skrev Rustning i Vad har man för val?
skrev Rustning i Vad har man för val?
Varje morgon när jag vaknar utsövd och fräsch är jag så nöjd med att jag inte drack kvällen före. Det känns nästan som att det vore värt att avstå från alkohol resten av livet. Att inte bryta denna positiva trend genom att förgifta sin kropp och sitt sinne.
Men sen stiger jag upp och dagen kommer igång. Då kommer suget efter alkohol ändå. Inget akut och inte särskilt påtagligt men det ligger därunder som ett lager. Ständigt närvarande.
Det känns så trist och tråkigt. Långtråkigt. Jag vill dricka några öl och omfamnas av berusningen. Jag tänker att det kanske är värt det ändå. Varför ska jag späka mig själv? Nu är det vardag men snart är det helg igen. Ska jag inte dricka så? Det känns som en tröstlös ökenvandring att inte få dricka lite grand på helgen.
Jag googlar och läser artiklar om att helnykterister lever kortare liv än de som dricker. Hur kan det vara så? Är helnykteristerna socialt marginaliserade? Har de lägre inkomster än drinkarna? Är helnykteristerna före detta alkoholister som förstört sin kropp och därmed lever kortare liv? Statistiken gör mig nedslagen.
Samtidigt vill jag vara nykter halva året och dricka lite grand på andra halvan. Det finns något attraktivt med det. En självkontroll. Någon man gör för hälsans skull.
Nåväl. Nu är det som det är. Jag gilla tältet och väntar med att dricka. Jag tänker att jag överkonsumerat så länge så mina nyktra helger nu är bara ett sätt att betala tillbaka för min överkonsumtion sen tidigare. De måttfulla och lyckade vindrickarna har druckit mindre än vad jag har gjort sammantaget även om de nu får unna sig vinet på fredagen medan jag förblir nykter.
Det hjälper mig verkligen att tänka så.
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
God morgon! @Andrahalvlek, tänkte just på dig och var på väg att skriva på din sida. Har liksom funderat på dina tidigare tips om att gå lite mer efter klockan och få lite bättre rutiner kring mat och sovtid främst. Så lite av en inspirationskälla har du allt gått och blivit. Fyra år nykter det är inte illa det. Själv är man lite orolig hur det ska gå när det blir vår.
Då man ska ut lite mer med sin cykel och röra på sig och nästan alla gamla smultronställen man har i omgivningarna är så himla förknippade med onödigt drickande. Har inget alkoholsug just nu, men var för en stund sen sugen på godis och tänkte nästan gå lös på en påse med choklad i skåpet från i julas, men hittade ett paket russin och tog några sådana i stället. Vilket väl borde vara lite nyttigare och det var inte så dumt faktiskt.
Har tänkt lite på ditt sätt att jobba med vikten också, med matlådor, kaloriberäkning och sånt där. Men har väl inte mycket ork till sådana stordåd ännu. Men ska nog försöka att snickra ihop en matsedel för en vecka med skapliga mikrorätter har jag i alla fall funderat på. Får väl ta allt steg för steg tänker jag. Blev konstigt nog sugen på lite rivna morötter just nu, så tar nog och gör mig ett fat med sånt liksom. Då får man ju sig lite träning också när man kör för hand med ett sånt där gammalt rivjärn man har i skåpet så att säga.
Ha en fin dag kompis!
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
@Flarran Det finns dom som hänger på låset när affären öppnar kl 7. Då är dagens handling gjord liksom. Efter det somnar man nog om gott en stund.
Kram 🐘
skrev Andrahalvlek i Abstinens
skrev Andrahalvlek i Abstinens
@Polerad Hurra, grattis till provresultatet som gjorde att du får behålla körkortet! 🥳🥳🥳
Det är klokt att fortsätta vara nykter, med tiden tycker du kanske inte att vinet smakar gott ens? Du får göra som proffs-provsmakarna - gurgla runt i munnen och sen spotta ut. Med tiden tycker du att finvinet är ett litet offer för livet som nykter, som är helt fantastiskt.
De allra flesta av oss problemdrickare kan inte lära sig dricka måttligt. Det är som en rökare som slutar röka och sen bara vill feströka. Sakta men säkert blir det ”fest” var och varannan dag.
