Senaste kommentarerna i forumet

Jag ser inte ditt experiment i lördags som nåt nederlag eller som ett fall tillbaka. Jag har en stark känsla av att du har fattat galoppen, att du inte kommer att göra om det. Man
behöver tyvärr en del smällar för att bli klar med skiten. Det är ingen enkel match det här fast det nu i efterhand känns alldeles självklart. Det här gör dej bara starkare i din övertygelse. All respekt till din fru som klarade att ta det på ett bra sätt. Jag är/har varit medberoende också så jag vet att det inte är enkelt för henne heller.

Om alkoholen hade varit lättare tillgänglig här så vete sjutton hur det gått för mej. Jag tror nog vi behöver monopolen.

Imorgon 6/11 kl 15 ska den ena säljaten sälja en fastighet och lösa in de 40000kr som saknas. Jag hoppas att allt går igenom imorgon. Idag blev jag även totalsågad av mina kollegor. Imorgon ska jag också hålla i extrainsatt årsmöte för Lärarförbundet i den kommun jag jobbar i.8 anmälda varav 4 från styrelsen.

Hemma i vårt varma hus efter lång resa. Lagat en god middag till familjen när de kommer hem efter sent jobb o skola.
Skönt och tryggt att vara med människor man älskar.
LP

Trevligt att höra av dig. Kanske min upplevelse i lördags får någon att tänka efter lite extra innan de greppar flaskan. Jag hade en tanke där i butiken att detta skulle inte ske om jag var i Sverige nu. Kanske Systembolagets monopol ibland räddar en o annan som riskerar hamna snett just i stunden?
Jag är mycket glad för din lycka o framgång Santorini.
LP - uppe på vagnen igen och lite visare utan tvekan.

Jag blir så glad när jag läser hur bra det går för så många nu! PP och LP, Buzzz, Stingo, Fenix, Konstnären, Muränan, Tjalle, Lexi, kanske fler men jag har läst just era inlägg. Ni är alla på rätt väg, underbart. Jag läser inte så ofta och skriver ännu mer sällan men ibland letar jag efter era namn. Tänkte att det är bäst att jag skriver i min egen tråd.
LillPer, jag blev särskilt berörd av ditt inlägg om hur plötsligt man kan falla och det du skriver om signalerna. Jag känner så väl igen det från mina tidigare försök till nykterhet. Nu har jag alltså varit nykter i snart 2,5 år, det är otroligt. Jag känner mej rätt så säker nu, så länge jag med bestämdhet vet att jag aldrig ska dricka igen. Men steget kan vara så otroligt kort om man börjar släppa in tankarna. Innan jag nådde hit så har jag ju faktiskt kämpat för nykterhet i åratal. Längre och kortare perioder. Och just det där, att man kan se efteråt att det skulle barka av. Tex ett av mina sista återfall innan nykterheten. Jag var övertygad om att det var för gott. Jag hade verkligen nått botten, brutit lillfingret och slagit en blåtira i fallet. Jag hade enorma skamkänslor och ångest. Ändå, efter ca tre veckor så ville mina gamla föräldrar att jag skulle köpa en låda vin åt dom, det brukar jag göra ibland. Jag skulle besöka dom på lördan och kunde handlat då men istället for jag till systemet på fredagskvällen. Lika bra att köpa då. Vad händer? Jo jag gick till bilen som stod i garaget sent på kvällen och tog in boxen. Efteråt vet jag att det var ett undermedvetet planerat val att handla.
Numera kan jag ha alkohol hemma, min man dricker ju fortfarande. och ju längre tiden går desto mindre är risken att detta skulle hända, mest för att jag inte ens vill ha. Konsekvenserna står så tydligt för mej. Insikten att jag aldrig kan dricka igen och att jag faktiskt inte vill. Jag är stolt över att vara nykterist. Jag kallar mej inte för det men jag skäms verkligen inte för att säga att jag slutat dricka eller att jag inte dricker alkohol. Folk får tro vad dom vill, jag bryr mej inte ens om det längre. Det som var ett sånt bekymmer det första halvåret.
Jag önskar er alla lycka till och god fortsättning!

