skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Återrrfall, återfall, återfall...Japp! Så ser det ut för mig. Dricker som värsta alkoholist jag är. Hoppas det går bättre för er andra. Jag tror jag skippar detta nu, det finns ingen återvändo. Godbay o lycka till mina friends.

Med önskan att det går bättre för er: / kram Sims


skrev Gäst i Div åsikter eller...?

Fast det finns som sagt undantag.Jag somnade när jag var liten till tonerna av Evert Taube,de helgaftnar mamma o pappa hade fest.De plus deras vänner spelade o sjöng tillsammans o det var alkohol inblandat.Fortfarande idag när jag hör Evert taubes sånger på radion tex,får jag en stark trygghetskänsla i magen.
Det går att skilja på måttlighetsdrickande o alkisdrickande.


skrev Adde i Div åsikter eller...?

Nedanstående är kopierat från : Kampanjen INGEN ALKOHOL FÖRE 18 av Stockholms Läns Blåbandsungdom

Lyssna på barnen!

– en ny bok med barns funderingar kring
vuxna och alkohol

Blå Bandet har under många år arbetat med alkoholfrågan ur ett barnperspektiv. Nu låter vi barnen komma till tals med citat kring vuxna och alkohol. Det är tänkvärda funderingar fyndigt illustrerade av Ola Carlberg.

I förordet till boken skriver författaren och småbarnsmamman Hillevi Wahl bland annat:
Många föräldrar jag möter säger att ”mina barn har inget emot att vi tar ett glas vin eller har fest hemma då och då, de tycker bara att det är roligt”.
Jag trodde länge på det där. Jag trodde att man kunde dela in världen i två delar, alkisfamiljerna och normaldrickar-familjerna. Jag trodde att det fanns familjer som min, där både mamma och pappa var alkisar och där spriten var ett rent helvete, och så fanns det andra familjer där vinet, spriten och ölen var som vilken måltidsdryck som helst.

Men om man frågar barnen så får man höra sanningen om hur det egentligen känns i magen när föräldrarna dricker alkohol. Då kan man inte blunda längre.
Jag menar inte att alla barn far illa av att mammor och pappor tar sig ett glas vin då och då. Absolut inte. Men man ska inte heller lura sig själv och säga att barnen tycker att det är kul när föräldrarna dricker alkohol.
Barnen ser, känner och förstår mycket mer än vi tror. Den här boken visar det.


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

JA så var det då en Tisdagsmorgon i en vanlig vecka,arbetsvecka...

Min Måndag förflöt relativt smärtfritt, men jag är helt slut när jag kommer hem från jobbet, totalt urvriden av all "försvarsmekanisn"....
Jag och frugan skulle gå iväg på föräldramöte, och hon sa men du..? jag kan gå själv, i h*lvete heller, svarade jag, jag fixar det här...
Och det löste sig, jag tog på mig rollen som mötesordförande och var med och skötte en del av det öppna snacket,
tog en del duster med nya rektorn angående den dåliga skolmaten...

Så jag var VA?, ..inte söndermosad i själen ändå, jag kunde och hade ork att ta tag i en del viktiga spörsmål...
Så även när man känner sig helt sönderkörd, så finns det krafter kvar till annat, OM man byter miljö...
Jag kände mig oerhört stolt att jag vågade ta i, och det blev för mig ett väldigt bra föräldramöte, det bästa hittils...
Vad hade jag att förlora?, absolut ingenting, ingen heder inget dåligt samvete, jag bara var..

Så jag var väldigt nöjd med mitt "privatliv" på kvällen, så jag hade svårt för att gå och lägga mig..

Nu idag på morgonen så hämtade jag ut stora bilen från verkstaden, den har varit och fått en ny flygel, pappsen har varit lite ovarsam och tufsat till den lite..
25 tusen spänn!!!, tur att man har helförsäkrat, så det blev "bara" 3 lax, men jag mådde bra, fortsatt bra...ändå..

