Senaste kommentarerna i forumet

Hej PP..
Har läst en del här och måste säga att det piggar upp....att läsa hur du frös ner vinet gav mej ett stort leende.....
Att kunna se lite humoristiskt på det hela är nog viktigt mitt i allt det svarta.....
Sitter och väntar på att den "stora abstinensen" ska komma över mej...men än känns det ingenting direkt.......och varför se problemen i förväg? Jag ska ta tag i vad som är kvar av dagen nu och se till att den slutar i positiv anda....
Något positivt har den ju iaf fått genom er här inne....

Ursäkta skrivfelen :-) tangenterna är inte alltid med på att göra det som dom ska. Visst är det bra att kunna skylla ifrån sig!

Helt ofattbara situationer är det som poppar upp när jag tänker på hur mitt liv tett sig. Alkoholen har ett till så mycket dåligt och ändå har jag inte gjort ett enda försök, trots vetskapen att jag har ett problem. Knake inte är något konstigt alls för er andra men för mig är det ett mysterium.

Hur förklarar man det för sig själv? Hur kan man i framtiden gilla sig själv trots all det man ställt till med? Ska man ta upp detta men sina nära eller är det helt enkelt bättre att bara försöka visa genom en förändring? Kanske vore det bra för barnen att få reda på vad pappa har gjort, så att dom inte råkar illa ut själva. Samtidigt vill man ju inte framstå som den idiot man är inför vänner, bekanta och familjen.

Ok, just nu behöver jag kanske inte fundera så mycket på det utan bara fortsätta hålla mig nykter, göra bra saker för mig själv och de runt mig. Tror trots allt jag väljer att försöka leverera något bra först, sen får vi se hur det andra ska hanteras.

Önskar er en riktigt fin höstdag därute!

Hej alla kämpar!
Sista dagarna har rullat på i ett upp och ned som det ska vara enligt Fenix livsdiagram. Kanske är det faktumet att det den sista veckan verkar gå stadigt åt rätt håll som fick mig att bli så förvånad när det svajade till rejält i eftermiddags. En obetydlig detalj på jobbet, någon som inte förstod vad jag menade, en liten släng av att vara orättvist bemött, och smack, där kom den!
En otrolig längtan att trösta mig med ett glas, faaan vad fint det skulle sitta med ett par snabba iskalla starköl. Jo det skulle det säkert ha gjort, men hur skulle jag ha kännt nu, eller imorgon.

Jag är tacksam att jag klarade att motstå, förvånad att suget satt i så länge som det gjorde. En sak är jag övetygad om och det är att så länge det här inträffar är utmaningarna inte slut, resan inte över och målet inte ens nära.

Talade med min bäste vän som naturligtvis vet att jag druckigt mycket men inte hur illa det har varit och är. Vi har inte setts på ett tag och han föreslog att vi skulle ta en egen kväll när vi får chansen att ses om en månad. En lugn kväll, kanske med ett Julbord och bara snacka igenom vad som skett sen sist. Jodå gärna! Tanken kom direkt hur jag skulle kuna avstyra för hur det nu är hör det ju till med ett par öl och en kall snapps?! Eller kanske vore det ett bra tillfälle att inviga någon som står en nära?

Nu slår det mig att det faktiskt är ganska sorgligt att inte kunna ta en Julöl och en iskall snapps till Julbordet år. Allvarligt vi vet att det inte fungerar något vidare, men jag är trots allt besviken på att ha försatt mig i situationen av att inte kunna njuta av detta.

Så mycket från, oj vad det är synd om mej!

Hoppas ni känner styrka! Följer era rader

Tack för dina förklaringar :-)

Tror jag förstår. Ser fram mot erfarenheterna som kommer.
Begravningen gick fint, nobbade till och med lättölen till maten..
Det dök upp en annan släkting "dam" som redan klockan 13.00 luktade rejält med sprit.
Hon svammlade om att det var en jobbig dag, och jag i mitt hybris tänkte naurligtvis att det var så en att vara full på begravning känns lite tveksamt....

