skrev Stigsdotter i Glad men rädd

....kan man dricka annat i. Faktiskt. I alla fall vinglasen, alla små konstiga snaps och likörglas funderar jag på att göra mig av med (fast maken och gäster kanske vill ha dem kvar, vet inte, får bli ett senare problem). Men, det finns en dryck som heter 100% blåbär - den är röd och fin, jättegod att dricka i vackra vinglas. Syrligt och nyttigt. Jag älskar blåbär!!!

Behöver inte vara hela världen att du inte dricker alkohol? Nämen ELLER HUR!!? Jag har sagt detsamma till mig själv, det är ju för fasen bara en dryck!! Det går åt alldeles för mycket tid att älta fram och tillbaka, ett glas? Ett glas champagne? Jag hoppas och tror att om vi klarar att hålla upp en längre tid så kommer vi slippa den där tankeverksamheten som är sååå tröttsam (här får någon med erfarenhet gärna bekräfta!).

Sköt om dig MissH, vad mysigt det lät att sitta invirad på balkong och läsa i regnvädret!


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

Forumklockan verkar då inte vara inställd på sommar, men det är det här snart!

Jag kan tänka mig att lära mig att bli lite morgonpiggare så slipper jag gräma mig över att en så stor del av dagen försvunnit innan jag vaknat till liv. Kanske blir jag piggare också efter att ha rensat kroppen från alkoholrester. Så, du får gärna väcka mig på morgnarna :-) För visst tackar jag ja - två grisar i en varsin säck, kan ju bli hur bra som helst (eller inte ;-)

Igår jobbade jag sent och stod i köket när de flesta kollegorna gått hem. Drog ut en kökslåda och där stod fortfarande två vinboxar och ett antal starköl. Funderade på att be någon flytta dem till något annat ställe men då skulle jag ju naturligtvis behöva förklara mig. Suckade lite, stängde lådan och öppnade den ovanför istället. Där fanns kakburkarna :-) någon last får man väl ha tänker jag, bättre en kaka än en bira !


skrev Stigsdotter i Dompa!!!

Jag förstår din oro inför hemkomsten. Det är lite som när man har varit på resa och upplevt en massa saker och så kommer man hem och allt är som vanligt men ändå inte. Jag tror Pianomannens tips om rutiner, regelbundenhet, vatten osv är bra. Skapa ett schema, dina egna rutiner. Vi finns här!


skrev Gäst i Glad men rädd

Ja det var så skönt att komma på det! Det är bra att fundera och analysera men man ska nog akta sig för att göra det för stort. Det behöver inte vara hela världen att jag inte dricker alkohol! Fick panik för ett tag sen över mina dyra vinglas jag precis köpt. Herregud, några jäkla glas! Vad är det att ha ångest över? Att jag inte längre har kontakt med min väninna vars 30-årsfest jag förstörde i somras på grund av fylla, DET är ångest på riktigt.


skrev Nynykter i Glad men rädd

Klockrent MissH det du skriver om att älta "bara ett glas". Helt rätt att man kan se det från andra hållet och lika gärna strunta i det.
Nynykter


skrev Gäst i Glad men rädd

Oj det är ju riktigt fascinerande! Att kropp och själ/tanke/hjärna är sammanlänkade ver jag ju, men så starkt? Kan det vara kroppens sätt att påminna en, så att man inte glömmer? Det är ju i och för sig inte konstigt att man drömmer om det man går och grubblar så mycket på vid vaket tillstånd...ett år förresten, det är lång tid, bra jobbat! Hur länge har du varit nykter sammanlagt?


skrev Nynykter i Dompa!!!

Det verkar som om du kommer att få fullt upp, Dompa. Tre barn och tre brutna tår. Pianommanens råd om regelbundna rutiner för mat och sömn verkar kloka. Sen finns det andra mönster som behöver brytas. Kanske dags att möblera om därhemma. Slänga ut soffan och tv:n? Spela spel med ongarna (fast de vill kanske inte hänga med farsan...)
Någon ensam morgontimme bör du väl kunna få varje dag med tanke på hur hiskeligt tidigt du vaknar. För jag antar att ongarna inte studsar upp vid fyra-tiden?
Jag tänker på din vision av Italien. Tror det är viktigt att ha sådana bilder av det goda livet, det vi vill nå i vårt nya, nyktra liv. Själv har jag en dröm som jag drömde en natt. Den var stark och lycklig och jag återvänder till den för att hitta känslan för vad jag vill och vart jag strävar.

Styrkekram till dig!


skrev mr_pianoman i Dompa!!!