Kram 🐘
skrev Polerad i Abstinens
skrev Polerad i Abstinens
Idag är det dag 37. Nu på morgonen kollade jag 1177.se och resultatet från blodprovet var klart. Jag var under 0,30 µmol/L med god marginal! Jag tillhör uppenbarligen den kategorin människor som har kort halveringstid. Det känns fantastiskt skönt att jag har kvar körkortet, även om jag sannolikt måste ta ett blodprov till för att slippa framtida uppföljningar. Trots att det är grått och trist väder utanför är det sol i mitt sinne!
@vår2022 Visst händer det saker i hjärnan! Det har varit ytterligare en helg med goda vänner på besök, med god mat och fina viner. Jag är så extremt nöjd med att jag klarar att sitta ner vid matbordet och umgås, samtidigt som det dricks vin runt bordet, utan att kallsvetten bryter ut i pannan. Jag har dock ett erkännande att göra. Jag smakade faktiskt på vinet. Inte ens en munfull, bara så att jag fick smaka på det fina vinet. Jag fick nästan lite panik och tänkte att nu är det kört! Men det var det inte. Skillnaden låg i att jag ville smaka, inte få alkohol i mig.
Jag förstår att det är en vansklig balansgång att faktiskt smaka på vin. Jag både vet och känner att mitt beroende inte på något sätt är borta, och det är så lätt att det blir mer med "bara lite". En munfull blir ett litet glas. Ett litet glas blir två glas. Jag skulle verkligen vilja kunna dricka vin i måttliga mängder i sociala sammanhang, men där är jag inte än. Som jag skrivit tidigare i den här tråden tror jag att jag måste sluta helt för att klara av att hantera alkohol. Måttlighet ligger tyvärr inte för mig.
Nu siktar jag på februari!
skrev Varafrisk i Alkoholfri snarare än sjuk
skrev Varafrisk i Alkoholfri snarare än sjuk
@Lora Vilken frukost! Vilken start på dagen! Jag är imponerad!
Kram🌺
skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!
skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!
@Andrahalvlek Ja, jag är också tacksam för att jag till sist lyckades ta mig ur denna besatthet! En av ledarna berättade att under hens tid som alkohol- och drogterapeut från 2011 till idag har det dött 52 personer ac alkohol och droger!
Jag berättade ju i ett tidigare inlägg om att en person ville låna pengar av mig på mötet i söndags men att jag sa nej. Personen var glad och närvarande när jag kom dit och under hela mötet. Personen har ett långt liv av missbruk bakom sig. Är endast över 30 år. Fira ett år som nykter under förra veckan. Men den förändringen i personens ögon från glad och närvarande och när jag hade sagt nej helt tom i blicken var så läskig. Jag blev så berörd/påverkad/ledsen. Vi pratade om detta på eftervård igår.
Ledaren brukar prata om vikten av att fortsätta gå på möten/ ha kontakt med NA el AA när man blivit nykter i synnerhet när åren går. Att det är lätt att glömma av…att man är frisk. Jag tänker på personen på mötet som varit drogfri i 20 år. Tänker även på er här under Det vidare livet som går in och skriver regelbundet. Regelbundet kan ju vara varje vecka, varannans vecka, varje månad osv men jag tror på betydelsen av att fortsätta och komma tillbaka och skriva el om det finns ngn annan plats.
Inatt blev det tio timmars sömn…så här sitter jag vid köksbordet med min fil. Minusgrader igen, de varnar för snö. Jag vill ha vår. Känner i min kropp idag att den är väldigt trött. 16.30 blir det massage på anhörigstödet. Har fem gånger inbokade. Det är gratis. Helt fantastiskt!
Kram🌺
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
God morgon forum-vänner! Har inte sovit så värst bra idag heller, knappt fyra timmar eller nåt sånt blev det. Men har följt kroppens signaler som sade till om en fiskgratäng och lite burksallad så här på morgonkvisten, tänka sig. Hade ingen mjölk i kylskåpet så det fick bli en burk cola att dricka till. Har inte fått till några vettiga mattrutiner ännu men jobbar väl så smått i tanken på såna grejer nu. Det som det fokuseras helt och hållet på är att fortsätta att vara alkoholfri, ingen folköl och såna dumheter alltså. Har då tack och lov i skrivande stund inget större alkoholsug, men lite lurigt på den punkten är det då det svänger rätt snabbt i mitt humör. Var nyss allmänt törstig för en liten stund sen så dricker just nu kolsyrat vatten. Har faktiskt öppnat köksfönstret rätt tidigt för att vara jag och fått mig en nypa luft. Minus 13 grader kallt var det enligt termometern utanför köksfönstret. Borde väl i dagsljus lite senare försöka att gå och inhandla en liter mjölk och en franska så att man kan rosta sig lite bröd att ha till te kanske.