Grattis till ditt år!!

Tack också för att du delar med dig! Behöver läsa att det går och att det går bra ibland också!

Kram

Tack för omtanke i min tråd och synpunkter!

Kram <3

Det finns stora likheter med hur jag tänker. Jag läste en bok (som jag glömt titeln på) i början av hösten när jag var "nyvit" och som efterord fanns en faktatext av en alkoholläkare. Jag kollade och märkte att jag kunde svara jakande på alla frågor (det var inte samma lista som din) = Riskbeteende (snäll formulering). Men den listan låg ju inte längst fram i huvudet när jag träffade mina drickande släktingar förra veckan. Nu gick det bra ändå, men det är farligt att glömma. Du är klok. Tack för dina inlägg.

Fenix: härligt att se dig här. Kämpa!

Ha en bra kväll.
/A

Tack för att du uppdaterar oss! Är så otroligt glad för dig!

Stor, stor kram till dig Lexi

Det är mycket gräsligt som förekommit, och fortfarande förekommer, i den svenska skolan och det svenska samhället... På vissa saker har vi kommit långt, men på andra är vi bara i början. Tack för din delning.

Tänker att vi spenderat många år med att bygga upp vårt alkoholberoende. Inte konstigt att det tar många år att bryta gamla ovanor. Nästan konstigt att det faktiskt går att ändra sig. För det gör det ju. Det vi båda.

Något helt annat. Har blivit så sugen på att skaffa hund den senaste månaden. Begrep förut att det är med anledning av det du skriver... Men det är omöjligt för oss, så som vår livssituation ser ut idag... Uh! Saknar vårt lilla djur som inte är kvar längre... Man blir så lugn och go tillsammans med djur. Ibland undrar jag varför jag valt den karriär jag har gjort. Sitta inne på ett kontor hela dagarna. Skulle egentligen ha blivit marinbiolog istället. Men visst, jag har ett jättebra jobb idag och får extremt fria händer, så jag ska inte klaga. Egentligen gör jag delvis en annan av mina livsdrömmar, men det kan jag inte skriva om här ;-)

Förlåt att jag yrar omkring i din tråd...!!!!! Är nog lite trött!!!

Kramis

Ja det är jätteläskigt när han byter personlighet rätt som det är. Det som jag också har funderat på är vad som är hans personlighet o vad som är kopplat till alkoholen. Jag tror att alkoholen förstärker hans dåliga sidor för han kan väl inte bli en helt annan person av alkoholen?
Jag är så glad för din skull att förändringen kom till slut o att han insåg att han har problem. Du är verkligen värd att må bra!! Jag tror inte att min sambo skulle kunna komma till insikt, jag vet inte vad som skulle till för att han skulle förstå att han har problem. Han försöker ju inte ens sluta mu när han vet att jag kommer flytta. Han drack senast i går o var spydig o kränkande!' Det är så jäkla svårt det här o jag vet inte hur jag ska orka. Han pratar ingenting om vad sim kommer ske o inte jag heller men nu måste vi göra det för att komma vidare. Den 1/12 ska jag flytta o det känns så overkligt o jag kan inte få in i mitt huvud att det snart är dags. Jag är så rädd för hur allt kommer att bli!!
Kram<3

Snart 3 veckor nykter, sakta men säkert (eller!?).

Känner mig rätt okej både fysiskt och psykiskt men det är ju oftast då jag brukar smälla till med en kanonfylla och fundera vad som hände.. Åhh, vill inte ha den där söndagsångest mer :/

Har iaf satt upp en "måltavla" nu som jag ska stämma av dagligen. På den finns även alla negativa saker som jag upplever då jag dricker, tro mig de är inte få.. :( På den ska jag även sätta upp positiva citat som taggar igång mig och ger lite livsglädje! Angående målen så tänker jag sätta upp 3-5 mål per månad som är lämpligt svåra men som jag vet gör mig till en bättre människa om jag lyckas uppnå. Gör det mer tydligt att man förhoppningsvis rör sig framåt och upp ur den mörkfyllda alkoholdimman som man levt i alldeles för länge.

Ha det bra!