Vid tiodraget på måndag kan du hålla tummarna :)

Andra också såklart om ni vill. Jag ska själv ha mina lössläppta och spela som en gud


skrev mr_pianoman i Glad men rädd

Jag har också drömt att jag har druckit. Drömmarna återkom med jämna mellanrum. Ibland har jag även känt mig bakis dagen efter en sån dröm. Till och med känt den berömda smaken och lukten i munnen. Bakis-smak. Mycket märkligt, men inte ovanligt säger dom.
En gång var det så illa att jag tänkte att jag inte kunde sätta mig i bilen. Trots att jag visste att det då var mer än ett år sen jag drack senast.


skrev Gäst i Glad men rädd

Tack, det var snällt! Behövs ibland... Känns bättre idag, vaknade lugn och glad. Har börjat drömma igen (man drömmer väl varje natt men har inte kommit ihåg något när jag vaknat på länge). Inatt drömde jag att jag drack vin, fick panik, kändes som om jag förstört allt. Grubblade på vägen till jobbet, funderade över om jag verkligen inte skulle kunna ta ett glas champagne någonsin, om man är på bröllop eller så. Resonerade fram och tillbaka, hur vet jag att det inte sätter igång något och så vidare. Till slut kom jag fram till att va fan, är det så viktigt vad jag har i mitt glas? Jag kan väl lika gärna dricka pommac som champagne? Ska man älta "men bara ett glas" så kan man ju se det åt andra hållet! Ett glas, en skål, vad spelar det för roll? Juice är också gott :-) ger ingen ångest heller...jag dricker inte, punkt slut. Snart är det helg igen och jag ser fram emot att slippa vara trött, seg och full/bakfull. Ska passa på att få en massa roligt gjort, ska på fest på lördag men kommer inte dricka, det vet jag. Stannar så länge det är kul, går när jag tröttnar. Känns riktigt skönt, tänk så många gånger man haft aptråkigt på en fest och tänkt att det blir roligare om man dricker ännu mer, och sen lite till. Det har sällan funkat.

Nej nu ska jag vira in mig i ett täcke, sätta mej på balkongen och läsa medan regnet öser ner utanför.

Ha en trevlig torsdagskväll!


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Jag är inte i mot hjälp, det är bara det att vår husläkare har dille på att skriva ut piller i tid och otid. Men du kan ge dig tusan på att om jag kommer dit och säger att jag vill ha Campral så hittar han nog på något annat. Men jag tror att jag skall ringa och prata med honom.
Och springa gör jag, har väl snart skrämt ihjäl alla skogens djur :D
Många kramar till er alla!

Och jag fortsätter kampen om chatten här ;-)
Men skall logga in på FB också, även om jag anser att det är att gå över ån efter vatten


skrev Dompa i Dompa!!!

Jag har testat AA två ggr...valde bort...just pga. GUD. Låste mig där....lång historia med mamma och morfar. Misshandel i GUDs namn. Nu när jag lärt mig mer...att sålla bort...så sticker inte konceptet lika mkt i ögonen. Här på hemmet bor också GUD, men jag har lärt mig att tolka det som jag vill...ja nu skulle jag kunna hantera det. Var redo att ge AA en chans...men jag bor i byhåla utanför liten stad. De AA tider som finns är helt enkelt inte riktade mot en ensamstående pappa. Så AA går bort...med all respekt.
Hur är det med huvudet ditt? Var det nya prover? Önskar så av mitt hjärta att allt går kanon.
Tack/R


skrev Dompa i Dompa!!!

För att du delar. Just den vilsenhet som du beskriver...det är just den jag är så rädd för att möta. Du beskriver det väldigt tydligt och jag kommer att ta dig på orden; Jag kommer att återkomma...fler frågor, mer förvirrad. Tack! För att du orkar dela.
Så djä.... kul med att du.är en av de sista tre...när det gäller tjänsten. Kommer att mentalt heja på dig på måndag...och som du skrev...får du det inte så var du ändå en av de utvalda...en vinnare! d1


skrev Dompa i Att ta ett steg i taget

När jag skrev om medicinering...skrev jag om en tillfällig krycka...som funkade förvånandsvärt bra på just mig...inte en livsstil.


skrev Dompa i Att ta ett steg i taget

Jag vet att det inte är samma sak...men bara ut och spring...när när det härliga - nu talar vi klarspråk - knackar på. Jag förstår din aversion mot läkemedel...har kännt samma sak. Men varken Naltrexon eller Campral är beroendeframkallande. De bara dämpar suget.
Vi talar inte Antabus...utan du kan ta dem...och ändå falla...men fallet sitter längre in. En del av suget försvinner. En tanke bara... När jag gick in i början av min nykterhet så var jag helt emot tabletter...alla biverkningar....jo, jo...vad gör inte alkohol? Lugnande te är nog inte heller fel.

