skrev Paron i Helg Alkis
skrev Paron i Helg Alkis
Ja det känns redan bättre bara av att bestämma sig.
efter helgen som gått så var det inga problem!
Men jag är berädd på att Förädarhjärnan sätter mig på prov när som hällst!!
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
...intressant att Hades och Dionysos har ymnighetshorn, att vinguden har det kan jag förstå vin uppfattas väl som ett "livsmedel" men dödsguden. Sen är ju själva kombon intressant också som sagt, att koppla ihop döden med vinet är ju inte helt fel.
Nå, för alla som undrar över farmors fula barskåp, så här är det: nu står där två flaskor alkoholfria essencer och en tom calvadosflaska. Calvadosen ska ersättas med full flaska, jag lyckades få dem på systemet att beställa från Norrköping där de sista flarrorna i landet stod. Sedan finns där bara en hylla med massa glas som jag funderar på att förpassa någonstans, vi kan ju fylla skåpet med sällskapsspel eller något annat trevligt!!
Sen har vi kartongerna med makens "hemmagjorda" whisky nere i källaren (där vi också har ett skafferi, det är (också) därför jag springer där hela tiden. Där finns i en hylla makens whiskysmakprovflaskor (skulle jag vara riktigt j_kla desperat om jag gav mig på dem), två flaskor gin ( tre igår, fyra för ett tag sedan) och några andra finflaskor + en tom flaska rom som skall ersättas. Den sistnämnda har beställts ur Apoteket röda näsans beställningssortiment (usch vad mycket pengar våra vänner slängde ut på finsprit när vi fyllde år, tur att vi också fick en get :-)
Nå, när ersättningsflaskorna är på plats skall jag se till att maken plockar bort alla flarror ur mitt hus. Det skall inte finnas något hemma. Självklart kan jag ju gå till systemet själv men skulle tro att det tar emot väldigt mycket och det farliga är ju när det finns hemma tror jag.
Alltså jag blir lite förskräckt när jag inser mängden av alkohol som jag har hällt i mig. Jag hävdar bestämt att jag hällt ut en del men tyvärr har nog det mesta halkat ned i min mage. Det är inga dåliga mängder av allsköns gift.
Jag tänker vara snäll mot mig själv, idag ska jag jobba duktigt men först ska jag gå ut och köpa en stor påse godis. När jag vaknade i morse kände jag mig glad! Det är inte var dag man vaknar med en glad-känsla i magen, antingen är det fy vad jobbigt att gå till arbetet eller fy varför drack jag igår. Det känns bra.
Var rädda om er!!
skrev Nynykter i Vägen tillbaka till mig själv
skrev Nynykter i Vägen tillbaka till mig själv
Jag kommer ihåg "Pojken med guldnyxorna". Älskade den TV-serien som barn. Det var så fantasieggande, att han bara kunde sticka handen i fickan och plocka fram pengar som aldrig tog slut.
Det här barskåpet är förvisso lite magiskt eller besatt det med. När jag läste Dompas inlägg kom jag att tänka på begreppet "ymnighetshorn" en symbol för överflöd som aldrig tar slut. Jag googlade för att få vet mer och på wiki står det bland annat:
"De grekiska gudar som gestaltas med ymnighethorn är dödsguden Hades och vinguden Dionysos"
Det verkar som en tanke att dödsguden och vinguden förknippas med ymnighetshorn. Även de ymnighetshorn som förklär sig till barskåp kanske?
Stigsdotter, du är bäst! Du bedriver din egen exorcism när du häller ut ginen! Ut med de onda andarna bara! Nu börjar den här tråden likna nåt slags new-age-forum :-) så må de nyktra skyddsänglarna vara med er under dagen och må de vara lite mer "skillade" än TP:s prao-ängel.
Nynykter
skrev Gäst i Att leva nykter
skrev Gäst i Att leva nykter
gräsklippningen kvar.tror jag måste införskaffa lie.
jag hinner inte allt jag har att göra,o bara tanken gör mej matt.
