Senaste kommentarerna i forumet

Har alltid älskat lugna morgnar! Går gärna upp lite extra tidigt för att njuta av ☕️ och lugnet lite längre. Perfekt under höstsäsongen, när det blir så mörkt kan man lika gärna lägga sig och sova vid 21 och vakna utvilad 06!😅

Känner mig extra motiverad just nu på att ta tag i hälsan inom alla aspekter, få igång träningen lite lätt, äta bättre, bli piggare. Den nyfunna energin jag känner (inte extrem utan bara ett extra lager av att saker är mycket enklare att genomföra) gör att förändring känns så mycket mer lättillgängligt :)

Ha en fin onsdag!

Man lär sig så länge som man lever och försöker att göra sitt bästa. Det var en nykter tanke som kom till mig här i mitt kök precis i denna alkoholfria och nyktra stund. När jag för nån timme sedan drack en burk med energidryck då fick jag en frihetskänsla som väl bottnade i att jag visste att det inte var helt korrekt att dricka uppiggande dryck när det egentligen ju var dags att dricka kanske lite småvarmt te eller nåt som var lite mera sövande. Vilket jag så klart borde ha gjort för att komma ned i varv för att kunna somna till på rätt tid på kvällen, för att sedan vakna och se solen så att säga.

När jag hade druckit min energidryck så kände jag mig allt lite busigt glad och även då rätt så lugn inuti mig själv. Men kroppen var inte i rätt inställning för att få mig till att kunna somna. För jag låg alltså i sängen och funderade på en hel massa saker och hjärnan var då rätt så aktiv och arbetade på medans min kropp var rätt så trött. Men då använde jag min andliga del av min personlighet och redde ut en del tankar, och liksom talade direkt till min skapare och beslutade mig sedan för att gå upp och ut här i köket för att se om någon hade skrivit något tänkvärt på detta eminenta forum.

Någonstans så var det väl också en nyfikenhet om huruvida kanske någon skulle ha skrivit nån kommentar på just min sida. Man har väl ett barnsligt bekräftelsebehov, men vem har väl egentligen total avsaknad av ett sådant. Nu har jag suttit och funderat lite över min tillvaro och även tittat runt omkring mig på alla mina saker här i köket och kommit fram till att jag har mycket kul prylar, men det som är viktigast av allting är då min insikt om att det andliga och min kontakt med skaparen själv så att säga, det är då det allra viktigaste i längden.

Men samtidig som jag är en andlig och själslig varelse så är jag ju en människa också. Jag gillar exempelvis att göra egen musik och har väl en hel del redskap för att kunna göra sådan och det är ju något att vara tacksam för. Har nu funderat på om jag kanske skulle ta och utöka min ljudpallet med ett keyboard till som jag testade lite så smått i förbifarten i somras när jag var iväg och köpte mig en kul, men för mig rätt så knepig inspelningsmaskin.

Kanske skulle jag försöka att åka taxi till grannstaden idag eller senare under denna vecka om jag orkar liksom. Man är väl lite av en prylgalning. Nu för tiden med dagens datorer och ofta händiga gratis mjukvaruprogram för inspelning, så behöver man ju egentligen bara ett enkelt midikeyboard samt ett vettigt och lättanvänt dataprogram med diverse instrumentpluggar och ljudeffekter av olika slag för att helt göra sin egen instrumentala syntmusik om det nu då som hos mig är ens intresse.

Kan då erkänna att jag allt är lite sugen på att ändå komplettera min hemstudio med nån till kul pryl för mitt musikskapande som ju är en trevlig terapi som ny-nykter. Såg ju för ett tag sedan faktiskt ett rätt så skapligt keyboard i en musikbutik som inte kostade så himla värst mycket egentligen. Den hade ju faktiskt exempelvis en del trevliga rytmer samt en rätt så bra simulering av gitarrljud bland annat. Så kanske tar jag eventuellt och åker iväg och inhandlar detta keyboard tillsammans med ett lite mera avancerat ljudkort till datorn.

Men jag får väl se vad jag orkar hitta på att göra för kul under dagen. Men lite sugen på en del nya leksaker så att säga, det är jag allt. Som nykter och alkoholfri så har jag ju råd att köpa en del saker. Men ska jag vara helt logisk och rationell, så duger det ju även rätt så bra med de prylar som man redan har, men som sagt och tänkt, så får jag väl se vad jag hittar på liksom. Nu när jag har suttit och skrivit lite, så känns det förresten inte helt fel att ta och försöka sova en stund verkar det som.

