Senaste kommentarerna i forumet

god fortsättning till dej också. Jag brukar titta in i din tråd. Jag ska säga att det är inte lätt att stå och diska med vin hemma, det brukar vara så himla skönt då att dra i sej lite (mycket!) och koppla av, varva ner. Jag kände verkligen av suget då men det var aldrig nån tanke på att jag skulle dricka. Bara en längtan. Det var nåt välbekant som saknades, jul och nyår har tydligen varit en trigger..

Nu är det skönt med vardag, nytt år, festerna över. Allt går lättare igen. Jag är väldigt stolt över mej själv och vad jag uppnått, det blir en god cirkel. Jag har ju flera försök bakom mej och det går att sluta, det har andra visat. Det viktigaste för mej nu är att på djupet helt förstå och acceptera att jag aldrig ska dricka alkohol igen. Jag tycker jag har gjort det. Att man får sug och tankar på att dricka, det är helt ok, det får man räkna med. Men då får jag sörja det och komma ihåg hur lite glädje det gett mej de senaste åren. Just nu känns det jättebra, fridfullt. Jag önskar dej detsamma!

Aha då är jag med, tack för att du svarade!

! Tack Trollis, var precis vad jag behövde just nu. Den där sista nissan som blev våffelsmet låtsades jag var min chef som jag just satt här och gnisslade tänder över.

Jag tyckte du skrev så bra i "För just det, det hjälper ju inte att bara vara medveten om de egna bristerna, självinsikt är gott men handling krävs ändå för förändring. Precis som i beroendeproblematiken och du-och-jagproblematiken, förändrar jag något av det jag gör ger det svallvågor. Nu ska jag pussa och krama min man minst en gång om dan, vilket väll kan anses som en av de lättare "åtgärdena". Och trevligare. Måste också vara vaksam på varför jag gör vissa val, för att det gör mig gott eller för att det ingår i bilden av att ha det gott? Lycklig eller lyckad...
Klyschigt kanske men det hjälper mig mycket i arbetet med att inte bara vara livsduglig utan faktiskt kunna leva ett liv där innehållet är av bestående värde..."

Klyschigt är det väl kanske inte egenltigen det du skrev. Jag kom också att tänka på alla de där små bilderna med livsvisdomar ("klyschor") som sprids på Facebook till exempel. Precis som du skriver handlar det om små, enkla saker som man kan ta till för att få det bättre i livet och egentligen är de ju inte så dumma, det är inte så dumt att pussa lite extra på sin make - man sprider och skapar kärlek vilket alla mår bra åt. Osv osv...

men som sagt, ingen fara på taket. Det blir nog bra, bara mor får bakat. Som gubben sa ;-)

VV

Tack Stigsdotter, jag ska ta mig tiden nu. Och sluta skämmas

Tack, och jag ber dig om ursäkt o, hoppas art det irdnar sig med ditt också.
Skönt art höra att du är lite hård, men det visste jag sedan förut då vi haft våra debattler.

Så åter, sorry klapp på axeln och jag sträcker fram en hand!

/A

Som du nog har noterat här så är dom flesta av alkoholisterna väldigt stingsliga och hugger direkt om dom känner sig oförättade. Jag är naturligtvis glad över att du reagerade på påhoppena som varit, men du behöver inte vara orolig för mig. Jag tar inte skit av någon och ignorerar det helt sonika så det istället får framstå i sin egen nakna dumhet.

VV

Det är ingen skön känsla att"bara" gå hemma och serva. Jag vet, jag gick hemma själv ett antal månader/år efter min olycka.
Visst kan tyckas vara skönt , men inte om man kämpar mot vinet.
Du skall se att du fixar detta. Ang arbete så låt det landa och att kombinera jobbsök med att dricka vin är ingen bra kombo.

Men om suget blir föööör stort, gå iväg från vinet. Gör en kopp te och sätt dig vid datorn och läs.

Skriv, gör ett aktivt val. Ta en långpromenad.

Lista upp alla fördelarna med ATT dricka, gör sedan en likadan lista med saker som är bra om man INTE dricker.