Ta vara på er där ute!

Trodde det var diagrammet för tillfrisknandeprocessen, o de 2 V:na stod för 3 resp. 6 månader!

Kram

Fenix, jag ska ha dina v-en som fond på min desktopp!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
TACK!!!

K

Hej Pellepennan.
^v^v^v^V^V...
Ungefär så här ser diagrammet över livet ut:-)
Har just börjat ta in det på allvar tror jag, upp och ned, djävla skit och gu va gott jag mår. I en salig blandning. Går inte att bota med alkohol, och inte önskvärt heller för den delen.
Ha en bra känslomässig dag!
/Fenix

Hej alla,

Verkligen toppen att läsa i alla era trådar och lära av allt ni har att berätta. Läste just Fenix tråd, finns så många man vill önska lycka till med fortsatt kämpande. Det talas om någon form av diagram där man kan utläsa hur nykterheten ter sig över tid. När dipparna normalt kommer...

Har jag fattat det rätt och finns det någon som har länk till diagrammet i så fall?

Nu ska jag på begravning av en när och kär släkting. Ska bli spännande att se hur jag upplever detta utan påverkan av alkohol.

Njuter av dagen, klar i knoppen och önskar alla det samma!

En fin grej som följer med nykterheten är att man faktiskt kan gå upp på morgonen!
Kraft till oss alla

Opassande? Tvärtom tycker jag.
Att ha självdistans o kunna skoja o driva med sig själv e friskt, iaf tycker jag det.
Dessutom får man lite skratt på köpet, aldrig fel!

Fast jag gjorde porterstek i förrgår.
Kan inte tro att ngt uns alkohol fanns kvar efter att den sjudit i 2 timmar.
Eller?

Ja, visst e vi tragiska!!! (eller var)

Pellepennan,

jag tycker det är supersunt att tveka inför medicin med alkohol i,
vi har ju alltid trixat och fixat för att kunna dricka ( druckit sånt som vi inte gillade bara det var alkohol i) så då när vi väl har bestämt oss kollar vi allt, med rätt.
Det slår mig, ha, vi är som allergiker, den som är allergisk mot nötter skulle inte drömma om att ta lite chokad med lite nötter i!!!!!!!!!!!!!

Men visst gjorde du rätt som såg till att din kropp vilade med hjälp av din medicin.

Fröken Å DU är så sund, de som säger att: det är ju bara lättöl, har supit bort alla hjärnceller,
påminner mig om folk som säger till vegeterianer, men vaddå en korv kan du väl ta!!

Thea, Pellepennan har ni talat med min Pappa?? Han har EXAKT samma argument som ni hade, högkonsument, ingen återställare, inte innan 18.00 om det inte är lunch osv, osv. Nu är han nästan 80 och brys sig inte längre, men han hävdar forfarande att han inte har några problem!!!
Ja ja hans problem jag har nog med mig själv!!

Tack Pellepennan för dina mjuka ord!!!!!!!!!!!!!

Katarina

Hej Pellepennan!
Blev faktiskt full i skratt när jag läste ditt inlägg, kunde ha varit jag som skrev det!
Högkonsument ja, alkoholist nej, ta en återställare på morgonen, aldrig, bara att uthärda, vänta till 17, då e det cocktailhour o helt ok.
Så min logik var solklar. Jag hade full kontroll o alltså inte alkoholist, så plussade jag på mitt resonemang med, bra jobb, hem o familj, snyggt klädd, o bla, bla, bla.

Iaf, har de fjällen fallit från mina ögon, o den dan jag erkände at jag var alkoholist, o sökte hjälp, e nog den bästa dagen i mitt liv.
Men det läskiga e nu, att det kan komma en sån där tanke ilande i skallen, jag e nog inte.......o då blir jag vettskrämd. Falsk, listig o stark, därför måste jag minnas o aldrig glömma mitt sista halvår innan jag la av.
Jag hade 3 mån igår o det har gått så bra, livsfarligt tänk!!!!
Det e klart en återfallsfälla, så jag måste hänga här i forumet o aldrig glömma.

