Senaste kommentarerna i forumet

jag är jag, fortfarande, och oj vad fint här har blivit! ska bara titta runt och lära mig hitta!
kramkram!

Vicke'n paniiik det blev...

För det första, inte visste jag hur beroende jag var av forumet, 5 hela dagar utan en fast förankring här i livet var på tok alldeles för lång tid, för mig.

Jag satt i måndags och skrev som vanligt en lång avhandling på min tråd, och när jag skulle skicka den ...så ...svopp, borta i tomma intet..

Forumet bara fanns inte längre...
Vad skulle jag göra??

Kunde ju inte gå till IT--ansvarige och klaga precis, man vill ju inte "avslöja sig"..
varken för de dolda talangerna man har haft, eller vad man pysslar med på arbetstid...hmm!

Sedan dess har jag räknat dagarna och timmar...
Men som tur är sparar jag alltid med Ctrl-A och Ctrl-C, och lade in det i ett word dokument så länge...
Så det lär komma så småningom...

Och sedan nu, idag...
Berras inloggning funkade inte längre, WHAT?
Men hann läsa lite om att registrera om sig igen...
Så nu känns det lugnt igen...

Men fint blev det, eller hur?

Tacksam för att det inte står ALKOHOLHJÄLPEN så där fläskigt på bakgrunden när man sitter och smygskriver på jobbet, kör alltid med minimal ruta så att alla inte ska se vad jag pysslar med...

Nu ska jag läsa ikapp allt jag har missat, och
snart iväg och tjacka en krans till farsan, och
fråga om det är kallt där nere ...six feet down...

Känns lite konstigt att man gräver ner dem, när det är till himlen de vill, eller hur...

Sen så blir det helg, äntligen...
Ser fram mot en nykter sådan, utan obehagliga
upplevelser..
Hoppas att ni all får en också..!

Mors Berra

Darling, härligt att vi är back on stage!!!
Hoppas du mår bra, jag har det fint!

Kram K

Kollar bara om det funkar ? Det var en fruktansvärt liten text vid inmatningen iaf !!

Så var det uppe då, undret... Ser ju fint ut grattis!
Har saknat mina vänner i forumet, och det stöd ni alla ger. Trots att allt går upp och ner har de sista dagarna förblivit alkoholfria. Ett stort grattis till mig själv! :-)

Spännande tanke. Fyra veckors total avhållsamhet från alkohol, måste ha varit tonåring när det sist var fallet...

Heja på alla, nu tar vi nya tag

Det rann liksom av sakta, sakta de olustiga tankarna och nu är det nästan som innan igen. Ok jag erkänner, tryckte i mig en halv godispåse under "tillfrisknandet" och är nu så laddad med socker att jag inte kan sova :-)

Funderade igår lite på det här med Reklam i radio osv. Jag lyssnar ofta på P3 när jag åker till jobbet om mornarna. Dom är förbaskat noga med att dom inte får göra reklam för något som helst varumärke, och råkar något nämnas så är man alltid snabb med: Ja det finns naturligtvis andra bra bilmärken med lalala...

Men något som verkar vara helt ok inom public service är att skämta, skoja, om alkohol och bygga en "hype" kring fyllekulturen och den i Svea rike obligatoriska fredagsfyllan. Något jag faktiskt inte funderat på tidigare. Inte menat som om jag nu tror att jag är redo att agera moralpredikant, men bara en liten spaning ur livet...

Och tack för alla fina rader, dom värmer!

Prata, prata och prata... det hjälper mot det mesta...
även om du inte vill prata med din sambo om drickandet,
så tror jag nog att hon känner av din sinnesstämning, och
skulle uppskatta om du pratar med henne...
kämpa på!

Det är fredagskväll och du är nykter och såpass närvarande att du KAN känna håglöshet.....bara det är ju en bedrift....kan det vara så att du helt enkelt är trött? Man behöver inte vara på tå alltid....får lov att vara lite "tråkig".....och meningslös har definitivt inte din kamp varit....tänk så mycket positivt som tillförts din och din familjs vardag som du inte hade fått uppleva i omtöcknat tillstånd....stäng inte av känslan....vila ut den....

Usch, nu känns det helt plötsligt så förbaskat meningslöst allting. Vet inte vad det är som spökar, inte direkt att jag har lust att dricka även om jag just ätit middag och blivit erbjuden både drinkar och vin, som jag tackat nej till. Bara en stor d***la håglöshet liksom. Får ta och hitta på något för att komma på andra tankar. Skulle vara så enkelt att stänga av känslan med lite gott rödvin, pust vilken loser jag är.....

Just de där små vardagliga tingen som livet bygger på :) Härligt! Jag som alltid tyckt att "barnbarn kan väl vänta" känner plötsligt att det vore helt okej nu....

Det är ju spännande ibland alla nya saker som händer man inte dricker på kvällen. Just ikväll har jag för första gången på typ 10 år ätit russin med min dotter när vi lekte. Hon tycker väldigt mycket om dom, och i och med att jag inte hade russin i flytande form framför mig, smakade även jag. Riktigt gott faktiskt!

