Senaste kommentarerna i forumet

Än så länge har jag inte ens druckit upp en hel Arboga 10.2% (vilket för övrigt är en väldigt förrädisk öl då man lätt kan sänka 5-6 sådana, utan att tänka på att 5 burkar är ungefär en flaska sprit på 70 cl) utan jag tog vad jag behövde för att få slut på mina skakningar och andra otäcka symtom. Jag tänker fortsätta så här. Jag öppnar inte en till burk ikväll om det inte är absolut nödvändigt.

@lujje Nu är jag inte alls ung, men jag vet att man kan bli beroende redan som ung. De mängder och hur du dricker är en varningssignal. Jättebra att du kommit hit och funderar över detta! Det går att bryta, men kan vara svårt utan hjälp.
Har du någon vårdcentral du kan vända dig till?
Du kan också mejla rådgivarna här, de kan säkert ge tips.
Försök ringa också även om det är svårt att komma fram.
❤️🙏🏻

Så fort alkoholen gick ur kroppen i dag kom ångesten och skakningarna som ett brev på posten, muskelryckningarna ökade också. Stack och köpte ett par öl på bolaget bara för att ha nu i ett par dagar när jag planar ut skiten. Jag tänker hålla mig till max 1/4 av min vanliga konsumtion alternativt 50% om det verkligen krisar. Så här tänker jag göra nu i en veckas tid medan jag gradvis dessutom försöker sänka konsumtionen så att den hamnar på en miniminivå. Om jag räknar min totala konsumtion sen sommaren 2023 så snackar vi ganska många tomma spritflaskor a la 70 cl. På den tiden har jag hållit max 20-25 dagars nykterhet totalt och det är därför jag är väldigt paranoid över att bryta helt också men det måste få ett stopp. Måste visa att jag har viljan att förändras och att jag är starkare än alkoholen är.

Hejsan. Jag är ny här på forumet, men har efter många om och men beslutat mig för att registrera ett konto. Jag fann alkoholen tidigt i livet, var väl en 14-15 år gammal när jag upptäckte dess underbara ångestdämpande egenskaper. I början använde jag enbart det som medicin / någonting roligt att festa med men jag har under åren bara succesivt ökat mängden jag dricker veckovis, och de senaste 1-2 åren har det eskalerat rejält. Jag är 31 år gammal idag och kan säga som så att jag söp bort hela min sommarsemester 2023 i brist på annat att göra. Tidigare drack man en sjuttis eller två i veckan, och sen höll man upp för att inte falla ner totalt i träsket.

Jag drack dagligen under hösten 2023 bland annat p.g.a stress och ångest och tog mitt längsta uppehåll på snart 15 år i Januari, hela 12 dagar. I takt med att måendet återigen snabbt blev sämre återvände jag till min kära gamla vän och har haft få nyktra dagar sen Januari 2023. Hade väl en 8-10 nyktra dagar totalt igen i Februari men det gick käpprätt åt skogen och här sitter man nu igen med 14 dagars drickande där man snittat i alla fall 40-50 cl om dagen.

Jag har IBD (Ulcerös Kolit) och jag kan säga säga som så att det inte passar ihop alls med A och medan sjukdomen inte blivit "sämre" så har det inte heller blivit bättre. Har också börjat få mer och mer nervryckningar/muskelryckningar och mindre kramper på sistone och det är ju ett illavarslande tecken men jag går inte till vården och avgiftar mig om det inte är absolut 100% nödvändigt, det är således en sista utväg. Däremot tänker jag sluta dricka och det har jag bestämt mig för en gång för alla. Nu jävlar ska det ta slut.

Det här är en påminnelse för mig en gång för alla om hur jävla dåligt jag mår på skiten, och därför tänker jag nu under en veckas tid fasa ut det så mycket jag bara kan, för att sen gå CT nästa torsdag. Jag tar redan stora doser vitaminer (särskilt b-vitaminer) och magnesium och så vidare i förberedelse inför det helvete som väntar. Det är inga extrema mängder jag druckit nu på sistone, och jag hade 6 dagars nykterhet innan det som sagt, men kramperna oroar mig. Det är därför jag inte går CT direkt utan vill plana ut det för att landa lättare.

Egentligen borde jag vara van vid att gå CT för jag har gjort det säkerligen 20 gånger förut, jag har t.o.m druckit abnorma mängder på Antabus när jag var yngre, bara för att bli full och det säger väldigt mycket om hur fast jag är i skiten. När jag slutar är därför Antabus heller inte ett alternativ eftersom risken är att man börjar supa på dem igen och det går att supa sig igenom dem men det är väldigt riskabelt.

