Senaste kommentarerna i forumet

Hej och välkommen LarsEson. Tack för att du delar med dig av det fina SMS:et du fick. Som du kanske märkte så blev det fel på inläggen du försökte göra. Det beror på att forumet tyvärr inte klarar av att tolka emoji eller smiley figurer. Jag har återskapat kommentaren utan dessa tecken ovan.

/magnus
alkoholhjälpen

Livet går framåt och nykterheten med det. Blivit endel fokus som anhörig istället och det har tagit energi från mig. Blivit trött och sliten, måste påminna mig själv att acceptera att jag inte kan förändra min mammas alkoholism precis som jag måste acceptera min egen nykterhet. Men att försöka rädda henne sitter i ryggraden. Det är otroligt svårt att komma ur de gamla spåren. Men jag jobbar på det...

Jag har även tagit kontakt med öppenvården. Har ju hållt min nykterhet nu sedan 1:a december, men känner att det vore bra att få samtalsstöd specifikt för alkoholen utöver min vanliga terapi. Väntetid, men det oroar mig inte. Tar allt dag för dag så går det bra.

Kram på er där ute!

Ska få hjälp nu med att bena ut mina upplevelser. Allt som jag gjort i alkoholens värld. Ödelagt det mesta i mitt liv ska få ett slut.

åh Hose of cards.. Vi slukar den serien men de är ju helt knäppa. Så konstigt avklippta och kalla. Ser en serie som heter The white queen på Netflix. Utspelar sig på 1400-talet tror jag och de är precis lika maktgalna. Inget nytt på 600 år alltså....

Var hittar man the english shop?? På nätet?
Jag letar också efter goda alternativa drycker. Just nu dricker jag tonic water..utan gin!!! 67 dagar idag och fortfarande mår jag bra. Lite piggare nu när våren kommer :)

Alltså jag är kluven.
Nu är dunken framme igen (tror hon var vit,(från A, en vecka.. ev). Och hon vid pusslet igen. Jag försöker bita ihop, nu gäller det att tänka på att hon ändå flyttar snart.. Sen slipper jag se det.
Har inte bestämt mig om jag ska städa bort dunken imorgon.. (medberoende så det skriker?)

Vad säger man till dottern 11år? Hon ifrågasätter fruns drickande,likväl som att jag inte dricker. Hon har undrat varför jag inte dricker längre.. Och som med allt så finns det flera svar.
1. Jag kan/vill inte dricka med frun. Vi drar inte jämt.
2. A ger mig inget, såvida inte jag har rätt sällskap.
3. Mitt liv kretsar runt annat.. Har inte tid för det.
4. Det finns alltid något som är viktigare än berusning..

Vet inte hur jag ska hantera det.. Så fort hon dricker slår jag bakut.
Jag vill inte att mina barn ska drabbas av att ha en rödvinstant som mamma.. sluddrande framför tv'n.
Blä. Tyvärr är hon bra mamma nykter..

Precis så har jag tänkt, Ullabulla. Att jag ska flytta isär över sommaren på prov. Jag bara hoppas att jag kan fullfölja detta, så jag inte låter mitt medlidande för min man tar överhand och inget händer. Så skrämmande att inte kunna styra med hjärnan, utan att det är känslorna som styr mig. Dessutom är det indirekt min mans känslor!

kan en distriktsläkare skriva ut efter en lite koll av hjärtat mm. Eftersom jag själv fått mycket stöd och hjälp via AA rekommenderar jag det, http://www.aa.se/om-aa/, och känner du att du behöver annan hjälp mot drogerna så är NA, http://www.nasverige.org/ ett bra val.

På båda ställena ställs inga frågor och ingen dömer dig utan allt går ut på att förmedla hur de som gått före dig har gjort för att uppnå en stabil drog/alkoholfrihet.

Välkommen in i gänget !

för goda nyheter !!! Gillas verkligen !! Jag tycker det är så stort att kunna känna lycka över andras välgång och det är ännu större iom att vi är helt anonyma för varandra !

Tacksamhetens kram till dig Muränan ♥

Sök tag på en bra traumaterapeut och arbeta igenom de förfärliga upplevelser du haft. Det är inte för sent och rakt ut tror jag inte du har en chans om du inte tar i de underliggande orsakerna. Det samma gäller i och för sig de flesta som druckit för mycket, men du ser ut att ha ett hårdare jobb framför dig än de flesta.

Fan, så det gör ont att läsa hur du lämnats till ditt öde som ung. Styrkekram och hopp att du nu kan hitta det stöd du borde ha fått redan för 30-40 sedan.

Våren är på gång och det är härligt... Fortsätter vara nykter. Vågar helt enkelt inte prova om jag kan dricka igen så det är bara att kämpa på. Känner mig liiiite piggare idag. Njuter av solen .... 67 dagar :)

Hej på dig PP,

Tack för påhälsning i min tråd! Roligt att höra att det går bra för dig. Trodde i och för sig inget annat heller. Det verkar stabilt för din del. :-D

Tappade vår vän K ett litet tag, men har nu hört av henne och läget är under kontroll. Jag kan hälsa om du vill.