... kan ha rätt och jag är bara glad när någon hoppar in här och säger nåt. Tack för tolkning, Ulla!
:)

/L

Ja nu är det tredje veckan som jag är nykter och jag mår hur bra som helst. Okej, visst känner jag mig lite mer irriterad ibland och min vanliga huvudvärk kommer ju alltid när jag slutar med vinet, men i det stora hela mår jag ändå bra och är förbaskat stolt över mig själv. Har inte känt mycket till sug heller, men försöker vara på min vakt för jag vet ju att det kan komma på en sekund. Jag går hos min terapeut på Beroendeenheten två gånger i veckan och det känns också bra. Jag får lite verktyg att jobba med om suget kommer. Bland annat har jag gjort en liten lapp där det på ena sidan står flera positiva saker med att inte dricka och på andra sidan har jag skrivit flera negativa saker. Om suget kommer så ska jag ta fram min lilla lapp och läsa och se om jag vill offra allt det positiva.
Nu har jag också blivit medbjuden på julbord av några kollegor. Förr har alla tillställningar som varit kvällstid, skrämt mig. Ibland har jag tackat ja, för att i sista stund skylla på något och stannat hemma istället. Eftersom jag bor en bit från stan så är jag tvungen att vara kör-bar om jag går ut och det har jag ju inte velat. Lika bra att stanna hemma hela kvällen då. Men nu ska jag gå med och njuta av maten och dricka vatten till och jag ser fram emot det.
Denna gången är jag helt säker och övertygad om att jag aldrig mer kommer att dricka alkohol och det är jag enormt glad över. Tack o lov att jag tog kontakt med Beroendeenheten och får den hjälp som jag så väl behövde.

en blyg liten flicka, hon var ett mellanbarn som gjorde allt vad storasyster sa. Hon var till all olycka vänsterhänt. Det var inte så bra på den tiden att vara det. Hon hade en tysk magister i svenska språket som envisades med att jag absolut inte fick skriva med vänster hand. Ett litet rapp pekpinnan på vänster hands fingrar och jag fick snabbt byta till höger hand. Jag var sju år och många år gick till att lära mig skriva med höger hand. Lärde mig absolut inget annat, var så koncentrerad på detta enda. Jag var fruktansvärt utanför alla högerhänta. Min farfar dinglade med ett guldarmband som jag skulle få av honom, men bara om jag lärde mig skriva med höger. Detta är dagens sanning om 50-talets Sverige, ja, nu vet ni hur gammal konstnären är ungefär. Detta följde mig hela livet, men jag lyckades, men allt annat gör jag med vänster hand, min lilla hämnd på den elaka läraren.
Blev en rebell i klass 9, fick C i uppförande och ordning, plus ett brev hem till mamma och pappa. Dom bara skrattade mina underbara föräldrar. Det enda dom var hårda med var just skriva med höger hand. Man kundeäven bli kallad idiot av killarna som var stora och tuffa. Senare mycket senare har jag förstått att vänsterhänta har en liten konstnärlig ådra så det så.
Ungeför vid 16 tog jag min första sup. Blev hemburen till föräldrarna som tackade killen som bar hem mig.
När jag var 18 blev jag gravid med mannen i mitt liv trodde naiva jag. Vi delade en flaska vino Tinto på lördagar i många år.
Man nummer var två var en mycket fri konstnärlig själ och vi drack ett par flaskor vin på helgerna, inga stora saker.
Man nummer tre visade sig efter tag tog en återställare när han mådde dåligt, konstnären gled in på den banan oxså efter ett tag.
Detta blev något naturligt hur det nu gick till. Tyckte det funkade bra med en återställare. Sakta började en mara rida mig innan jag
ens börjat dricka, efter ett antal år satt jag på nätterna och drack i ren och skär desperation för att slippa må dåligt.
Varför skriver jag detta, bara en påminnelse om jag aldrig mer kan dricka och det är bra mycket bra.
Jävla lärare som fick göra så på den tiden. Tror han var nazist, runda små glasögon och en vansinnig blick. Undrar ofta om det har påverkat
mina val i livet. Givetvis har det gjort det.
Fin dag alla
Konstnären