Ha en fin dag!

Hej,
Jag är en beroende människa i allt och kan inte göra något litet. Jag har haft problem med alkoholen i många år där den kommer ikläm med annat som jag också vill göra samma dag eller dagen efter. Varje gång jag väljer att dricka så tror jag verkligen att denna gång så kan jag fan kontrollera det här och det ska inte bli som förra gången. Men det händer ju inte! Höll mig utan alkohol i några veckor och sen ville man bara ta ett glas vin för det gick så bra och det kändes som att jag hade kontrollen men successivt försvann det också och hamnade på ruta ett. Går det att kontrollera sitt drickande eller ska man bara acceptera att bli nykterist?

@eling @lejla77 @molnet @ny dag @vår2022
🙏🏼 Ni är så fina allihop ❤️ Jag mår mycket bättre idag. Har både suttit uppe i soffan och duschat. Men känner sig ju så mycket fräschare då 😊 Har lyssnat på ljudböcker också - fast jag somnar bort hela tiden och får börja om 😂.

Nu tänker jag att det bara kan bli bättre ❤️‍🩹 Era glada tillrop betyder massor så TACK! OM ni undrar så har jag inte lyckats dricka någon alkohol - OM jag gjort det tror jag faktiskt att baksmällan hade tagit kål på mig 💔 Hoppas snart vara tillbaka med mina kvällsavstämningar och reflektioner i tillvaron
🩵

@Ny dag ja alkohol är beroendeframkallande, vilket många inte verkar tänka på inklusive mig själv. Tills man upptäcker att man inte kan kontrollera det längre. Ärftlighet spelar också in. Det finns några i min släkt med alkoholproblem.

Men vi tar varandra i hand och fortsätter på den nyinslagna banan tillsammans 🥰 ❤️

Alkoholens (jävla) sug , var kommer det ifrån?

Trauman- jaa förvisso , men är det traumat i sig eller att man drar på sig offerkoftan?
" Jag tycker synd om mig själv "
Jag tror det är en kombination.

Sen har vi ju den ärftliga faktorn- i mitt fall - mor , far och plastfarsa , (+en fd kompis, ett x ) som alla var/är periodare eller jaa alkoholister

Och vad är trauman?
Ja det är skada mer eller mindre vare sig det är psykisk el fysisk skada.

Jag har upplevt båda...
Våldtäkt, mobbing som barn, misshandel- som (maskros)barn och som vuxen, både i fysisk och psykisk form, nära dödsfall, nära separationer- som gett separationsångest. Dödshot
Och mycket mer..

Ibland faller man ner och tänker på all skit man har upplevt, och är egentligen inte förvånad att man hamnade där man hamnade.
Men också sorgsen över det, för att man inte var stark nog.. Eller så var man det?.. Och till slut rann bägaren över.
Och man hittade a bästisen.
Som nuförtiden är en föredetta! 🤣
Vilket är så skönt!

Jag klarar mig bra utan henne!
Jag är svag Ibland men också jävligt stark - jag är människa 🙏

@Molnet Att jobba med sin nykterhet parallellt med att det vanliga livet med jobb etc pågår är ibland utmattande och utmanande. Försöker så gott det går att vara självsnäll nu för att inte överanstränga mig. Promenad och jympa är superbra men glöm inte att bara vara/vila också. Stor 🥰, nu tar vi hand om oss och nykterheten 🥰

Måste man berusa sig med alkohol och droger för att slippa känna så himla mycket eller med sånt försöka att konstgjort ”må bra” eller passa in. Då är det illa och dåligt ställt alltså. Något är då så klart helt fel så att säga. Små skav i ens inre känsla säger ofta rätt så mycket om man tar sig lite tid och analyserar och då noga lyssnar på vad den inre kanske gnagande känslan eller rösten vill säga.

Struktur av någorlunda hälsosam art är viktigt att ha, men det ska då vara en struktur som man själv utformat och trivs med. Man behöver inte göra som alla andra gör för att passa in hela tiden alltså. Den här tiden på dygnet ska man enligt så kallade experter inte dricka kaffe eller som jag nu gör och sitter och dricker en stor burk med vitaminberikad energidryck.