Tänkte på dig härom dagen när jag var nere i hamnen. Såg en riktigt eländig träbåt och funderade i mitt stilla sinne hur det går med ditt båtprojekt...! ;-) Hoppas i alla fall att du har det riktigt bra och att du trivs med livet. Sköt om dig!

Stor kram från mig

Sluta förgifta den med alkohol och äta mångsidigt och hälsosamt. Behövs inget konstigare än det.

hur dina inre demoner motarbetar dig.Jag fick höra att en av anledningarna att man inte vill släppa problemet är att då måste man ju leva.
Dvs så länge man (jag) bar på ett för mig olösligt problem så levde jag kvar i ständig skräck och obalans.Jag visste nånstans att hjälp fanns att få.Men jag var så rädd för vad denna hjälp skulle innebära att jag höll mig från det.Och kunde fortsätta må som jag gjorde och fortsätta fly in i mitt medberoende och min arbetsnarkomani.Till sist tog det stopp både med förhållandet med mannen som drack och jag blev också tvungen att ta itu med mitt andra stora spöke.
Nu blir allt sakta bättre och bättre.Hjälp kanske finns för dig att nu idag bearbeta det trauma som bitvis håller dig fast i gamla inkörda mönster och som också lindrar för stunden?

Tyvärr så röker jag oxå. Vill gärna sluta Men tror att det är bäst att ta en sak i tagen för min del. Det jag tycker är mest svårt det är när alla vänner ska "fest" och dom tjatar. Tänkte alltid att det inte gör något om jag dricker denna helgen oxå. Sen börjar det om på ruta ett igen. Ångesten kommer o man tänker att aldrig mer alkohol för min del. Men ändå gör man om det. Det värst är väl att jag inte minns något och börja bli rädd för mig själv.

Grattis och lycka till du med kram.

Alla grönsaksjuicer är bra. Jag presar morötter, rödbetor med ingefära. Har du ingen råsaftcentrifug så finns det bra färdiga.

Gömde frågan. Hur går man tillbaka, ställer om hjärnan till en tidigare datum? Jag vill vara lika alkohol/ciggfri som jag var i torsdags. Går det eller måste jag börja om från början? Pepp, pepp! Säg att det går!

Hej! Har läst de flesta kommentarer här och det känns skönt att få lite pepp. Jag ligger och har ångest efter helgen. Var inte jättefull, hade jättekul men vaknade och mådde jättedåligt! Har vuxit upp med en alkoholiserad pappa och många gånger själv funderat på varför jag dricker. Det har hänt dåliga saker på många av mina fyllor men jag har desto fler bra och roliga fyllor. Slutade röka för ett par månader sedan. Cigaretter har styrt mitt liv alldeles för mycket. Cigg och alkohol har alltid gått hand i hand. Rökte och drack i helgen och ångesten är hemsk! Har bestämt mig idag att det får vara nog av båda!! Jag förtjänade inte att växa upp med en alkoholiserad pappa och jag förtjänar att må bra!!! Tack vare denna tråd förstår jag att jag var nere i en dipp i helgen men förstår nu att jag ska ta mig upp, utan att ge efter för beroendet!!! Hoppas jag i alla fall. Hoppas tråden lever vidare, ska läsa här när suget kommer.

tack för dina råd Ullabulla. Det är något åt det hållet jag själv tänkt. Men alkoholisten lever i en föreställning om att alkoholen är HANS problem och ingen annans. Han har nog knappast heller tagit in att han har en statiskt överlevnadstid på några få år med sin diagnos heller och dessutom med en stor nedsättning av livskvaliteten under tiden. Förnekelse är och har varit hans stora konst i livet. Drömmen att nå fram i ett samtal är den lika utsiktslös som att få någon att sluta dricka? Troligen är det så och det är väl här som jag måste hitta mitt liv nu och framöver. Allt blev bara så extremt uppenbart nu.

Var en helt vanlig tonåring det här hände i en villaidyll var inte särskilt strulig. Det här var första gången jag såg en pistol på riktigt. Han hade lånat sin pappas tjänstepistol. Kastades in i en värld jag inte sett förut.
Men tack för råden. Ser just nu inte varför jag skulle byta min drömvärld mot en tråkig . Vakna-jobba -äta-sova värld.
Vad gör man som nykter? Men inser att mitt beteende är är en rak väg mötet döden inom kort tid.
Nej man kan ju undra vad barn och ungdomar var värda förr i tiden. Det var ett trauma som gett spår och skador i min själ och mitt liv hela livet. Påverkat mina beslut och min personlighet. Men man läser andra hemska saker här på forumet, man är inte ensam på något sätt. Vakna imorgon och lagt ännu en dag till resan hoppas jag. Just nu känns det inte långt till glaset 1 sekund sen kan det vara raserat.

