Senaste kommentarerna i forumet

..men för vissa kan det nog vara en möjlighet att byta ut sina värsta abstinensproblem i och för sig till ett annat problem...
Men det kanske hjälper dem att orka rida ut den värsta stormen, men inte att bruka piller istället för något annat beroende
utan att bara se det som en övergångsperiod på några veckor möjligen månader...

Men ifrån själva problemet kommer man ju inte, tankegångarna försvinner ju inte i och med att man knaprar annat,
men kanske...kanske mildrar det något de värsta symptomen...

Det finns ingen smitväg till att bli nykter, man måste orka ta hand om sina egna problem, och man kan inte lasta någon annan för det...

De kroppsliga besvären är nog inte de värsta, utan hur man i sina tankar "förlåter" alkoholen och vad den har gjort med sitt liv..
Det är väl aldrig kul att behöva genomlida abstinensen gång efter annan bara för att hjärnan fick hjärnsläpp igen...

Det finns de som KAN dricka alkoholen, och sedan finns det de som INTE kan dricka den...
Och sedan gäller det för var och en att inse' vilken grupp man borde tillhöra, och så finns det en annan sak också...
Man uppgraderar sig nästan aldrig, däremot kan en normalkonsument bli beroende, men nästan aldrig en beroende som kan bli en normalkonsument.
Man behöver inte ideligen prova detta, de få promillen som kan gå tillbaka till ett normaldrickande kan troligen heller inte njuta av det,
utan måste hela tiden hålla sig på sin vakt, och var ligger då hela njutningen med att dricka alkoholen..?

Jag har insett att jag har "alkoholistiska" tankar, jag söker hela tiden efter kickar och att det är en sorts egenskap jag har inbyggd i mig...
Och att jag kommer att ständigt söka mig efter dessa kickar och missbruka precis vad det än är..
Skulle jag prova på narkotika, japp jag skulle vara fast på nolltid, och därför är jag glad att jag inte ens har provat...

Jag är en drömmare och vill ta mig bort ifrån verkligheten så ofta jag bara får en möjlighet...
Men borde kanske se om mitt egna hus litet bättre, och försöka se exakt VAD det är jag försöker fly bort ifrån, vad är det som inte duger???

Det är min livsuppgift för närvarande, och närvarande...det är jag...

/Berra

kan aldrig hjälpa dig till nykterhet. Atarax tillsammans med alkohol ger dessutom dubbel ruseffekt.

Tack Lisamari. Det gör jag så gott det går.

Ikväll var det då dags för konsert med efterföljande sittning. Det gick bra trots att det gick på reserverna för min del.

Skönt var att kören körde sina favoritsånger på sittningen som dom brukar göra. Fina dryckesvisor i flera stämmor. Det kändes bra att jag tagit upp min syn på det redan i tisdags, för ikväll kändes allt bara bra.
Nu har jag havererat i soffan och fast att jag är helt slutkörd och associal, så är jag nöjd.
Jag har kämpat hela våren med dels min nykterhet, men också folks åsikter och att komma tillbaka till en dräglig tillvaro. Och jag har klarat det! Visst är inte resan slut ännu, men jag har kommit en bit på väg.

Och nu tar jag sommarlov

händer detta alla? jag har bestämt mig för att slut dricker efter lång tid med för mycket drickade senaste tiden varje dag . Ätter ångerst dämpande och har även aterax att hämta ut mot ångerst och tänker att dessa kan hjälpa till att förhindra det som ni beskriver.
Jag var så säker på mitt beslut men nu känner mig bara livrädd!

är 24 år och pallar inte alkoholen vill inte dricka alls men som sagt rädslan av vad som kan hända är det endå som får mig att fortsätta

Tack tack, för att jag har förmånen och få läsa dina fantastiska rader.

Mors mors
Lisamari

Skickar liten uppmuntrande kram. Du får ta vara på din egen tid nu och vara lite låg i lugn och ro, tack för du skriver.

Sköt om dig

Tack MT. Det ska jag!