Stor kram, Thea

Hej Pellepennan!
Jag förstår dig!
Precis så var jag under min senaste nyktra period.
Jag vågade inte ens ta en punchpralin av rädsla för att "trilla dit" igen.
Blev bjuden på en lättöl och sa "Tack men nej tack, jag dricker inget med alkohol i!" och de stirrade på mig och sa tydligare "Det är en lättöl!"
Men jag är livrädd....allt eller inget liksom.
Men hur knasigt är inte det egentligen??
Mvh
Fröken Å

En liten kvällsspaning,

Efter besök hos husläkaren idag (tänkte att jag ska ta god hand om mig) stod jag just i badrummet för att ta den hostmedicin som är tänkt att ta bort rethostan. Finfina grejor, kanske man nu kan sova nu?

Min dotter stod bredvid och borstade tänderna när jag fick för mig att läsa innehållsdklarationen bla bla etanol 96% bla bla......Hon tittade strängt på mig och sa - ta din medicin nu!

För två veckor sedan hade jag inte tvekat att ta 10 ml alkoholhaltig hostmedicin men ikväll kändes det som om jag skulle riskera något. Jag vet ju inte riktigt hur jag ska tänka. Är det ett återfall att ta sin medicin? Beslutade mig för att jag alldrig tidigare tittat igenom medicinskåpet, slickat mig om munnen när jag fyllt på spritköket eller drömt om skokräm istället för kaviar, så jag beslutade mig för att ta medicinen trots allt.

Det är ju i alla fall ett tydligt bevis för att jag insett att problemet är på riktigt.

Önskar er alla en ny nykter dag imorgon!

Hej!

Sov kass inatt på grund av rethosta. Är helt fantastiskt härligt om man jämför med att ha svårt att sova pga. ångest och svettningar....

Idag skiner solen! En perfekt dag att ta en promenad och bara vara nykter! Eftersom jag känner mig lite trött tar jag chansen och jobbar hemmifrån, fortsätter till kvällen. Just nu tänker jag "flexa ut" röra på mig, ta upp båten för säsongen. Har inte det minsta dåligt samvete. Skjuter ju inte upp mina arbetsuppgifter pga. bakfylla ;-)

Har istället en underbar liten förkylning att skylla på!

Njut av dagen!

Hej på er!
Tack för fina funderingar Chral och att du tar dig tid att skriva. Du har helt rätt i det du beskriver och det är med säkerhet så att det även imorgon blir en nykter dag. Har ju ännu inte fixat tvåveckorsribban, och den ska nog klaras av :-)
Jag förmodar att mycket vi upplevt med alkoholen är ganska lika, men det finns säkert även olikheter. Under alla år innan jag kom till insikt att något radikalt måste göras åt problemet har jag hela tiden enbart tyckt att jag varit en storkonsument. Typ en bautajättestorkonsument, men naturligtvis utan alkoholproblem...

Att leva ett liv där alkoholen alltid finns till hands och när tillgången är obegränsad har naturligtvis sina risker, men det är ju vi själva som väljer vad vi gör, och det är ju vi själva som korkar upp och fyller glasen. Av den anledningen har jag till exempel inte gjort mig av med den alkohol jag hade hemma som fanns här, den morgonen för snart två veckor sedan som jag beslutade mig för en förändring. Dom iskalla starkölen tittar nu ner på mig varje gång jag öppnar kylen. Jag tittar tillbaka och är ganska övertygad att det trots allt är jag som bestämmer. Jag tänker i alla fall inte låta mig hånas av en djävla "plåtöl".

