Senaste kommentarerna i forumet

... tidigare sa jag precis som ni att varför skall andra behöva rätta sig efter mina nya vanor? men så tänker jag att om jag bjuder på middag i mitt hem så bestämmer jag.

Jag har också sagt till min man nu också att vi ska inte ha öppnade flaskor hemma (du Hemasch, vad är det för plomb din man sätter på??). Han har klagat på att jag druckit för mycket, då får han också göra mig den tjänsten.

Jag tror att vi som dricker ofta är sådana personer som bryr oss alldeles för mycket om andra ibland, vad andra tycker och hur andra mår. Vi glömmer bort oss själva och då blir det till att försöka hitta en "quick-fix" för att må bra. Gärna då i form av ett glas vin eller något annat destruktivt.

Ha det så bra du kan, strunta i "hyenorna", du deltar bara i sådant du själv vill. Ibland ger andras olycka en känsla av "glädje" eftersom det på något sätt känns som om det minskar den egna misären. Det tror jag är anledningen till mångas "hyen-beteende", att gotta sig åt andras elände ger det egna självet en klapp på axeln. Men, jag tror att det är mest destruktivt att delta i sådant, det bryter ned. bättre att glädjas åt att ett liv räddats, att det inte spårade ut helt!

..och se det också som en erfarenhet rikare, en summering av vad alkoholen kan ställa till det med.
Tjejerna hade inte en tanke på att begå självmord när deras infall om "fest" kom,
Få vet väl också vad som egentligen hände, hur det urartade med gräl osv..

Tankarna om hur alkoholen skulle lösa deras problem, gjorde inget annat än skapade nya, STÖRRE problem..
Se till din egna historia och implementera den i dina tankar innan du funderar på att dricka nästa gång, det kan hjälpa att tänka efter före ibland..

Ta det framförallt det lugnt och vårda ditt ego, ni är inte alls ett kollektivt fyllo, utan egna personligheter med olika bakgrunder...
Och hur mycket någon annan vill testa ditt och sitt egna förflutna erfarenhet med alkoholen, så kom ihåg...
Det är alltid DU som tar dina egna beslut, inte andra åt dig...

Jag har följt din historia här på forumet, och önskar av allt mitt hjärta dig styrka och välgång...
Du är mycket duktigt att med ord klä din vardag, och det gör dina trådar mycket läsvärda...

Tack!

/Berra

Starkt jobbat Dompa, att du fixade både ölflaska på tåget och hotellets minibar! Tycker att alkohol på hotellrum är för j-igt. Jag har själv rest mycket i jobbet och när hotellrum blir vardag är det liksom inte så festligt, bara ensamt och anonymt. Som upplagt för att söka tröst i minibaren.

Apropå den förskräckliga scen som mötte dig på hemmet: Kanske kan du behålla den i minnet som ett avskräckande exempel, en bild för vad du kämpar för att bli fri ifrån?

Du fixar det!

Nynykter

Vad härligt att läsa om din shoppingrunda och middag med dottern. Det finns mycket annar roligt man kan använda de där vin-pengarna till!
Kram från Nynykter

Men jag förstår inte varför det inte finns en chatt och att man inte kan pm på denna sidan. Jo jag vet att FB finns, men nu är det ju på denna sidan vi är och om vi börjar använda FB dör ju denna sidan ut, men det kanske är tanken eller?
Om man kan skicka ut ett nödrop vill man ju ha hjälp just då, men någon klok person kanske kan förklara det för mig.
Men heja Dompa som tog ett jättekliv i går och till alla oss andra som kämpar på//Kramar till er alla

Allt är ju jätte tragiskt, men jag har så sjuk humor att jag gapskrattar. Du får förlåta, men du hamnar ju i dom mest konstiga situationer och skriver så berättande om dina känslor. Du har rätt att vara ego just nu, för dom här 4 veckorna är din grund till ditt nya liv och ta väl hand om dom//Kramar och styrka Kalla och tack för asg :D

När taxin rullar in på gården så möts vi av en ambulans. Polisbilar utanför. Gap och skrik. Två av de intagna tjejjerna hade haft en "fest" på den enas rum. Den festen slutade med att den andra försökte ta livet av sig senare på sitt rum. Ingen hade upptäckt ngt förrän på morgonen. Blod överallt och den första tjejjen åkte iväg med polis för tillnyktring. Här på hemmet får man inte falla. Undrar om hon kommer tillbaka. Vilken djävla ångest båda två kommer att ha. En del av de andra "duktiga" patienterna är som hyenor. Här kacklas det och viskas. Mig stjälpte dom in på mitt nya rum och inskrivningssamtalet blev uppskjutet till efter frukost. Tack för att jag inte är bakfull idag. Hade inte fixat det. Vad vill jag med att dela detta med er? Är jag också en hyena? Jag tror inte det, snarare är jag chockad och arg. Arg för att de drack...här! Arg för att de behandlar detta som ett djävla sommarläger. Vad är nästa steg? Ska vi börja smyga in på varandras rum för att hångla? Chockad för att än en gång slängdes jag in i det helvete alkoholen ställer till med. Chockad för att jag var ju tvungen att åka härifrån förra gången pga. att den vackraste också spelade ut "självmordskortet" och nu händer det här. Men det blir nog bra. Om inte annat så lär vi ju ha ngt att prata om på terapi och delningar idag. Vilket djävla mörker. Nu ska jag iaf. gå och käka lite mer. Eller kolla in läget.
Känns som om det blir en lång dag idag. Jag som ville ha lite lugn och ro...men det fixar sig nog. Har ju fyra veckor här. Hur fan kan jag ens tänka så? "Jag vill ha lugn och ro", när andra mår så dåligt? Jag som alkoholist är väldigt egoistisk, jag tror inte den nyktra Dompa är riktigt lika jävlig.
/R