Ha en fin tisdag!
skrev Smillans i Var gick det fel?
skrev Smillans i Var gick det fel?
@vår2022 tack fina du❤️hoppas du också hade en fin lördag🌼
skrev Smillans i Var gick det fel?
skrev Smillans i Var gick det fel?
Vecka 29. Kylan är tillbaka🥶
Hade sån härlig lördag som var. Bowlingen gick katastrof😂men det var såå kul. Mysigt att klä upp sig och göra annat med maken. Vi bestämde att göra liknande saker oftare, komma ut lite. Och det går så bra utan alkohol i kroppen! Får fortfarande äckelkänslor när jag tänker på i somras innan jag gjorde slut. Det var semester och jag hade inte gjort något vettigt, full varje dag. Vaknade, låg kvar i sängen halva dagen och styrde sen upp och hällde upp första glas vin. Så otroligt sorgligt och ledsamt. Det var nog i grevens tid att jag ändrade kurs.
Jag har en mastig hemläxa inför mitt videomöte med Mindler imorgon. Sätta upp mål och skatta mina över- och underprestationer. Mastigt men säkert nyttigt.
Var till sonen och fikade igår. Bara han och jag, pratade om ditt och datt, livet, kommande semester. Och imorgon är det yoga, älskar den🧘🏻♀️
AW på fredag med närmsta kollegorna, umgås med barnbarn på lördag. En bra vecka, tacksam.
Måste tipsa om en serie på Netflix- Yellowstone. Så bra💡
Önskar er alla en god tisdag🌻
skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende
skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende
Jag funderade på om jag skulle kastas tillbaka till abstinens, sug och katastrof-dålig sömn efter att ha druckit alkohol igen. Jag blev bakis och fick lite ångest, men sen var jag som "vanligt" igen. Suget kommer och går precis som i slutet av januari. Jag tränar så gott som dagligen, går ner i varv med örtte och jobbar mycket med reflektion när suget kommer.
Har läst en artikel i DN om Riddargatan 1, som tar upp att många inte vill sluta dricka helt, utan kunna kontrollera och dricka måttligt. Rekommendationen är alltid att börja med 30 dagar utan alkohol. Check på den! Efter det är det många som sedan fortsätter och har en lägre konsumtion. Suget kan komma och gå i åratal säger de.
Det som är tydligast just nu är att jag vill dricka när jag är ensam hemma. Min man jobbar borta ganska mycket och då är det lätt att ta till vinlådan som tröst och sällskap. Vi ringer varann på kvällen, jag handarbetar och dricker mitt te. Det går bra även om det inte är helt enkelt. Jag kämpar på.
skrev Andrahalvlek i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!
skrev Andrahalvlek i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!
@Varafrisk Fy fan vilket gift alkoholen är. Uppklarningsprocenten är jättelåg, även om man får behandling eller går på AA. Att höra/läsa den typen av historier gör mig ännu mer tacksam över att jag har klarat mig ur alkoholdjävulens grepp.
Kram 🐘
skrev Lora i Alkoholfri snarare än sjuk
skrev Lora i Alkoholfri snarare än sjuk
Vaknade 05.30 å tänkte vad jag är sugen på Granola. Varför inte tänkte jag och steg upp. Rörde ihop allt med kanel & kardemumma. Luktade ljuvligt i hela huset. På med grekisk yoghurt & hemmagjord blåbärskompott. Fram med ljus & skummad mjölk i kaffet. Pricken över iet är lakritspulver på kaffet. Då vaknar alla med ett leende.
