Senaste kommentarerna i forumet

.....

......

Att J rasat så fort är mycket mitt fel. Jag har inte varit den idealiske stöttande partnern. Jag var tvungen att prioritera barnen och därmed min egen nykterhet. Sedan var jag väl också trött... På hennes infantila reaktion på att jag ville nyktra till.

En annan anledning till varför jag tror att det har eskalerat så fort...är nog hennes skam. Bland annat tog hon 30 000:- från vårat konto och bjöd en vin vännina på charter...vincharter. Vilket resulterade att vi måste sälja Strawberrys häst...vilket resulterade i...ja, ni fattar.

På frågan; "Såg jag inget" så svarar jag än en gång...NEJ! För jag var full själv och vi drack inte tillsammans.

Det som hänt J är en av anledningarna varför missbruket skrämmer mig så...att det kan gå så fort. Inte själva processen men just det där lilla som får en att passera alla gränser...när man skiter i allt. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det vänder för J... Försöker lyssna på henne...men jag vill inte mer.

Inte riktigt den snälla killen som många tycks tro. Men det är lättare att förstå när det inte gäller en själv. Vi/jag fattar allt då...men när det kommer nära...då blir det värre.

...och radioprogrammet i P1 med samma namn är ett säkert kort. Ewa, beklagar sorgen. Själv har jag träffat ett par totalt utdömda narkomaner resa sig, hoppas din dotter sällar sig till den skaran. Dompa, begreppet "virkar man inte bort" är helt klart en raket på min inofficiella lista över sköna uttryck! Ha en bra kväll!

Varför skulle du ha tagit upp din dotter? Först måste man känna sig trygg...innan man lämnar ut ngt så privat som orsaker till varför livet gör så djävla ont. Jag är glad att vi vet nu... Förstår ju att vi inte kan hjälpa men vi kan ha en ärlig dialog. Tack för att du delade med dig. Det får en att se lite klarare på vad som faktiskt betyder ngt.

Du måste känna dig helt maktlös och att så många i din närhet redan har dött för tidigt gör ju inte ditt bagage lättare att bära. Inget man virkar bort direkt. Jag förstår även vinglaset...visst, det hjälper ju inte annat än för stunden...men jag förstår att du har det i handen. Jag förstår varför du kanske försvann ett tag...våra självförvållade besvär måste ju te sig som en fis i rymden.

Jag har varit i forumet ett tag. kanske ett par månader. Men har inte orkat tagit upp det här med min dotter tidigare. Det är för mycket.
Jag mår så jävla dåligt. Och nu häller jag upp et glas vin...
Fem mycket nära anhöriga har dött alldeles för tidigt (och jag är inte flykting från något krigshärjat land, jag är vanlig svensk) och hon lär bli nästa.Om det inte blir jag, om min lever tar för mkt stryk. Utåt sett har jag det så jävla bra. Men inåt är jag en trasa.
Tack för att jag fick lite ro i rummet. Ska snart sova, sov nästan inget i natt.

Stanna här och vila...prata med oss. Jag sitter också här inne eftersom jag inte bryr mig om Let's dance. Jag gillar ro.

Lider med dig. Skämmigt är det inte...att du känner vad du känner. Jag förstår lite av vad du känner...har en ngt liknande med min fru....där jag har gett upp. Men man kan inte jämföra styrkan i kärleken till en partner mot det vad man känner för sitt barn. Men det är ju inte din dotter längre...ngt annat har tagit över. Så tänker jag.

Berätta mer om du orkar...annars sitter vi bara här tillsammans och tar in den ro Nn har skapat...

Tack för att du öppnade/inredde det här rummet. Brasa, mjuk matta och omfamnande väggar med sköna textiltavlor.
De vackra och väldoftande blommorna.

Nej, det värsta den här veckan är inte att jag druckit lite vin. Det värsta är att min dotter är narkotikamissbrukare sedan länge och kommer förmodligen aldrig ur det. Och efter den senaste kontroversen inser jag att jag inte längre vill ha med henne att göra. Jag blev så förbannad. Fan! Hur kan man vara så taskig och hård som morsa? -Jag måste rädda mig själv. Jag har försökt under så många år att rädda och stötta henne. Men jag driver bara mig själv in i djupet. Jag kan inte rädda henne.
Och när jag blir arg tar jag vin för att lugna ner mig...SUCK

Tack för att jag fick komma in och prata av mig. Det här är så skämmigt att det bara är några få nära vänner som vet hur det ligger till.

gör sallad, ser TV-nytt, skriver här och samtalar emellanåt med mullegubben. En sak i taget gäller inte i mina vardagsgöromål:) - inte hemma och inte på jobbet - men i mina livsval tar jag det lugnt.

