Senaste kommentarerna i forumet

@anhou Ibland undrar jag om man inte tänker annorlunda när man gått i pension och fortfarande dricker. Ju mer åren tickar kanske man inte längre bryr sig? Man kanske på något sätt vet att klockan tickar. Är ok med om det går åt pipan så bara att pimpla på. Göra den stora förändring som krävs kanske inte känns så lockande om man är 70+. Den generationen är nog ännu sämre på att prata känslor. Locket på och skam ännu större så hur kommer man igenom? Hur skapar man ett seglivat incitament?

Upplever att jag fått stopp på det där grava drickandet för min mamma i min närvaro. Ringer mig aldrig full längre. Då ringer hon syrran istället... Jag har dock en stor fördel och det är att jag inte dricker alls. Korkat igen för gott och de kan historien bakom. Så av respekt till mig drar de ner när vi träffas. Vid läkarbesök verkar det som om rädslan slår till. Den håller i sig och sedan blir det "återfall" efter ett tag.

Jag har släppt det. Det har jag börjat göra med en rad olika situationer där folk inte tar tag i sina problem. Erbjuder min support om de vill, säger att jag finns om de vill men är tydlig med att jag inte kommer påtvinga förändring. Tänker det är deras liv. Deras beslut. Får välja själva. Vill man dö tidigare på grund av dålig hälsa så gör det då. Samtidigt vägrar jag prata vid onykterhet. Spelar egentligen ingen roll vem som är onykter. Tycker alla blir intetsägande och korkade så orkar inte hålla någon trevlig fasad och prata på då. Avbryter med någon snabb ursäkt om dåligt med tid bara. Det jag förändrat mao är mest min inställning och sedan klargjort att alkohol cirkulerar inte runt mig. Då får folk gå åt annat håll. Det fungerar fint i min familj. Alla vet och verkar ganska avslappnade kring situationen. Är ok med upplägget. Inget drama utan snarare acceptans från alla sidor. Kan du få till någon sådan gränsdragning? En som kan kännas ok även för dig?

@has
Ha en fin stund med vännen i morgon.
🌺

Tack snälla ni 🙏🏼

Jag kände mig så stark i och med flytten och hade aldrig trott att detta skulle dyka upp efteråt.

En tid framåt är det så mycket praktiskt som vi behöver göra. Och det är i sig inget jätteproblem, bara inte min oro triggas igen (vilket den gjort av samtalet vi hade).

Nånstans kommer en barnslig känsla också upp: så nu är du duktig och erkänner allt medan jag har upplevt allt obehag som beroendet skapat - utan att dricka!

Den känslan får komma och gå den också.

Ja, en dag i taget.

Har skrivit ner några av era tankar och tips så att jag har dem lättillgängliga och kan påminna mig själv.

Imorgon har jag bokat in en träff med en god vän som har vetat hur det varit och vad jag brottas med. Det blir fint.

* får vila i frid nu🙏🏻❤️

@Lyckan65 Säger tack här också❤️

När någon lämnar forumet och inte kommer tillbaka så vet vi inte varför. Jag tänker att somliga blir nyktra somliga tar återfall men jag ber att man klarar sig fr döden.
Idag var jag på eftervård hen som hade gått på behandling på annan ort men deltog i eftervård hittades död i sitt hem för drygt en vecka sedan. Hen tog återfall i början av året. Gick på några möten men tog återfall igen. Vi tror att hjärtat inte orkade. Hen var så stolt över att ha sin familj kvar äkta hälft, barn och barnbarn. Alkohol är farligt riktigt farligt. Ikväll tänker jag på hen och hens familj. Så himla sorgligt😥Jag hoppas att hen fick vila och frid nu❤️🙏🏻

1:a ✅ för 2024. Jag skriver mer en annan dag. Har haft en brutalt ansträngande period, fr a de 3 sista veckorna, där jag levererat långt mer än min ork egentligen räckte. Den perioden är nu över. Ska akta mig noga för att ta på mig för mycket under en överskådlig framtid.

@Majaella @Varafrisk @Ny dag tack 🙏 för er omtanke 💝

Tänk vad mycket udda grejer man har gjort som icke direkt fullständigt medveten och av alkohol inte sällan rätt så berusad. Det känns lite konstigt nu som ny-nykter. Det här att upptäcka att man ändå trots mångårig alkoholdimma, tycks ha studerat livet här och nu, i dess olika flytande former så pass att man inte är helt vilse ändå. Där det rent fysiska väl minst sagt varit rätt centralt i ens praktiska verksamhet eller varande, och kanske inte direkt i samklang med en högre andlighet.