I vilket fall som helst; Du har kommit så långt nu...våren frestar på med lockrop till alkohol. Stress är ännu värre... Med en Naltroxen innanför linnet så kanske det ANDRA glaset inte behövs.

Hur som helst, beundrar dig, tror på dig och tvångskramar dig lite grann!!! /R

PS: Vi vill ha våran chatt!!!


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Skall ta mig till hälsokostaffären i morgon och titta om jag kan hitta något bra. Vill ju helst inte gå till läkaren och få piller, är lite rädd för att man byter den ena drogen mot en annan. Men något som lugnar ner kärringen skulle nog vara bra :D
Ibland tror jag att det är för att jag vill få ett återfall som jag stressar upp mig, inte medvetet men omedvetet.


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Skall ta mig till hälsokostaffären i morgon och titta om jag kan hitta något bra. Vill ju helst inte gå till läkaren och få piller, är lite rädd för att man byter den ena drogen mot en annan. Men något som lugnar ner kärringen skulle nog vara bra :D
Ibland tror jag att det är för att jag vill få ett återfall som jag stressar upp mig, inte medvetet men omedvetet.


skrev Eken i Att ta ett steg i taget

Lite från ämnet kanske, men hur skulle det vara att testa nån typ av lugnande naturmedel Kalla? Har själv hittat ett lugnande te som jag börjat pimpla, trots att jag aldrig gillat te tidigare. Inbillar mig att det i alla fall hjälper lite. Finns ju säkert annat också.
En tanke bara. Vill ju så gärna att det ska fortsätta att gå bra för dig! :)


skrev mulletant i Mitt nya år

käraste Stigsdotter... ja, det blev verkligen en ny stig framåt. Jag känner mig både lugn och stark och samtidigt otrygg och sårbar.

Det händer mycket nu. Igår och idag på morgonen talade jag klarspråk och allvarsord. Idag har mannen varit med om omvälvande saker som han just nu är lättad och befriad över. Mer ska hända nästa vecka - får se vad allt detta för med sig. En omtumlande som process som jag är med i, en process som är nödvändig och lever sitt liv utan mig. Hmmm - en utmaning för en medberoende minsann...

Vi talade om möjliggörande häromdagen eftersom han möjliggör (och underhåller) vissa beteenden hos mig som jag behöver ta mig ur. Förhållandevis oskyldiga olater som han underhåller på ett omtänksamt och kärleksfullt sätt. Jag sa idag att jag varit en möjliggörare och om jag lämnat tidigare, eller inte återvänt då i december kanske han kommit tidigare till en punkt där han är idag. Fast - jag tvivlar på det och tror att fallet skulle varit större - egentligen spelar det inte så stor roll. Det här nyktra året har fört långt framåt och grundlagt den mer inifrånkommande förändring som är på framväxt.

Jag ser att åtminstone Kalla och Anneli kämpar mot suget nu - fy tusan vad alkohol gör mycket illa.
Och så mycket gott det inryms i ett nyktert liv. / mt


skrev Gäst i Mitt nya liv!

Det är jättesvårt att komma ur drickandet.
Hur gör man?
Har någon förslag?


skrev Eken i Mitt nya liv!

Hejar fortfarande på dig! Ett litet steg bakåt som du tar lärdom av nu bara. Fortsätt kampen nu och kom ihåg alla stegen du tagit framåt också! :)


skrev Stigsdotter i Mitt nya liv!

Så har man nära att slinka ned under om någon kommer med dumma kommentarer ;-)

Jag förstår inte heller det där med den gamla tråden, såg liknande inlägg igår men hittade bara lite bråk och inget inlägg det datument. malignn kanske vill förklara lite? Annars är risken att åtminstone jag tolkar dig utefter ditt nick, och det är kanske inte riktigt rätt för här är vi snälla och vänliga mot varandra även om vi ibland kan, får, ska!! ha olika åsikter och kanske missförstår varandra när vi skriver hastigt.

Annlie, fundera lite över hur det kändes att dricka de där dagarna. Vad var det som gjorde att du kunde stoppa? För glöm inte det, det var ju det du gjorde: stoppade! Du var ju inte asplakat alla dagarna eller hur? Tänk, fundera, känn efter. Hur mådde du när du drack, blev det bättre det du ville få bort, blev du gladare osv. Det kommer att gå bra, vi grejar detta tillsammans!!!

Kramar från mig


skrev Stigsdotter i Att ta ett steg i taget

Kan man göra på alkoholhjälpens facebooksida, lite bökigt om man sitter mest med en telefon men annars kan man ju ha den sidan uppe i en flik och så en massa annat (bla. forumet) på andra flikar. Några av oss härifrån hänger där ibland bland annat jag & Adde, vore skoj om det blev fler. Där heter jag Stigsdotter von A-hjälpen, make my day och skicka en vänförfrågan :-)