Sitter nu i taxin på väg till hemmet...bakfull? Inte då, trots minibar på hotellrummet. Mycket farligt, nästa gång jag checkar in på hotell får jag be personalen tömma den. Inte mörka. Säga att jag har ett problem. Eller så är det med minibaren som med Ronjas älv...den måste finnas där. Åt istället ett kilo mat och stupade i säng. Hade trott att det skulle bli en helt sömnlös natt, men nu "kan" jag ju hemmet. Vet vad som väntar mig. Ska bli kul och se om ngn jag träffade förra gången är kvar. Förstår fortfarande inte vad fan som flög i mig igår. Men ska sanningen fram så har jag tänkt väldigt mycket på att dricka de senaste veckorna. Tack vare Naltrexon och framför allt detta forum har jag lyckats gå den nyktra vägen. Det kalla och mt gjorde igår...visar på vilket fantastiskt nätverk vi har. En sån tur att de var inloggade. Tack räcker inte till...men ni är alla härliga som tror på mig, framför allt när jag inte tror själv. mt; flytt och sådant ligger långt fram, tyvärr blir det nog nödvändigt. Det är inte bara mina utan även den vackrastes eskapader och utspel som gör livet ohållbart för ungarna i byhåla...Stigsdotter; Fick ett kilo till mat till frukost!
Och nu blir det frukost på hemmet. Som tur är så är jag såpass nervig att jag processar all mat. Ha.
Var försiktiga därute. /R

Det du och kalla gjorde igår. Det VAR jättestort. Vilken kraft det finns i detta forum. Hur ödmjuk jag känner mig som har sånna vänner. Vet inte själv vad som tog åt mig? Sista chansen? Pubertalt. Men jag är glad att jag skickade ut mitt nödbloss. Tack räcker kanske inte riktigt här, men det är det enda ord jag känner till. TACK! Kram på dig och ha en fin dag/R

Tack för igår! Ängel! Du hjälpte mig enormt. Önskar dig allt gott och är glad att kontot växer.
Kram/R

svår tinnitus. Igårkväll tillkom ett nytt ljud som var så plågsamt och intesivt. Jag tänkte att jag kan förstå att även det varit en bidragande orsak att dricka. Och igen kom texten till mig: Jag ser att du har ont / men jag kan inte gråta alla tårarna åt dig / Du måste gråta dem själv / men jag ska gråta med dig./ Jag ska gråta med dig. Hans tinnitus, som kom på ett ögonblick för mer än tio år sen har förändrat och begränsat vårt liv men jag har aldrig tidigare tänkt på att den säkert också frestat till att dricka. Jag tänkte också på EeK dikten "och en dag knäpper det till som i ett lås... " men den tar vi en annan gång:) Nu är det arbetet som gäller. Jag ser sommar och semester skymta och nästa år ska vara annorlunda.

Tänk att kalla och jag kunde bidra till att Dompa lämnade korken på igår. Det känns... stort. / mt

Dompa att du fixade ölflaskan! Jag tror du fixade resten av kvällen också!
Hoppas du får en jättefin tid på hemmet - jag får mixed feelings när du skriver att du måste flytta sen. Mitt ena jag säger att "Det är ju inte klokt - han som tagit tag i sitt liv ska vara STOLT och gå rakare i ryggen än de flesta!" den andra sidan säger "Du vet hur det är, hur folk snackar och hur stämplad man blir...". Medan jag skriver vill jag tro på den första rösten och hoppas, önskar att du ska hitta tillräckligt med stöd för att orka komma tillbaka och ge dig och er alla tillräckligt med tid för att hitta den bästa lösningen. Man ska inte fatta stora beslut när man är i kris. Du genomgår sannerligen en livskris av format och du gör det på ett sätt som du kan vara mycket stolt över! "Ung och stolt, jag är en krigare" sjunger Eva Dahlgren och de raderna ringer i mina öron när jag läser din tråd. Det är den bästa manifestation till en krigare jag vet! Ha det! Kram / mt

Och gläds över att du lämnade flaskan där. Bra! Visst känns det härligt att kunnat uppamma den styrkan?! Härligt jobbat, vilken tur att du fick lite sällskap här direkt i tråden!! Hoppas du får en skön natt i härlig hotellsäng (gå upp extra tidigt och ät frukost om det är en sådan bra frukostbuffé som man råkar på ibland.