Gör denna lista synlig och lättillgänglig.
Och när du känner dig lite vissen och låg, se på listorna och gör ditt val.

Då kanske du kan proppa pappret med bra saker för att INTE dricka i näbben på papegojfaaaan som
Hoppar på axeln och vill att du skall dricka.

Det är DITT välmående och välbefinnande som skall vara i fokus.
Inte mannens, eller papegojfaaan.

DITT!!!

kramar vännen!
/A

"Split personality" ;-D
Fast ska jag vara ärlig Stigsdotter, så tror jag inte att den sista meningen va "DU"?!

Antar att du också fått höra saker i stil med: Sjung inte innan frukost, för då får du gråta till kvällen...?

Det var liksom inte tillåtet att vara "för glad".. för då skulle det "straffa sig" senare..

FY FANTOMEN vad urbota dumt!
Det tog mig många år, innan jag blev fri från min mammas inplanterade tankar..

DU är ingen glädjedödare (däremot känner man sig fortfarande lite "skrajsen" på något sätt (nästan som när man gjorde nåt "förbjudet") när man kommer på sig själv med att VÅGA vara glad ;-D

kram /trollis

Klichéer och självklarheter... menar du det om frånvaron av olyckan, Stigsdotter? God fortsättning även till dig

Alla "känsliga" ombedes hoppa över min lite morbida humor ;-D
För här kommer "10 små tomtenissar"
(författare: okänd)

Midvinternattens köld är hård.
Tio små nissar i djup snö går.
Rävsax gömd under skynke vitt,
knipsar nisse av på mitt.
Livsandarna snabbt för honom tryter.
Snart i sitt eget blod han flyter.

Nio Små nissar i midnattstimma,
traskar fram i månljustrimma.
Ugglan ho-ar från sitt näste,
istapp faller tyst från fäste.
Nisse spetsas utav tappen.
Tomte ligger död på trappen.

Ute på trappen står gröten och ångar,
åtta små nissars intresse den fångar.
Tre små nissar gröten sig nalkar,
stackars nisse på kanten halkar.
Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt,
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt.

Många springor stugan har,
där sju små nissar in sig tar.
Katt som bakom dörren ruva,
slukar nisse med hull och luva.
Resterna från tomtehand,
suger Misse bort från tand.

Sex små nissar mot julbordet ilar.
Snabbt de uppför bordsben kilar.
När sista tomten över kanten hasar,
han tappar greppet och nedåt rasar.
Faller neråt likt ett lod.
Mattan röd av tomteblod.

Tomtar fem i väldig iver,
springer runt, ty hungern river.
Nisse snubblar på sitt skägg,
faller rätt på knivens egg.
Lille nisse, stackars saten,
rinner ut i sillsalaten.

Fyra små nissar festat på sill,
och nu de törsten släcka vill.
Mot glöggen de springer i samlad tropp,
och tar för sig i vars en kopp.
Ner ramlar nisse i glögghett hav,
likt skållad mandel hans skinn faller av.

Tre små nissar i granen sig svingar,
mellan ljus och änglavingar.
Nisse sig för nära våga.
Strax han står i ljusan låga.
Doftar snart likt vidbränd stek.
Ångrar då sin ystra lek.

Två små nissar omkring sig tittar.
En smällkaramell då de hittar.
Nisse ner på den då hoppar,
men för detta den ej stoppas.
I tak, på golv, på gardin med frans,
finns nu nisses hjärnsubstans.

Husbonn stiger upp i natten,
för att kasta lite vatten.
Men under husbonns tunga toffla,
nisse blir till krämig våffla.
Snön ligger vit lite här och var.
Inte en jäkla tomte finns kvar.

/trollis/ ps ..inte mycket kvar av granen heller.. *s*

men skall jag vara ärlig såg låg jag inte sömnlös heller. ;-) Är inte inne så ofta längre men kollar lite ibland, och tycker för egen del att det egentligen inte gör varken till eller ifrån att kommentera i tid och otid.

