Senaste kommentarerna i forumet

Fast jag kan hålla det på en lagom nivå ;-) Det är så härligt att kunna pricka av på listan (ibland när jag prickar kommer jag på andra saker som jag gjort och som borde få en plats på listan, då skriver jag dit den och bockar samtidigt av. Lite knasigt men för er kan jag erkänna det ;-)

på Öland Kalla! Jag tror också det är viktigt att arbeta med hela sig, om man inte gör det och förändrar vanor osv. riskerar vi att trilla dit igen.

Kram

känn efter hur det går och hur du mår. Det är så man får lov att göra i den här processen, jag tror att det är så det måste vara. Fundera över vad "som vanligt" egentligen är. Är det samvaron med vännerna eller är det den lilla dimman du kliver in i när du dricker? Jag vet inte, jag utgår bara från mig själv. Detta är sådant jag under min process funnit mina svar på och därför tänker kan vara bra frågor att ställa sig.

Härligt med hus "längst ned i Sverige" - är det Smygehuk? Det är härligt i Skåne :-)

Tack för påminnelsen Persson! Detta kan låta konstigt och som lite emot allt som vi jobbar för här på forumet men jag har liksom köpslagit med mug själv. Stannar hos vänner i morgon på vag till huset längst ner i Sverige och vi har alltid kul med mkt vin , vill så gärna att allt ska va som vanligt och tänker därför dricka vin i morgon. I utbyte blir det en nykter vecka i huset innan jobbet börjar ( efter sju veckors ledighet, hur ska detta gå??). Låter kanske vanskligt men jag kommer inte kunna dricka i huset eftersom mannen o jag har bestämt att inte köpa hem. Jag provar och ser.

Men jag försöker att vara ärlig mot mig själv och de närmaste när det gäller att visa sig svag. Inte alltid lätt, jag faller lätt in i att jag klarar allt själv och att man inte visar svaghet.

Så jag är helt nybörjare på detta, så vi får väl stappla fram tillsammans och hjälpa varandra :-) //Kalla

du har skrivit precis det jag vill säga:
- jag förstår innebörden av "troll" men har inte noterat några nu
- tycker de troll som spökat avslöjats ganska snabbt och spruckit
- om nån får uppmärksamhet och omsorg för "bluff" som inte skadar någon så bjuder vi på det - det finns väl ett behov...
- vill tro gott om människor och ursäktar hellre än dömer

passar jag på att kommentera! Jag förstår vad Andas menar med troll. Just den här gången hade jag dock inte lagt märke till några sådana avvikelser. Men visst har det funnits sådana, och då gärna, som någon skriver här ovan, från någon som försöker piska upp lite dålig stämning.

Men, jag tycker man märker det ganska fort. Och om det nu är någon som följer det där mönstret som du skrev, presenterar sig, kommer med tips, tackar osv. och jag svarar/stöttar den personen så må det väl vara hänt då ifall det trots allt visar sig inte "vara på riktigt" och jag har lagt ned min tid i onödan. Bättre det än att någon "riktig människa" inte får stöd. Det kan ju också vara så att man är lite osäker på hur man ska skriva och då kanske tar efter någon annans trådstart som man tycker är bra. Äsch, jag vill gärna tro gott om människor, det är ett litet fel jag har att försöka förklara/ursäkta andras beteenden...

Jag kan f.ö. tyvärr tänka mig att sommartider just är sådana tider när folk har möjlighet att reflektera över sitt eget drickande. Skojade just idag på jobbet om hur några av kollegorna kommer att må när de kommer åter till kontoret, tittar man på Facebook så är det väldigt mycket bilder på roséglas...

att man får skriva hur man vill här på forumet så länge man inte skriver något elakt om andra forums användare, och är man missnöjd med hur någon skriver så behöver man ju inte läsa det då. Det är väl bra att man skriver utförligt om sina problem och tankegångar hur skall man annars kunna stötta någon eller ge råd? Personligen tycker jag att alla inlägg och trådar är intressanta på olika sätt och alltid lär man sig något nytt, eller får bekräftat vad man redan vet.

Ha det Gött

Troll brukar ju försöka provocera fram dålig stämning i ett forum. Nä, den där hypotesen låter alltför konspirationsteoretisk, Andas. Men jag håller med dig, det är intressant att se mönster i hur det registreras/skrivs på forumet. Men jag tror att det är mönstret av människor i kris, och inget annat. Jättestarkt att öppna sig och söka hjälp, om än anonymt som här.

