skrev Amanda L i Ängslan

@Majabaja Tyvärr så vaknar beroendet varje gång man dricker. Därför svårt att hålla det på en bra nivå, när man väl hamnat där.
Dessa ständiga förhandlingar och kampen i hjärnan fortsätter då också.
Det man kan välja mellan är nog om det där "trevliga glaset" som ofta blir för många är värt det andra. bakfyllan, tröttheten, ångesten eller var det nu hamnar.


skrev Brasa i Hjälp mig stanna kvar på vägen

@frihetenfinns
Hej. Klappade migsjälv på axeln imorse, men idag kör jag samma mantra. Har inte haft så stort sug under veckan som gått men nu! Bygger färdigt en IKEA möbel och det krånglar så in i h-vete. tog över efter en annan som börjat och det var ingen bra start. Har inte varit så här sugen på en öl på länge... visste inte att IKEA möbler triggar suget :)

Nja, jag pratar hyfsat öppet med min fru. Men hon har sina egna problem som får mina att verka som bagateller....

Känner samma som du att när man börjar rota i sina problem djupare än vanligt så stiger pulsen.

Det jag tycker är jobbigt också är att man hamnar i sånt underläge när det gäller alkohol. Allt jag säger som ens antyder att jag vill ta en öl kan vridas till att jag har ett "missbruk" eller "förnekar mitt problem".

Nåja, nu är vi här och idag ska jag lyckas motstå suget!

Hur har dagen gått?


skrev Flarran i Promillebikt

Hade packat ryggsäcken med badkläder, handduk och stoppat ned en påse jordnötter och hade en flaska med kolsyrat vatten samt god äppeljuice i en annan flaska. Var i stort sett klar för att sätta på mig utegångskläder och skor. Då tappade jag plötsligt helt fokus och började tänka på nåt annat, funderade på loppis och diverse andra resmål. Var väl egentligen allt för trött och energilös att göra något alls, fast jag ville bada. Men hade en sån stark vilja att göra något roligt och vettigt och inte bara sitta still vid en dator och skriva en massa tok liksom.

Normalt sett innan jag fick för mig att sluta dricka alkohol så skulle jag ha blivit besviken på mig själv och min jobbiga obeslutsamhet och orkeslöshet. Skulle förra året vid den här tiden och i en jämförbar situation säkert känt mig rätt värdelös och sedan åkt hiss ned i humöret och landat i en trist känsla av uppgiven deppighet, värre än den normala nedstämdhet man väl släpar på för det mesta alltså.

Då hade flaskan om en sådan funnits, utan tvekan åkt fram och sedan hade man snart varit berusad. Sen hade man inte brytt sig det minsta om någonting, utan tomt väl suttit och stirrat rakt fram med ett lätt dimmigt och depressivt sinne.

Har nu efter drygt sju månader som helt nykter och alkoholfri kommit lite längre på min väg som tänkande människa och lärt mig att kunna sitta still och rida ut inre stormar på ett bättre sätt liksom. För jag gick idag bara ut i mina underkläder och satte mig på balkongen för att se åtminstone solen som sken så fint i alla fall. Då drog det snabbt ihop sig till åska och det började att regna.

Här hade jag lätt som tidigare överkonsument av starka drycker säkert tyckt att dagen varit förstörd och rätt så värdelös. Men jag satt idag stilla och kvar på balkongen och kände då några regnstänk som blåste in på min balkong och träffade mina bara armar samt fötter som jag inte hade några strumpor eller tofflor på. Jag andades lite lugnt och såg en mås på håll och mådde rätt så bra.

Det kändes riktigt skönt och uppfriskande med lite regnstänk. Jag skådade upp mot himlen och såg på molnformationer och att solens strålar på håll verkligen försökte att ta sig fram genom molnen. Men förstod av att regnet började tillta, och på åskan i fjärran att regnet nog skulle hålla i sig ett tag. Då tänkte jag att det allt var tur att jag var för trött och inte åkte iväg för att bada. För då hade man bara blivit frusen och säkert nedstämd i onödan av att kanske cyklat långt utan att ha fått simma ändå.