Mullegubben är mullvad, sätter vinterpotatis. Han kommer in med jämna mellanrum, senast med en sten som ser ut som ett hjärta, grafitgrå med inslag av röd granit. Vacker både som sten och symbol. Ordet "dela" har flyttat in i hemmet, jag får dela mycket nu och inser något... kanske nya dimensioner av den kamp han fört det här dryga året av självvalt påtvingad nykterhet. Både befriande och skrämmande att så personligt bli delaktig och känna styrkan i alkoholens makt. Välbekant från andra-forum-sidan och helt annorlunda att dela det med den närmaste. Ändå gott. Han ombesörjer sitt nätverk som fått ett antal stadiga krokar, eller fästen, och det gör mig förvirrad, lugn och fri på ett alldeles nytt sätt.

Självvalt påtvingad nykterhet betyder för mig att han valt själv men under hotet att annars går jag. Och bättre än så tror jag inte det har kunnat vara den tid som var, det behövdes något mer än mitt ultimatum för att den inre vändningen skulle ske. Hursom... nu är det annorlunda, nu finns en ny grundnivå, ett nytt nätverk, gamla vänner och kära-nära som vet, som stöder och finns kvar. Andra är i gungning men det får gunga tills de hittar sin balanspunkt. Jag vet var jag har min. Åtminstone idag, just nu, och det räcker. / mt

Du är så stark, Viktoria

Haha, vad knäppt!
Ibland undrar man hur hjärnan är funtad ( och då menar jag verkligen inte bara din). Det är verkligen förunderligt hur programmerade vi är ibland. Samtidigt inger det hopp, för om man en gång har programmerat sig till att vilja dricka alkohol på fredagar borde man helt klart kunna avprogrammera sig också. Så nu byter vi hårddisk och kör torsdag hela veckan :-)
Kram från Nynykter

Satt o pratade med min pappa innan.
..Jag trodde det var torsdag idag..
Åh direkt när han sa att det va fredag.
Så kom det där välbekanta suget....hmm...hur knäpp
är jag egentligen?! Men ingen risk föreligger...för jag
har bestämt mig för att INTE dricka denna helgen heller.....

Nykter i 4 veckor! De är inte kattskit det inte :-)

Kram och nykter fredagkväll på er allihop

/TP :-)

rätt person för att "trösta" någon annan just nu, eftersom jag själv inte är i någon högform, men jag gör ett försök: Du kanske helt enkelt får tillåta dig att vara riktigt nere och ledsen idag? Vi vet ju att det går upp och ner så imorgon har du kanske iallafall LITE mer energi att ta tag i någonting - ett försiktigt steg i taget.

Magnolia

Sänder dig en tanke Paron! Din andra helg här...hos tilltufsingarna. Håller tummarna för dig.
Hoppas du har det bra! /R

Kalla, du är hur cool som helst. Inte bara nykter, utan mästare i wii-bowling också. Respect!
Kram från Nynykter

Känner mig gråtmild, värdelös, ful och tjock!
Försöker mitt i allt med att gå ner i vikt och börja motionera mera. Jag har en coach som hjälper mig med detta. Har sett det som ett steg i rätt riktning; att träna och tappa några kilon för att sedan orka ta tag i allt det andra.. Idag har jag bakat bullar och ätit alldeles förmånga och inte har jag tränat heller... Misslyckats även med detta idag.
Jag känner mig som en tråkig och grå moraltant, trots att jag inte ens fyllt 40. Ser inte fram emot någonting och tar bara en dag i taget, skrattar inte och allt jag vill säga till sambon fastnar i munnen... Nu har han kommit hem från jobbet och det är lugnt än så länge, det har varit det sen kristihimelsfärds-helgen men mina hjärnspöken och hans ord klingar forfarande i mitt huvud. Det är så sorgligt att se på honom i nyktert tillstånd och känna sorg över att det alkoholen gör med honom och med mig gör så att vi glider långt ifrån varandra...

Ibland vill jag bara lämna detta jordeliv, för vad har vi egentligen för uppgift här.