Försöka leva lite mer i nuet.
skrev Dompa i Filosofiska rummet
skrev Dompa i Filosofiska rummet
Tack Kalla! Snart har vi väggarna fulltapetserade med skönhet och klokskaper. Trivs bättre här i detta rum än "hemma" hos mig. Där ska det tvättas fönster idag :( Men det fixar jag, har hämtat kraft här. Tack vänner.
Härligt att den Sköna Lilja med sin lena hud - mjuka som kronblad - har hunnit titta in...trots sin kärlekslycka...vi glädjs med dig. Samtidtigt som vi blir påminda om att det finns så mycket fint att ta vara på. Nu tassar jag ut...stärkt! /Domestic Dompa
skrev Gäst i Mitt nya år
skrev Gäst i Mitt nya år
Det smärtar även mig att se de bilder vi alla
skapar av varandra. Se hur fel det kan slå men
även hur det på något märkvärdigt sätt skapas
nya vägar, kanske mycket likt den" goda kris"
som kan uppstå i ett liv.
Att se vilka ringar som skapades på vattnet
av mitt svar till en kvinna, som jag upplevde delade
en del av mitt forna jag, har skapat tankar i
olika riktningar. De frågor som ställdes av dompa,
så kloka. Vad fint att de ställdes på de sätt han
gjorde.
Mt: Mitt brev var riktat till en kvinna där livets
stigar inte ser ut likt dina. Din livsväg, din man,
utgör en lång kärleksfull väv. Av allt det som utgör
en grund att hålla sig i, för att kunna stå som
en slags grund inför ett realistiskt intresse för och
kanske en slags nödvändig förutsättning till att
leva kvar i detta liv, med delvis nya förändrade
förhållningssätt.
Jag riktade som du nog anade inte mitt brev
till dig som enskilt exempel och som människa.
Du som för mig står som ett vackert exempel
för när medberoendets väg kan vara värt att
ge dess långdragna processer både tid och utrymme.
Jag och den kvinna jag riktade mitt brev till
hoppas jag kan få stå för sig själv.
Vi har inget missbruk i vår uppväxtmiljö. Men
livets tomrum har kanske av andra skäl bidragit
till de slags medberoendemönster som kan
bidra till att hålla det kvar.
Jag hoppas innerligt att det vi växer i. De som
väljer sina vägar olika, kan slippa bli indragna
i det vi benämner som det mer eller mindre
dumma.
Vad är en skugga? Har vi inte alla en sådan.
För egen del handlade min om att våga se att
jag behövde lämna medberoendet genom att
lämna den människa som blev symtomet på den.
De inre processerna lever kvar. De kommer
vi inte undan. När gränsen tydliggjordes
för egen del, blev svaret så tydligt. I mitt liv.
Jag talar inte om andras.
Medberoendet kan diskuterad ur en mängd
perspektiv. För en del feminister existerar den
inte, få den inte ens existerar. De talar om att
den utgör de sätt vi kvinnor är kvinnor i de
rådande strukturer vi är knutna till. Att göra den
till en sjukdom vore därmed som att göra oss
sjuka i ett samhälle som bidrar till det.
Det kan göra ont att stå på diverse sidor av den
gräns vi benämner medberoende. I ett avgörande
ögonblick var min slags avgörande brytpunkt
nödvändig. Jag tror att den gränsen kan handla
om hur långt man vandrat, och ens förutsättningar
att realistiskt kunna bygga ett liv helt utan
alkoholism. Där ser allas våra liv olika ut.
Kanske är det lite så att vi så långt det är möjligt
behöver ställa oss de svåra frågorna och
hjälpa varandra lite mer att se vilka de kan
vara. Varför är jag som jag är? Vad finns bakom
mina dagliga aktiviteter,
Jag önskar dig all välgång på färden. Våra bägge
liv så välsignade, på olika sidor av de gränser
andra benämner medberoende. Den gräns
jag ifrågasätter och istället vill se som beroende
av egna styrkor, familjebakgrund och många många
andra faktorer. Att inte ha haft eget missbruk
i sin ursprungsmiljö ger andra typer av möjligheter.