Stor kram!!

...och är så glad att jag hittat hit och fått sådana härliga cybervänner som slösar med snälla ord, kramar och goda råd ♥ ♥ ♥

Visst är det lite märkligt att livet tar en till platser man alls inte hade tänkt befinna sig på - inte någon av oss räknade väl med att bli alkoholister. Men, loosers är vi inte, inte du heller Dompa! Den som tar tag i sig själv och försöker förändra sin situation är verkligen ingen looser!! Härligt att du känner dig lyckligare idag! Egentligen är det inte konstigt, den känslan beror nog på att du nu bestämt dig för att det skall vara du som bestämmer istället för att det "bara blir". Förstår du hur jag menar?

Visst är det skönt med lite egentid, jag ska verkligen försöka ta mig i kragen och komma iväg. Precis så som du beskriver resan hade jag faktiskt tänkt mig den!! (inklusive småflirtig servitör ;-)

Ha det nu så himla bra på hemmet, sug åt dig alla goda saker du får dig till dels där. Kram vännen!

Bra jobbat Dompa!

Jag kommer att tänka på Ronja Rövardotter. Hon säger ju att man måste vara vid älven om man skall akta sig för att ramla i älven.

Kanske är det också så emellanåt att man måste hålla en ölflaska i handen för att veta att man klarar av att inte öppna den.

Var rädd om dig.
/H.

Tack vare detta forum står öljäveln orörd. Inte utkastad genom fönstret...vågade inte ;-) inte uthälld på toa...utan den får bara stå kvar. Taskigt mot de som städar vagnarna men just nu skitviktigt för mig. Jag tänker inte ens bry mig sä mkt så att jag bemödar mig med att städa bort den... Tack än en gång, forum och framför allt mt och kalla. Ha en bra förhoppningsvis nykter kväll allihopa, och var kvällen inte nykter så tar vi nya tag imorgon. I all ödmjukhet/R

Låter skönt att du låter så stark, jag jobbar i kväll så jag är vi datorn ganska så sent. Så vi får väl låtsas att det här är en chatt :-)

Men att hälla upp i glaset och föra det till min mun känns oöverstigligt. Mkt konstigt./R

Nej jag kan inte få komma in redan ikväll. Rehabhemmet är som vilken buisness som helst. From. imorgon får de betalt för mig. Men det är lugnt nu...tror jag, kanske är det Naltrxonet som ger sig till känna? Min impuls är att dricka men mitt sug är obefintligt.

Du är så stark men släng flaskan när du går av tåget, tänkte först att du skulle slänga ut den genom fölnstret. Men då kanske dom slänger av dig från tåget :-)
Håll ut nu, kan du inte få komma dit i kväll redan?

Och det var nog ett nödbloss. Har inte druckit ur flaskan...bara tittat på den, smekt den... Hur sjuk är inte jag. Istället har jag surfat runt på detta forum. Jag är inte hundra men suget börjar lägga sig, dessutom börjar ölen bll varm. Jag tror jag kommer att fixa det. Tack för stödet mt och kalla. Jag ska klara detta. Låta flaskan stå kvar och påminna om vad den kan göra :-) TACK

Nu skulle vi behöva en chatt på denna sidan så vi kunde stödja dig. Skickar så mycket styrka till dig och hoppas du tar en beslut för din egen skull//Kalla

Dompa! Jag tar mig friheten att skriva det eftersom du sänder ut något som jag ser som ett nödbloss (ja, jag är i seglingstankar nu så därför nödbloss)!!! Ta en dag i taget, idag hoppas jag du har kraft att hålla dig nykter!

/ mt som lägger sig i

Ensam på tåget som ska föra mig till staden med hotellet. Klockan 07 ska jag checka in på hemmet. Hela familjen vinkade av mig...som om jag skulle ut i krig... Jag märker att jag förhalar, vill inte berätta... Men, det första jag gjorde efter att tåget rullat ut från perrongen var att gå in i restaurangvagnen och köpa en "Månadens öl". Nu sitter jag här och smeker flaskan. Inser att det är detta jag ville ha. "Belöningen" för att ha härdat ut med mitt djävla liv. Men ändå inte... Jag inser att jag ÄR lyckligare nykter, mer i focus, mer i kontakt med mig själv. Det är sant. Men ändå; Att bara få falla en stund, att få vara ensam och inte behöva leva upp till omgivningens krav? Vad är mer ensamt än en anonym snubbe på ett tåg? Än så länge har jag bara klappat flaskan. Jag vet att den förtör allt! Incheckningen på hemmet, framtiden...men en del av mig skiter i det. Tänker att par öl mer eller mindre kommer inte att förstöra. Jag kan ändå gå upp 05 imorgon bitti och checka in... Nu är det djävlar inte vackert! Välkommen hit evazebra! Mig ska du inte ta rygg på, men jag är glad att du hittade hit. För mig har forumet varit ett superstöd. Jävlar vad vek jag är just nu...och ledsen..../R