VV

kände att det var ganska kallt på vinden så jag får nog slänga in en filt också. Mår bättre nu. Av något så litet som att jag lyckades ta mig till både bank och livsmedelsaffär. Inte lätt med den ångesten jag hade imorse. Men nu gör jag ett nytt försök. Ska ta ännu ett snack med min man fast jag tror inte han kommer att förstå. Enligt honom är det inget problem att vi bara dricker. Inte heller något problem med att jag är arbetslös. Han tjänar ju nog för två. För mig är allt detta stora problem. Att jag dricker och att jag är hänvisad till hans pengar. Då borde jag väl åtminstone vara trevlig och dricka med honom kan man tycka. Men jag kan inte längre! Känner att jag raseras. Skönt att jag hittade hit!

Bara Fia

Tänker på korgstolen och vindunken
På vinden.....' Hs ha ha ha ha

seså, nu ser vi framåt och! GLÖMMER det som varit. Precis som underbara Trollmorsan och FANTASTISKA Stigsdotter så fint uttruckte det.
Är det högt i tak på forumdelen.
Men som Adde så korrekt pekade på, fokus flyttas
Och mya användare kan skrämmas bort.
SÅ FÅR INTE SKE.

Nu har vi fokus på att ta dig till dag två i första hand. Det är en guppig väg detta, håll i hatten.

Jag tycker du är superduktig som dels tagit dig hit,
men även startat din egen tråd. Där du kan, när det känna tungt och motigt gå tillbaka och läsa hur du tagit dig fram under resans gång.

Jag skulle inte byggt vidare min konversation på vad jag läst i en annan tråd.
Förstår hur dum och elakt det måste sett ut?

Men jag hoppas ingen är här för att vara elak ller dumM. Men fel kan det bli, vi kan bara lära oss vad som hör att det blir dessa fel.

Men jag skall fokusera mer på MIG och mitt mående, genom det även förstå mig själv bättre.
Och på så sätt lättare kunna hjälpa avstå alkohol.

Men om du läser i min tråd, "nu får det faaaan vara slut!!!!" Så ser du att sedan oktober har jag inte klarat av att hålla upp tre
Helger i rad.
SEDAN OKTOBER!
Så var inte ledsen att du bommade.
Glad min, påt igen bara vännen.

Nu ska! 2013 bli vitt, och du är ju oxå
Med i klubben!

Du är one of a kind!
/A

och önskar dig god fortsättning på ditt nya år. Duktig är du som klarar av att ha alkohol hemma och stå där och diska utan ett glas. Det är ju så skönt dagen efter!

Jag märker att folk i min omgivning, i min familj, dricker mindre nu. På nyårsafton hade det inte ens köpts något bubbel till 12-slaget - det serverades till förrätten istället och det var ju lika bra det - efter middag med vin och chilimajjo känner man ju ändå inte korrekt smaken av dyr dricka så det är ju mest slöseri.

Kram från mig

Mina funderingar går åt följande håll:
Kvällstidningarna och skvallerpressen har kidnappat ordet lycka och gett det en konstig klang. Löpsedlar skriker ut "SÅ BLIR DU LYCKLIG" med jämna mellanrum, med undertanken att "här har vi serverat lycka åt dej på silverfat, klarar du ändå inte av av vara lycklig är det något fel på dej". Skvallertidningarnas lycka går mer åt nykärs- hållet, och den himlastormande lyckan är fantamej inte lätt att uppnå.

För mej är lycka något man kan känna varje dag om man ger sej själv tid att stanna upp, lukta på blommorna, eller närstudera myrorna på trädgårdsgången i stället för att desperat gå och hämta ogräsmedel och myrr "för det ser så skräpigt ut, tänk om grannarna får se det här"!

Stanna upp och njuta av detaljer i tillvaron - DET är lycka för mej.

... det är precis som att man glömmer bort varför man inte skulle dricka. Skönt att det räckte med ett par glas.

En dag i taget är bra tycker jag, man måste inte bestämma sig för att aldrig mer dricka tycker jag.

med fötterna alldeles för djupt nedgrävda i matjorden vill ha det till att man blir alkoholist för att man dricker, jag tror inte att speciella personligheter åker dit lättare.