Det torde väl vara mig han menar?

Kan tycka att det hade varit klädsammare om det talats ur skägget redan från början -kanske i en egen tråd, men nu är det som det är och det var ju olyckligt att jag skulle tvingas läsa detta idag. Jag tänkte först skita i att kommentera, men jag gör ett första och sista inlägg i frågan, då jag har svårt att se hur det skulle kunna vara någon annan än jag som avses:

Även om jag inte är typen som tar åt mig personligen av denna typ av extremt löst grundade påståenden på ett anonymt forum som detta, så finns det med all säkerhet andra här som skulle kunna ta mycket illa vid sig av att bli utpekade som troll när dom precis tagit det svåra steget och vågat öppnat upp och skriva om sin egen ångest och skam här på forumet.

Jag skriver här för att få ut mina tankar -för att "lätta på trycket". Jag vet inte om det hjälper ännu, men jag ger det ett försök. Jag bestämde mig för att regga mig och starta en egen tråd för min egen skull då jag såg flera andra forumdeltagare som senare hade gått tillbaka i sina trådar och läst vad dom själva skrivit efter snedsteg och triumfer, etc. Jag tyckte det var ett utmärkt skäl till regga mig och att starta en egen tråd.

Vad jag vet finns det inte några uttalade forumregler för i vilken ordning och vilka "karantänregler" avseende användarregistrering, första inlägg samt första egna tråd, skall ske i, och jag tycker det kan vara god smak att avhålla sig från att delge forumet dylika spekulationer tills i alla fall en handfull inlägg skrivits av användaren innan man börjar ropa troll.

Oops, en internetförkortning som betyder "trådstartaren" - TS.

Jag ska tänka på att inte slänga mig med dessa konstiga ord som TS och troll utan förklaring!
Ungarna påverkar en mer än man tror :)

jag må vara förstörd av brännvin men för mig blev det inte klarare. Vem är TS du syftar på ?

....jo, även jag känner igen det. Lite tror jag att det är ett typiskt kvinnosyndrom att klara allt, rädda upp situationer och leva – utåt sett – ett stabilt liv. Bekymmerslöst och att få sova ordentligt. I början av mina nya dagar här sov även jag väldigt dåligt och vaknade varannan timme. Tankarna snurrade runt, runt, runt... men numera är sömnen mycket bättre.

Att ställa för stora krav på sig själv kan man nog göra bitvis, men det måste även finnas perioder av lugn.

Kram!

/H

Vi är nog många som använder forumet på olika sätt. Själv läste jag länge i alla trådar innan jag registrerade mig. Jag tänkte att det kanske är ytterligare en väg framåt för att inte tappa fokus på alkoholens negativa sidor - att skriva lite själv - men det funkade inte för mig riktigt. Och sen ville jag bidra med lite hejjarop och det kan man ju inte göra utan att presentera sig själv lite först. Men som sagt så trivs jag bättre med följa era tankar utan att vara aktiv själv. Ni hjälper mig utan att veta om det, och jag hejar på er utan att ni vet om det :) Helt enkelt.

Jag har således endast en betraktares perspektiv när jag läser i forumet. Och likväl som ni reagerar ifall någon skriver "elakt" i era trådar så regarar jag när jag känner att något inte står rätt till med mitt läsande i forumet.

Det kom till en punkt nu i sommar att när jag såg en ny trådstart tänkte jag innan jag öppnade den; det är säkert ett långt, välformulerat problemförklaring där TS har varit med om rätt mycket. Och har tankar kring allt, gjort alla möjliga insatser och har till och med lite tips och trix att dela med sig av (jag överdriver lite för poängens skull). Det är inte det "vanliga" sättet som många haft när de första gången skriver och vill ha hjälp. Jag känner inte igen mig alls.

Och som jag skrev tidigare så bestämde jag om jag fortsätter att se ett mönster så hojtar jag till. För är det så, så förstör det min behållning av forumet. Bara misstanken gör det lite faktiskt.

Alltså ville jag bara lyfta min undran. Jag vill inte heller känna att jag inte kan ifrågasätta, för då förstör jag för er som aktiva. Jag är också aktiv, fast på ett annant sätt.

Mt - jag hoppas jag lyckats förklara lite bättre hur jag tänker. Tack för ditt respektfulla bemötande :)
lessenfrun - troll är när någon inte är seriös eller driver på nätet (säkert på andra ställen också!)
Adde - jag hoppas alla ? har rätat ut sig.

