Senaste kommentarerna i forumet

Detta är min tråd och här skriver jag vad jag vill! Wislawa Szymborska var en författare som jag hittade bara för att hon skrev en dikt som hette "dö inte före katten". Den tilltalade mig mycket eftersom jag älskar katter.Hon skrev lättillgängliga dikter som handlar om dig och mig. Här är en:

Teaterföreställning utan repetition.
Kropp utan måttagning.
Huvud utan besinning.

Jag kan inte rollen som jag spelar.
Jag vet bara att rollbesättningen är gjord.

Vad pjäsen handlar om
får jag klura ut på scenen.

Dåligt förberedd för äran att få leva
hänger jag knappt med i det uppdrivna tempot.
Jag improviserar trots min avsmak för improvisation.
För varje steg snubblar jag på min okunskap om tingen.
Mitt sätt att vara luktar kråkvinkel.
Min instinkt är den glada amatörens.
Rampfeber förnedrar mer än den förlåter.
Förmildrande omständigheter gör bara ont.

Ord och reflexer som inte går att ta tillbaka,
stjärnor som inte går att räkna färdigt,
en karaktär som en kappa som jag knäpper i farten –
sorgliga konsekvenser av allt detta plötsliga.

Tänk om man fick öva på en onsdag i förväg,
eller ta om en torsdag en gång till!
Men här kommer en fredag med nyskrivet manus.
Är det som det ska? frågar jag
(lite hes i rösten,
för jag hann inte klara strupen i kulissen).

En bedräglig tanke: det är bara någon sorts prov
som avläggs i en provisorisk lokal. Nej.
Jag står mitt i dekoren och ser hur stadigt den står.
Jag slås av det exakta i all rekvisita.
Vridscenen är inkörd och snurrar som den ska.
Nebulosorna i fonden har tänts en efter en.
Här råder inget tvivel: det är premiär.
Och vad jag än gör
förvandlas för alltid till det jag gjort.

Ur diktsamlingen Otal (1976) av Wislava Szymborska

Någon som känner igen sig?

...ursäkter för mitt fyllegagg i din tråd Dompa. Jag vet inte riktigt vad jag håller på med men känner ett litet band till dig. Håller tummar och tår för att det ordnar sig för dig och ungarna och den vackraste ( som verkar var ute på ett gungfly!)

och här kommer en länk till en författare som är så bra:
http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/hon-ville-radda-oss-fran-att-falla

och det är ju detta jag pratar om: där läggs på en massa lager som man inte vet någonting om och inte vet om de är OK.

Bäst att over and out nu, min make har kommit hem och ligger där i soffhörnan med sina arga ögonbryn. Oj vad jag längtar ut i skogen...

dublettredigering :-)

...men det är ju det där som är så svårt!! Man vet, men ändå inte. Nu ska jag stoppa här för Dompapompa behöver inte mina frågetecken. Såklart det kommer att fixa sig! För att du är den du är och dina barn är en liten del av det! Jag hejjjjjjar på dig Dompa! pussar & druckna kramar från mig!

...för om jag hade skrivit detta inlägg på min telefon hade jag kunnat leta fram tangentbordet där dödskallen fanns och på så sätt varna er.OBSERVERA!!! DETTA INLÄGG ÄR SKRIVET AV DRUCKEN MÄNNISKA. Jag har förstått av vissa att man då bör gå någonannanstans än (shit vad många "n" det var i det ordet!) och skriva. Men. Jag väljer att varna här i början. Om du är sådan att du tror att du blir inspirerad/attackerad eller någonting annat -erad av att läsa vad en drucken (drunknad??) människa skriver SÅ FÅR DU SLUTA HÄR! GÅ NÅGON ANNANSTANS. SCHAS! eller kanske SJAS! Adde, du får hjälpa mig med stavningen här!!

Själv så tänker jag såhär att det kanske kan vara bra att jag exponerar mig i all min druckna löjlighet, att jag därigenom blir något slags avskräckande exempel. Jag vet inte *hukar för Addes arga ord* men ställer mig raskt upp igen! Det här är jag!