Tänk så kan man oxå ha det ni som kämpar mot beroendet. Det är livskvalitet på riktigt. Värt att kämpa för ❤️
skrev Himmelellerhelvette i Tillsvidare
skrev Himmelellerhelvette i Tillsvidare
@Ny dag Att stapla nya goda vanor på varandra är ett utmärkt recept på livet! Det är verkligen i det lilla jag funnit lugn, harmoni, kärlek, glädje och hälsa❤️ Att min kropp fungerar så jag kan träna har räddat min psykiska hälsa genom alla processer av min barndom, uppväxt och mitt medberoende till min mamma. Tacksamheten över att kunna ta till mig kunskap genom böcker om hur jag hanterar alla dessa processer, hjälpen av underbara människor att bolla med på forumet. Att kunna gå ut i naturen och njuta av den. Att lära känna mina personlighetsdrag och ändra på dem som inte gynnar mig är häftigt! Att jag inte bara är en sån som… utan jag kan ändra på det! Livet är så härligt när man tar sig igenom allt man tryckt undan och kommer ut på andra sidan🙏Jag har många trauman i från barndomen som jag bearbetat, det har varit läskigt, skrämmande, ångestframkallande men jag har behövt göra det för att tvätta rent så det kan läka!
Det finns inga Quick Fix, allt är processer som tar olika lång tid att ta sig igenom! Jag firar i dagarna 1,5år som nykter och jag förstår nu varför andrahalvlek och vår22 säger att det är efter två år som det kommer något man vill uppnå! Jag antar att då har man ofta tagit sig igenom alla de värsta processerna, man har läkt kropp och hjärna och sedan är det bara vidareutvecklingen kvar, vart man är påväg, vart man vill❤️ När livet bara är värt att leva för man inser att livet har man inte bara fått för att det ska vara en kamp man har fått det för att gå igenom vissa saker, lära sig av dom för att sedan ta vara på och lära vidare kunskapen❤️
skrev Ny dag i Tillsvidare
skrev Ny dag i Tillsvidare
@Himmelellerhelvette 🙏❤️ Om jag är där kommer att visa sig, men det har hänt något i mig och efterverkningarna står inte längre i proportion till intaget av a vilket jag egentligen är tacksam för.
Rädslan är också positiv ur denna aspekt. Skrattar 😜 lite åt flaskan som nästan skulle hoppa in i munnen. Tror inte en liten äcklig chokladbit med rom är farligt, den är säkerligen gjord på essens och ingen riktig sprit.
Balansen i livet och respekt för vad alkoholen för med sig tror jag är urviktigt att alltid sätta i första rummet. Och att aldrig ta första glaset!! 🥰
skrev Himmelellerhelvette i Tillsvidare
skrev Himmelellerhelvette i Tillsvidare
@Ny dag Vist är det härligt att vi kan vara vänner trots att vi är anonyma ❤️
Det låter verkligen på dig som att du är ”där” nu! Att du är livrädd för att dricka känner jag igen, jag var så jäkla rädd! Det var nästan så jag trodde en flaska skulle hoppa på mig och hälla sig i min mun! Den värsta rädslan gick över men det tog säkert runt nio månader. Jag var samtidigt tacksam över rädslan för den hjälpte mig att inte våga dricka. Jag är fortfarande rädd i form av en enorm respekt för alkoholen! Jag bet i en chokladbit med rom i för ett par veckor sedan och blev rädd, tänkte:
-Tänk om det är detta som krävs för att jag ska få mersmak! Stark och gott i munnen och det blev jag rädd för, att jag tyckte det var gott! Svalde det jag hade i munnen och slängde resten!
Jag kan aldrig någonsin vara helt säker men jag kan alltid göra mitt bästa för att hålla balansen i livet! Det är en god hjälp till att inte ta till flaskan igen. ❤️
skrev Ny dag i Tillsvidare
skrev Ny dag i Tillsvidare
@vår2022 Känslan över att det finns stöttning här på forumet är faktiskt ganska avgörande för mig. Tack 🙏! Jag är inte ensam i mitt helvete och det finns en väg ut. Jag har vandrat på den stigen ett par år nu. Jag har däremot gått vilse ibland men alltid hittat tillbaka till den riktiga stigen. Nu går jag på den igen och har trots allt lärt mig allteftersom varför jag gått vilse och dessa erfarenheter bär jag med mig. Jag vet vart jag vill komma men inte när jag kommer komma fram. Känner mig ändå lite hoppfull. Mitt mående börjar återvända och den kemiska ångest som alkoholen orsakar blir bara värre och värre vilket faktiskt är bra. Något i min kropp börjar protestera väldigt högt, jag vet ju för övrigt hur bra jag mår i mina helnyktra perioder. Är detta måhända dissonans i “systemet kroppen och knoppen”?