Barnbarn är perfekt man lämnar tillbaka dom när man tröttnar, nu kom ju denna lilla kille in i livet mycket tidigare än man förväntat sig men en gåva är han.

Skall bara meddela alla att jag är cool detta efter att jag slagit både store sonen och barnbarnet i wii bowling:D

Vet inte hur mycket mina barn har märkt att jag druckit de senaste året, man blir ju en mästare på att se till att man är själv med sitt begär.
Tror att dom ser att jag är gladare och jag vill ju göra mer saker, har ju haft tur att dom flyttat hemifrån innan jag rasade alldeles.

Borde finnas ett piller mot dåligt samvete, men jag förstår att man skall igenom det här också.

Men nu skall det lagas middag 6-åring har beställt tacos så det får det bli :-)Vi kämpar vidare ryggsäcken blir väl lättare ju mer man packar upp//Kram Kalla

...tänkte jag när jag såg ut genom fönstret och såg min ena katt sitta och pinka i grannens potatisland! Visst är det äckligt när katter går på ungarnas sandlåda men man får helt enkelt ha handskar på sig när man gräver i rabatterna. Som sagt det finns många andra som uträttar sina behov i trädgården. Som min dotter sa när hon lärt sig om daggmaskar: "jord är bajs". Ja, så är det ju :-)

Bajsbajs på're, hoppas du får en skön helg utan fler lappar, håller med ovan talare, bättre att ringa på och säga vad man vill. (och fy fasen Dompa vilka läskiga människor det finns, hur kan man göra så mot en levande varelse??)

Ja, nu blev det faktiskt lite småkallt. Jag har en stor öppen eldstad som tur är. Nu har jag gjort upp en brasa av björkved som brinner vackert och lugnt utan fräsande och sprättande. Jag sitter i en av öronlappsfåtöljerna och tittar på den rogivande elden. Liljas liljor har slagit ut helt. Blommorna är enormt stora och kraftigt rosa med mörkrosa prickar på kronbladen. Påminner nog om Magnolias fågelholk.

Kram från Nynykter

Ja det ska verkligen bli skönt med en alkoholfri sommar!!!

...varje seger över det där tjatiga skrället leder till bättre självkänsla och styrka!

....dina barn kommit nedför trappan. Det är klart att de ser. De kanske inte förstår vad som händer men de känner att något är galet.

Klart att DU vinner den här gången, jag hejar på dig! Fredagskram från S

Kände ett styng av rädsla där när det spred sig upp i hjärnan din - tänk om något går sönder?! (ja det gör det väl också ?). Jag har läst här att många drömmer att de dricker och vaknar med panikkänslor, eller vaknar och känner sig bakis fast man inte druckit något. Märkligt!

Har du tänkt en brasa i rummet idag? Det blir lite kyligt när det regnar men det är mysigt när vattnet drippdroppar på daggkåpans blad utanför fönstret.

En bekants dotter blev så full på studenten att hon kräktes ibilen på väg hem till studentmottagningen i familjens sköte och sen fick gå och lägga sig. Det där har blivit lite av en rolig historia, men så kul kan det ju inte ha varit... Det verkar som om det har eskalerat. Jag minns inget hårt festande från min egen student för snart 30 år sedan. Visst, vi hade champagnefrukost, men det var liksom bara en grej. Det gick inte ut på att bli full. De där kortegerna med studenter som bara blir fullare och fullare för varje varv som körs är ingen rolig syn. I Uppsala såg jag en flicka volta baklänges med huvudet före. Som tur var blev hon uppfångad.
Nä, nu börjar jag låta som en gnällig gammal tant och det har jag bestämt mig för att ALDRIG bli hur gammal jag än blir (fyller 47 snart).

Nynykter

...kommer vi inte kunna springa ifrån. Jag tror att det alltid kommer att finnas en risk för att vi tar till flaskan igen. Därför är det så viktigt att aldrig glömma bort, att inte ta nykterheten för given, att inte tänka bara ett glas till, bara den här gången osv. Vi VET att det inte finns någonting i flaskan som kan hjälpa oss igenom ett dödsfall, en skilsmässa eller vad det än månde vara. Vi vet att vi måste rida ut stormen på något annat sätt om vi överhuvudtaget skall ta oss igenom den.

Jag har haft samma funderingar som Nynykter angående J. Att det gick så fort, eller var det du som inte såg? Kanske en kombination. Skickar många styrkekramar och tänker att du kanske kan lägga ut några på trappan till J också.