Senaste kommentarerna i forumet

Hej Dompa vilket elände med tårna. Och allt på en gång med deppet också. Jag tror inte du fattar själv vilken resa du gjort och gör nu och hur den kommer påverka alla runt omkring dig. Kanske till den grad att du inte alls tycker att du måste flytta när röken lagt sig så småningom. Nej just det, du har börjat röka nu så den metaforen funkar väl inte. Aja.

Du får mig att med ett stort leende tänka på den där Lindeman-gubben (Hasse och Tage) som vankar runt i sin vedbod och fräser "far åt helvete" åt alla som kommer i närheten. Det låter som det är sådana dagar du har nu och jag tycker att det låter rätt befriande, hur jobbigt det än är.

kram
VD

Ditt lugn kan komma ifrån att du nu har accepterat ditt beslut.
Jag har ett problem med Alkoholen och nu befinner du dig inte i ovissheten längre.
Du måste göra en förändring av ditt förhållande till just alkoholen.

Bara den känslan av sin egna insikt kan skapa ett inre lugn.
Du vet att du inte kan/vill/behöver dricka på ett tag för att skapa dig en tid av frizon.
Naturligtvis kommer du att överväga det beslutet många gånger framöver när rutinerna för ditt normala alkoholdrickandet kommer,
Många gånger t.om...

Håll kvar vid känslan över ångesten när du du känner suget,
och minns känslan över lugnet när du tänker på att du inte ska dricka.
Det hjälper, och bryt dina tankar över hur dina dryckesrutiner brukar se ut,
Och tänk i nya banor, det här mår jag bra över....

En missH rework, ett nytt sätt att tänka på ..
Samt allt det du har gjort tidigare är förlåtet om du nu har valt att göra en förändring.
Det var sådant du gjorde när du drack t.ex...

Lycka till!

/Berra

inlägg från dig MissH ! Jag sitter lite trångt till just nu men jag vet att du kommer få fler goa svar här från andra ! Häng kvar och gör som du börjat med att läsa runt och känna igen dig själv !
Vi hörs !

Jag tycker att man ska få skriva om precis allt här på forumet. Det är det som är själva vitsen med det anonyma forumet, att man kan vara naken och sårbar. Har vi inte ägnat tillräckligt mycket av våra liv åt att hålla upp fasader och mörka? Att läsa och skriva också om det som är svårt i nykterheten får mig att inse att jag inte är ensam och det gör mig trygg.

Och eftersom vi inte håller upp några fasader här ska jag erkänna att jag faktiskt flinade lite åt Dompas helt osannolika tåolycka och de efterföljande "har du druckit"? Min elaka humor fick utlopp där. Hoppas du inte tar illa upp, Dompa? Du har min medkänsla också. Jag slogs av en tanke som kanske verkar tillkämpat hurtfrisk att det kanske finns något bra med den där sjukskrivningen, a blessing in disguise? Extra tid att vårda nykterheten?

Barnen var faktiskt en starkt bidragande orsak till mitt beslut att vara nykter. Min äldsta är sjutton och har inte visat något intresse för alkohol hittills, inte ens smakat. Men det var tanken på att barnen ska börja dricka och att vi ska dricka tillsammans avskräckte mig. Jag stod helt enkelt inte ut med tanken. Även om samhället är helt marinerat i alkohol så tror jag att vi nyktra föräldrar är viktiga föredömen. Barnen gör inte vad vi säger åt dem att göra. De gör som vi gör. Actions speak louder than words.

Kram till er alla kämpar!

Barnen ja..
En av de största anledningarna till att jag kan styra upp mej såpass bra som det väl faktiskt ändå går är nog att jag har tonåringar..
Jag har hämtat ut den yngsta på Maria Ungdom en gång, fått insikt i hur det går till idag.
Det är riktigt, riktigt otäckt. Ett sms till "vodkabilen" så har du en hela ryssimporterad skit till adressen på en kvart. Och dom messar... massor. Och köper inte en.. Speciellt illa är att det blir första kontakten för många. Redan i sexan, sjuan.Man shotar eller blandar med läsk. Har nollkoll på varken smak eller styrka och poff, så har man 2.6 promille som min dotter hade och precis ALLT kan inträffa.
Sist det hände, dock inte med alltför allvarliga följder, lämnade hon mej nummret frivilligt. Jag kontaktade närpolisen och tänkte helt naivt att det skulle vara intressant för dom.
Men det krävdes att jag skulle uppge namn, adress och tid för "leveransen" och eftersom vi inte pratar om speciellt mysiga grabbar så kändes det liksom inte helt ofarligt.
Ingen har lämnat ut nummret förrut, inte ens under den värsta fyllan då det finns en hotbild med. Såklart.
Hursomhelst så vaknade jag upp. Och är man ensam kan man behövas som mamma. Kunna köra bil är en hit om det drar ihop sej och nån behöver hämtas. Hon har skött sej hur bra som helst jättelänge men man vet aldrig.

