skrev Fenix i Vill inte - kan inte

Hej alla, vill bara förmedla den känsla av hopp jag har just i dag. Klarblå himmel, solen lyser, jag känner mig utvilad och är nykter. Har börjat nysta i mitt nystan till hjärna med hjälp av en shrink, och det börjar göra verkan på ett omedvetet plan. Hade i natt en enorm dröm, med en uppgörelse med min mor som hette duga. Inför alla vi känner i stort sett, och äntligen stod jag på mig för fullt och vek mig inte trots att hon spelade ut alla knep och nästan dog inför mina ögon. Hon dog på riktigt för ett år sedan, och jag känner att det är först nu jag kan göra mig fri från alla dåliga strategier jag utvecklat sedan jag var liten för att slippa direkta konflikter. Inser att det pågår mycket inom en som man inte har någon koll på. Att ta till alkohol börjar få en förklaring, och det ska bli spännande att se hur jag ska få ihop kropp och själ framöver.
En bra söndag till alla goa kämpar, och Nubaskemig och Mamma Mu, hoppas ni inser att era åtefall är följden av att följa strategier som en gång i tiden var nödvändiga, men som inte längre fungerar. Jag ser fram emot att vi hittar nya och mycket bättre strategier att hantera livet i fortsättningen!
Kram
/Fenix


skrev viktoria i Div åsikter eller...?

"När jag inte dricker längre har jag ett val.När jag drack hade jag inte det för alkoholen tog död på drömmarna,dvs tog energin jag hade behövt till att förverkliga mina drömmar."

Vana, där satte du ord på precis det jag känner! Dessa rader hamnar i min mapp "livsviktigt"...
.


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

NBM.. du har inte slängt den första månaden i slasken.. du har den fortfarande kvar.. glöm inte det. Gräv inte ner dig för ett litet snedsteg, vi har alla gjort dom. Det viktigaste är att du tar ditt beslut idag.

KRAM
Mamma Mu som tagit beslutet av vara nykter idag


skrev Gäst i Div åsikter eller...?

Tack Adde för att du ger mig hopp om framtiden..


skrev Gäst i Div åsikter eller...?

Tack Victoria o Adde för att så framtidshopp.Så positivt.Ni skriver på ett sätt så man känner själva våren är i antågande.
Jag kände lite som Adde häromkvällen.Jobbade kväll,det var en helgkväll och jag stod på balkongen o tittade ut mot gatan.En kvinna kommer gående därnere o vinglar lite på stegen.O jag fick en flashback till jag för ett par år sen.Vet inte varför,men jag kände sån sorg i den stunden,i igenkännandet.
För de va inte kul.
Annars känner jag en målmedvetenhet i livet jag inte hade förut.Jag fortsätter min fotoutbildning på KOMVUX o just nu är det så svårt att jag känner ibland att jag vill hoppa av.
Det kan jag iofs göra om jag fortfarande tycker så om några veckor,o att uppgifterna (läxa) vi får blir så svåra att de tar för mkt energi.Eller så kan jag gå igenom det o det jag klarar klarar jag o det jag inte klarar släpper jag.Jag behöver inte få mvg på den här kursen åxå.Det viktigaste är att utvecklas o lära mej något.O det gör jag alltid,om inte allt så en del.
När jag inte dricker längre har jag ett val.När jag drack hade jag inte det för alkoholen tog död på drömmarna,dvs tog energin jag hade behövt till att förverkliga mina drömmar.


skrev mulletant i Nu börjar min resa!

... det där känner jag igen! Jag har många gånger känt att man blir lite obekväm, för andra, när man väljer att vara nykter. Grattis din härliga erfarenhet. Njut av dagen! Kram <3


skrev mulletant i Div åsikter eller...?

... det är så fint att du finns kvar och förmedlar livslevande hopp och förtröstan! Ha en bra dag!


skrev mulletant i Div åsikter eller...?

... det är så fint att du finns kvar och förmedlar livslevande hopp och förtröstan! Ha en bra dag!


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Jag gick på en utav de där tillställningarna... Tjejer, vin, babbel...men jag drack inte en droppe alkohol. Det var riktigt trevligt!

