen har stor makt

... är det bara att ta nya tag i morgon, Kjell. Det klarar du.

Förresten, angående din gt-fråga, har du hittat nån info än? Söker man på "s-gt" så får man fram lite olika sidor som handlar om leverprover, referensvärden och sånt.