Så, lite sjukt nog var det kanske tack vare ryssk vodka som jag nyktrade till.
Med kamp mot tröstdrickandet hela tiden förstås..

Ta hand om er så ni kan ta hand om era barn!
Kram.

Starkt jobbat Nisse! 4 månader - det är ju fantastiskt bra!
Lycka till med resten av livet!
Nynykter

En för alla, alla för en eller vad är det riddarna säger vi har ju samma mål och samma fiende- Klart vi vinner!

Sitter på jobbet med en kass mobil, så svårt att skriva så jag läser mest. Jag mår bättre nu och tanken på att dricka är långt bort, jaja, kan väl bero på att jag faktiskt jobbar men jag tror jag ska fixa det här. Det ska vi allihop göra, eller hur!

Du skall veta att vi tänker på dig, hoppas att det är så ok det kan bli//Kram Kalla

- den tar jag till mig. Tack! / mt

tack för era svar. Det värmer att vara hörd och få gensvar.

Jag vet inte det Kalla - att jag skulle vara ovanligt klok. Men jag skulle gärna fika med dig också - dela livserfarenheter och prata strunt:) Du gör ett stort jobb och har min djupa respekt. Visst är forumet fantastiskt! Det har betytt oerhört mycket för mig. Och det är vi tillsammans som gör det!

Adde, just nu känner jag ingen önskan om behandling för egen del, det här året har fört mig långt och jag känner ett inre lugn vad det gäller mitt eget liv. Jag har en A-kontakt jag kan vända mig till när jag vill och även andra möjligheter. Jag vet jag vill leva kvar här och jag är klar över hur jag vill ha det. Men du ska veta att jag är tacksam för din omsorg, som jag sagt tidigare - fortsätt gärna att tjata, det är bra att bli påmind:) Jag vet nu att Gullbranna finns och Gotland, att Jälla är inom räckhåll och alanon känns inte alls främmande. Det har jag fått veta genom dig och jag uppskattar det!

Kram på er / mt

Vad jag skulle vilja sitta och fika och prata med dig MT, jag tycker du är en ovanligt klok människa//Kram Kalla

Spendera 80 % av din tid till att fokusera på morgondagens möjligheter istället för gårdagens problem.Försöker du köra in i framtiden med blicken fäst i backspegeln kommer du att krocka

När man slår sig får man lov att svära och det hoppas jag att du gjorde, högt, för det hjälper. Fy vad jag tycker synd om dig, hade du varit här så skulle jag blåst på dina tår nu när du inte får ta något smärtstillande.
Men nu måste väl ändå måttet vara rågat för din del, nu borde det bara bli bättre och bättre. Och om några år sitter du på ett café i toscana och sippar på en espresso i skuggan under ett olivträd.
Tröstekram!

jag väl närmast på dig...........Det är ju du som deltar och skriver här. Det är din historia.

den här fantastiska kvinnan på Gokväll och var bara tvungen att leta upp henne på nätet för att lära mer. Så hittar jag ett kapitel om hennes förutsättningar och hennes sista kommentarer om att fokusera på det positiva satt sig direkt i hjärtat på mig. Jag blir så otroligt berörd av såna här duktiga människor och jag försöker höra vad de kan berätta för mig om hur jag ska leva mitt liv.