Åh, jag önskar så att jag kunde ge dig råd men jag vet knappt själv hur man gör... Just nu sitter jag och tvingar mig själv att INTE städa hela lägenheten inför svärföräldrarnas besök. Bara för att liksom se vad som händer. För sätter jag igång kommer jag vara stressad och irriterad när dom kommer, då blir deras besök ett jobbigt inslag och det vill jag inte. Och jag tror inte att dom kommer vända i dörren bara för att mina väskor står ouppackade i hallen eller för att det ligger kläder lite här och var. Men visst är det svårt.

Men du vet ju att du har problem och verkar ha kommit till insikt med varför du dricker vin och att det inte är bra. Det är ju ett framsteg! Jag insåg det också, och började liksom känna efter, hela tiden. Försöka identifiera känslan när den kommer, varför blir jag orolig och stressad, vad är det jag måste bevisa? Vad är det du grubblar på när du inte kan sova? Är det tankar du trycker undan under dagen?

Sänder en styrkekram!

att läsa dina tankar om hur du hittat ditt egenvärde och din utveckling. Det ger kraft även till mig...
/Tilde

Hm, jag ville också ha närmare förklaring igår när jag läste men tänkte att jag kanske missat nåt?
Vad innebär troll i det här fallet?
/E

Det är så jag också känner, hade varit skönt att slippa...får fundera ett tag till.

Fick ett oväntat telefonsamtal igår, var en väninna som jag inte pratat med på ett par år. Vi växte ifrån varandra kan man säga när jag flyttade till en annan stad och började plugga samtidigt som hon skaffade barn, samtalen blev färre och färre och till slut hördes vi inte av alls. Innan dess var vi riktigt nära, umgicks mycket, mycket intensivt festande. Men vi var ändå väldigt lika, jag tyckte hon förstod mig så bra. Nu undrar jag om det inte var alkoholen som knöt oss samman till stor del. Samtalet var oerhört förvirrande och osammanhängande och jag förstod ganska snabbt att hon druckit. Hon har en slags livskris och jag kastades in i hennes problem, kändes jättemärkligt eftersom vi inte pratat på så länge. Jag var helt paff, fattade knappt hälften av det hon sa och bidrog inte med nåt vettigt tror jag, trots att jag förstod att hon behövde stöd. "Vad skönt det är att prata med dig" sa hon. "Jag har ju knappt sagt ett ord" svarade jag. Drygt? Ja. Men jag blev ganska illa berörd av att utan förvarning dras in i ett kaos jag inte visste något om, var inte förberedd och fick knappt en syl i vädret. Öppnade kyslkåpet och som en blixt kom känslan, ska jag ta folkölen? Såkart jag inte ska, kom lika snabbt men vad otäckt det var att det är så sammanlänkat, hon och alkohol. Instinktivt känner jag att det här är en person jag måste akta mig för. Känns samtidigt hemskt att säga om en vän. Det kändes så tragiskt, två små skrikande barn och en full mamma. Första tanken var såklart att jag ville åka dit och hjälpa henne, men jag vet att jag inte orkar nu. Usch vad det år svårt, känner mej samtidigt som en egoistisk skit som ens skriver det här.

Funderade över tiden då vi umgicks. Då var mitt liv kaos, så rastlös, allt var så hysteriskt men samtidigt roligt. Och jag funderade över varför jag aldrig kunde stå still, hur alla andra runtomkring kunde lugna ner sig, men inte jag. Inser att det där hålet håller på att fyllas igen. Jag är så glad att jag tog tag i mitt liv och samtidigt hade sån tur, skaffade en utbildning och ett jobb. Hittade mitt egenvärde. Det här med alkoholen känns som en av de sista pusselbitarna, jag ser att jag har börjat hitta ett lugn, hitta mig själv. Och det var kanske det som var meningen med samtalet, att påminna mig om hur det var och hur det har blivit. Jag är en expert på att älta och försöker undvika att grubbla tills huvudet brinner upp. Men jag är samtidigt dålig på att se mönster och att ge mig själv cred för sånt jag gjort bra, sånt som JAG gjort bättre. Trist bara att det ska vara hennes olycka som får mig att se det. Har förresten börjat se mening hela tiden, framförallt i sånt som händer som kanske inte är så kul. Det är ganska skönt, håller jag på att bli religiös kanske? ;-)

Efter samtalet funderade jag också över det roliga som var då, såklart, tänkte att jag kände mig väldigt levande då. Har jag blivit tråkig? Ja, mitt gamla jag hade definitivt tyckt det. Men ändå, nej. Lugnt behöver inte vara tråkigt. Mitt gamla jag hade inte kunnat leva i en så trygg relation som jag gör nu, skrik och bråk och kasta glas i väggarna var normalt. Även om jag visste att det inte var så normalt. Ett så kallat stormigt eller passionerat förhållande kan säkert göra någon lycklig, för mig var allt skrik en slags ventil (förutom alkoholen) för min dåliga självkänsla, för min frustration över att jag aldrig vågade stå upp för mig själv. Jätteluddigt då, glasklart nu.