Nog har mycket kommit och gått, det är ändå alltid den högste kärleksfulle och närvarande anden som bestått provet om att vara den man andligt vill tillhöra. Nu börjar man ju minnas en del knepiga prylar och tankegångar. Som att man trots minnesluckor under berusning även under tiden innan internets stora genomslag, tydligen generellt sett arbetat dygnet runt med sökandet efter att finna det högsta lugn som väl alltid existerat och blir till nytt liv i stunden när man väl finner och har det.

Har förutom hunger efter flytande grejer, varit rätt så kunskapstörstande i allmänhet verkar det som. Nyfikenhet har fått mig att nosa på det mesta och studerat sånt som i stunden tilltalat ens sinnelag. När det gäller universum i stort och smått har man väl ytligt hört talas om en hel del utan att väl förstått hela innebörden så värst mycket. Har nog som nykter en hel del tankegods att sortera.

Men när man inte vet så mycket då strävar man ju först efter att fylla det inre tomrummet med något att hålla sig till liksom. Tänk, skrev till och med mina egna budord i positivt tänkande för nåt år sedan. Fast det ju i sanning i den vägen finns sådant som ju har lite mer tyngd så att säga. Förstår här att ritualtyngda kyrkostyrda religioner, filosofier och ideologier till stor del missat målet i rätt mycket och väl kan få vem som helst tveksam till rätt så mycket.

När det gäller det rent andliga så är man väl trots lite naivt tänkande ändå inte helt ute och cyklar känns det som på något sätt. Tacksam för nykterhet och en lite mer medveten närvaro i det andliga är man då i denna stund. Mycket finns dock kvar att lära om den högste känns det som. Har nog ändå fått lite kunskap om det mest grundläggande man ändå har tagit till sig.

Tror här att min gamla mor hade rätt i de andligt formulerade orden hon skrev i sin dagbok när man var rätt så ung och väl lite mer vilse i tankarna. Väljer här för enkelhetens skull att citera en rad hon skrev: ”Det viktigaste i livet är, att helt leva för Gud.” Hon skrev även även följande: ”Hjälp mig Jesus, att helt bli den människa Gud en gång skapade mig att bli.” Det är rätt många kloka ord hon trots allt hade inom sig förstår jag i nyktert begrundande av hennes andliga tankegångar.

Ha det gott!

Pepsi Max är billigare. Vi får intexallergi av den, vi minns allt och försätter oss inte i knepiga situationer pga fylla. Ta en dag i taget.

Känner inte igen detta med sponsor inom AA. På våra möten pratar vi om hur vi har det. Har temamöten om olika teman. Visst gud finns med men ser det som en annan slags makt. Tror det är viktigt att man söker ro och kapitulerar inför att dricka.

Hejsan! @vår2022, kul att du tittade in. Har tagit det rätt lugnt idag. Samlat mina tankar på olika sätt och sitter nu och äter lite vaniljglass med krossad choklad. För ovanlighetens skull har jag även kokat på lite kaffe som jag börjat tycka är rätt så trevligt att ta en liten slurk av ibland. Man måste ju försöka att snickra till sig någon ny bättre vana i stället för att som tidigare bara sitta och dricka en massa alkohol. Har inte haft något sug efter sånt heller fast man väl varit lite orolig och darrig i kroppen under eftermiddagen tidigare idag.

Har faktiskt läst lite i din första tråd då jag kände att det nog behövdes mer inspiration och vägledning så att säga för att förhoppningsvis kunna hålla fast vid nykterhet nu när det går mot vår. För som oftast har jag ju cyklat omkring med en ryggsäck fylld med burkar och flaskor, triggad till drickande av allehanda orsaker. Som till och med för att fira vackert väder, solsken och att man någon gång har mått allmänt bra liksom. Sedan har man snabbt mått mindre bra, och inte varit direkt i form och fått ut någon verklig nytta av ens från början trevliga utflykter i naturen.

Sådana grejer vill jag inte börja med igen i onödan om det inte är direkt livsviktig att förändra extremt jobbigt mörka och svåra känslor. Känner ju även till att det inte är bra fysiskt och psykiskt med alkohol för mig. Det var jobbigt i morse, men det gick att ta sig över en ansträngande mörk stund utan ens lugnande medicin, som jag egentligen inte vill behöva äta om jag kan slippa. Det kan lätt bli missbruk av sådant också. Har det ju jobbigt med mitt psykiska mående rent allmänt som oftast.

Insikten om att sjukvården inte har något att komma med egentligen var jobbig för ett par dar sen. Men nu vet jag ju att jag bara har mig själv att lita på, och att det enda de har att erbjuda är väl att söva ned en om det skulle bli rent akut jobbigt alltså. Men har ingen problematik med psykoser vad jag tror. Men får nog inte trötta ut mig allt för mycket så man rasar ihop och blir som morsan med det psykiska liksom. Måste väl bli lite bättre på att planera mitt sovande och ätande, men det är svårt att få till vettiga rutiner då jag inte är så värst strukturerad och orkar förändra så mycket. Men alkoholfri och nykter det är jag ännu, och försöker kämpa vidare en dag i taget.