Jag ville skriva om rädsla för ensamhet, om
att våga livet. Om att våga vara kvinna i ett
samhälle där kvinnans roller kväver oss utan
att vi behöver ha svar i enskilda fall. De är ju
så ytterst beroende av verkligheten och vad
vi annars kan bygga upp ett nytt liv av.
En lång kärlek som din är en nåd. Att kämpa för
och vara i så som du gör.
Med varma hälsningar fjärilen,
skrev Dompa i Nu börjar min resa!
skrev Dompa i Nu börjar min resa!
Eller kanske förmiddag! Så mycket gladare du låter nu än förra veckan. Och vilka underbara söner du har...båda kramas och deklarerar sin kärlek till dig. Mycket bra läsning. Det kommer ju att komma många fler hemska stunder när både ångest och ensamhet sätter in...men vi får rida ut dem nyktra. Bara kämpa emot...vi kan gråta och härja, skriva här, tvinga ut hunden på en riktig lååångpromenad.
Chatt på MSN tycker även jag är bra... Men jag är nog lite lik Nn där, blir lite stressad av flera saker på en gång.
Jag vet också att det vore ett värdefullt verktyg att ha när ngn är på väg att falla dit. Eftersom vi ej kan ha en här på forum så startade jag en tråd på "förändra sitt drickande" som jag kallade just Chatt...med tanken på att det liksom skulle vara en "akutktråd", att alla skulle veta att ett nytt inlägg där verkligen betydde; Hjälp! Nu! Men den försvann/självdog. Vilket faktiskt är bra...för då behövdes den inte.
Hoppas du får ännu en bra dag. Grabbkram!
skrev kalla i Filosofiska rummet
skrev kalla i Filosofiska rummet
Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna.
Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst eller vilja mest.
Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst eller
att alltid lyckas.
Att vara stark är
att se livet som det är
att acceptera dess kraft
och ta del av det
att falla till botten,
slå sig hårt och komma igen.
Att vara stark är
att våga hoppas
när ens tro är som svagast.
Att vara stark är
att se ett ljus i mörkret
och alltid kämpa för att nå dit.
skrev kalla i Vägen tillbaka till mig själv
skrev kalla i Vägen tillbaka till mig själv
Funderade också om farmors fula barskåp var besatt eftersom det aldrig tar slut i det :D Starkt jobbat, men rensa nu ut allt och pröva att leva fegt ett tag så du får lite tid. //Kalla
skrev kalla i Att ta ett steg i taget
skrev kalla i Att ta ett steg i taget
i dag tog sommaren rast och det var ganska skönt lite regn kan man stå ut med. Morsdag blev riktigt trevlig tillslut och ännu en gång inser att jag att stress är mitt stora problem. Denna gången slutade det väl, men just detta att kroppen skriker efter alkohol så fort så fort det blir stressigt. Tycker synd om gubben för jag ser ju hur jag gjort, blivit sur, starta ett gräl och sen hällt i mig vin.
Nu var jag sur en stund, men tog en vända med hunden i skogen och försökte analysera mig själv och sen när jag kom hem var humöret bättre.
Har pratat med läkaren om att börja med typ lyckopiller för att få balans och lugn ett tag, skall tillbaka nästa vecka och jag tror att jag skall pröva iallafall.
Hoppas att ni alla har det bra där ute//Kram Kalla
skrev Lilja-12 i Filosofiska rummet
skrev Lilja-12 i Filosofiska rummet
En sån underbar titel! Där vill jag bo!! Du är så kreativ Nynykter!!
GRATTIS till dina 3 månader! Visst är det härligt! Du ligger några veckor före mig, men inte många!
Och Dompa! DU skriver så fint om att män också blir förvirrade! MIn kärlek uppskattade det jag skrev och vill satsa, vill träffa mig, VILL!
Det gör mig SÅ glad! SÅ lycklig!
SKit än med tonårssonen men jag har gjort allt. Sagt hur mycket jag älskar honom, att han alltid har en plats här men att han också måste tänka på SITT beteende och ta ansvar för vad han säger och gör.