Typ lär av "Di Gamle " :-)

http://www.anneliwester.se/mina_forutsattningar.html

Lilltån spretar rent ut...tejpas ihop med de andra. Tack Stigsdotter för "dumma sockerkaka", älskar uttrycket...för att det betyder noll, men ändå allt. (kan du ha menat sockel?)Ja du kalla, nu känns det som min kvot är fylld. Vad mer kan hända...jo, jag vet...allt. Det är som du skrev...ibland kommer allt. Känns som GUD passar på att tömma hela blåsan på en gång... Men mig ska varken han eller burkaspöket ta... Nu börjar jag om. Filar på mina nya holkar...Magnolia är vacker, lite som kalla...vit, men rosa, gröna blad. Stigsdotter är svår...lite kaos...tänker mig klassiskt...men hur fan bygger man en klassisk holk? Jag tänker äggskalsvit med mörkt mörkt grå, nästan svarta inslag...men, men..."Time will tell"...

Iaf. en turbulent vecka för mig...kämpar på...nykter, grinig och redo att bitas. (tänker på Berras "om du sätter dig på mig, så tar jag ett stort bett ur arsl....ditt") /R

envisheten är en dygd. Den kan också vara ett fall och då tänker jag inte på dig. Hur kan man tvinga en människa till behandling? En människa som sköter sitt jobb och fungerar i tillvaron. Det känns för mig helt omöjligt. Kanske den dagen kommer att det blir behandling, i så fall måste beslutet vara hans och inte mitt. Det jag kan besluta om är mitt liv. I måndags gick det bakåt, ett eller två steg. Igår och idag har det gått flera steg framåt. Hur långt det räcker, i tid och väg vet jag inte idag. Det kommer att visa sig.

Jag känner mig fortfarande lugn. Känner ett starkt stöd för oss båda från de av barnen vi talade med igår. Har ingen tanke på att flytta så som det är idag. Tror att det visar sig ganska snart vilken riktning han väljer. Att tänka på det väcker en viss oro men jag försöker hålla fast vid att valet måste vara hans. Samtalet pågår. / mt

Vad det alltid händer dig saker, men vissa perioder är det så. Men en sak jag menade att alkoholism är samma sak som gluten, en form av allergi som gör att sjukdomen kommer så fort man dricker alkohol.Så länge man inte dricker är man inte sjuk men domen är kvar vad det någon som skrev och så är det nog. Kram Kalla

Det smakar faktiskt inget vidare. Lite härsket liksom. Men, men i medicinskt syfte kanske? Glad att ni tjejer hoppar den medicineringen nu. Själv har jag köpt mitt första ciggpaket på säkert tio år. Inget stolt ögonblick...men inte heller en whisky. /R

Ja hur svårt är det inte att stå fast i sina föresatser när resten av samhället bygger på alkohol (verkar det som ibland). På firmafesten jag var på i fredags var vinet redan upphällt när vi satte oss till bords. Visst, servisen ville väl spara tid men statistiskt sett var det nog inte bara jag som satt och stirrade på det där glaset som jag inte borde dricka.

Nej men det är ju alkohol precis överallt. Jag försöker tänka att om jag inte dricker längre så kanske mina barn ser det och inser att man inte behöver dricka. Redan nu är de inkörda på att alkohol är det "normala", ibland frågar 5-åringen ska du ha vin till maten mamma? Hon borde egentligen inte veta att det finns något som heter vin!

Jag tror det är viktigt att prata med barnen om alkoholen när de blir större, att de åtminstone skall veta att de får ifrågasätta och att de får göra på ett annat sätt än vad "alla" andra gör.

Lider med dig och dina stackars tår, det gör ju så satans ont bara man slår i lilltån! "Dumma sockerkaka" har mamma berättat att jag skrek hemma ibland, då hade jag slagit tårna i trösklarna (fråga inte varför jag sa sockerkaka, det har jag ingen aning om ;-) Men att bryta TRE tår, fy!

Var ciggen god förresten? Jag är glad att jag slutade röka för flera år sedan för cigg och alkohol hör ihop för mig.

Skickar ett gäng styrkekramar, efter regn kommer solsken vet du ;-) ...eller som någon (annelie60?) skrev: Jenka idag, fågeldansen imorgon!

Visst förstår jag vad du menar...framför allt som vi med alkoholspöket själva har dragit på oss problemet...vilken jag misstänker att de glutenintoleranta inte har gjort. Men försök även förstå mitt resonemang. Bor i nedre norrland, här sups det kopiöst och med tre barn på väg in i tonåren är jag bara så djävla livrädd. Jag tycker inte att det norrländska supandet är ok. Jag kan inte förbjuda mina barn att göra som grannarna. Men, men...om grannarna inte super... Jag filar vidare på min tanke.