Och helt ok att tacka för mig när jag märkte att samtalsämnena började glida ut i oförståligt dravel!

Helt ok att vakna upp idag och må som en mört! Och helt ok att veta att jag hade fullständig koll på läget igår och att jag inte missade något när jag inte drack... Tvärtom...jag var nog den som skrattade mest!
Jaaaaa, det här kan jag göra om!

Nu söndagsmys/städ!

Kram på er!


skrev viktoria i Div åsikter eller...?

Vad glad jag blev av att läsa ditt inlägg ovan, Adde. Så fullt av livslust och sunda reflektioner. Tänk att du skapat dig ett så fantastiskt liv utan alkohol: ) Det är så skönt att du finns kvar här på forumet trots din långa nykterhet. Det gör mig trygg på något vis. För mig gör det stor skillnad, tack för det min vän<3

Här hos mig flyter livet lungt och skönt just nu. Har börjat nytt jobb från årsskiftet och det känns lustfyllt att vakna varje morgon. Jag vill saker igen : ) Yogar och tar långa promenader, tar hand om mig själv så gott jag förmår. På onsdag har jag första träffen hos en kurator, får se om det kan lösa några knutar jag inte får upp själv.
Nya människor har kommit in i mitt liv, dessa känns välgörande och behandlar mig annorlunda än gamla bekantskaper - förmodligen för att vi träffats i ett skede där jag utstrålar något helt annat än för tio år sedan (eller ett år sedan för den delen).
Hemma är det bättre än på flera år. Vet inte hur det kommer att bli med alkoholen för min man, men det går längre och längre mellan gångerna. Vårt delvis nya umgänge påverkar detta i rätt riktning, de har inte samma dryckesmönster som vårt "gamla" gäng, vilket inte verkar störa maken nämnvärt - förvånande nog.
För första gången på väldigt länge törs jag ha en plan för framtiden. Hur jag vill att mitt och vårat gemensamma liv ska ta form framöver. Framtidsplaner! Drömmar har jag alltid haft, men samtidigt har jag varit så övertygad (medveten?) om att de mest troligt inte varit genomförbara. Vi söp ju bort all vår tid och ork. Drömmarna har funnits, men någon riktig plan för att nå målet har liksom inte kännts som någon idé att göra upp. Nu känns det realistiskt att genomföra en del av drömmarna, det är bara modet som sviktar ibland, men det ska jag jobba på.
Jag är så fantastiskt glad över att jag tog beslutet, och tog den hårda kampen det faktiskt var, att lämna alkoholen bakom mig. Det har gett mig tillbaka livet - ett liv jag hade glömt hur det kändes och såg ut.

Nu - söndagspromenaden
Varma kramar Victoria (Ja, kramarna blir mindre och mindre motvilliga : )


skrev fredde-s i Nu börjar min resa!

Åh, jag vet hur ångesten känns.

Spendera lite tid här nu, så att imorgon kan få bli en möjlighet till dag 2.

Många kramar!


skrev Adde i Nu börjar min resa!

beslut var inte helhjärtat eller fanns inte med i morgonbestyren alls ?
Har du gjort ditt val idag !


skrev Adde i Div åsikter eller...?

som tidigare var den värsta morgonen känns idag befriande enkel och njutbar.

På en av våra tidiga morgonpromenader under vår semester gick vi förbi en man som var i det där stadiet när det är svårt att fokusera blicken och omöjligt att få tungan att uttala orden han ville ha sagt. Han sitter på muren vid strandpromenaden alldeles utanför några hotell och vi funderar över om han hör hemma där eller bara blivit dumpad där? Det är stört omöjligt för honom att stå upp.

Han är en spegelbild av mig.

Jag fylls på några få korta millisekunder av all smärta och ångest som väller in och påminner mig om hur det en gång var.Skam och skuld kommer ifatt på nolltid, känslor som jag trodde var färdigbearbetade sticker återigen upp sitt fula tryne.... Jag lyckas fånga hans simmiga blick en kort stund och jag vet inte om det är inbillning men nog tycker jag att igenkännandet blixtrar till nånstans i våra hjärnor och vi förenas i vetskapen att vi båda är alkisar och att vi har ett val att göra.

