Senaste kommentarerna i forumet

Era prd hjälper så oerhört mycket, ni anar inte! <3

Det är ju det med det här forumet också, det hjälper en att se sina problem utifrån. Jag var rätt säker på, när jag gick med här, att mina problem inte var så stora men när jag reflekterar över hur jag betett mej och tänkt så är de rätt stora.

Just den insiktet är skrämmande och skakar om mej just nu. Ibland blir jag arg på mej själv: Varför skulle jag öppna den här dörren mitt i sommaren? Fast jag vet ju att det är bra.

inget sug, ingen ångest! Njuter av livet! Enda problemet är lite dålig internettäckning så en del av mina inlägg inte fastnar. Skrev till dig Helena och försökte peppa dig inför din resa, men känner att du kommer att få det bra. Ska också utomlands sväng och ladda batterierna. En reflektion: har vi med A-problem mera ångest än andra? Om ja-varför har vi det ? Är det pga drickandet? Om nej-varför har vi svårare än andra att hantera ångest? Kan man göra samma reflektion med tristess? Tacksam för att få del av era tankar!

"Hur kan jag?", skrev du. Jag har många gånger ställt mig själv den frågan. Vi gör det för att vi har problem med a. Punkt slut, så enkelt och så komplicerat är det. Jag vet inte hur många gånger jag förhandlat med mig själv när det gått ett tag (några dagar) efter den senaste härdsmältan. "Klart jag kan dricka ett par glas. Det gick ju bra den där gången. Sååå farligt är det ju inte". Sen är det kört igen. För saken är den, även om det går bra den där gången får jag ändå ångest, även om det går bra den där gången så kommer det alltid en nästa... Och nästa... Och sedan är det samma karusell igen. Att läsa om allas tankar här får mig att inse att jag har problem, att det inte är värt att sätta allt på spel hela tiden. Jag måste hitta ett sätt att leva nyktert på. Jag har bara precis börjat.

Försök att tänka längre än ditt sug. Suget finns här och nu, tillfälligt. Men om du tänker på det långsiktiga. Anledningen till att du är här, att du skrev inlägget. Fokusera på vad din rationella sida vet.

Styrkekram'

i mitt huvud just nu. Hur blev det så här? Är arg, ledsen, deppig och sur om vartannat. Förvånas över de urbota dumma tankarna jag tänker. Det är inte jag, hur har jag betett mej de här åren egentligen?

Min räddning just nu är att vi aldrig har alkohol hemma och jag inte kommer hinna köpa. Har på riktigt funderat på att försöka övertala mannen på något manipulerande äckligt vis. Hur kan jag? Ska inte göra det!

vad stort avståndet kan vara mellan intentionen & beteendet. det här med att avstå är svårt. Har läst mkt om alla som provar Afria alternativ, & det öppnar faktiskt upp för nya möjligheter.just nu känns det osannolikt att sitta med en alkoholfri öl, men bara jag tänker på det som en möjlighet ett tag. sen får man utmärkta tips (på sorter) här på forumet.
Det är som att "låsa upp en dörr" när det blir lagöverträdelser som att köra rf. jag tror däremot att det behövs ngt mer än alkohol för att göra det. eller skulle alla fulla körkortsinnehavare kunna bli rattfyllerister?
min intention är att ta kontroll (jag ska ta kontroll)

Var där tidigare idag för att köpa alkoholfritt vin. Har tidigare provat Arc-en-Ciel, alkoholfritt mousserande rosé som finns som småflaskor. Det var tomt på hyllan så jag frågade en kille i personalen som gick ut på lagret för att titta. Han kom ut med en kartong med 24 småflaskor i. "Hur många ska du ha?"
"Jag kan ta hela lådan, då räcker det hela semestern"
Han tittade lite undrande på mig, då sa jag "jag mår bättre när jag inte dricker alkohol, så jag har slutat"
"Dåså" sa han och log. Ingen konstig blick, bara helt neutralt.

Första övningstillfället att säga att jag inte dricker alkohol. Förvisso en okänd respondent, men ändå väldigt skönt att få öva lite :-)

Hepp hepp, hej vad det går!

Bara att köra hårt igen nu då och att inte tappa hoppet om att det går att bli fri från alkohol.

Vilken bra indelning av faser i inlägg #33, det känns som att medvetenhet om fallgroparna är en förutsättning för att klara detta. Själv är jag på 7:e nyktra dagen så jag har inte riktigt kommit till att det bara känns skönt, men det känns iallafall bättre på mornarna än tidigare.