Små vardaliga ting som länge inte haft någon större betydelse. Länge leve russinet!

Suss, håll ut, det blir bättre!
Självföraktet byts ut mot självrespekt, när dag läggs till dag.
Sakta men säkert.

Kram

Grattis till 3 veckor!!! Nästa torsdag tänker jag gratta dej till 4 :)
Tillit...hmm...jo det var ju det...svårt...men faktum är att jag känner absolut ingen tillit över huvud taget när jag druckit....men iaf lite när jag är nykter....bättre med lite än ingen alls....
Snart min första helg....blir nog många besök här....

Tack för stöd!

Är nog vanligt att dessa tankar dyker upp efter en tid tror jag. Funderingar på allt som även tidigare livet gick snett, och den oförmåga man levt med att se att det kanske har haft något med det egna agerandet att göra. Att spriten faktiskt inte har gjort mig till en trevligare, socialare och den roliga kille som var fallet i något yngre år. Snarare gnälligare, misstänksam, grinig med fokus på allt och alla runt ikring som bidrar negativt...... Fattar du så sjukt!

Idag är jag trots allt glad över att jag ha så mycket fint kvar att kämpa vidare för. Familen, mt liv och mina intressen, och kanske för mig själv? Nej nu blev det fel! Självklart för mig själv! En sån schysst och bra kille som jag i grund och botten är. Nu ska jag jobba på den tanken, skapa tillit till mig själv och andra rn omkring!

Jag ha beslutat att försöka sluta räka dagar, men är trots allt djävligt nöjd med att det idag är tre veckor sedan senaste fyllan!

Att skriva senaste fyllan är mycket medvetet val! I dag blir det i alla fall helt säkert ingen!

Skuldbelägg dej inte med "hur ska jag kunna gottgöra"......det gör du genom att tänka på dej själv...mår du bra så blir du ju den människan som du vill vara....och genom att i fortsättningen vara det så gottgör du.....man kan inte göra något ogjort...men man kan forma sin framtid...
Ta hand om dej...

Tack lillablå!

Varje uns av uppmuntran är välbehövligt. Är ju annars så förbaskat ensamt. Jag menar ensamt när man inte talat med någon i omgivningen om vad man går igenom. Det jag läser om er alla här, både missbrukare och medberoende är det som ger mig kraft. Förhoppningsvis den kraft jag kommer att behöva för att hantera livet annorlunda i framtiden, och även hantera alla "oroliga" som finns i min närhet. Självklart finns det dom som haft funderingar kring mitt drickande. Jag har försäkrat att det inte är något problem. Och även jag har haft oroväckande mycket tomburkar i garaget...

Fy tusan, det finns många skulder att betala tillbaka, men just nu orkar jag inte hantera det, måste fokusera på mig själv (låter förbaskat egoistiskt) men att jag lägger dag till dag måste ju ändå betyda att man inte bara gör det för sig själv. Det finns människor som förtjänar att jag agerar annorlunda.

Sinnesstämningen pendlar på dagarna fortfarande mellan självömkan och stunder av att lägga skulden på all världens orättvisor, till insikt att det är jag som styr mitt liv och själv bestämmer, och att jag kan slå mig fri. För varje dag lite positivare, och lite mindre av det första.

Glad att det går bra för dig!

God morgon Suss,
Ikväll är det tre veckor sedan jag sist satte i mig en kvällsranson. Så imorgon är jag inne på fjärde veckan. Har hört att det kommer hårda prövningar framöver, men kommer nu inte att lägga så mycket fokus på att samla dagar. Dom summerar sig ju oavsett för varje nykter dag man bestämmer sig att ha.

Nu måste jag på allvar försöka att ta all min tid ag har på att fokusera på att få iordning på all jag inte gjort i livet. Med andra od ta tag i verkligheten. Det är mycket som håller på att rasa runt omkring. Nu gäller det att hålla tungan rätt i munnen och kämpa!

Önskar er alla stor kraft där ute!

PP
Så starkt av dej att kunna avstå fast det finns öl i kylen......det skulle jag nog inte fixa.....kan inte ha nåt hemma......Hur länge har du hållt nu?
Vaknade med träningsvärk......fan så mycket bättre än bakfylla...
Avstod att gå med på en öl efter träningen igår.....förklarade för dottern att jag tänkt bryta helt med alkohol....vet inte hur mycket hon förstod av allvaret...men hon blev glad..
Nu inleds tredje dagen....känner mej duktig...både för att ha varit nykter två dagar och för träningen igår...men det är en farlig fälla...duktighet kräver ju belöning....

Ännu en nykter dag närmar sig sitt slut, inga större kriser eller allvarliga funderingar på att dricka. Det närmaste var väl den sista "plåtölen" med 5,9 % som tittade hånflinande ner på mig när jag vid luch tittade in i kylen. Utan att tänka tog jag den i handen, oj va kall den var! och la den högt upp i dörrfacket bredvid ett ledsamt paket med margarin. Däruppifrån kan den inte hånskratta längre - jag ser den inte om jag inte står på tå. Dom två töntigare kompisarna (3,5:er) fick ligga kvar. Jag har ju alltid intalat mig att folköl främst är måltidsdryck, och aldrig sett mig som beroende av dessa. Vi får se hur länge dom ligger kvar på den prominenta plats dom har.