Idag befann jag mig i en av mina svaga situationer: jobbiga ungar! Alla ungar var glada men eftersom jag insett att det fanns möjlighet att dricka så gjorde jag det. Vi hade fått post som inte hörde hemma här så jag tog en promenad nedför gatan. Det var då jag upptäckte tillvarons olika lager! Det finns vårväxter och träd. Dofter. Så mycket härliga saker. Men. Jag kände att det fanns något slags kletigt filter över allt detta. Någon som förstår?

Usch, nu känner jag att jag vill krypa ihop i en ledsen klump som ingen ser. Detta är ju självklart en annan av alkoholens ofördelar: här sitter jag med en massa saker som jag vill säga men jag är för packad för att formulera dem "kroppen den rister han, men ändan den står stilla". Igelkottaskinnet någon??

Nu sitter jag här och skäms jättemycket, fast ändå inte. Jag visar på hur jävla svårt det är. Nu fattar ni: Stigsdotter som är så himla bra och kommer med fina råd och säger en massa bra saker. Jamen visst: snacka går ju, men SNACKA SÅ ATT DET GÅR är ju desto svårare.

Usch vad låg jag känner mig nu, önskar att jag befann mig någonstans i en skog, eller ett landsställe... ja ni fattar: jag är storstadstjejen som bara vill bort!

Puss å kram till alla forumdeltagare som halkade in här till mitt fyllesvammel. Jag ber om ursäkt ifall jag uppmuntrade någon blablabla, så amerikanskt det blev. JAG VILL BARA VÄL, FÖR DIG OCH FÖR MIG. puss å kram, jag känner att jag behöver jättemycket kärlek just nu (fast det kan ju bero på att jag har druckit så vänligen bortse från detta om det gör att du kännner dig utsatt). ursäkta svamlet. Nämen fy fan. Detta står kvar som ett slgs MANIFEST över oss patetiska alkoholister.

Men inte ovanlig att det stör människor att någon är nykter, men jag tror att det kommer ge sig med tiden. Vissa vänner kommer man tappa eller redan har tappat, men då kam man ju tänka sig vad som skulle hända om det hände något riktigt hemskt.
Sen är det en väldigt konstig tid, när det skall drickas vin hela tiden och så fort man skall göra något med jobbet så skall det drickas.

Jag tycker att alla får väl göra som dom vill, men det känns ju som alkoholism håller på att bli en folksjukdom och vi tjejer och våra vinboxar ökar väldigt fort. Jag tror vi alla känner många som ligger i riskzonen på jobbet eller i bekantskapskretsen.

På mitt jobb är det några som skall springa Göteborgsvarvet i morgon, alla andra som vill skall samlas på en krog i morgon kl 12. Jag kan tala om innan vilka som kommer vara skitfulla redan kl 13 och sen skall det pratas om det hela måndagen. Kan bara säga att jag är väldigt glad att jag tagit mitt beslut om mitt liv, även om det är jobbigt i mellan åt.

Skrattade när jag skulle hälla ut flaskan i dag, för först hade jag tänkt ge bort den men så hörde jag Adde säga "Man ger aldrig bort alkohol" :-)

Lite fredagstankar//Kramar Kalla

Förhoppningsvis har du fått en hel hög med "verktyg" på hemmet. Det är när du åker hem med verktygslådan som det är dags att lära sig använda dom. Det kräver övning. Ibland blir det inte helt lyckat, men då är det bara att försöka igen. Kanske ska du använda ett annat verktyg?
Till slut har du gått igenom hela verktygshögen och vet vad dom ska användas till och hur. Och då bygger du fantastiska "Fågelholkar" på ett kick.

(hoppas du förstår min liknelse)

ja det är inte klokt så lessen jag är just nu...
Från värmen man delat till en iskall kyla. Hur ska jag fixa det?