Ha en fin kväll kompis!

Ps. Tillägg- har ingen erfarenhet av AA.

Den gud som jag tror på sitter inte och håller ordning på dina grannar eller föräldrar eller har en ”plan” för var och en levande varelse, den gud jag tror på ger styrka när man tvivlar- hopp när det känns dystert och går bredvid utan att göra så hemskt mycket väsen av sig i det dagliga. Vi ställa ju alla inför svårigheter- det låter väldigt svårt med din granne och mer än något annat tänker jag att gud skulle säga att du måste vara rädd om dig, dina gränser och din ork, när du tagit ett så stort, viktigt o h svårt beslut som att sluta dricka. Han- eller hon- skulle istället ge dig tro på att dina känslor är helt riktiga. Och kanske ge dig kraft att säga att du inte är städerska åt din mamma. Och inte hemtjänst-sällskap åt din granne.
Jag tror väldigt mycket på att göra gott för andra. Att det till och med kan ge livet en extra mening. Karmakontot? Och att det absolut ligger i linje med vad jag tänker mig att gud har för övergripande plan. Att vi ska vara snälla mot varandra! Men det betyder inte att utplåna sig eller att ta av ett redan ansträngt förråd.
Då blir inte de goda handlingarna så bra, varken för den som ger eller tar emot.
Jag är säker på att du kommer att ta bra nog hand om bestyr kring din mamma. Och att du behöver övrig kraft till dig och det du står mitt i.
Så tror jag. Välkommen jättemycket hit också! Kram

@aeromagnus Åh, så skönt att operationen gick bra!

Kram 🐘

Precis, man måste släppa fokus på allt annat än de egna gränserna. Börja med sitt eget space.

Idag första dagen utan bira. Druckit iskaffe! Imorgon ska jag ladda på min cylinder. För bubblor

@Amanda L . Tack för ditt insiktsfulla och kloka svar. Jag har nog aldrig varit en speciellt "stark" person psykiskt utan fått kämpa i motvind. Jag har under många år haft ansvarsfulla positioner men det har också kostat på. Egentligen aldrig druckit när jag arbetat men desto mer när jag varit ledig. Inte minst för att "döva" kommande jobbiga situationer. Det har aldrig varit någon bra lösning och de gånger jag har låtit bli att dricka har jag känt mig starkare.
Trots att jag inte är någon ungdom längre har jag alltid tränat fysiskt med någorlunda regelbundenhet och förmodligen är motionen det som "räddat" mitt liv.

Just nu sitter jag här och tittar ut på det becksvarta mörkret med en väldigt hög puls och mår extremt dåligt. Jag vet att jag måste få sömn men det är lättare sagt än gjort. Inte ens insomningspiller hjälper i det här läget. Jag har inte druckit något sedan i lördagskväll men numera tar det ca en vecka innan jag är "på benen" igen. Idag har jag i alla fall klämt i mig ett par mackor och ett par glas mjölk. Jag förstår inte varför jag gör så här mot mig själv (och andra). De senaste åren har det inte kommit något som helst gott ur alkoholen. Den har bara medfört elände och åter elände.
Jag har nu tömt huset på varenda droppe alkohol (tvyärr det mesta via att dricka upp det) men det hjälper i alla fall att jag inte har något alternativ. Tack för att ni finns och alla råd, kommentarer och tips är otroligt välkomna.
Trevlig kväll önskar Hoppfulle Kalle. Ps. Får man fråga dig Amanda hur länge du lyckats avhålla dig från A??

@Åsa M , @has
Det där med gränser ... Såna utmaningar. Först tänkte jag själv att jag kan ju inte sätta gränser för honom, men de gränser man sätter är ju egentligen sådana som har att göra med sig själv kom jag att tänka ... Vart går gränsen till att jag mår bra, hur agera i olika situationer så att detta gynnas? etc.

@has jag tror det är helt rätt! Vi som hänger här har ju ofta diskussioner om vikten av att sätta upp, hålla och respektera gränser och det är inte lätt att lära sig det efter många år som medberoende. Men skam den som ger sig, tänker jag... en dag har man lärt sig det och då kan man navigera livets grynnor lite enklare.

@has
Hej.
Det är ju bra att han har kommit till insikt, och att det blivit för mycket, att han vill ta tag i det. Men utgången av det vet man ju inte hur det blir. Sådant kan man ju tyvärr inte veta.
Nu minns jag inte vem på forumet som skrev följande, har läst så mycket klokt av så många; men att tänka att
"kan jag det här, vill jag det här, är det bra för mig?".
En dag i taget. Försök tänka på dig nu.
Vad ska du göra för dig själv i morgon?