Jag vill ändå tillägga att det bryr mig inte just nu.Än så länge så håller min föresats att skapa bra dagar åt mig själv oavsett vad han pysslar med.Men vi har heller inte gått in i nån riktig relation än med förväntningar och krav.Det är ju bara på date stadiet och det är nog därför det inte rubbar mig ur cirklarna.

just nu.Kanske han ville träffa mig på Torsdag för att kunna vara nykter innan han går på jobbet på Fredag morgon efter över tå månaders semester och sjukskrivning.Jag ringde igår kväll för att surra en stund,men inget svar.Det brukar vara ett säkert tecken på att det är alkohol.Han lånade också min bil i måndags in till stan.så då ville han träffas på Torsdag trots arbete Fre morgon.Då kan man ju kanske dricka både Må Ti och On kväll utan störning :)Fortsättning på denna evighetsföljetong följer..

Ha ha ha... tack för ditt sköna morgoninlägg! Det verkar som om det verkligen HAR hänt något hos dig! Du sprudlar. Ser hur du sitter och fnissar! Bra. Kanonbra. Ta vara på glädjen!

Jag tycker absolut att du ska tacka till KBT. Det är faktiskt skitbra. Förändrade mitt liv, till det bättre, när jag gick. Gick ca ett år och fick verktyg att hantera de problem jag hade då. Suck... Man är ett nutcase... ;-)

Det är väl egentligen inte så konstigt att det är nu de psykiska problemen kommer i vacker dager. Problemen vi druckit bort och som vi också kanske har ådragit oss genom att dricka. Precis som du säger - det är NU som arbetet börjar. Nu när man varit nykter en tid. Tja, du har ju varit nykter typ ett år längre än mig nästan, men i alla fall.

Känner mig lite gladare idag. Humöret går i berg-och-dalbana och det är så himla jobbigt. Både för mig och familjen. Men idag är jag nog uppe ur hålet igen. Brukar kännas så. Som att jag ramlar ner i ett mörkt hål. Sedan blir jag kvar där några dagar innan det vänder. Är trött på hålet. Men till viss del tror jag att jag på något sätt sluter mig och tankar energi när jag ligger där nere. Jag kommer alltid ut på andra sidan, lite omskakad och tom, men med ett nytt "nu kör vi igen". Skulle kunna beskriva det som en utmattningsdepression under ett par dagar.

Fan vad jag grubblar. Jag vet.

Sprudla på nu vännen och en fantastisk dag!

Att du hör av dig och skönt att du firat årsdagen. Vill minnas att du först inte skrev i egen tråd, eller hur? Har undrat hur du har det, men haft liksom på känn att du är på banan. Men inte att du fortfarande är på Forumet.
Beslutet om framtiden låter bra, är samma som mitt eget ;-)

Vi hörs!

/PP

Listan var från AA såd den hat du säkert sett innan. Fint att du hittat hit igen, och bra om idag återigen blir en giftfri dag för dig. Du har ju kämpat under året, och jag vet hur mycket energi det tar. För ett år sedan var min papegoja ungefär som den elaka kraxande i Pippi filmen från min barndom. Var morgon var det som den skrek:
ÄR DU MÖR ÄN KNUBBIS? !?!
Du ska veta att jag var mör Fenix!
Lyft din tråd, ladda på med allt som krävs.

/PP

Ja, visst är det? Hur har din start på veckan varit? Det börjar bli mörkt nu, börjar bli den där tiden då det är mörkt när man åker till jobbet o mörkt när man kommer hem.

Har själv en del vilande stickprovet vilande, kanske skulle ta fram något igen. Blir iallafall inspirerad av snack om stickning, och även meditation

Undrade också över dom här timantalen. Men hade nog fasen aldrig listat ut att det var tumvantar det var frågan om.
:D

fint inlägg, värt så mkt får oss som inte kommit dit än!!!!
Tack!

Fattade först inte vad du menade, misstänkte autocorrect. Men så i dag så kom jag på vad jag antog att du menade. Jo jag håller faktiskt på och lär mig just tumvantar as we speak. Klurigt med tummen och att sticka runt. Men det ska gå! :)