När jag läser bland vissa av era trådar märker jag att det finns drivkrafter jag inte varit så fokuserad på, till exempel ruset. Har sällan tänkt nu ska jag bli full, eller längtar efter ruset. Det har inte varit drivkraften. Likaså att dricka på morgonen efter en fylla har jag sett som något läbbigt. Har nog snarare tänkt - om du kan dricka så mycket på kvällen så du blir så bakis, får du stå dit kast och stå ut med det. Det är inget som gör att jag känner mig "sundare" än de som har ett annat sätt att förhålla sig, men det kanske har varit bidragande till att jag inte sett problemen växa. Ett annat fenomen jag läst om här, och även sett i min omgivning är när någon dricker på dygnets alla timmar, kanske flera dagar efter varandra.

Jag har nog satt upp en personlig gräns som säger inte innan 17.00 förutom om det varit en speciell anledning till lunch, typ midsommarlunch, eller en semesterresa. Ungefär som att om jag lyckas vara som en gentelman i min överkonsumtion så är jag i alla fall ingen alkis. Det är verkligen att bedra sig.

Jag ska göra allt jag kan för att inte glömma, ta in så mycket jag kan av era råd och erfarenheter, och låta mig peppas till ett sundare, gladare och mer produktivt liv.

Ni här har varit mycket bidragande till att det fungerat i två veckor, och det känns skönt att få titta in här och känna det fantastiska stöd ni ger.

Jag hoppas ni känner det stöd jag skickar tillbaka?!

Det är nog den som kan bli vår värsta fiende..minnet. Att aldrig glömma varför man slutade är nog A och O.

Att låta sig öppna ögonen och känna allt det vackra utan alkohol. Är som att bli som pånyttfödd. EN känsla alkohol aldrig kan ge dig.

Grattis till din stora insikt! och till dina 2 veckor!

Härligt att höra Pellepennan! Själv tycker jag att långa promenader är som terapi. Jag brukar försöka koncentrera mig på naturen runt omkring mig när jag promenerar. Allt för att se allt vackert som vi faktiskt har runt omkring oss - mitt framför näsan. Jag blir fylld av energi av det, och det är så skönt.
Hoppas du fortsätter att promenera, dels för att det är bra för din kropp, men även för det är bevisat bra för själen.
Visste du att det är vanligare och vanligare att läkare skriver ut motion på "recept" till och med? :)

Chral: du har så rätt! Försöker tänka exakt så där! :)

Morgon!
Himla bra skrivet, Chral!

Jag tänker så här.
Måtte jag aldrig glömma!

Kramar

Hej Pellepennan

Nu har du snart varit nykter i två veckor. Det är ju kanonbra. Är själv inne på min åttonde dag nu och jag tycker att det är helt fantastiskt.

Det spelar nästan inte någon roll alls vilken tråd och vilka inlägg man läser om här. Likheterna i ens egna situation är så otroligt många. Det du beskriver om att de olika situationer som man helt tvångsmässigt MÅSTE få i sig det där lilla extra. Det stämmer på pricken in på mig med. Men mitt missbruk handlar mycket om ren sprit. Halsa sprit för att få det där ruset. Som du säger, helt djävla sjukt....

Nu gäller att för mig också att i första hand ta hand mig själv, men som en naturlig del av nykterheten kommer också mer tid och bättre relation till familjen.
Se det inte som om att du idag har tagit ett beslut om att aldrig mer dricka vin i hela ditt liv. Det är förstås en illusion för många av oss att någonsin kunna dricka alkohol normalt, men du behöver inte se framåt och deppa över att aldrig mer få dricka vin.
Se det som om att du tar ett uppehåll och en time-out från vinet en obestämd tid. Ta en dag i taget.
Men kom ALLTID ihåg när suget på det första glaset kommer. Fundera och värdera på varför du har tagit beslutet att förändra ditt drickande.
Hur var det nu igen?
Hur mådde jag egentligen efter när jag hade druckit?
Mådde jag och familjen speciellt bra i mitt alkoholmissbruk?
Hur känns det egentligen när du idag vaknar? Känns inte det fruktansvärt bra?
När du nästan tvångsmässigt gick in i dimman, är det egentligen något att längta efter?
Vill du byta bort det här nya positiva, härliga som du åter har hittat i ditt liv mot ditt gamla destruktiva beteende? Troligen inte!