Gp har bra reportage idag om spritsmugglingen med bussar som sker mer eller mindre öppet utan att någon gör något åt det.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.655332-tung-last-varje-onsdag

Det är hemskt att säga, men man kan inte rädda någon som inte vill bli räddad. Det är den krassa verkligheten. Om man ändå försöker riskerar man att sjunka själv också.
Ta hand om dig!

till dig:
... ... ...
Vi ska leva den stund vi kan
och ta den som den kommer.
Det enda man egentligen kan här i livet
är att göra någon annan glad.
Man kan låta bli att bryta en blomma
Man kan låta bli att fälla ett träd
Man kan låta bli att döda
Man kan låta bli att slå
Man kan inte låta bli att vara sorgsen ibland.

Och, ibland orkar man inte ens göra nån annan glad.....
Det blir säkert bättre, åtminstone imorgon. Ta hand om dig och härskenheten.
Kram och söndagshälsningar / mt

tittar ut genom fönstret...

JAMENVAFAN DET HÄR SUGER JU!

..ännu en gång låter jag vädret styra över mina känslor, det blev ju inte som jag igår hade planerat morgondagen...

Ja det är kallt och det "pissregnar" ute, samtidigt som jag borde vara glad för att all grönska törstar, gräsmattan har gulnat i botten, många tunna blommor utan reservoirkapacitet har blommat ut och dött allra redan, så regnet det behövs...
Hör ni hur jag backar bandet lite och börjar långsamt acceptera regnet som ett nödvändigt ont, vad spelar mitt dagshumör för någon skillnad när annat dör???
Plötsligt känns mina utsvävningar rätt små och onödiga, jag tänker ju mest på mig själv, oh du själviske man...

Jag har ju tidigare skrivit att man är ju självisk i sitt ställningstagande till nykterheten, man får ju ingen direkt praktiskt påhäng av annat än ungarna och hundarna...
Medans de största odjuren för kvällen kommer ju att förbli fyllhundarna...

Jag har under gårdagen varit på en liten resa och umgåtts med mina närmaste släktningar på min sida...
Det blev fint, med lite blandat väder badade ungarna (många) i deras pool, fiskade vid bryggan, jagade ormar i stenröset, och gullade med en sju veckor gammal dvärgcolliehundvalp, äh den var så söt så man bara dog på fläcken, liten ulligt tufsboll med början till en spetsig nos, vikta öron och små pepparkorn till ögon och en bakdel som inte hängde med i framdelens takter, utan svängde lite som den själv ville, rädd och nyfiken på samma gång..

Och hoppsan där ramlade den omkull på sidan, och den låg kvar som om den hade tänkt sig att lägga sig ner och bara softade..i gräset..
(jo då känner igen det mänskliga alko-beteende, skulle inte alls ramla, hade verkligen tänkt att vila i den här vattenpölen..)...

På det mänskliga planet så ser man i nyktert tillstånd kanske mer än man vill, det serverades fri alkohol för de som ville, öl, cider, rött/vitt i obegränsade mängder...
Men när läsken tog slut så var det ingen som reagerade, och där var ändå de som drack alkohol där och tullade, på MIN och ungarnas dricka!!!!

Såg en av mina släktingar som blev mer och mer hätsk, hon lackade till på sin man som blev mer och mer packad...
Och jag vet inte var det som var det värsta för henne, att hon var fyllchaffisen denna gång och inte "fick" dricka, eller att gubben hennes verkligen "blev" full...
Det blev några tillrättavisande vid middagen tvärs över bordet, "..att du behöver inte tillrättavisa ungarna vid maten, eftersom du är full.."
Hon fråntog honom ansvaret att få fostra sina egna barn, det kändes lite märkligt minsann...
Han blev rättslös i och med att han drack, och han fogade sig efter detta, och där undrade jag varför?

Är det så att OM han käftar emot...så kommer det att dröja lååång tid tills han får dricka igen, och han valde att hålla käft, eller bara ville få en lugn matstund..?

Som sagt, som en nykter person får man se och höra mer saker än man vill,
och det skapar frågor, och jag märker hur förbaskad komplext vårat drickande i verkligheten är, vi bete'r oss på en väldigt hög känslomässig tunn tråd när vi dricker alkoholen, och inte undra på att det finns personer som antingen ramlar av eller knäcker tråden...