Lyssnade ikväll på ett sommarprogram med Per Holknekt som tidigare i sommar gav mig en tankeställare. Lyssna på Webben, gillar hans stil. Att vara framgångsrik med flera olika karriärer, supa bort allt inklusive familjen, totalt kaos och sedan kunna bygga ett nytt liv och en enorm framgång. Naturligtvis inte själv, men ändå. Ny familj, nytt varumärke, och ekonomiskt oberoende. Förbaskat imponerande. Nu efter 10 år ser han fram mot nästa delen i livet och stänger dörren till offentligheten som nykter alkoholist. Hans slutklämm på programmet får bli mitt ledord inför morgondagen:

Kan jag, så kan Du och då kan ta mig faan alla!

(vet inte om han svor, det var inget exakt citat :-)

Heja på Suss
Det är konstigt med alkohol hur stor del av hjärnan den tar över.
kämpa kämpa.Ana

Tack Thea
Jag ska ju ner och testa en träningsaktivitet snart.....men en enda liten motgång i luren fick hela min kropp att skrika efter...bara eeen öl....tittar in här en stund tills det hinner lägga sej....jag vill ju inte....vill aldrig någonsin ha alkohol i mej igen...jag vet ju hur jag blir....någon jag inte vill vara och inte är....
Det vore då sjutton om inte mitt intellekt skulle kunna avgöra vad som är bäst för mej och inte nån idiotisk kemisk process i min kropp!
Huvudvärk.....och torr i munnen.....

PP, känner igen mig mycket i självömkan-tänket.
Men jag e ju inte där NU, jag kan inte backa tiden, men jag kan göra åt mitt liv idag, nu, varken mer eller mindre.
Tror det e väldigt farligt att fastna i känslan,synd-om-mig, erkänna den, ja, som du säger.
Förut var det bara ord för mig, inget annat, en dag i taget, nu, bara idag, men idag har de orden fått en betydelse, en klokhet.
Jag vill inte dricka idag. Det räcker, o dag läggs till dag.

Suss, du ger stöd genom att skriva här! Tack!

Kram, Thea

Det är sant man oroar sej för sin hälsa.....kroppen tar ju stryk och att helt ställa om kan ju orsaka både det ena och det andra....
Just nu känner jag mej upprymd över att ha hållt mej nykter i snart två dygn...men jag vet hur lätt jag har för att deppa ner mej och försöker vara beredd...
Å andra sidan är det förmodligen alkoholen som utlöst depressionerna....och jag vill ju inget hellre än att hitta tillbaka till mitt kreativa jag igen....
Har skyllt på kass självkänsla också...men även det är väl en följd av alkoholism..
Nu svamlar jag lite, kan inte riktigt styra tankarna...
Nåja...ska ge mej ut på en promenad i det härliga vädret och ikväll ska jag göra nåt jag aldrig gjort....ett prova-på-pass på ett träningscenter...har min dotter som drar iväg mej, så det ska nog gå bra....
Tack för ditt stöd...hoppas att även jag iaf så småningom kan stötta andra....

Hallo Suss,

Hur abstinensen ser ut var något jag funderade mycket på de första dagarna. Utgår efter att ha läst hos andra att det är mycket individuellt. Har läst i andra trådar om personer som jag tror har druckit betydligt mindre och mycket kortare tid än jag som har ett helvete. För mig var och är det ibland svårt, men helt kontrollerbart än så länge. Jag var skiträdd för att jag skulle skaka, få hjärtstillestånd eller något hämskt när jag beslutade mig för att försöka utan hjälp utifrån, men det gick ju ganska bra ändå. När abstinensen var som värst och jag var nära att ge upp, försökte jag att få bort tankarna på att det var synd om mig genom att tänka:

Rätt åt dig din gris som du har hållit på! Vad faan inbillar du dig egentligen?! Kröka som tusan år in och år ut och sen tro att du bara kan lägga av utan att det tar emot det minsta.

Kanske lite fjantigt men för mig hjälpte det att vara lite sur på mig själv istället för att tycka så förbannat synd om mig....

Idag ställer sig ibland frågan om det varit synd om mig?. Jo det har det kanske iofs. varit ibland. Livet har varit både superbra och tufft i vissa lägen, men att trösta sig med att dricka har garanterat varit det absolut sämsta sättet att lösa problemen. En lösningsväg som egentligen personer som inte tänker riktigt sunt kan välja. Idag har jag gått från att inte bestraffa mig genom att vara nykter, utan att belöna mig med ytterligare en nykter dag. Oavsett hur andra upplever abstinensen ser jag ett mönster. Alla som går igenom en vecka eller två kommer ut "tunneln" och det är fasiken så mycke ljusare på andra sidan.

Så ta ett bett av det rejält sura äpplet, du blir belönad med känslan av segerns sötma ganska snart!