Dessa tankar har figurerat i mitt huvud denna min första nykta vecka på evigheter, och de har hjälpt mig på ett fantastiskt sätt.
Det är väldigt lätt att sätta sig ned i soffan och tycka så otroligt synd om sig själv för att man inte kan hantera och dricka alkohol på ett vettigt sätt. Att man gör bäst i all avhålla sig från det. Men det är avsevärt så mycket bättre att se det positiva med att INTE dricka alkohol.

Om du i framtiden skall bestämma dig för att vara helnykter eller om du på något sätt skall försöka hantera alkoholen på ett rimligt sätt, ta det beslutet då. Inte nu. Just nu bör varken du eller jag dricka alkohol på ett tag. Vi skall samla ihop oss och bli starka. Vi kan bestämma senare hur vi skall förhålla oss. Men idag skall vi vara nyktra och det kommer vi att må jättebra av.

Ha en bra och nykter dag.
I morgon vaknar i åter utan ångest och värk i hela kroppen.

Hej alla!
Det hjälpte finfint, 2 timmars promenad i höstsolen på en plats jag älskar gör verkligen gott! Jag funderar mycket på varför det blev så här. Naturligtvis är det ju inte så konstigt efter alla år av drickande, men på senare tid har det blivit uppenbart att det är ett beroende beteende. Innan var det mera så att jag tog ett par öl vd matlagningen och ett par glas vin till maten. Åratal långt över vad som är "normal" men inte ett uppenbart missbruksbeteende. Att ta en drink när man reser till exempel på en flygplats eller på tåget haralltid varit standard.

När det började bli att svepa starköl på en toalett utanför Taxfreen har gränsen passerats och man fattar så sakterliga var man är på väg. Samma sak att svepa en öl efter att man parkerat hemma innan man går in till familjen. Så djävla sjukt.....

En dag i taget, imorgon satsar jag på en nykter dag. Om man lyckas att hålla sig nyckter så länge att man inte saknar det, kanske man kan programera om sig till att bli normal igen? Kanske, kanske inte?

Ta var på er alla!

Godmorgon, ja, pigg som en lärka var längesen jag vaknade, hehe, men nykter iaf, det får jag vara nöjd med.
Pellepennan, glöm inte att din kropp håller på att avgiftas, så klart du känner dig mosig. O alla behöver ju inte vara så här trötta som jag e, det ju säkert en massa som händer när man bökar i sig själv som jag gör nu.
Men träning i nån form e aldrig fel. Man mår ju helt klart bättre, före min operation gick jag på gym 3 ggr/v o mådde jättebra, sen fick jag inte o kunde inte träna som förut, men nu sen 3 v. har jag börjat igen, målet e 3 ggr i v. men det har blivit 2, o jag mår klart bra av det.
Promenera e ju suveränt o billigt oxå.

Tänkte på din lammstek (lagade det i fredags, såååå gott) o rödvinet, jag kan få en ilning sådär oxå, men jag tar alltid fram min minnesbild över hur det såg ut när jag mådde så skit, o det hjälper mig, vill aldrig må sådär igen med ångest, skam, o så mycket självförakt, just det med självförakt, jag hatade mig själv.
Jag kan se den bilden i skallen o tänka på att man ska älska sig själv, då blir det så groteskt, den där tvåan gick inte att älska, bara förakta.
Nä huvva!!!! Inte värt alls!
men nykterheten e inget självklart får fatta ett nytt beslut varje morgon, o hittills har det funkat.
En dag i taget.
Blir oxå så peppad av andra här som kommit längre, Vana, Pia m.fl de e förebilder för mig.

Så ta en dag i taget, vad du orkar med.
Jag vill sluta röka, men det skjuter jag på framtidn, vill inte ta för mycket, vågar inte det, när jag e starkare i nykterheten kan jag ta itu med det.
Det viktigaste först.

Stor kram, Thea