Så nu vill jag bara att allting ska återgå till det normala, fort, fort ska det gå, tillbaka till det vardagliga livet igen, utan en massa problem och mer rullande rutiner.
Och så tänker man så här...varför då?, varför ska man alltid vilja återgå till det som var, för att det känns tryggt, som med alkoholen då???
Nja, jag vill ju att det ska hända grejor, men helst bara positiva sådana, där jag fortfarande känner att jag har kontrollen...
Men när man inte känner till framtiden så känner man sig rädd och ängslig, och man väljer tyvärr oftast att tacka nej till äventyrligheter, bara för att man
inte vet vad som väntar en...
Har ni sett filmen YesMan med Jim Carrey?, den bygger lite på dessa ide'er, man borde anamma att våga säga mera Yes till olika förslag..
Men vad väljer man, att storma i ett vattenglas, lite av det roliga i små små omgångar..

Man knyter näven i byxfickan och vrålar (inom sig) JAG VILL!
men jag vågar inte...fan vad feg man är egentligen...

Men en sak vågade jag i alla fall, tacka nej till att fortsätta umgås med Herr Alkohol, och det är jag väldigt stolt och glad över...idag!

..en vanlig Tisdagsmorgon, i ett kallt vintersverige......lever jag?, ...Japp det gör du!

Mors Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Surran, jag känner så igen mig i det du skriver.. Jag trodde också att mitt drickande berodde på att jag gick omkring och mådde dåligt för att jag inte gjort upp med mitt bagage.
Så jag gjorde det, eller jag tog tag i en del av det iaf. Jag gick i terapi för att få bukt med min inneboende ilska mot min (död sedan 25 år) pappa som jag burit omkring mig i så många år. Jag skrev ett avskedsbrev till honom, där jag förlät honom och där jag sa farväl till honom. Efter det lättade det enormt, det kändes faktiskt som att ilskan var borta.

Jag känner fortfarande ingen ilska mot min pappa - jag har accepterat att det var som det var och jag inte kan göra något åt det. Men mitt destruktiva alkoholbeteende består.. det har jag ju bevisat för mig själv om och om igen.
Så visst kan man försöka intala sig att om man bara gör upp med sina inre demoner, så är alkoholproblemet väck.

Men det vet ju både du och jag och alla andra - man lurar bara sig själv.
Det är en kronisk sjukdom vi har, och vi måste helt enkelt lära oss hantera den. När vi lärt oss det - DÅ kan vi bli lyckliga människor med ro i själen. Jag förstår att du är rädd, det skulle jag också vara. Men försök att släppa greppet och ge dig hän åt den hjälp du kommer få.. jag vet att du fixar detta!

Önskar dig ALL LYCKA, Surran.. kommer sakna dig.

Många stora kramar
Mamma Mu


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Dessutom: lilla goa Sussie, alias nubaskemig, var är du, vännen? SAKNAR DIG OCH DIN HUMOR!!!!!!

Om du mår dåligt ska du ju skriva här, det är ju det vi finns för här: stötta varandra!! Kom tillbaka vännen, jag såg att du var inloggad idag. varför sa du inget?

Saknar dig!/sims


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Ta ck, TP, inte menade jag nåt fult. Jag hoppas det går bra för dig och ja- det kanske blir bra för mig att gå in i fas3, som dom kallar det. Min goa granne kom in här o undrade hur det var o stöttade mig nyss. Jag ääär inte ful. det kommer att gå bra...yes, ..shore.

Tydligen har ens utseende stor vikt för att få jobb..men jag får inga jobb, trots att jag är snygg....


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Jag är så rädd så jag stänger av just nu. Men det blir nog bra.

Vi hörs !!