Anledningen till att jag ens haft flera återfall nu på bara ett par månaders tid är mitt psykiska mående / depression. Vården kan inte svara på om det är postcovid eller om det faktiskt bara är att alkoholen slitit sönder mitt psyke så pass mycket att jag längre knappt ser ut som en människa. Vården vet ju dock inte om att jag är överförtjust i flaskan och det är inget jag vill ha i min Journal, särskilt inte med tanke på att jag är sjukskriven just nu p.g.a depression / utmattning vilket det står i sjukskrivning. Jag måste klara av det här själv och det ska jag fan i mig göra.

Ps Det enda som blivit klart kanske jag skulle skriva.😉

@Smillans Detsamma. Hoppas din tröja blir fin! Jag stickade en halsduk när jag var nynykter och den är den skönaste jag någonsin haft! Så mjuk och varm hela vintern. Det enda jag någonsin stickat .🥰

@vila Alkohol gör att livet känns grått. Inget känns kul utan alkohol. Ångesten kommer ofta just från alkoholen.
Men det går faktiskt över som Kennie skriver. Stt sluta dricka handlar också om att bryta vanor och ibland relationer. Om alla du umgås med har alkohol som sitt stora intresse är det svårt såklart.
Men du är värd ett bra, lyckligt liv. Säkert har du drömmar som du skulle vilja realisera?
Dags att du börjar tänka på dig själv och kanske kan du få hjälp genom sjukvården eller via jobbet?
Det är värt att be om hjälp när man behöver. Kanske kan du prova Alkohol linjen här. Skönt att få prata med någon. Du kan vara anonym.
Fortsätt skriv och läs här också.
Här finns bara vänner och det kan vara mycket hjälpsam t.
Kram ❤️

Sig inte sug…

@Tobbe42 Ett bra sätt är att fortsätta läsa och skriva här. Och när fara hotar särskilt läsa början på folks trådar. Där brukar finnas målande beskrivningar av hur hemskt och ångestfyllt det är när man varit full och inte minns något. Men kan misstänka…
Tänk också på att ditt sätt att dricka kan eskalera, det gjorde det för mig och minnesluckor mm kom allt oftare.
Läs gärna Annie Grace bok Tänka klart. Den förklarar mycket om hjärnan och alkoholen. Ju mer man vet, ju lättare att hålla sug ifrån giftet.
Kanske borde du också fundera på varför du dricker så mycket? Kanske är det något du flyr från?
Men häng kvar här som sagt. Här kan du stöta och blöta tankar och gå vidare med livet utan alkohol.🙏🏻❤️

@Majaella Jag kunde inte låta bli att skratta pt hästjäveln. Som gammal ryttare….😀

Har haft alkohol som en trygg punkt för att kunna slappna av i flera år. Men såfort ja dricker så blir de oftast att ja inte minns kvällen då ja dricker för mycket. Brukar vara runt 3 glas 50/50 på en kvart för att starta sen känner jag inte av nått sen kickar allt in och jag bara fortsätter dricka. Jag brukar inte vara aggressiv elle liknande när ja är full utan jag blir bara väldigt trevlig och pratar gärna me nya personer

Jag har sedan 15 och är snart 17 druckit rätt så regelbundet. Har jobbig abstinens och mår allmänt dåligt oså när ja inte får alkohol. Jag drack 1L vodka per vecka och ibland ville jag inte ens vara social för att dricka så ja bara satte mig vid datorn och drack Jag har lyckats dra ner alkohol till 0,5L vodka på 1-2 veckor. Har även märkt att mitt minne blivit mycket sämre. Funderar på ifall sömnpiller och antidepp kan vara lösningen.
Men finns de någon annan som gått igenom samma som ungdom och tyckt att de gått över efter nåra år och de endast är en period

@Hundälskare Att starta om här på forumet är en bra början. Sedan finns det såklart en mängd goda råd, tips hjälp att få men jag brukar vara försiktig med att dela ut dem då jag inte själv lyckas speciellt bra med just någonting längre. Åtminstone känns det så. Är det någon enskild händelse du vill berätta om när det gäller din dotter? Har hon "genomskådat" ditt drickande och blir ledsen/orolig? Den bästa gåva man kan ge sin barn är såklart att sluta dricka. Att åtminstone försöka sluta dricka... Kram till dig (har också barn och vänner som oroar sig över mitt drickande)

Konsten att lära sig att klara sig utan alkohol som ”hjälpmedel” för att hantera det dagliga livet när det gäller humörstörande känslor, vilka kan vara av negativ art eller till och med konstigt nog inte sällan även av positiv art. Det är konsten att lära sig att medvetet styra sig själv och sitt humör naturligt på så sätt att man snabbt tar sig till ett läge av någorlunda balans.