Förutom folkölen har jag inte tänkt något direkt på alkohol det senaste, första augusti har ju varit inringad i rött i kalendern, rädd för tremånaders-krisen. Än så länge verkar den hålla sig undan. Men jag är på min vakt, vet att man inte ska bli för stursk. Läste i min tråd och insåg att jag inte är så arg på alkohol längre som jag var ett tag. Har börjat acceptera att den finns överallt, inte arg på uteserveringar eller reklam, eller om pojkvännen tar en öl till maten. Om det är ett nytt skede eller en fas återstår att se.

...på ditt första inlägg:
"Trodde att jag hade allt under kontroll, att jag kunde dricka lagom.....
Dumt av mig, det kan jag ju inte....
Sabbade allt redan dag ett av semestern utomlands."

Det där vill du INTE ha tillbaka. Jag lovar.

Ha det underbart nu!

Sitter i bilen på väg mot huset längst ner i Sverige som jag längtat efter sedan förra sommaren. Borde vara jätteglad men ser bara härliga bilder från förra året med rosevin i solen och grillmiddagspyssel med vin, vin , vin... Har dessutom ätit otroliga mängder sötsaker istället för A denna sommar så jag kommer inte i kläderna, vet att jag gnäller!! Men just nu vill jag bara ha tillbaks min kropp och mitt vin!

Vill våga visa mig svag, inte vara så fruktansvärt "duktig". Det är ett problem för mig att jag inte vågar visa min svaghet.
Ok jag kan ju få vara "duktig" på något :) kanske jag är duktig på att motivera mig att springa, träna hålla mig i trim... men jag skulle tycka det vore så mycket skönare om jag inte behövde känna att jag måste vara så "duktig, präktig, klara allt i livet..." Det går liksom inte ihop det här. Jag slås i bitar av mina egna krav på mig själv. Givetvis är det skönt att lindra alla krav o måsten med för mycket vin.
Så har det sett ut i några år.
Ändring.
Många här har kommit till insikt, och det verkar nog handla om det här ganska ofta.

Ge mig råd, jag behöver det.

i att man inte klarar allt själv, att man måste be om hjälp och att man ska kunna erkänna sin svaghet... Det är det jag vill jobba med att kunna göra. Jag tycker dock det är svårt, men ska försöka. Jag har haft en prövning sista månaderna då jag fått visa på hela min svaghet men ändå försökt vara så väldigt stark ändå. Det där duktighetssyndromet som finns med i mina barnsben släpper inte. Blir riktigt trött på mig själv. Jag ska jobba med detta. Ska be om hjälp. Men också bra att skriva här, känner jag. Jag är nybörjare när det gäller att be om hjälp o att erkänna mig svag.
Ge mig gärna råd du som kommit längre...
/Tilde

Läser i min "dagbok". Det går upp och det går ner. Har hänt vid två tillfälle tror jag (sen jag tog tag i mig)att jag provat att dricka ett eller två glas vin, vilket inte gått. Det har blivit mer vilket gör att jag MÅR DÅLIGT efteråt. Vid ett tillfälle hade jag ett glas vin hemma, gott och bra. Men bättre att vara utan helt då det ju inte funkar, jag har ju inte kontroll på det här.

Det är känsligast när jag är ledsen eller arg. Göra annat då det är som känsligast.
Gråta bättre än att dricka vin.
Prata, eller skriva här bättre.
Springa, dansa,
Jag är bra på det för det mesta men inte alltid. Har det ju för fasen i mitt grundtänk.
När började "det andra tänket, flykten"? Fem år sen. Jag ska börja där.
Också sömnsvårigheterna började där.
Jag har satt upp för stora mål. EN DAG I TAGET BÄTTRE.

Andas - kan du förklara lite närmare hur du tänker. / mt

- önskar dig fina lediga dagar! Kram / mt