Vi blir ju inte direkt så mycket smartare när vi dricker, vi bara tror att vi har hela världen framför våra fötter, vi är fantasins kungar över...ingenting...
Ljudimpulser och synintryck tar en direkt kontakt med hjärnan, dock utan att passera vare sig logik eller samvete, utan fram som en bulldozer..

Som nykter betraktare kan det kännas löjligt och man kan ganska så snart sia om personens framtida val och reaktioner i ett par timmar i alla fall...
Man ser lite av samma regi men med olika skådespelare, man frågar sig som betraktare ibland, kommer han att kräkas eller hamna i slagsmål??

Känns det jobbigt då?
Man hamnar i en "show" man har sett så många gånger tidigare, och jag var en gång i tiden varit dess huvudrollsinnehavare, han som utmärkte sig..
Men jag lämnar den rollen med varm hand till någon annan, och sätter mig i publiken, jag kan ju hela story'n redan...
Kanske det finns någon i publiken jag kan föra en dialog med, istället för att vara interaktivt med de på scenen...

Jag blir inte en tråkigare person, jag har nog mer kontakt med livet än de andra, och livet är inte alltid så förbannat roligt...
Men jag har kraften i min hand att påverka den åt det håll jag vill, och inte låta alkoholen styra den åt vilket håll som helst..
Det är min styrka och min livssituation...

Ångrar jag mig, så vet jag hur jag gör, men vilket liv känns mera ärligt då?

Mors Berra!

Känner mig låg idag. Sovit dåligt några nätter pga värk i axlar, armar och händer. Det blir så ibland eftersom jag har det yrke jag har. Mycket stillasittande. Att spela orgel och piano är inte det mest ergonomiska man kan göra.
Men min kloka fru påminde mig om att jag tömt min sociala pott rätt rejält också sista dagarna. Och det är sant. Det har varit rätt mycket "krav" på att vara trevlig och det är ju angenämt. Men jag orkar inte hur mycket som helst. Igår var jag på lokal där flera i sällskapet drack vin. Det var inga problem med det. Men kanske gör det att jag blir trött ändå efteråt? Just den situationen har jag inte varit i på väldigt länge. Jag minns inte när det hände sist.
Men som jag sa tidigare. Jag vägrar sluta leva bara för att jag inte dricker.

Jag tillåter mig att vara lite härsken idag så blir det nog bättre i morgon.

Jag blir rörd över den omsorg om er relation ni visar mullisar. Att se sin egen del och ta ansvar för den, även som medberoende, är ödmjukhet. Mulletant, att kunna ge din gubbe utrymme att tala om vad han inte är nöjd med, fast det är han som stått för alkoholproblematiken. Att det inte får bli så att den som nu försöker bli nykter ska bära en ständig skuld och inte förtjana ge uttryck för sina egna behov och vad den upplever som orätt. Kan tänka mig att man kan hamna i en fälla där, att "alkoholisten" ska sona, och den "medberoende" ska gottgöras i stort och smått.
varma kramar till er båda

och har fullt upp med hönsmammor o kycklingar. Mysigt har vi det nu!
I fredagskväll talade du mycket om din längtan efter min uppmärksamhet och din längtan efter gemenskap. Det var inte roligt att höra. Själva berättandet påminde starkt om många tidigare "samtal" som kan definieras som "icke-samtal" och "icke-möten" och som ofta urartat. Skillnaden nu är att det inte urartar och att du redan samma kväll och även dagen efter kan säga att det du behöver är plats att få säga... hur du har det. Du har ju alldeles sant i det du säger, jag vill själv prioritera annorlunda många av dagarna - det är mina ovanor som jag är fångad i.
Jag tänker, efter det jag läst och lärt att själva "framförandet" och även din styrkan i din upplevelse har att göra med PAA - jag är glad att jag läst om det fenomenet, det hjälper mig att tänka (jag är ju en huvudmänniska och lite distanserad som du vet:)
Igår delade vi en fin dag och en stor upplevelse i gemenskap. Jag önskar oss kraft och uthållighet till ännu en god vecka i vårt liv. Jag ska påminna mig om att ta ansvar för min del. Det enda jag kan göra. Du har under lång tid nu tagit ansvar för ditt liv. Jag är tacksam och glad för det, att du ger vårt gemensamma liv den här möjligheten. Kramar! / mt