Man får ibland använda många olika tekniker för att rida ut tillfällig oro, eller panikkänsla som kan leda till ett hastigt påkommet alkoholsug, vilket kan leda till en onödig berusning. Man kan då börja med att ta ett djupt andetag och hålla andan en bra stund och sedan sakta anas ut, och sedan upprepa den andningstekniken ett antal gånger som man känner ger en aning lindrande och lugnade effekt.

Sedan kan man följa upp den metoden med att eventuellt höja blodsockernivån och dopaminet en aning genom att dricka ett glas med en god söt dryck man gillar. Vilket rätt snabbt brukar kunna ge lite positiv och avslappnade känsla. Räcker inte det kan man göra en på stället rask marsch en liten stund och kanske krydda tekniken med att sedan sätta sig och andas i några minuter. Sedan brukar det räcka att lyssna ett tag på någon svängig musik man gillar vilket ofta kan höja välbefinnandet.

Har testat detta med någorlunda gott resultat vid hastigt på kommet alkoholsug vilket ofta beror på tillfällig psykisk utmattning. Det bästa grundreceptet för att förebygga ett alkoholsug är ändå att man alltid ser till att vara någorlunda utvilad, mätt och inte är törstig på grund av vätskebrist. Kroppen är en avancerad biologisk maskin man måste lära sig att hantera på ett vettigt sätt.

Man bör öva sig i konsten att kunna styra sitt humör på så pass bra sätt att man kan knäcka ett alkoholsug med enkla naturliga medel. Om man fått in just den teknik som fungerar för en själv så kan man ofta blåsa alkoholdjävulen så pass att man inte behöver kasta sig över en burk eller flaska med onyttigheter omedelbart.

För mig har det ofta blivit totalt inre kaos efter hastigt påkomna stressiga situationer eller nån kontakt med jobbigt folk. Bara ett till synes enkelt telefonsamtal eller besök hos olika typer av vårdpersonal kan vara krävande om man har lätt att komma ur balans. Detta speciellt om man hastigt blir upprörd genom kanske missnöje eller besvikelse med samtal med sådana man trott skulle var psykologiskt någorlunda kunniga och hjälpsamma för sitt välbefinnande.

När man som jag är behäftad med förmåga att lätt sjunka i humör och uppleva svår ångest måste man ha sina egna fungerande verktyg att ta till vid behov. Sedan när man har testat en teknik som kanske har fungerat skapligt mot alkoholsug, så är det en god ide' att skriva ned denna metod man upplevt vara nyttig för en, så kan man lätt använda denna fler gånger. Det är så många gånger man har druckit helt i onödan kan jag då säga. Förresten, @vår2022 kul att du skrev några ord.

Ha en fortsatt fin dag!

Hej, tyvärr har jag fått bakslag, och behöver "starta om".
Vår dotter larmar nu gällande vin konsumtionen, finns det tips hur jag kan / bör / ska hantera detta?

@Qwer1 hur går det för dig. Jag mår så mycket bättre men har mina dippar, men kämpar på.

@Amanda L Tack för tipsen av böcker.

@mimmi32
Hej Mimmi,

Det långa svaret:
Det låter som du har ett uppvaknande i hur mycket alkoholen skadar dig och din omgivning. Ett gift som tränger in i allt som är vackert i livet och bryter ner.
Jag kommer från anhörigsidan och vill ge dig ett råd. Det är att jobba med din egna nykterhet. Det finns inget du kan "bevisa" för honom så länge du inte börjat jobba med dig själv. Två veckor är en början på en chans för dig att vända ditt liv här istället för att fortsätta med det destruktiva förfall man hamnar i.
Jag tror medberoende och beroende kan ha stora liknande drag och jag fick mitt uppvaknande för två år sedan. Försök möta dig själv och ge dig själv en chans att vända skutan istället för att "bevisa" något för honom.
Man landar bara på samma plats om man inte ger sig själv tid och energi på att jobba med sig själv.

Det korta svaret: du kan inte få honom att lita på dig för du behöver kunna lita på dig själv först.

Det konstiga läget fortsätter. Igår fick jag äntligen en kväll med minsta barnbarnet, som jag inte sett på många veckor, pga sjukt o annat. Så läkande det är att umgås med en femåring! Allt får bättre proportioner. En liten bakelsebuffe med hennes urval blev kvällens höjdpunkt!

@Andrahalvlek otroligt hur saker kan vändas på ända mitt i allt. Helt nya landskap. Ganska tragiskt att det är liksom ”för sent”. Men hon lever ännu. Ett möte kan bli viktigt. Jag har en nära väninna som inte träffar två syskon sedan många år. Svårt som utomstående att fatta. Och åren går.