Jag brukar alltid kräla i stoftet för att relationer ska funka och allt ska vara bra, ber om ursäkt i alla möjliga och omöjliga lägen. Det gör jag inte nu.
Jag står för min Nykterhet och har tagit ansvar för mitt drickande, visat honom att jag verkligen försöker leva nykter. Jag har skött nya kärleken diskret men han vill ändå inte ha något med honom att göra.
Det får vila där ett tag. Inte stimma nu-sitta still i båten.
Och en annan superytlig sak! VIlken fin HY man får när ingen alkohol flyter ner i strupen med jämna och ojämna mellanrum! Bonus!
Men som sagt! Här trivs vi-Mulletant, Viktoria, kalla, dompa ALLA som vill; i nynykters filosofiska rum!
Nöjd och lugn känner jag mig nu!
Kramar till er alla!
Lilja
skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
"Jag blir otroligt tärd nu för tiden av att vistas bland för fulla människor. Jag blir bara förvirrad och fysiskt utmattad av den atmosfären." Så helt och fullt jag känner igen mig. / mt
skrev mulletant i Filosofiska rummet
skrev mulletant i Filosofiska rummet
här en stund nu, druckit te och lyssnat till småpratet och rasslet från träden utanför. Precis den plats och sällskap jag behövde just nu. Så fint samtal du återger Nn... och skrämmande hur ungdomar tar till sig vuxnas undanflykter. Vi måste hjälpas åt med att bryta det kulturella alkoholarvet. / mt
skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
tanken, den värmer och gör gott. Har fogat mig och varit till doktorn och fått medicin för den långa förkylning jag dragits med hela våren. Har sovit massor. Vilar i filosofiska rummet ibland med en kopp te, skön stämning här på forumet nu.
Livet är uppdelat, det intensiva välbekanta på arbetet och det nya landskapet hemma - även om det är omöjligt att definiera vad som egentligen är nytt. Inre erfarenheter som saknar ord.
Läser Jörgens berättelse om "utanförskap" och viktorias bekräftelse. Känner igen och ser att det kommer att komma fler steg. I söndags, när jag några timmar kände mig på utmattningens gräns, talade jag med mannen om hur jag idag kan känna att jag ljugit för mig själv i mitt förhållningssätt till fester och snapsvisor. Öste ur mig allt möjligt och omöjligt.
Var under helgen i ett sammanhang där jag såg några mycket berusade personer som förlorat all kontroll och var i ett vanmäktigt tillstånd. Så sorgligt.
Nu ska jag sova igen. / mt
skrev Villervalle i Dompa!!!
skrev Villervalle i Dompa!!!
Dompa. Det är på anhörigsidan man ska börja för att sedan gå vidare till sidan att förändra sitt drickande sidan. Hade förrästen tänkt att sätta ett par kuttingar vin att ha i sommar, men har faktiskt beslutat mig för att avstå tack vare det här forumet. Tänkte som så, att varför sätta en massa vin? Vem kommer att dricka upp det mesta av det? Jo, jag själv naturligtvis, och förmodligen inte i glada vänners lag. Så nu har jag ett bekymmer mindre att tänka på.
skrev Nynykter i Nu börjar min resa!
skrev Nynykter i Nu börjar min resa!
Hej TP! Nog hade moussakan räckt till dig också. Faktum är att du nog hade hunni sätta dig i bilen, köra hit och äta tillsammans med oss för det var väldans många moment. Mycket jox. Allt detta för att det var extrapris på auberginer i affären... Men gott blev det!
Jag känner igen det där att man vill ta vara på tiden med barnen. Vi har dem bara till låns. Barnen var en viktig orsak till mitt beslut. Jag ville vara närvarande fullt ut. Så fin din son är! Någon sa att man får de barn man förtjänar :-) Att han vill flytta hem till dig tyder på att han tror på dig!