När jag läser att liveagoodlife´s pappa är 48, och vännen Berra lika ung, drabbas jag stort och djupt av att min pappa på 1950- och 60-talet förstörde sitt liv och min barndom och ungdom med sitt supande. I mitten av 1980-talet inleddes vårt söndags-sherry-och-vin-drickande. Måste så många göra sin egen resa? Måste så många fara så illa? undrar mulletanten

förebilderna för en nykomling. Fint att få vara med och göra skillnad. Kramar i massor / mt

sina hemligheter. Säkert var den bakis av nånting som blev för mycket. Om det blir ofta får den komma med här på forumet. Våra katter löser Melodikrysset varje vecka och skickar in.... Ska skriva i min tråd senare om en upplevelse igår där en hund hade det jobbigt med sin husse o matte. Kram på er / mt

Sitter i en en liknande båt som din, fast min är kanske lite mindre...
jag har en före detta arbetskamrat som just nu dricker på tok alldeles
för mycket... hon vet om det, skäms som en hund för det, men vill inte
ha hjälp...
hon fick en cancerdiagnos för drygt 2 år sen, de gav henne alla gifter
och strålningar som fanns, och 5 år att leva... nu har hon varit på efterkoll
igen och helt plötsligt säger de att antingen var diagnosen felaktig, eller
så tog cellgifterna bättre än väntat... för nu ser allt bra ut...
och det fick henne att falla ännu djupare... vem är jag nu? vem är jag när
jag inte är sjuka nn? hur gör jag nu?! kan jag lita på detta?!

tror att Lelas har rätt, kuddar förlänger bara fallandet... och reaktionen
från din väninna tyder kanske på att hon egentligen vet, fast hon gör vad
som helst för att slippa inse? lägga skulden på nån annan?

hur det nu än är så är det skit... hur jobbigt som helst...
men du har ingen skuld, du har gjort allt vad du kunnat och mer därtill,
och den enda som faktiskt kan hjälpa en alkis är alkisen själv..

fortsätt skriv, och läs, och kommentera, och välkommen hit
kram!
/k

Härligt att höra att du är tillbaka i en ännu starkare och säkrare version!
Gott att du skriver en rad då och då!
Du är i mina tankar rätt ofta, ser du!
Kramar!!!
/k

jag vill bara markera att jag läste ditt inlägg o ditt engagemang som kom från egna upplevelser som medberoende anhörig.
Du kan göra mycket gott här som ser från din sida verkligheten.Som medberoende anhörig.
Din visdom,ungdom till tots,är ov'ärderlig för oss härinne.
jag har inte sett dina inlägg förut,men fortsätt så är du snäll!!!!!!

Segalettas tråd i vintras.
Kram och godmorgon! / mt

Åh vad härligt att höra! Både med livstecken från Segaletta genom dig, och att du mår bra. :-)

Kram och godnatt!
/H.

Hej och tack för ditt svar.
Jag har varit klar och tydlig mot henne och nu vänder hon allt emot mig och talar om för mig genom mail, vilken elak människa jag är och hur jag klankar på henne osv osv...när det gäller hennes familj så tror jag att de blundar för eländet.
Jag är glad att jag har hittat det här forumet. Det kan vara skönt att få prata av sig och läsa hur andra resonerar.
Tack för att ni finns !

stor KRAM till dej oxå Märta vännen <3

Mulletant, Lelas, Mie, Berra, Lilla blå, Adde, och alla andra här på linjen. Tack för att ni finns för mig, för oss och för alla andra. Tänk ändå att det går ju ta mig f-n att komma tillbaka igen. Det går!!!!!!!! Tack för ni stöttar, för att ni visar att mina ord, mina sporadiska inlägg kan göra skillnad. Ni har gjort skillnad för mig.

Bamsekramar Märta

mig glad ,lättad och tacksam för livet idag !!

Har Skypat med Segaletta och dessutom fått ett meddelande att det fungerar bra från en som inte skrivit på forumet på ett tag !!

Måste säga att sådana här upplevelser är väldigt mäktiga och berör mig mycket.

Tänk att så "små" saker kan göra såna intryck !!