Kram.

Operationen har gått bra. Denna gången och vi får se hur mycket längre han blir. Tar en kanelbulle ochben Pepsi för att glädjas med att alt gick bra

@aeromagnus Usch, det är verkligen en vidrig väntan. Först i ett kalt tråkigt väntrum och sen på ett tyst, nedsläckt uppvak. Min dotter LKG-opererades första gången då hon var 2 år. Minns att jag nästan höll andan innan hon vaknade upp, helt groggy. Sen har hon opererats flera gg efter det, så viss vana har jag. Tiden kryper verkligen fram.

Kram 🐘

@Cashsmash "titta det går över, det var inte så farligt, glöm, gå vidare och drick gott rödvin i helgen"...
Det är din sugna beroendehjärna som låter som Gollum...
Läs gärna Annie Grace bok Tänka klart som förklarar mycket bra hur hjärnan funkar ihop med drogen alkohol.
Delar av den blir kidnappad kan man säga och tar bitvis makten.
Den kloka, analytiska hjärnloben försöker bestämma nåt klokt, men eftersom hjärnan är "delad", så uppstår en jobbig kamp mellan den analytiska och den del som bara vill ha mer av drogen. Och inte bryr sig om något annat.
Belöningssystemet är skadat helt enkelt. Så lyssna inte, och vet att den kan variera sig i det oändliga och anfalla bakifrån...
Om man inte tillför alkohol, så somnar dock beroendet in, kan man säga.
Jag har varit nykter ett år och det är sällan jag känner av något sug eller tankar på alkohol.
men jag vet att om jag dricker ett enda glas kan det vakna till liv igen.
Så det gör jag inte :) Mår så bra ändå.
Lycka till och skriv och läs massor, det stärker och skyddar dig!

Så mycket bättre utan!

@Se klart Vilken fin vän du har, det är dig hon vill umgås med och då behövs inte alkohol om du inte vill ha det. Jag känner också att det är så helt främmande att jag skulle dricka vin idag. Finns inte en uns av längtan efter ett rus eller en kick som alkohol ger, det som var livets höjdpunkt förr. Det känns så himla fräscht att vara nykter och att liksom ha fötterna på jorden, vara klartänkt och känna ett lugn inombords. Att man har en tydlig kontakt med sig själv och finns på riktigt på något sätt. Som berusad kunde jag tala utan att ha riktigt kontakt med mig själv. Vet att jag nu som nykter kan säga samma saker som jag sagt när jag varit påverkad, som jag då kunde känna skam över, fast det inte var något olämpligt alls. Tror att det var just för att jag inte hade kontakt med mig själv. I min nykterhet har jag ibland funderat på varför jag inte känner skam efter att ha sagt samma sak och det är för att är nykter och kan stå för det jag säger på ett tryggt sätt. Det bottnar i mig och självkänslan har stärkts. Jag finns nu och det jag säger är betydelsefullt för mig. När jag drack fanns jag inte. Jag älskar verkligen att vara nykter och jag vill inte försvinna igen genom att dricka alkohol. Jag brukar tänka om de som dricker att de vet inte vad de går miste om, den friheten och tryggheten som nykterheten ger oss. Jag trodde inte det var möjligt, men det är det😁

Ha en fin kväll❤️

@Hoppfulle Kalle Det du beskriver låter för mig som en beskrivning av alkoholens följder.
"Det verkar inte som jag kan ta motgångar längre. Jag stressar dessutom upp mig upp för småsaker och har svårt att hålla balansen i livet."
Så kände jag med. man ÄR helt enkelt obalanserad och mer lättstressad. Detta tar tid att vända.
"Förutom den där otäcka ångesten som jag hatar så innerligt."
Ja, där är det förmodligen också alkohol som är boven. Alkohol skapar stress, ångest, oro.
Man lär sig att döva alla problem med alkohol. Helst på en gång så att man slipper känna eller ta itu med det.
Men som du säkert vet, det gör det bara värre... problemen finns ju kvar, men du får sämre och sämre kunnighet och /eller ork när det gäller att lösa dem. Ibland kanske de inte ens går att lösa, men man får tackla dem ändå.
Om jag var dig skulle jag återgå till nykterhet och samtidigt försöka bygga upp goda vanor, jobba med dig själv och stärk dig själv både psykiskt och fysiskt.
Med tiden kan du klara att vara utan alkohol, och ändå må bra! Och gör du inte det kanske du ska prova någon terapi eller liknande där du kan få hjälp.
Allt är bättre än den där ångesten från helvetet... :)

@Flarran Håller helt med. Vilken härlig dröm du hade och det verkar ha varit en bra dag idag. Ha det gott!🌞