Varit ute två kvällar, tidig hemgång, måttligt drickande. Riktigt trevligt.
Men nu funderar jag faktiskt på en rejäl "helvetsåsynddetärommej" bläcka...
Hockey, ensam, saknar...

Ska försöka allt jag kan.
Det är ju inte värt det.
Kram..

Kalla, du är bäst! Vilken styrka att hälla ut whiskyn!
Stigsdotters container tror jag är till barskåpet plus gubben plus tomglasen.

Jag har liksom Maria varit ute i jobbet. Vi var ett stort sällskap igår kväll och det serverade vin vid bordet. Rött eller vitt vin var frågan från servitören. Inget vin tack sa jag och sen fick jag nöja mig med ljummet kranvatten resten av kvällen.. Sååååå dåligt.
Som nykter blir man ju lite extra iakttagande och jag måste säga att det var sorgligt att märka hur många i sällskapet som var så ivriga när det gällde alkohol. Vuxna framgångsrika människor som betedde sig som barn på julafton. Har jag varit sådan? Ja, förmodligen.
Idag fortsatte konferensen och det var påfallande många som var osunt bleka. En ung dam blev tvungen att gå och lägga sig igen. Många skämt om hur fulla en del hade blivit och hur de mådde idag. Det är så knäppt.

Och Maria, jag tycker det var en underlig fråga från dina vänner. Varför är det så viktigt för dem att ni också dricker?

Dompa, hur är det ute i verkligheten?

Kramar till er

Åh, gumman...

Jag känner så väl igen det där med att kroppen säger ifrån. Ont i magen, stress i ådrorna, väsen i huvudet... Tänk vad oron gör med oss. Och inte bara oro, förresten, utan även ilska, sorg, frustration, panik... Vi bär omkring på så mycket negativa känslor så att det fullständigt kokar i kroppen.

Och det är ju inte så livet skall se ut... eller hur?

Kram!
/H.

Nu är han hemma igen efter 3 dagar borta på jobb och jag och barnen varit ensamma hemma. Jag har haft ett lugn när vi varit själva. Nu är han hemma, på en timme har han varit tvungen att sprätta det officiella ölen i köket så att jag ser och hällt upp den gömda whiskeyn i garaget som han troligtvis inte tror att jag märker. Min magonda är tillbaka tillsammans med mitt dunkande hjärta. I morgon åker jag iväg på tjejresa under drygt ett dygn, fy vad jag våndas för barnens skull..... Hade han ändå inte kunnat låta bli ikväll. Återigen besviken och oroskänsla. Hur blir kvällen, får jag sova inatt??

Så bra gjort trots att du är i en svacka!!. Det verkar vara en ständig kamp, vi ska bjuda hem några vänner imorgon, det är dags för vi har varit lite osociala. Då frågar dem om vi inte kan dricka också så det inte bara är dem som dricker. Får man inte vara nykter i det här samhället? Är man konstig då? Fick "lugna" dem och intyga att maken skulle dricka men inte jag. Är inte det konstigt?. Var på firmafest igår och höll inte på att få en välkomstdrink för de hade inte tänkt på alkoholfritt. Det är inte konstigt att det blir svårt i vårat alkoholsamhälle. Kram!!

Vilken styrka du uppvisar!

kram

liksom Dompa

:D

Ja du Dompa, jag vet inte alls vad jag ska skriva som är pepp och bra. Jag kan tänka mig att det är läskigt för alla att checka ut och försöka hitta en ny vardag. Och du ska dessutom göra detta ensam, i en ny familjekonstellation, utan din fru. Det blir ju på många sätt en helt ny tillvaro som inte är så lätt att fantisera kring vad gäller återfallsprevention och så vidare.

Min uppfattning är att du har bestämt dig. På ett plan som är bortom alkoholen på något sätt. Du har bestämt dig för dig själv. Jag tror att det beslutet var det avgörande.

Man vet inte hur lång och krokig vägen blir nu och verkligen inte vart den leder dig men det kommer att bli bra. Dompa du är en helt fantastisk person och du har ett fint liv framför dig. Ett skitroligt liv.