Men vad har det egentligen för betydelse om hundra år att jag gör saker och ting på mitt eget sätt så länge som jag mår bra och det inte skadar nån annan så att säga. Har nog i denna stund drabbats av något som jag nog inte har haft i en spontan form sedan jag var mycket liten alltså, vilket nog är en aning frihetskänsla och livslust liksom.

Ha det gott mina vänner!

@eling 🙏 Skrev precis till dig🥰

@eling Ja, gränserna för alkohol flyttas hela tiden fram till det sämre. Beroende utvecklingen är progressiv och det är jag definitivt ett kvitto på. Har också ångestproblematik, alkoholen gjorde till en början att jag blev mitt riktiga jag. Jag blev inte så självkritisk och kunde faktiskt tycka om mig själv. Det var i början, sedan kom ångesten över att jag drack och då drack jag mer/oftare. Inte så jag inte kunde sköta jobb, familj, köra bil men ändå. Nu har jag utvecklat ett beroende och jag har accepterat att jag inte kan dricka alkohol för jag skulle dricka av fel anledning. Jag vill åt ruset, avslappningen och anser jag att jag inte bör dricka. Min man däremot, han dricker ett glas vin och sedan korkar han igen utan större fundering. Jag hade druckit till flaskan tagit slut alternativt suktat efter att göra det för precis som du beskriver så har min hjärna blivit sjuk.
Har också ställt mig frågan på hur jag hamnade här? Jag som har allt egentligen… Jo, för att alkohol är beroendeframkallande och jag och mitt psyke har en större sårbarhet än exempelvis min man. Min man bodde i ungdomen länge utomlands och drack då alkohol varje dag. Han har inte utvecklat ett beroende men hade jag gjort detsamma hade jag med största sannolikhet nog utvecklat ett beroende. Bara mina funderingar. Grattis iallafall till många nyktra dagar, nu fortsätter vi stapla dagar och stötta varandra här🥰🥰🥰

@Ny dag starkt jobbat, även med ångesten som du beskriver. Istället för att fly eller döva den behöver vi låta den vara där och se om vi kan hitta orsaker bakom den.

Hoppas du får sova gott!

@Ros Tack så mycket.Skönt att höra att det finns fler som jag som valt bort att träffa nära & kära under denna nu krävande period att bli nynykter.Ja promenader & rörelse är jättebra.Försöker ta mig ut på promenader &/ jympa varje dag.Skönt för kropp & knopp.Ta hand om dig du med på bästa sätt!

@Himmelellerhelvette Att lära sig lyssna på kroppen är svårt, att lita på kroppens signaler har iallafall jag fått lära mig på nytt. Tänker att derbyt det du gör nu. Kan låta löjligt men har man som vi levt halva livet med en ätstörning blir det utmaning. Så glad för dig och Grattis!!!🥰

@Carisie Hoppas du mått lite bättre idag och att du snart är på benen igen! 🥰🥰🥰

Jag har varit i kris senaste tiden och försökt få grepp om allting. Hur hamnade jag HÄR? Jag måste försöka svara på det för att förhoppningsvis komma vidare lite och ha något att gå tillbaka till när jag återigen börjar vackla.

I tonåren var jag, som många andra, rädd att prata framför en grupp. Jag började festa ganska tidigt i tonåren. En gång drack jag sprit på dagen inför en presentation i skolan, jag trodde sen att det gick bra för att jag drack.
Detta gjorde jag även en gång på komvux och en gång på universitetet-den gången gick det dock åt skogen då jag kräktes.

På komvux och på universitetet började mitt beteende av att dricka hemma i ensamhet. Jag hade extrajobb och ibland vågade jag inte ta bilen dit av rädsla att blåsa, så jag kom sent då jag var tvungen att ta annat färdmedel. Förutom sporadiskt ensamdrickande var det såklart även fester.

Jag har sedan tonåren/ung vuxen haft en del social ångest, är självkritisk, tycker ofta jag är dålig, inte tillräcklig, att andra är bättre än mig.