Godnattkram från Nynykter
skrev Dompa i Filosofiska rummet
skrev Dompa i Filosofiska rummet
En till tekopp och sen sjunker jag djupare ner i en fåtölj, drar en mjuk filt över mig...och bara myser. Hör en del av er småprata lite...men det stör inte då det är ett lugnt samtal utan höjda röster eller boostade alkoholegon.
Så glad över dina fina samtal med dina barn Nn...att de blev av...landade så bra.
Härligt att somna till det...känner mig trygg.
skrev Dompa i Vägen tillbaka till mig själv
skrev Dompa i Vägen tillbaka till mig själv
då har man rätt att fisa tycker jag. Ni är ju så fina ändå. Tänker fästmannen som är en äkta svartskalle...vi fiser "by the way" aldrig!!!
ikväll är jag så stolt över dig...starkt jobbat. Bättre att låta reningsverket processa ginen än din stackars lever.
Förstår att mötet med den onde var överdjävligt...men du tog han/henne/det/Linda Blair
That's my girl!!! Men vad fan är det ni har hemma...det där barskåpet tycks aldrig bli tomt. Som en serie jag såg som barn "Pojken med guldbyxorna"...varje gång han stack ner handen i fickan fanns där nya sedlar. I början var det ju toppen...men efter ett tag fick han faktiskt en massa problem pga. dom där brallorna. Kramar från Dompapompa...som har druckit te jag med
skrev Stigsdotter i Dompa!!!
skrev Stigsdotter i Dompa!!!
Att du lyckas hålla bra distans till chefen och för att du lyckas få till en bra diskussion med honom. Utlandsresor med taxfree-butiker på vägen och kanske andra alkoholkulturer är något att hålla sig borta ifrån ett tag.
God natt & sov gott!
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
...har nog aldrig fisit vad jag märkt. Händer att jag gör det fast då är jag också en blondin (eller, nja, inte så mycket längre men jag var det när jag var yngre och känner mig fortfarande som en sådan).
Kommer ni ihåg filmen Exorcisten? Alltså nu känner jag mig som om jag håller på att bli frälst eller något men den där djävulen träffade jag idag. Nu tror ni att jag varit på flaskan och det har jag också men det var många timmar sen. Ja, jag vet, det där himla barskåpet. Men i alla fall, där stod ju då en påbörjad ginflaska och eftersom jag tänkt ersätta den också tillsammans med de andra två tompavorna så kunde jag ju ändå passa på att dricka lite till. En klunk till matlagningen. Hoppsan blev tvungen att gå ned och hämta något som skulle i soppan, en klunk till.
Tredje gången jag var där nere flög, inte fan men likväl något annat i mig och jag tänkte att det här är ju för bövelen löjligt! Jag håller på att laga mat till fyra ungar varav två kommer att bli hämtade av sina föräldrar sedan, ska jag stå här och svaja då? Oansvarigt! Jag har en matsäck att packa, en sponsor att ringa till, ett jobb att sköta imorgon, en nykter fästman som inte vill läsa mer om mina äventyr i barskåpet ;-)
Så, helt sonika hällde jag ut giftet i toaletten. (ursäkta naturen) Det var sedan jag träffade den där djävulen. Efter en stund mitt i fortsatt maglagning var det något som fick mig att tänka på det där vrålandet och huvudsnurrandet, hade jag kunnat skulle jag snurra på skallen själv: det var väl onödigt att hälla ut det där, du hade ju kunnat ta ett glas nu, titta där står en tonic - GT som är så gott när det är somrigt! Riktigt otäckt var det, den där ilskna känslan som från ingenstans dök upp inom mig! Men, varsågod att rya tänkte jag, det har du ingenting för, här ska drickas te!!
Känner mig nöjd faktiskt!
skrev Maria42 i Dompa!!!
skrev Maria42 i Dompa!!!
Finner knappt ord inför det som "J" gör. Vilken ångest hon måste känna när hon nyktrar till. Men det är ngt hon måste ta tag i själv.
All styrka till dig, ongarna behöver verkligen sin pappa nu. Kram!!
skrev Dompa i Dompa!!!
skrev Dompa i Dompa!!!