Kram


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Jag förstod att det var vänskapliga ord och inget annat :)
Kritik är alltid jobbigt, och speciellt när man inte mår bra.
Tycker du skrev en sak där som jag tycker att vi alla ska ta till oss! Alltså att vi ska hitta roten till varför vi en gång började överkonsumera alkohol. Det är kanske där vi ska börja allihop. För jag tror inte att det räcker med att vi bestämmer oss för att inte dricka utan att vi också arbetar med våra andra problem. För jag tror att vi allihop har våra egna tunga bitar i livet. I mitt fall så har det varit en oerhört låg självkänsla som givetvis inte blivit bättre av att jag dricker. Det har blivit till en ond cirkel.
Arbetslöshet och brist på pengar är oerhört tungt, det förstår jag mycket väl. Hoppas verkligen att du hittar något snart!
Jag fick börja på en praktik som jag till en början kändes förnedrande. Men idag drygt ett år senare så kan jag säga att det var en sån lyckoträff för mig! Har ett fast jobb som jag älskar. Vilket också förbättrat min självkänsla.
Håller tummarna för att du hittar rätt!

TP


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

När jag läser dina rader läser jag mellan raderna att du är LIVRÄDD!!!! nu.
De är ingenting farligt du har en chans till ett NYLIV <3....stor kram o lycka till...eller far i frid :)...o kom hem i frid åxå....allt kommer att bli bra o ge nu järnet o släpp alla dina försvar!!!!


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

OOhhps! Jag blev lite rädd att du skulle tro att jag var värsta "stalkern" eller nåt, nej det är jag inte. Jag vill bara alla väl, men har blivit å senaste tid så känslig för alll kritik att det snart inte går att leva längre. Alla i min omgivning frågar hur det går- är jag nykter? Det är huvudsaken. Ingen vill hjälpa mig med det som fick mig att börja dricka, min arbetslöshet,min dåliga ekonomi och samtidigt leva med en person som ständigt talar om att han har pengar, men jag aldrig har det. När HAN vill kan jag få precis vad jag vill, men emellan dess......


skrev Adde i Nu börjar min resa!

Mulletant ! Jag känner mig inte klokare än vad ni andra är utan mer som en vanlig alkis ! En nykter sådan.

Jag har läst boken för ett bra tag sedan när jag kände att jag behövde ha lite hjälp att utvecklas i min nykterhet. Jag tyckte den var bra. På Nämndemansgårdens hemsida, http://www.namndemansgarden-shop.se/ eller på http://www.mamut.net/scaa/shop/ finns massor av litteratur som behandlar vår sjukdom och även sådana som är riktade till anhöriga. Sen finns det mängder att läsa på nätet som tex http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/11-Tobak-alkoho… , http://www.can.se/ som bla innehåller drugsmart och drogportalen, http://www.iogt.se/ mfl mfl.

Jag föredrar vatten, bubbelvatten och naturell helst, till maten. I vissa fall väljer jag alkoholfri cider tex ICA's "Dryck av ciderkaraktär" som jag faktiskt ringt och kollat om den är garanterat alkoholfri eller Coca-Cola framförallt om det är varmt ute och drycken iskall !

Och jag håller absolut med om att det är ingen konst att sluta dricka, det har jag gjort mängder med gånger tidigare. Det är när beslutet och önskan om att vara nykter som jobbet börjar. Det ÄR ett heltidsjobb att vara nykter i början, det fungerar INTE att dela uppmärksamheten med något annat som andra relationer, fotboll eller nöjen. Jag var tvungen att göra en total förändring av mitt liv, att ändra alla mina vanor och mitt sätt att vara. Och det är väldigt viktigt att vara ödmjuk för min situation, att inte ta min nykterhet för given. Jag kommer alltid att vara en alkoholist och jag kommer alltid att ha precis lika långt till alkoholen som en nynykter dvs en armlängd bort. Min nykterhet är en färskvara som jag alltid måste vårda och sköta om och det gör jag genom att påminna mig genom att läsa era berättelser här och gå på AA.

Jag är tacksam för att forumet och att alla ni som skriver här finns i mitt liv, ni hjälper mig till ett bra, nyktert, liv.

Tack !