Jag vill gärna tro att den vetskapen ger honom insikt att förändra sitt liv. Vi ser inte till honom något mer men han har fastnat i mitt sinne och jag önskar honom lycka till.

Vi ser också att alkoholen flödar betydligt mer i byn vi bor i och att karaktären på turisterna förändras varje år. Till det sämre, tyvärr. När vi började åka till Thailand var alkoholen dyr och otillgänglig, numera säljs den överallt, fortfarande förhållandevis dyr men ständigt närvarande. När vi äter middag får vi väldigt ofta glada tillrop från personalen när vi inte beställer öl !! Och när hustrun beställer en Singha och jag Coke så serveras nästan alltid ölen till mig ! Och det blir glada fniss när vi överdrivet tydligt byter flaskor med varandra!! Äter vi fler gånger på samma restaurang så de känner igen oss så kommenterar personalen väldigt ofta " no alcohol" redan innan vi hunnit beställa !! Och fnissar hejdlöst !! "Sanuk mai"(skojigt vad) frågar vi och de svarar, våldsamt fnissande, "sanuk"(skojigt) !!

Det känns väldigt bra att bli kommenterad av personalen av den anledningen !

Så har det inte alltid varit !!

Jag har inte riktigt koll på vad jag förväntar mig av det nya året ? Ibland vill jag ha lite förväntningar att se fram emot, trots mitt tjat om en dag i taget ! Ett besök i min hemstad av en vän från alkohohjälpen lyser som en morgonstjärna och att jag kanske kan få träffa en annan vän irl framåt maj är verkligen något jag ser fram emot. Gamla i Gården på Nämndemansgården, landsmötet i Malmö och naturligtvis Gullbranna i höst !! Sedär !! Helt plötsligt så har jag en massa positiva saker att se fram emot !!

Vilken skillnad mot mitt gamla liv !

Allt detta enbart för att jag inte tar det första glaset och att jag gör saker som är bra för mig.

Ta hand om er alla som har era val att göra just idag !!


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

utan en stor fet whiskey eftersom jag inte hade nåt annat hemma (tog sambons). Blev full och somnade tvärt. Jahapp, en månads kamp i slasken tydligen. Usch vad knäckt jag är nu. :(

Sussie - på dag 1 :(


skrev Gäst i dricker jag för mycket

hej lilla vän
gör mig ont att läsa om hur du mår
men ge inte upp ,skickar alla mina månstrålar för att lysa upp din väg,,
men själen värker såå förbaskat när man sviker sina barn
det som är det enda som betyder något
men nu har du tagit ytterligare ett kliv,,
djupt den här gången,arb kamrater
chefen,likabra att lägga alla kort på bordet
visa sig som den lilla människa man är
sårbar,vilsen,sargad,
o därifrån välja
livet eller mörkret
jag valde livet
men gudarna ska veta att mörkret ändå förföljer mig
psykiskt jobbigt,now and then
men nykter,
så jag håller mig borta från botten
är lite sorgsen i själen
so let me
så här är det
så här är jag
känner frid i naturen,kramar från barnen
fast gud vad det tjafsas i detta hus !!!
de kommer sällan överens med varandra
värst är de två äldsta
tål inte se varann
o jag o maken som inte hittar fram till varann
jag försöker,men finner mig ändå avlägsen från honom
vad hände
jag har blivit en djupare människa
på så sätt att jag söker ro inåt
trivs med att vara själv,kräver det,,
lilla surran,du måste hitta dig själv igen
liksom jag
jag lyssnar gärna

ett frö för vinden
en tår längs min kind
en gång för länge sen
min själ var trind
numera sargad av åren
händelser som ej går att sudda ut
det enda att göra,gå framåt,livet får inte vara slut
för bortom sorg och ångest
leda och smärta
om så bara en bråkdels sekund
jag skönjer ett hjärta
där ljus och kärlek
finns
lever hand i hand
på hoppets strand
väntar på att vi ska gå iland
,,,,,,

oj,nu måste jag käka frukost,arbdag idag
massor av kärlek till dig surran
o ALLAni andra
Måne


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

och jag är så fäst vid er alla ....... men tyvärr tar jag nog ett steg bakåt nu... drack en öl och ärligt talat var det inga problem konstigt nog? ville inte ha mer utan drack mer kaffe och tackade för mig, har fått annan längtan och det är jobbigt : / Så nu har jag blivit av med alkohol längtan, är på dag 6 utan snus och det går bra MEN - jag har seriös längtan efter nån.... känner inte ens personen irl.... Nej jag föll nog här... en månad nykter på dagen faktiskt....