Jag är högutbildad och har ett "fint" jobb. Jag ser mig dock fortfarande som ganska inkompetent, som en bluff. Rädd att avslöjas. Har genom åren kämpat som tusan, varit modig och gjort en massa saker som jag är rädd för. Kämpat för att vara duktig. Tillslut gick jag in i väggen. Blev sjukskriven, fick medicin för depression, rehabilitering. Jag har tänkt att detta också var en bluff, att jag nog inte var utmattad utan bara inkompetent och värdelös. Tid och behandling hjälpte dock och jag kunde börja jobba igen och sedermera "som vanligt" (bl a eftersom det var en "bluff").

En tid inpå mitt nya jobb efter universitetet tog det slut med dåvarande sambo och jag blev helt ensam då jag bodde i ny stad och var för osäker för att orka etablera nya vänrelationer. Jag började dricka ensam hemma igen. På helger och på vardagar. Var rädd för att bli påkommen pga alkoholstank på jobbet. Det hände inte. Här hade jag ingen vidare tanke på att det jag höll på med var problematiskt. Såg det nog mer som en tillfällig tröst och jag mådde ju bra när jag drack.
Sedan träffade jag en ny kille (numera min man) och han gillade också att festa rejält på helger. Sedan flyttade vi ihop och lugnade ner oss och sedan blev jag gravid. Lugnt med alkohol, vid jobbiga känslor kunde jag dock ta till flaskan vilket han inte gillade.

Något år senare var då jag gick in i väggen. Det var nog då mitt drickande på vardagar återupptogs, men inte i ngn stor mängd. Men det började normaliseras och en flaska på helgen när maken var borta påbörjades sen. Skämdes när maken fick reda på det men det blev ingen grej. Själv tyckte jag egentligen inte det var normalt att dricka en flaska själv. Men med tiden har det också normaliserats och utökats. Tillslut som sagt har det oftast blivit en bib/4 flaskor vin per vecka fördelat på 4-5 dagar. Mer än så vid "festliga tillfällen"/middagar vilket varit en del. Jag har samtidigt inte tyckt att det varit normalt så därför har jag smygdruckit och skåpdruckit. Smusslat med vinflaskor/boxar ut och in, gömt i bilen, gömt i papperskorgen, åkt till tippen, åkt och köpt nya öl till maken som jag druckit upp i smyg, så han inte skulle märka, osv.

Jag började tro på mina egna "lögner", jag har inga problem, jag dricker bara så mkt och så ofta som någon annan ser.
När det var fest märkte jag ju att andra kunde sitta på samma glas i evigheter medan mitt försvann i ett nafs. Jag behövde fler strategier - bib med mig på fest så ingen kan se hur mycket jag dricker. Jag började även dricka innan fest.
När jag träffade någon vän som "bara" dricker 1-2 glas fick jag nästan panik. Jag vill ju ha mer!!! Jag var sedan inte så intresserad att träffa en sån vän. Roligare att sitta hemma och dricka så mycket jag vill. Irritationen/oron när någon kommer hem till oss och jag är lite sluddrig eller att dem stör/gör det svårt att smygdricka. Vin i kaffemugg. Jobbigt med åtagande på morgnar "barnen kanske inte behöver gå på just den aktiviteten med tanke på tiden om jag måste skjutsa, för det stör mitt drickande och jag kommer vara bakis och orolig för att köra.

Semestrar har inneburit ungefär en flaska dagligen.
Har tänkt så många gånger att jag måste ta en paus från alkoholen, för att nästa dag dricka igen.
Har trott att jag druckit av egen fri vilja, av normala, förståeliga anledningar. Men jag börjar nu fatta att det inte riktigt är sant. Min hjärna har blivit sjuk. Jag har faktiskt ett alkoholberoende.

Gränser förflyttas med tiden och man förstår det knappt själv.

☑️ för 49 dagar utan alkohol. 49 dagar värda att minnas. Hemskt jobbiga i början men allteftersom känner jag mig bättre och bättre, på alla plan. Ångesten är under kontroll för tillfället, jag har haft förmågan att liksom gå utanför mig själv när den gör sig påmind. Att hitta den riktiga orsaken bakom varför ångesten visar sig är jobbigt men nödvändigt. 🌱