Alkoholen är så integrerat i det sociala livet att det blir en naturlig del av de flestas liv. Och sedan kom BIB:en - Guds straff till mänskligheten eller nå´t... Ännu lättare att vara socialt accepterad och ändå dricka lite varje dag.

Så jag skyller allt på alkoholen. Och jag är för min del oerhört glad att vi får ha kvar Systembolaget, vilket begränsar åtminstone mej.

Men jag har mina egna tankegångar, och säger givetvis inte att du har fel, för jag har haft fel förut, hi-hi!

Kram! /MB

...med den insikten kommer jag att tänka på när jag nu läser om den perfekta blusen. Jag kan bli så larvigt glad av att, efter en lång tids funderande, jämförande och analyserande, få slå till på en ny pryl. Gärna en dator eller en telefon.

Eller som sist, en fin handväska. Men, då hade jag ju lärt mig det här och till och med börjat tänka att den här glädjen över någonting jag får köpa kanske bara är en del i min beroendepersonlighet. När jag satt där på tåget hem från stan och smekte den läderdoftande ytan på nya väskan sa jag plötsligt tyst för mig själv att "vad blir du så glad för, du vet ju att det går över snart!". Då blev jag lite sur på mig själv - glädjedödare där!

Schizofrent låter det, men det bjuder jag på ;-)

Tänker så mycket på mitt liv, hur jag har det. Har surfat runt och läst om medberoende. Jag är en riktig medberoendepersonlighet. Kan det leda till alkoholism? Jag söker svaret på varför. Tänker att jag även är lillasyster.. Är det inte lite lika personlighet som medberoende? Fast alla småsystrar blir ju inte alkoholister..eller medberoende. Kan en person någonsin bli nöjd? Mycket tankar

för dessa enkla men ack så viktiga rader! Klichéer kallar vi ju sådant som egentligen är grundläggande livsvisdom - självklarheter om man så vill. Men det är ju så lätt att glömma bort dem och betrakta dem just som sådana självklarheter trots att det krävs arbete och aktiva val för att leva i enlighet därmed.

God fortsättning önskar jag dig

Hahaha!!

Bussigt att du släpade upp en korgstol till honom också: "där kan du sitta med din vindunk" liksom! Ser framför mig en lite smådesperat man som hukande under ett snedtak sitter bland spindeltrådsdammigt bråte och undrar om det verkligen är värt besväret...?

...det gör vi nog just för att vi som Trollis påpekar, tror att den ska vara så stor och himlastormande. Så påtaglig i sig. Jag tror att det är en stor sanning vi får oss serverade här av Hösttrollet:

LYCKA ÄR ATT VARA TILLFREDS!!! Jag tror att detta att vara tillfreds oavsett är essensen, kärnpunkten, kontentan av allt vad mindfullness, buddhism, sinnesrobön, kristendom, nirvana - ja allt vad man kan tänka sig av livsåskådningar och religioner.

Man kan vara riktigt arg och ändå vara tillfreds. Eller hur? Om jag väljer att vara arg för att det är det rätta för mig just då, då är det bara rätt!

Tillfreds kan jag känna mig när jag vet att jag har gjort ett aktivt val, jag har valt den situation jag befinner mig i och jag gillar den. Jag kan också vara tillfreds fast jag bara hamnat i en situation, men ändå trivs där. Om jag inte trivs, känner att jag inte valt situationen (eller att jag valt fel) och ändå inte gör något för att rätta till - då är jag inte tillfreds och då är jag heller inte lycklig.

Det handlar mycket om här och nu. Att inte älta det som varit eller att oroa sig för det som kommer. Lycka kan vara så litet som att bli glad för att jag tillåter mig själv stanna upp och se att den lilla skalbaggen har vackert grönskimrande rygg.

Egentligen är det ganska enkelt, men också oändligt svårt! Jag undrar om man inte måste öva sig på detta, att känna lycka, att tillåta sig själv att känna lycka här och nu istället för att gå omkring och vänta på något odefinierat himlastormande?

Jag vet inte, detta var lite tankar som väcktes hos mig här i Berras tråd!