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Sims. Det var ju inte så jag menade så klart!


skrev mulletant i Nu börjar min resa!

.... jag läste en bok om återfallsprevention, Vid sunda vätskor, verkade bra. Där stod att det är ingen konst för en alkoholist att sluta supa, det har han/hon gjort många gånger. Konsten är att hålla sig nykter. Känner du till boken? Vad tycker du? Ha du andra goda råd att ge? Vad dricker man i stället för vin till en god köttbit?
Välkomna tillbaka till nykterheten ni som snavat. Det går!


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Dessutom har jag inte klarat att vara nykter, jag är ett fyllo nu.

Återkommer när jag blivit normal igen.

/Sims


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

!! Vad menar du? Jag menade inte att jag sökte relation till dig. Jag har min underbara man och hos honom vill jag stanna. Jag menade att du skulle kunna få en underbar kvinna om du bara vågade. Sorry om jag skämtade över gränsen, det var inte min mening...

Vet ju egentligen ingenting om dig så jag ska sluta säga någonting om nåt.

Kram o lycka till! / Sims


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Tack :). Du kan väl skicka hit några ;). Hoppas du har rätt att det är nu livet börjar, för det känns verkligen som om det är dags för ett nytt liv. Känner att det inte räcker att hålla mig nykter för min skull, utan oxå för att jag ska kunna få ett bra liv ihop med någon jag älskar och som älskar mig.
Sorry, jag har visst förvandlat den här sidan till en relationssida! Ska försöka hålla mig till ämnet.

Kram TP


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Hej Sussie. vart är du? Jag har fått ett så starkt band till er på denna tråd och nu är jag så orolig för dig, Sussie. Var är du? Såg att du var inloggad. Jag vet att du klarar detta! Ditt snedsteg är ingen fara: snälla inse det! Du fixar det, bara du inte ger dig själv skuldkänslor. Snälla underbara människa:: förstå detta!

Många kramar: Sims


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Uuuuuuh! Hade du skrivit adressen hade jag satt mig i bilen och kört direkt! Jag lovar! Japp, nu kör vi igång med nya tag, eller hur? Herregud, 39 år? Du är ju bara barnet, pojk! Inte är livet slut än, det har bara börjat. Ok, vi ligger i samma ålder, så - hm..vad säger du..? Nej, jag bara skojar, fast det där om att vilja krama och ta hand om dig var inte skoj. Jag tror att om du vågade satsa lite skulle du kunna hitta världens gulligaste kvinna. Som sagt, vi är många kvinnor som bara lääängtar efter att få ta hand om gulliga män som du :-)

Vad väntar du på? Kram/sims


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Sinnesro: jag beundrar din styrka! Själv vägrar jag att gå till läkare, jag vill inte veta sanningen om hur min kropp mår. Om jag tycker att jag mår bra fysiskt, så gör jag det, men prover kan säkert visa det motsatta, jag törs inte veta.

Att gå på en fest bland vindrickande tjejer och vara nykter är också strongt gjort. Jag tror du har alla chanser att klara dig ur det här. Var inte bekymrad om vad läkarens tester säger; mår du bra fysiskt är det nog ingen fara. Eller: vad du inte vet, det har du inte ont av, eller hur? Det som komma skall, gör det ändå den dagen det är dags...

Många kramar och beundran från Sims


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Tack Sims!! Lät så lockande att jag nästan skrev min adress här :). Skönt att ni finns mina vänner. Jag ska klättra uppåt igen, tänker inte ge upp! Längtar så enormt efter att få leva ett nyktert och kärleksfullt liv. Jag är faktiskt värd att få träffa någon med hjärta i kroppen denna gången! Livet är väl kanske inte slut vid 39 trots allt.

Kram på er alla TP


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Det känns bra. Jag är bara rädd att känslan ska försvinna och att jag faller dit igen. Allt jag vill är att må bra och det gör jag inte näs jag dricker...men visst sug finns förtfarande där. men men jag är STOLT över mig själv och jag blir väldigt inspirerad av att läsa om er andra...