Vaknade väldigt tidigt idag, sömnen sådär men under uppvaknanden har jag återigen lyssnat på Skål tamejfan och den boken lugnar verkligen för den är så intressant och spot on. Det är som att det inte gör något om jag inte somnar om så därför slappnar jag av. Denna bok har jag läst ett par gånger tidigare och jag rekommenderar den starkt. Beskriver klockrent alla stadier och funderingar en problemdrickare har och utan pekpinnar. Författaren vet vad han talar om.
Vågar knappt skriva att något känns annorlunda nu för att inte jinxa något. Men något har förändrats inom mig under dessa snart två veckor sen återfallet. Jag har dessutom många bra saker på gång i livet just nu och en förändring brukar ofta leda till en annan. Minns när jag slutade röka för många år sedan. Skulle börja ett nytt jobb och tänkte att nej, mina nya arbetskamrater ska se mig som en icke-rökare så jag slutade röka i samband med att jag hade min första arbetsdag. Det gav liksom en välkommen skjuts och jag är så glad att jag fångade den öppningen.
Nu börjar det dessutom gå mot ljusare tider och jag ser framemot att kunna möta våren nykter och fräsch. Har börjat promenera med maken efter middagen ett par dagar nu och detta ska jag banne mig hålla i. En pytteliten förändring men ett litet steg i rätt riktning. Jag vill som AH säger stapla nya vanor och jag tror att det är de små, små förändringarna som gör störst skillnad i det långa loppet för att dessa tenderar att och bli varaktiga och en naturlig del av livet. Idag blir det en nykter dag och det kommer jag aldrig att ångra!
skrev Flarran i Kaffestugan
skrev Flarran i Kaffestugan
Hejsan! @Natalia, Kände bara för att titta in en sväng liksom. Har varit lite allmänt trött och inte så uppåt idag. Men nu är det skapligt. Tänkte att försöka komma i säng i lite vettigare tid för en gångs skull och helst runt tolv. Kanske får man med lite tur sova lite bättre i natt. Man blir ju ofta på ett lite bättre humör och mer allmänt balanserad om man får sova någorlunda bra. Förresten har druckit lite kaffe tidigare idag för skojs skull, och vid en liten kopp till och med lyxat till det hela med en god glassbåt jag hittade i frysen. Bra gjort att skippa inköp av vin idag, såna impulser kan ju vara rätt luriga om man råkar vara allt för nära bolaget. Kör själv vidare med alkoholfritt, en dag i taget. Försök vara duktig och skippa vinet i morgon. Önskar dig god sömn i natt kompis!
skrev Sisyfos i Återfall
skrev Sisyfos i Återfall
Skönt att det gått bra! Jobbig situation som jag hoppas att jag slipper uppleva. Ville skriva något försonande om sjuksköterskan, men jag tycker nog bara att det var väldigt dumt och elakt av henne. Det är en skitjobbig situation du har vari i. Och det bidrog säkert till återfallet som också är så oerhört skamframkallande. Så onödigt att då ge sig på dig sådär. Du brukar vara rätt bra på att slå på dig själv, men nu ”säger du ifrån lite”. Sunt!
Önskar er ett gott tillfrisknande!
skrev Natalia i Kaffestugan
skrev Natalia i Kaffestugan
Godkväll!
Då var jag hemma igen.
När jag for iväg på en rast mitt på dagen fick jag impulsen att åka förbi och köpa hem vin till kvällen men idag blev den impulsen ändå rätt lätt att avstyra. Har ett par lediga dagar och kände innerligt att jag inte vill förstöra den här nattens sömn med vin. Jag behöver sova och vill heller inte vill att morgondagen ska behöva präglas av energisänkning. Imorgon vill jag ägna åt en skön promenad. Kanske träning då halsen börjar bli bättre och åt lite fix jag behöver göra här hemma. Det kan bli så att jag får svårare att avleda eventuella impulser till vin imorgon kväll men jag börjar med att vara glad över att jag skippar det ikväll. Hur fokus mot vila och energi ser ut imorgon får jag jobba på då och det orkar jag inte tänka på just nu. Nu försöker jag varva av efter jobbet, ska kika på nån serie och sen önskar jag oss alla en god sömn ❤
skrev Lora i Alkoholmissbruk på äldre dar
skrev Lora i Alkoholmissbruk på äldre dar
@anhou Ibland undrar jag om man inte tänker annorlunda när man gått i pension och fortfarande dricker. Ju mer åren tickar kanske man inte längre bryr sig? Man kanske på något sätt vet att klockan tickar. Är ok med om det går åt pipan så bara att pimpla på. Göra den stora förändring som krävs kanske inte känns så lockande om man är 70+. Den generationen är nog ännu sämre på att prata känslor. Locket på och skam ännu större så hur kommer man igenom? Hur skapar man ett seglivat incitament?