Först av allt; Villervalle: Det var så jag äntligen fattade, vad jag höll på mig. Ramlade in här på forum och då var det faktiskt på anhörigsidan. Surfade runt där, läste och insåg hur illa jag gjorde min familj ( Fattade ju inte inte att min fru söp minst lika mkt ). Den första tiden skrev jag också bara där. Var helt djävla chockad...och hade inte ens en tanke på en egen tråd. Kände lite som; Vem fan vill läsa om ännu en självömkande alkis? När det faktiskt inte är vi som är offren? Jag mådde rent ut sagt skit av historierna jag läste där. Men de fick mig att nyktra till...hoppas jag. Tar inget för givet.
Två; Stigsdotter: Satan i gatan att du "kom på" att ni har kartongvis med whisky stående. Vad olyckligt. Och konto på systembolaget...allt samtidigt som du håller på att rensa rent...
Tre; Nn: Som är "måndags kompledig" av fel skäl!
Fyra; Att en del av er trodde jag skrev om ett, två, tre whisky...när jag hade en sån kamp emot den igår.
Fem; Nu är jag även anhörig själv!
Sex; Anonymt: Tack! Just när behövde jag höra ngt snällt! Men att det skulle komma från en stackars anhörig. Jag menar inte att du är en stackare...men att just du orkar känna sympati för mig!
Sju; Min chef som jag dissade så hårt förra veckan...har nu ordnat att jag slipper alla tjänsteresor utomlands ända fram till september/oktober. Vilket ger mig tid att styra upp...hur det ska bli fortsättningsvis. Han är en tölp...men lite empati fanns där.
Har haft en lång dag...träffade både chefen och soc (angåend J:s stunt härom natten). Många intryck, lite omvärderingar, känner allt just nu...
Trött, glad, ledsen... Skönt att var nykter då!
Ha en bra avslutning på dagen! /R
skrev Nynykter i Filosofiska rummet
skrev Nynykter i Filosofiska rummet
Jag är glad för att så många har hittat hit och kanske funnit lite styrka och lite ro. Det mörknar utanför nu och vinden rasslar i den stora lönnens löv. Jag tänder många, många små ljus här inne. Det finns en stor kanna te om någon av er vill ha lite varm dryck att värma sig med.
Idag kom min äldsta hem och berättande att de i Skolan hade haft föreläsningar på temat rattonykterhet. Det blev ett bra tillfälle för mig att nämna att jag helt slutat dricka och vi hade ett långt samtal om alkohol och nykterism. Jag berättade om hur trött jag är på att så mycket förknippas med alkohol. Alkoholen är normen och det nyktra livet är avvikelsen. Min dotter instämde och sa att hon är så trött på att vuxna alltid ska rättfärdiga att de dricker, att ingen helt frankt säger "ja det är ett gift men jag tycker om det. Ja, det är en drog men jag vill ha den" Istället säger vi saker som att rött vin är bra mot hjärtat och öl är det b-vitamin i. En massa ursäkter enligt min kloka sextonåring. Sen bättrade hon att hon har en kompis som är med i UNF men dricker lite ibland ändå. När min dotter undrar hur hon kan göra det och samtidigt vara med i UNF säger kompisen att hon ju bara dricker lite och aldrig blir berusad. Känner ni igen sådana formuleringar? För mig klingar de skrämmande välbekanta. Det låter som en vuxen-ursäkt.
Samma UNF- kompis berättade att hon såg fram emot 18-årsdagen för at t hon då skulle kunna beställa öl på krogen.
"Men varför det?" sa dottern " Du är ju med i ungdomens nykterhetsförbund"
"Jamen, då är jag ju inte UNG längre" blev svaret.
Ska man skratta eller gråta? Jag erkänner att vi skrattade lite åt resonemanget.
Det verkade förresten inte som om min dotter reagerat på mitt drickande, vilket kändes bra, men jag sa som det var att jag hade druckit för mycket och för ofta.
Kramar från Nynykter
skrev viktoria i Mitt nya år
skrev viktoria i Mitt nya år
En tanke till Dig A, så här på måndagskvällen♥
Vännen ?