Vad tråkigt att höra att du är nedstämd. Varför??

Jag var på en läkarundersökning, berättade om mitt alkoholintag och att jag är orolig för kroppsliga men. Läkaren sa att det psykiska kommer först i ett missbruk. Det visste ni säkert. Ofokuserad, stressad, nedstämd, påverkar relationer negativt, ekonomiskt och så vidare. Allt stämde in på mig. Det känns enkelt. DRICK INTE!

men varför är det så svårt? Om man väger alla de negativa delarna mot de positiva som man faktiskt får ut utav att inte dricka och ändå väljer man fel...

Idag ska jag INTE dricka. Idag har jag sinnesro! Hoppas på att resultatet från läkaren är bra!

Kram


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

TP: jag önskar jag kunde vara hos dig, då skulle jag krama om dig och ta hand om dig. Jag skulle se till att du fick vara liten och ledsen..Önskar verkligen det. Du utstrålar sån värme, förnuft och allt, så varför, varför kan du inte våga släppa in någon i ditt liv? Vem skulle vilja dig illa? Alla kvinnor är inte ute efter att såra sina män..

Tänker på er alla!/ kram sims


skrev DryMartini i Nu börjar min resa!

Kom ihåg Nubaskemig och TP (och om det var någon mer jag missade) att kampen är inte över för att ni druckit några whisky, öl eller annat. Det är som de djupa svackorna i börskurvorna då och då. Jämför man index under lång tid ter sig de djupa svackorna endast som svaga hack i en uppåtgående kurva. Tänk på alla de dagar som ni faktiskt varit nyktra den senaste tiden. De är betydligt många fler än de dagar som ni druckit. Ta till er att ni uppenbarligen kan låta bli om ni bestämmer er för det. En svacka får inte hindra den långsiktiga kampen, eller hur?

Jag håller tummarna för er, vänner. Kämpa på!

Mr. Dry


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

vad ska man säga...?
Jag säger det till dig som jag skulle behöva höra själv...
Ibland känns jag som min egna mentor, jag skriver till dig, men jag slukar informationen också...
Vill ha det på pränt, så att jag kan återkomma till mina tankar...

Brukar tänka, varför mår jag inte bra?
Vad gör jag för fel?
Och så analyserar jag mitt tillstånd, som om jag var någon "utifrån", jag KBT'ar mig själv...

Har bara hittils upptäckt att man lägger alldeles för mycket krut...på fel saker...
Irriterar sig på en massa prylar som är "fel"...
När jag borde koncentrera mig på det som gör mig gott...

I mitt försvar ingår också att peta bort alla energiutsugare (lite som Ove i programmet Solsidan..), det kryllar av dem,
och jag har tidigare låtit dem hållas, men nu ska de hållas på ett betydligt större avstånd, låångt bort!

Den här måndagen har varit halvbra, jag har lyckats hålla ryggen fri rätt så hyggligt, men också lagt ut en krok...
En kollega frågade om den var en "jävla Måndag idag"?
Och jag svarade att de kunde ju vara bättre utan de dära "f*ttiga" måndagsmöten också...
Så nu ska vi se om det tar snurr (dvs förflyttar sig till chefen..)
Det finns tre par öron som hörde det, och det var de tre allra värsta paren också, så det ska bli spännande också..!
(ordet är "f*ttiga", och då vet jag att det har substans...)

Ja jag är väl lite stöddig också, men jag älskar att avslöja läckorna inom firman...
Min kollega nr 2 fick tillbaka i ansiktet vad han hade sagt i förtroende till en annan kollega, nu håller han på att fiska till vilken han sade det till..

Som sagt detta är fel saker att lägga min energi på, men
jag vill veta vilka som är mina vänner, verkliga vänner..

å så är det lite spännande också...

Lycka till med DIN månad Helene, låt ingen ta den ifrån dig...

/Berra