Upplever att jag fått stopp på det där grava drickandet för min mamma i min närvaro. Ringer mig aldrig full längre. Då ringer hon syrran istället... Jag har dock en stor fördel och det är att jag inte dricker alls. Korkat igen för gott och de kan historien bakom. Så av respekt till mig drar de ner när vi träffas. Vid läkarbesök verkar det som om rädslan slår till. Den håller i sig och sedan blir det "återfall" efter ett tag.
Jag har släppt det. Det har jag börjat göra med en rad olika situationer där folk inte tar tag i sina problem. Erbjuder min support om de vill, säger att jag finns om de vill men är tydlig med att jag inte kommer påtvinga förändring. Tänker det är deras liv. Deras beslut. Får välja själva. Vill man dö tidigare på grund av dålig hälsa så gör det då. Samtidigt vägrar jag prata vid onykterhet. Spelar egentligen ingen roll vem som är onykter. Tycker alla blir intetsägande och korkade så orkar inte hålla någon trevlig fasad och prata på då. Avbryter med någon snabb ursäkt om dåligt med tid bara. Det jag förändrat mao är mest min inställning och sedan klargjort att alkohol cirkulerar inte runt mig. Då får folk gå åt annat håll. Det fungerar fint i min familj. Alla vet och verkar ganska avslappnade kring situationen. Är ok med upplägget. Inget drama utan snarare acceptans från alla sidor. Kan du få till någon sådan gränsdragning? En som kan kännas ok även för dig?
skrev Tröttiz i Idag har jag berättat att jag vill skiljas
skrev Tröttiz i Idag har jag berättat att jag vill skiljas
@has
Ha en fin stund med vännen i morgon.
🌺
skrev has i Idag har jag berättat att jag vill skiljas
skrev has i Idag har jag berättat att jag vill skiljas
Tack snälla ni 🙏🏼
Jag kände mig så stark i och med flytten och hade aldrig trott att detta skulle dyka upp efteråt.
En tid framåt är det så mycket praktiskt som vi behöver göra. Och det är i sig inget jätteproblem, bara inte min oro triggas igen (vilket den gjort av samtalet vi hade).
Nånstans kommer en barnslig känsla också upp: så nu är du duktig och erkänner allt medan jag har upplevt allt obehag som beroendet skapat - utan att dricka!
Den känslan får komma och gå den också.
Ja, en dag i taget.
Har skrivit ner några av era tankar och tips så att jag har dem lättillgängliga och kan påminna mig själv.
Imorgon har jag bokat in en träff med en god vän som har vetat hur det varit och vad jag brottas med. Det blir fint.
skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!
skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!
* får vila i frid nu🙏🏻❤️
Detta med vården alltså. Att hitta rätt är lite av att jaga nål i höstack. Gjorde en manöver med en vän som inte får hjälp och bara blir runtskickad. De hittar inget men symptomen är att världen lutar 35 grader. Har lett till att hen sitter hemma 24/7.
Googlade vilket sjukhus som har bäst akutvård. Det visar sig att de mindre ligger bättre till. Kollade även IVOs rapporter. Alltså den läsningen... De sker inte mycket förändringar över tid heller. Tog ett mindre sjukhus. Åkte dit och levde om. Det blev en ordentlig kartläggning med massa tips till Allmänsjukvården/husläkare för att få till remisser. En lista från specialister från akutvården vad de rekommenderar att man gör. Helikopteröveryn så att säga över problemet. Väl hemma har vi googlat efter bästa husläkaren. De görs undersökningar och sedan har jag lusläst alla Googleratings och valt husläkare efter det. Tror dessvärre man måste vara rätt om sig och kring sig idag för att träffa rätt.
Ge inte upp nu. Nu när du tagit dig så långt som du kommit så är det bara att kötta på in i mål. Ändra din inställning. Se det som en process och sätt dig själv högt upp på en piedestal där du säger till dig själv att du är värd att bli hörd. Ordentligt omhändertagen och ge dig inte. Byt tills du känner att du träffat rätt. De går att hitta rätt men det är lite av en djungel där ute, tyvärr.