Jag hoppas så att jag får fortsätta vara en liten del av det.

VD

Tror nog att det kan vara en bra vändning för er bägge, hoppas att ni tar till vara nuet och framtiden.
ibland tar livet konstiga vändningar när man minst anar det//Kram Kalla

Du verkar ha bestämt dig, så visst kan du med en dag i taget leva ett gott nyktert liv du också. Det är ingen dans på rosor, men det går!

Det är gôtt att vara nykter :)

Klart vi hänger med på din resa!
Det handlar mycket om att aldrig börja förhandla med alkoholjdävulen, för man förlorar alltid.
Såklart har jag ibland tänkt "det var nog inte så farligt med det där alkoholmissbruket trots allt" Men så ruskar jag runt mina tankar och kommer fram till att det är ingen ide att försöka. Det kommer inte gå. Och vad är det egentligen jag är ute efter? Det är inte direkt så att det finns nått livsviktigt ämne i vinet som jag måste ha för att överleva. Så varför då inte helt sonika låta bli?
Men nu tänker jag inte så längre. Jag har "vant" mig vid att avstå alkohol i alla situationer. Det tar tid att lägga om en livsstil, men det går.

Skriv, läs och kommentera så ska du se att du får mycket hjälp och stöd. Jag är här och läser varje dag och det hjälper mig att förstå att det bästa för mig är att vara helt nykter.

styrkekramar jag också! Hålls kvar här även om dagsrutnerna blir annorlunda.
Välkommen till ditt nya liv! / mt

efter middagen, att jag känner mig sviken och lurad.
Han är glad över alla de nyktra dagarna och att han nu känner en "inre vändningen" som inte funnits innan. Det har hänt så mycket sedan valborg, ofattbart att det är 11 maj idag. En elva dagar kort resa genom en torktumlarcylinder... En serie händelser som har kommit i exakt rätt ordning... och egna initiativ. Den här vändningen och den här inställningen har jag inte sett förr och de ord jag hör nu har jag inte hört förr. / mt

tar in och motiveras! Trevlig helg! För min del blir det en nykter fredagskväll (tar bara en dag i taget), och det ska bli såååå skönt att vakna pigg och klart i knoppen i morgon!

Tack för vänliga ord och välkomnande! Har ägnat hela min lediga dag åt att läsa på sidan :-) Jag som skulle städat. Men det känns som jag investerat rätt iom läsandet. "Skulle kunna vara jag som skrivet-känslan" är hög i väldigt många av inläggen! De gånger jag lyckats "sluta" tycker jag det stundtals varit "lätt" alltså att sluta är lätt om man jämför med hur jäkla svårt det är att inte börja igen. Låter kanske paradoxalt men jag tror ni förstår hur jag menar. Det finns bara en sak som kan få mig att sluta och det är viljan. Tyvärr är min vilja svag efter ett par dagar och ibland kan det t om bli så att jag "glömmer" bort att jag vill. Litar inte på mig själv. När jag väl beslutat inför mig själv att jag ska dricka är det helt omöjligt att liksom vända tanken. Om min man försöker påminna mig om att jag inte alls vill dricka lyssnar jag inte på honom och när han frågar hur han kan stötta på bästa sätt så vet jag inte. Jag är liksom helt totalt svinjobbig att försöka övertala om jag bestämt mig. Vad upplever ni är stöttande när ni vacklar?

mig sviken. Jag tror inte att du ska vara imponerad över mig - jag på sätt och vis en väldigt dålig förebild som (måhända) stannat för länge.

Ja, det finns en stor kärlek och ett stort sammanhang, ett långt liv tillsammans. Det finns mycket respekt och vilja.

Jag lever en dag i taget, här och nu och det går bättre än det låter. Det har funnits en lång tid av övervägande nykterhet och den tiden väger tungt. Har vägt, ska jag säga, nu avvaktar jag. / mt