I det fallet så beter dom sig som barnungar som fått en reprimand (och mycket VÄL vet att det inte är "som vanligt") Ingenting får tas upp till diskusion.. Ingenting får nämnas.. utan allt ska "flyta på".. Säger man nåt, så "ältar" man.. eller tjatar..
Jag har en som springer och kollar mig var tionde minut.. (mest för att jag inte ska ta honom på bar gärning, halsandes öl eller vin nere i källaren.. "harredjavlar" vilket spring det har varit idag.. ut, in, upp och ner i trappen.. Och tusen frågor om allt och ingenting.. Ja, jag är trött, både i öronen och själen....
Eftersom jag tänker flytta, så vill iinte heller jag ställa till med onödigt bråk och tjafs, men det verkar som om han inte kan låta bli att provocera.. Troligen för att få pysa ut lite av sin egen ångest och irritation.. Kanske över att jag kan ta en del beslut själv, utan hans medverkan och att han defacto inte kan ändra dem..
Tänker på dig och sänder en styrkekram..

Nu är jag har igen. Det är nog tredje eller fjärde gången jag kort vändan runt. Är det ett återfall när dryckesperioderna varar längre än de nyktra? Varför lär jag mig aldrig? Gör samma sak om o om igen, och tror att den här gången kommer det gå bra att dricka normalt? Hur många gånger till innan man lär sig?
Dag 1, igen.

Jag håller med er, jag tyckte inte att a påverkat mitt liv och mina relationer men inser att jag också på många sätt valt vänner och aktiviteter med alkohol i bakhuvudet. Innan tänkte jag att jag inte kunde välja bort a eftersom då kunde jag inte göra det eller det... Men för första gången någonsin har jag vänt på det och tänker att i så fall måste jag kanske ändra sakerna i mitt liv istället för tvärtom.

Jag får se hur det blir för mig, kanske är det så att det leder till besvikelse eftersom man inte får någon berusning, hoppas dock att det ska kännas lite mer festligt än bubbelvatten (gillar inte läsk så mycket och definitivt inte till mat).

Men efter 7 dagar så går det lite upp och ner, suget finns kvar där och lurar men jag känner mig inte darrig/orolig i kroppen just nu iallafall.
Hur som helst, abstinens går alltid över och man mår bättre efteråt. :-)

Dagen har bestått av att kroppen känns darrig på nåt vis. Inte så jag skakar så det syns inne i kroppen. Kände det redan i natt. Vågar inte googla på abstinens men förstår ju att det är fysisk abstinens såklart...
I förmiddags kom tankar som att jag inte ville gå ut, tänk om grannarna vet, tänk om det syns på mig hur jag mår, tänk om jag möter någon?
Inbillade mig att det kanske var mitt fel att det flög måsar här utanför, tänk om jag ställde sopor någonstans på tomten i fredags natt och inte kommer i håg det. Ghaaa sluta nu fick jag säga till mig själv. Ingen märkte nåt i fredagsnatt, inte ens sambon som låg och sov nykter i sin säng.
Skulle nu någon märkt nåt så låt det vara så då! Jag får väl kapitulera där också och erkänna att jag har problem och att jag har tagit tag i dom.
Hur länge håller detta på? Fjärde dagen nu när släpper det någon som vet?

Känner igen mig exakt! Sitter med extrem ångest över helgen nu..

Jag har inte tyckt att jag ändrat mitt liv så mycket för att jag dricker men det har jag ju. Jag har hållt människor på avstånd, hoppat över inbjudningar på helger eftersom det är min vindrickartid. Nästan blivit sur för att de inkräktar och inte bara låter mej vara!

Heja dig som klarat av en hel vecka! Som du säger så mår man väldigt mycket bättre när man inte dricker. Vi ska också på grillfest på lördag och det oroar mig litet. Men jag ska köra hem på kvällen. Det är en bra ursäkt att avstå. Vi klarar det här! Låt oss stötta varandra. Men du har rätt att det gäller att inta slappna av. Det är så lätt att plötsligt sitta där med ett glas i handen.

Ha en riktigt bra dag!