Oj, min egen struliga ungdomstid bleknar när jag läser om din. Var också ung vilsen tonåring på 70-talet och tänker ibland om det hade varit idag, om någon hade sett? Men det du har upplevt är ju helt fruktansvärt och måste ju ge posttraumatisk stress och ångest!

Hoppas det kändes bra bland dina systrar och bröder på AA mötet?!
Jag gick själv för ca 13 år sen då jag tyckte jag drack för mycket och jag blev helt tagen av värmen där, man är VERKLIGEN inte ensam om detta!
Höll upp i ett år ca, men sen kom de där tankarna "nä men ett glas kan jag ju ta" och sen var det igång igen, i mitt fall nån slags självmedicinering med några glas vin varje kväll. Och mer på helgerna...så har det nu lunkat på i 13 år och nu är jag så less på att vakna luddig framförallt på helgerna och ligga i sängen halva lördagen medans livet rullar på utanför sovrummet. Vill leva, 100% närvarande!
Nu har jag inte luktat på vin eller annan akloholhaltig dryck på snart två veckor:) och det känns bara bättre o lättare för varje dag.

Tänk att du inte fick mer hjälp då när det där hemska, traumatiserande hände? Hur ska en så ung människa orka gå vidare i sitt liv utan att få bearbeta?? Inte konstigt alls att det blev självmedicinering med A...och så kan man ju hålla på halva eller hela livet men förstår helt och fullt att du känner att nu är det nog!
Tror att det aldrig är försent att bearbeta med professionell hjälp dock.

Du klarar det! Med hjälp av alla runt om när man vacklar! Fokusera på nackdelar/fördelar med alkoholen så känner du längst därinne vad som är rätt!
Har skrivit om det på fler ställen här men känns som du också behöver veta: känslan när man får sug (abstinens) och känner att ingenting känns kul eller hoppfullt utan bara svart och trist utan alkohol, den håller i sig i högst 3 minuter per gång!
Sen börjar man tänka på nåt annat.
De första dagarna kommer dessa skov flera ggr i timmen kanske men det blir längre och längre mellan dom. Hjärnans belöningssystem är hård och nyckfull, men står man pall dessa 3 minuter så är man ute på andra sidan sen!

Lycka till!

Fortfarande över förväntan (rädslan).
Jag har haft hjälp av bensodiazepiner i ytterst små doser än vad som rekommenderas inom vården. Har även haft nytta av theralen (icke vanebildande sömnmedicin)
Samtlig medicin är utskriven den lagliga vägen mot ångestsyndrom. Jag är väldigt klar över riskerna med benzodezepiner.

Tyvärr så har jag sådan insyn i vården att jag inte vill ha en journal där det står alkoholmissbruk på. Tyvärr finns risken att alltid klassas som en "andra klassens patient" så snart den tas upp. Kanske överdriver för mig själv. Dock skulle jag aldrig tveka att söka vård om jag kände att det var på allvar.

Snart börjar den långa resan!

Skönt att höra. Jag klarar allt om jag inte dricker. Problemet svåra blir att avstå att fln-dricka. Ni vet, middagar, fina tillställningar osv. Men jag vill inte dricka alls just nu för som det känns nu tänds en "partyjävel" i mej efter bara 2 -3 glas och då bäst att avstå allt. Kanske för alltid.. Vet inte. Vågar aldrig hamna i dåligt läge igen. Mina barn är värda mer än en knarkmorsa. Hur säger man nej om man inte vill dra hela toryn för alla eller helst inte ens för någon??:( hur får man tag på antabus? Låter som en bra grej för mej i vissa lägen..

I mitt fall så valde min gubbe att lätta ankar då han förstod att jag aldrig skulle göra det.Han gjorde det av egoistiska skäl,att få dricka hur mycket han ville utan insyn.Men jag tror ändå att en del av honom gjorde det av hänsyn till mig.Han såg att jag mådde mer och mer dåligt i vår relation och den fungerade inte alls längre.Så att din väninna inte kan se och förstå din vånda förstår jag inte riktigt.Känn och tänk klart och separera på prov,det är mitt förslag.

Man behöver inte läggas in alls för detta. Risken att du blir tvångsinlagd är väldigt liten skulle vilja säga 0,00001%. Finns öppenvårdsbehandling. Anonyma narkomaner tror jag finns också. Kanske ska ni prata med en läkare om att få antabus utskriven en tid så kan ni inte dricka. Det jag har förstått när jag läst om balndmissbruk är att man ersätter det ena missbruket med det andra. Skriv hur det går och försök då i en fas att ta bort alkoholen.

Härligt!!!! Bra val. Läs lite här i trådarna så får du råd och stöd. Det viktigaste är att du är ärlig mot dig själv.