Nu till ngt helt annat. Bröt tre tår i morse! Haha. Ja hur fan gör man det? Fick in foten under en dörr och lyckades klumpa mig totalt, försökte liksom parera och gå ändå. Så nu sitter jag här, sjukskriven för brutna tår...sex veckor. Men det är snyggare än den sjukskrivning jag redan har för ångest och depression, läs; Alkohol. Ont som satan. Får inget för det heller...mer än treo comp då läkaren misstänker att jag kan missbruka tabletter...vilket jag aldrig gjort. Gipsa gick inte heller. Bara linda och försöka hålla sig still. Djävla arsel...jag alltså. Skitsne för detta.

Nåja...där gick iaf. en förmiddag med lite annat inslag än delning. Och jag var spiknykter under min fylleolycka...för nog fan låter det så. Ringde syrran, barnen och svågern om detta. Alla reagerade med "har du druckit?" I wish.

Nu sitter jag här och väntar på min färdtjänststaxi hem till hemmet (jag är 43 år). Skulle ha kommit för tjugo minuter sedan. Vågar man bli gammal och beroende av andra? Köpte nyss ett paket cigg, har bara feströkt genom åren...men det kändes som jag behövde tröst och en virre var det ju inte tal om. Vilken djävla missbrukare man är...

Detta har rent ut varit en skitvecka i mitt liv. Är lägre än någonsin förr, vet att det är övergående. Borde kanske inte skriva här med allt mitt neggande. Men det lättar att sätta ord på skiten... Skönt att de flesta här verkade fixa valborg. Positivt är det också att jag tack vare olyckan har fått tillgång till mobilen och chans att läsa ikapp alla trådar. Vilket gäng vi är! mt kallar oss forumfamilj...det känns rätt. Jag vet att i mitt fall vet ni mer om mina känslor än de flesta av mina vänner IRL. Kram på er. Stukad, dämpad Dompa.

Har nu inte druckit alkohol på 4 månader, drack det sista på nyårsdagen.
Men vad är 4 månader mot som jag hoppas alla dessa månader jag har kvar av livet kommer jag att klara det, när faller jag dit?
Om jag fortarande hade druckit så hade de fyra lediga dagarna lördag-tisdag inneburit att jag officiellt hade druckit kanske 2 bag-in-box samt i smyg 1-2 flaskor sprit och mått därefter.
Drömde i natt att jag drack vin och att jag kom på efter två glas "jag ska ju inte dricka alkohol"
sen vaknade jag så jag vet ju inte hur jag hanterade det.

Lycka till med er nykterhet.

Gott att höra att du haft det bra Maria, samma här sol, trevligt och nyktert. Visst är det kul det här med vinet, man har ju pimplat i sig en och annan liter och nu säger vi att vi inte tycker om det :-)
Hur många gånger har man inte köpt dyrt vin eller sprit för att det verkar bättre, men har alltid slutat på samma sätt "skit full".
Men måste säga att jag faktiskt njuter av mitt nyktra jag, visst kommer det stunder som kan vara besvärligare men det gjorde det även när jag slutade röka för några år sedan. Då hade man också sina deppar och det händer även nu att en kort sekund blir jag röksugen men det försvinner lika snabbt. Det måste väl vara betingat beteende, belöningen som man vill åt.
Jag har lovat mig själv att inte glömma känslan som fanns den 1 januari när jag gick in på denna sidan, ibland när jag blir för kaxig skall jag ta fram den och känna på den.
Men just nu njuter jag av våren, livet och förändringen/Kramar, styrka och stolhet Kalla

laktos,glutenintolerans, diabetes, allergi mm många sjukdomar som påverkar hur man måste leva. Nu har vi en överkänslighet och beroende av just alkohol men visst tusan kan vi ha ett jäkla bra liv för de. Och de flesta av oss vill ju åt berusningen och flykten från livet, men visst får man försaka mycket men inte lika mycket som den som har t ex diabetes.

Så jag tror iallafall att vi kan leva ett toppen liv utan alkohol om vi bara orkar ta oss igenom sorgeåret.
Hoppas du inte blir sur, Kramar Kalla