Vad har jag lagt åt sidan till förmån för A? Hm....inte så lätt att svara på. Jag har säkert valt relationer - både vänner och kärleksrelationer - efter att de ska passa ihop med mitt alkoholbruk. Åh, nu kom jag på att jag faktiskt aktivt valt bort en vän för att hon var väldigt mycket anti-alkohol! Hon var också sådan att hon kunde komma och hälsa på spontant vid alla möjliga tider på dygnet om hon såg att det lyste. Det hände därför att jag satt hemma i mörkret och drack för att hon inte skulle se att jag var hemma. Så pinsamt...
Minns hur skönt jag tyckte det var när hon flyttade till en annan stad även om jag egentligen gillade henne.
Jag har säkert också hållit många andra människor på avstånd för att skydda mitt alkoholmissbruk. Jo, så är det. Jag har blivit en väldigt sluten människa, med nästan bara ytliga relationer på grund av att jag i så många år haft detta monster att dölja. Inte ens min särbo har fått komma så nära att han kunnat avslöja mig. Även honom håller jag på avstånd. Jag brukar alltid säga att ingen av oss vill flytta ihop när folk frågar varför vi fortfarande lever som särbo, men i själva verket är det nog mest jag som styrt det dit. Så alltså svaret på vad jag har valt bort är de riktigt nära relationerna! Den stora förändring jag behöver göra är att öppna mig och släppa in folk innanför mitt skal, både fysiskt och mentalt. Sluta gömma och smyga, sluta dra mig undan, våga visa sårbarhet. Det är en stor förändring och jag vet inte var jag ska börja, men det känns bra att jag nu i alla fall formulerat det för mig själv. Och så tror jag att jag ska ta kontakt med anti-alkohol kompisen igen :)

Jag vet inte? Det är som om den här veckan gått så himla lätt, har förvisso druckit lite men inte på långa vägar så mycket som jag brukar. Blev därför golvad av suget. En bekant situation där jag brukar dricka, där jag inte kommer att dricka och allt känns så deppigt och tomt.

En del blir triggade bara av smaker som påminner.. och får sug.. Har en bekant som försökte bryta sitt sockerberoende, med att byta ut sina sötsaker mot sådant med sötningsmedel.. Och hon upplevde till slut att det stjälpte mer än det hjälpte.
Tänker att det kan vara samma sak med alkoholsvaga ( typ 0,5% öl) och det man kallar "alkoholfritt" vin.. Ibland är det ju smaken som triggar igång belöningssystemet och sedan blir man besviken när "effekten" uteblir..?

Själv vet jag inte om vågar prova a-fritt vin igen, jag gjorde det igår och fick världens abstinens efter riktigt vin. Jag köpte iofs min på Ica, kanske finns bättre sorter på systemet?

Ingen ide att prata med min partner,får bara höra att jag är en idiot!Funderar,ältar,tänker,vad är meningen med livet?Måste försöka kravla upp från detta djupa ,mörka.

Ja, den första veckan har gått fint! Men nu börjar en tung vecka med en grillkväll och ett restaurangbesök med provsmakning. Grillkvällen kan jag nog klara mig ifrån men restaurangbesöket blir värre - jag kan inte boka av heller eftersom det varit inbokat så länge. Jag får helt enkelt ge mig fan på att jag ska klara det. Min käre sambo försökte diskutera vilket vin vi skulle ta med på grillkvällen och han muttrade bara när jag sa att det blir alkoholfri cider för min del. Jag har inte sovit så här gott på säkert tjugo år så jag vill inte trilla tillbaka i ångesten. Känner inte ens ångest när jag vaknar - det har jag annars gjort under många många år. Det här känns så djävla rätt så nu måste jag stålsätta mig för jag inser att den första veckan var för lätt - nu kommer det jobbiga.

vilket bra inlägg jag gjorde sist;) hur som helst, jag rekommenderar starkt dagens sommarpratare Kjell Enhager, föreläsare, ledarskapskonsult etc. Intressant om att förändra beteende & lyckas.

Åkte till systemet för första gången för att köpa a-fritt. Kände mig konstigt upprymd innan, valde flera olika sorter. För första gången någonsin hade de vita (!) påsar på systemet, kan det bli mer symboliskt?! Tjejen i kassan kommenterade att "här var det nästan bara a-fritt (det var helt)", jag svarade att det läskade lika bra och hon höll med. Ute i bilen fick jag tårar i ögonen, kändes som ett stort steg, en lättnad och tacksamhet mot alla hör som stöttar!