@mimmi32 Hej och välkommen hit! Det låter verkligen som en tuff och tung situation du befinner dig i. Det viktigaste är att din vilja att sluta dricka kommer helt från dig själv för ingen annan kan få någon att sluta dricka. Det verkar också finnas tillitsproblem från bådas håll, hans otrohet skadar din tillit till honom och att du lovar sluta dricka skadar hans tillit till dig. Hans hot att lämna, eller hur det ligger till med det, blir också knepigt att hantera för dig mitt i allt. Ett enda stort kaos. Kanske skulle familjeterapi vara bra? Att genom tredje part reda ut var ni har varandra, vilka förväntningar ni har på varandra, hur ni tänker och känner för varandra? Hur ni vill ha det tillsammans? Fråga om han vill göra det med dig? En otrohet sätter också djupa spår på många olika sätt. Kanske att du själv skulle ta hjälp av en psykolog och reda ut hur du mår själv och vad som skaver inom dig själv? När man dricker alkohol på ett självdestruktivt sätt brukar det finnas många bakomliggande faktorer som spelar in. Det kan vara svårt att själv se och få syn på detta och genom samtalsterapi kan man bättre komma i kontakt med det och ta upp det på ytan.

Kämpa på och att vara nykter är en förutsättning för att kunna hantera ett liv i kaos. Alkohol förvärrar allt och skymmer sikten totalt. Sköt om dig!❤️

@Onkel F läste om din skam kopplat till ständiga återfall. Vill bara peppa dig och försöka ge dig känslan att släppa skammen, att inte ge upp. Återfall sker, men om du fortsätter söka hjälp så är det väl snarare något att vara stolt över. Du ger inte upp.
Jag tror fullt och fast på att försöka igen.
Men också på att fundera över vad som gör att återkallelse återkommer. Vad kan du göra annorlunda? Vilka metoder fungerar för dig, och när brister det? Har du provat läkemedel som kan stötta dig i din nykterhet? Hur agerar du när suget sätter in? Vad kan du byta ut alkoholen mot?
Mina alternativ har hållit mig alkoholfri i ett par månader, och när jag druckit har jag hållit mig till en mycket mindre mängd, inte gått överstyr tack och lov, mycket för att jag insett att jag hatar att må dåligt. Jag har lagt in aktiviteter på morgonen, för att inte kunna/vilja vara bakis. Jag har bytt krogen mot café för att inte kunna beställa alkohol, tackat nej till fester som går ut på att dricka alkohol och i stället gått på bio, teater eller annat som ger en mening.
Alla är vi olika men många här ger tips om att tänka på vad som funkar och känns positivt, istället för att ha en massa förbud.
Jag dricker te i stället för vin, för då sober jag bättre. Jag tar en promenad i stället för ett glas vin, för att lindra min rastlöshet. Fundera på vad som skulle kännas bra för dig. Och känner du att vården kan hjälpa dig, använd dig av den!
Lycka till 🏵

@Flarran För mig innehåller nykterhetsprocessen många olika processer som löper parallellt. Det är processer på många olika livsområden som startar i samband med att man blir nykter. Det är som att det ena utlöser det andra och det är dessa man får bearbeta och reda ut. En kedjereaktion, hela livet. Syna och identifiera bakomliggande orsaker, lära känna och få kontakt med sig själv, omvärdera tankar om sig själv och andra, medkänsla med sig själv och andra, försoning, hitta sina värden i livet och gå mot dem. Allt hör ihop och är beroende av varandra för livet består av olika delar som bildar en helhet. Det är detta som man behöver få ihop sig själv och livet. Det är det som är så intressant och spännande när man nyfiket närmar sig och undersöker det. Som att gå på skattjakt där den ena ledtråden leder vidare till nästa ledtråd och den sköna känslan när man lyckas lösa ledtrådarna och komma vidare i skattjakten, i livet😁

Ha en fin torsdag!❤️

Haha Vinäger! Fattar precis vad du menar med pliktfylld. T.ex när du skriver vill jag ju skriva nåt svar, men hittar inte alltid tid och ord. Och så finns det ju så många härinne som är så trevliga och intressanta på alla sätt och vis, men det är en sån enorm produktion av inlägg så det är svårt att hänga med som jag kanske skulle vilja. Tycker att det är svårt att kommentera bara ett inlägg. Vill ha helheten, åtminstone de senaste inläggen. Men glad att det finns kloka, aktiva, trevliga Forumhjältar som välkomnar nya och tar ansvar.
Hur som helst, vad skönt att du är tillfreds. Ha det så bra!

@aeromagnus Jag hoppas så innerligt att du hamnar på en skola där eleverna vill lära sig, där det präglar skolvardagen. De skolorna finns, och det har krävt aktiva besluta av både elever och föräldrar. Skolan i vår samtid bekymrar mig verkligen. Jag önskar så att trenden svänger och att det blir coolt att vara duktig i skolan.

Kram 🐘