Nej nu har jag skrivit en massa i en halvtimma och suddat ut det. Summa summarom = tydligen vill jag inte ha alkohol - tydligen vill jag ha ER. Jag VILL vara här. Är så trött och ledsen. Jag blir så glad när det går bra för nån av er och så ledsen när ni far illa. Jag mår bra ihop med er och vill aldrig lämna....... men när jag gör så blir det skit. Jag saknar, tänker, oroar och vill! Alkohol är underbart- men inte en flugskit jämfört med er!!!!! Jag har nu kämpat tillräckligt för ett tag och behöver känna mig fin för en gångs skull - så jag tänker lägga mig och sova. Drömmar kan ingen ta ifrån en.

Sov gott alla, tänker på er alltid

sussie


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Jag har den senaste veckan fått 5 inbjudningar till olika fester/vinkvällar med olika jättetrevliga människor.

Jag ska inte gå... skittråkigt! men jag är inte redo...jag känner att nu har det gått relativt lång tid sen sist, ca 3,5 månad, att jag mycket väl skulle kunna tänka mig att ta ett glas. Men som min sambo sa, att ändra på mitt beteende som pågått i åratal går inte att ändra på 3,5 månad. Men jag vill också kunna dricka normalt...
Jag vill bara radera det som varit och låtsas som inget och dricka när jag vill och känner för det.

Jag är sugen på att gå och sugen på att dricka, men jag kommer inte att göra det. Jag har en trumpen min när jag tänker på det :-(.
Fasiken...kommer detta alltid vara ett problem?

Nu ska jag ha en alkoholfri fredag och det känns just nu som om jag inte har ett val och inte för att jag vill det.

/inte sinnesro för tillfället


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Hej alla,

Hinner inte gå in här så mycket som jag skulle vilja men idag kändes det att det behövdes. Imorgon är det tre veckor utan alkohol, och hittills har det kännts helt ok faktiskt. Har inga problem med suget, men idag känner jag mig otroligt nere. Ingen särskild anledning som jag kan komma på, men sitter här helt gråtfärdig.

Sen kom jag att tänka på att några av er kände er lite nere för ett tag sen, kan det vara något som brukar dyka upp efter en tid i nykterhet? Det kan ju bero på helt andra saker men det vore skönt med en förklaring, det känns lättare att vara deppig när man vet varför..

Kul att läsa om er andra, känns som jag känner er och jag hejar på er alla och önskar er en trevlig och nykter helg.

Kram!


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

oj..vad glad jag blir när du säjer att du vill vara en Berra, ja förutom mina Hatedays-Mondays..

Ja livet har sina kantigheter, och mitt beslut om att quit'a sponken har hittils hållit i sedan Lördagen den 23:e Nov 2008...
Tredje helgen i elfte månaden 2008, så kommer jag ihåg det...Julfesten med herrföreningen...
Inte var det just Julfesten som blev problemet, inte kamratskapen med gubbarna heller, utan det låg enbart hos mig själv.

Mitt egna drickande som gick över stöpet, jag hade nått min emotionella botten, jag var helt sönder i själen...
Och för varje gång trodde jag att jag skulle kunna "lämna" alla problem bakom mig, bara jag drack lite till..
Det blev precis tvärsom, det eskalerade till någonting som jag inte längre hade kontrollen över...

Mitt liv var helt enkelt slut, det fanns ingenting kvar att bygga på, that's it, finito...
Mitt flamsande som "kul" kille var slut, det fanns ingen grund kvar att stå på..

Att gömma sig bakom sina problem och försöka låta alkoholen lösa det åt en, fungerar inte...

Så vad blev det?..., sluta gömma mig i alkoträsket, och börja ta tag i mitt liv...

Bygga upp det från början, vem är jag?, vad vill jag?, vart ska jag?..

Vad som än hände så fanns det för mig inte någon retrettväg tillbaka till alkoholen, jag måste bara framåt...