@Varafrisk ❤️ oh vad roligt att höra ett livstecken från dig! Så ledsamt att du inte mår bra men ändå så fantastiskt att du är fortsatt nykter trots att livet inte är på topp. Du är så stark i dig, glöm aldrig det! Det vad du åstadkommit är det många som inte klarat, inklusive mig själv. Jag är förvisso på väg men har lång bit kvar. Dock tacksam för att min nykterhetssträvan tagit en ny vändning. Just nu mår jag väldigt bra men det är väl förälskelsen i nykterheten som ligger bakom. Hursomhelst är jag tacksam över det och ser framemot att stapla nyktra dagar. Har oförskämt mycket på jobbet nu och jag anstränger mig för att också ta hand om mig själv och inte köra ända in i kaklet som jag brukar.
Njut av din nykterhet, ta hand om dig och skriv när du orkar ❤️🥰

Eller hur?! @Cashsmash 👋🤩

Ja men gör det! Vi förtjänar något fint när vi når våra (del)mål 🤗

Har sovit hur gott som helst, fast enligt experter på helt fel tid då jag sovit som ett litet barn utan problem på eftermiddagen. Kanske är jag ett nattdjur eller nattuggla när allt kommer omkring. Det är mycket man inte vet om sig själv när man använt alkohol för att fungera som alla andra och då därmed kanske helt gått emot sin egen naturliga natur.

Det sitter jag nu nyktert här vid datorn i mitt kök och funderar över medans jag dricker ett glas med gott kranvatten. Hur som helst, så var det hur trevligt och bra som helst att spontant få sova några timmar och inte försöka att tvinga in mig själv i den normala dygnsrytmen och att dansa efter klockan som väl är naturligt för de flesta, men som kanske inte överensstämmer med den jag är.

Men vi är ju alla olika och det får man kanske acceptera. Tror jag nu tar och går på ren känsla när det gäller det här med att sova ett tag. För i denna stund så känns det hur bra som helst. God natt eller kanske God morgon på er alla där ute. Tror jag ska ta en liten nattpromenad snart då det ju är dags att kasta hushållssoporna som jag inte haft kraft och energi till att göra på ett tag. Men först så får det nog faktiskt bli lite komponerande av instrumental syntmusik då jag tycks ha drabbats av spontan skaparglädje igen vilket jag då är tacksam för.

Ha det gott!

@Memmy Jag är precis som du på dag 9. Ibland kommer flashbacks från någon fylla och när man gjort något dumt. Det sliter i hela kroppen och jag vill bara slippa tänka på det, men jag försöker ta mig igenom tankarna och utstå dem. Till slut kanske man kan hantera det som varit bättre.

Vi kör på och skippar första glaset 💕

@Memmy Det är ju verkligen en dragkamp mellan ens bägge hjärnhalvor har man ju förstått! Det gäller att stå stadigt och fortsätta vara fokuserad, att skriva och läsa här hjälper mig, precis som många andra, väldigt mycket.
Kram 🍁🧡

@Carisie Krya på dig! 🌸

@B.Å tack 🧡 för att du tog dig tiden att skriva till mig och skicka tips, det betyder så himla mycket! Jag ska definitivt lyssna på poddavsnitten, kul om man kan få sig ett skratt på köpet 😊Rundar av dag 9 utan alkohol och fortfarande är det så skönt att inte vara ett dugg påverkad.

Kram och tack 🍁🧡

@Villgöraenförändring
Självklart får du fråga 😊 speciellt denna text du skrev känner jag igen mig i:

”Det skrämmande är att jag går och längtar efter dagen jag "får" dricka. Jag älskar ljudet av att öppna en flaska vin och sen mår jag jättebra när jag dricker. Problemet är att jag sover jättedåligt och blir bakis dagen efter. Jag mår egentligen sämre dagen efter än vad jag mår bra på kvällen när jag dricker. Jag känner mig upprymd av alkoholen samtidigt som jag känner mig patetisk som dricker själv.”

Det var vad jag refererade till främst 🙌

@Memmy visst är det bra att andra delar med sig, alla dessa poddar och all information på nätet har hjälpt mig så mycket.

Att köra en akut-hjärntvätt hjälper kanske inte alla men det hjälpte mig och det hjälper mig, jag lyssnar fortfarande på poddar och suger åt mig alla kloka råd som ges här. Vi är så många som mått piss. Och därför tänker jag alltid: kan en av oss så kan vi alla. Precis som alla vi blev beroende (och inte bara en av oss) kan alla vi tillfriskna.

(Bara vi vågar tro på dem som går före och låter bli att ta oss ett första glas.)

En dag i taget nu – heja dig ❤️