Så antingen ta tag i det, eller helt enkelt ta livet av mig, båda sög, men det ena alternativet var ju så slutgiltigt...

Finns det något som jag vill uppleva innan jag lägger locket på och går ner 6 feet under...?
(Betänk nu att detta är en desperat tanke hos en djupt deprimerad man..)

Jo, det enda bra'iga jag har lyckats åstadkomma här i livet.... är faktiskt mina barn, mina gener lever vidare i dem...
Att lämna dem vind för våg och låta frugan ta allt ansvar är en väldigt självisk tanke, det skulle ju försvåra för dem...
Det är nog ännu mera elakt än de fäder som bara sticker därifrån, de finns ju kvar i alla fall, någonstans..

Och för min egna del, så ville jag ju se en generation till, mina barnbarn..

Och där finns en del av gnistan till att vilja fortsätta, sätta kraven på att bygga upp ett nytt liv, ..utan alkoholen...

Om det sedan blir "samma" Berra igen, ja det vet bara gudarna...

Förkroppsligat är jag samma person,...men har öppnat mig för annat här i livet....
Livet är så dråpligt, det kan inte förutses, och istället för att försöka styra det...så kanske man ska följa det...
Jag är känsligare, ja mycket känsligare (eller på ett annat sätt..), och jag skiter i om det är omanligt...

Det är ingen som sätter reglerna för mitt liv, hör ni det!

Jag har försökt följa alla livets krav hittils, men nu är det kanske dags för mig att ställa upp lite för mig själv...

Jag skiter fullständigt om det bryter mot alla andras vanor, det här är mitt liv,och nu bestämmer jag...

Okej ALLT kan jag inte bestämma, vi måste ju ha mat på bordet och tak över huvudet, så det krävs ett arbete för att finansiera livet också..
Det ställer jag upp för, men inte för det sätt man hanterar människorna i det, det finns spelregler för detta också..
Folk som inte har några egna liv, försöker förverkliga sina drömmar genom sitt arbete, jag kallar dem sadister och psykopater!

I mitt inre försöker jag älska alla, alla har rätten till ett människovärdigt liv...
Men för de som leker att vara andras gudar, ska någonstans få sina straff, jag försöker utfärda dem på plats...

Kanske är jag dum i huvudet, men ...det är ju det som ger Berra sin personliga prägel...

Jag är den jag är, inte mer ...inte mindre...

/Berra


skrev Gäst i hur mycket är för mycket?

Hej lillablå

Det är härligt att läsa dina texter, så ser livet ut ju, upp och ner. Det där att "rena" saker känner jag igen, jobbar för fullt med samma som du. Det är ett bra sätt att ta tillbaks livsutrymmet. Och du, jag tar gärna emot en kram och skickar samtidigt en till dig

Märta


skrev Fenix i Ångesten tar mitt liv...

Hej Berra, låter som om du jobbar på DO, diskrimineringsombudsmannen, efter vad man lästa den senaste tiden:-)
I går skrev jag att jag ville bli en Berra, och det står sig bra även i dag. Har börjar hos en samtalsterapeut, och insåg att det är nog precis vad jag behöver för att förstå mitt agerande, även när det gäller annat än alkohol. Din resa inspirerar!
/Fenix


skrev Gäst i Alkohol min älskarinna

hej
bara att fortsätta
det kommer nya faser o upptäckter
du är väl nyfiken?
förnekelse är nogon stark kraft vet inte hur det fungerar
den intalar oss allt möjligt
denial


skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna

Dag 24.

Nu börjar nykterhetens verkliga bra sidor visa sig, sömnrytmen är återställd, jag börjar känna mig skärpt och äkta glad. Idag var jag inte sugen på kaffe, även det kändes lite som ett gift...

Fortfarande har jag noll sug efter alkohol, utan lyckas fokusera på fördelarna. Tror mycket beror på att jag läser har varje dag. :)

Men som sagt, jag känner mig själv, det är nu när livet börjar kännas problemlöst som resonemangen om att måttligt drickande är en bra ide... Antar att en bra lösning är att inte röra en droppe. För det borde gå att utnyttja denna känsla, för första klunken är ju inte god.