Nu har jag stannat hemma och ätit en god röd grapefrukt och som efterrätt tagit en god kokosboll. Mår i skrivande stund så himla bra av att slippa vara slav under ett behov av att ständigt som i alla tidigare år behöva, eller vilja berusa mig för minsta lilla motstånd eller motgång i mina egna planer. Känner nu ett märkligt inre lugn och en tacksamhet för att vara fri att kunna leva utan att behöva köpa öl, vin och sprit för att gå runt liksom. Med andra ord en ny alkoholfri upplevelse alltså.

Ha det gott!


skrev Carisie i Kaffestugan

@prinsessa Eller hur?! Skitliv! 😅😵‍💫
Jag tror det var en emotionell baksmälla efter alla känslostormar igår. Nu är jag på banan igen & har bjudit hem en kollega & kompis till så nu ska jag ta helg 🎈

🩵


skrev Carisie i Loggbok över nya farvatten M/S Carisie

@vår2022 Hej 👋🏼 Jag hade en fantastisk jobbdag. Mycket pga min fantastiska kollega ❤️ Så nu bjöd jag hem henne med partner också till ikväll. Lite uppsluppet sådär 🌈🦄

Ja gårdagen hade lite av blöt yllefilt runt sig & även morgonen. Fattade ärligt talat inte vad det var med mig? Emotionell baksmälla? Du har så rätt i det du skriver. Men med tanke på hur svårt det verkar vara att bryta med en substans så att bryta med ett liv. Vi människor är ju experter på att kunna säga "men vi HAR ju haft det så bra" eller "han är ju underbar egentligen". Jag har ju faktiskt varit på medberoendesidan längre stund än på dricksidan.

Nåväl.. en dag i taget med garden uppe. Jag hoppas du har en fantastisk helg 🎈
🩵


skrev vår2022 i Vill sluta dricka

@Majblomman Hej! Jag tänker att det ofta kan vara att motivationen får en dipp efter ett längre tags nykterhet. Det blir lite uppför och motgång och hjärnan tycker att den lättaste vägen ut är att lätta på motståndet genom alkohol. Uthålligheten sätts på prov. Tänker att det bästa du kan tänka/göra nu är att ta en nykter dag i taget. Fokusera bara på det så att andra tankar på systemet mm inte får uppmärksamhet. Ett steg i taget, en dag i taget. Då kan det bli lättare att vara uthållig när du smalnar av ditt fokus. Lite som att göra en sak i taget när man har mycket för att det inte ska kännas övermäktigt. Även positiva tankar om nykterheten hjälper, som att tänk vad bra det ändå går, vad duktig och stark du är, hur långt du har kommit på nykterhetsresan och att du kommer även att klara av denna dipp. Att bara låta det vara och inte fästa för mycket tankar kring det, att det är som det ska, dippar som kommer och går. Sedan blir man ju starkare varje motgång som man går igenom, man ser att man klarar det. Det stärker självkänslan.

Njut av din utflykt och sedan filmen, du jobbar på så himla bra!💪❤️


skrev Kärringen i Är tillbaka

@Åsa M tack ska försöka göra det!

Idag är en tung dag känner mig ensammast i världen dock inget sug efter alkisen bara deppig och allt känns hopplöst 😔


skrev EttNyttLiv i Vill sluta dricka

Hej på er
Känner att jag behöver bolla med er här och sätta ord på detta. Har både igår och idag känt ett större sug efter a. Vill verkligen inte dricka egentligen men en liten del av mig skulle kunna åka till systemet och köpa 1-2 flaskor vin och häva i mig. Och tänker att jag lägger ner det här med alkoholfriheten.
Kanske beror det på att jag är trött och haft mycket omkring mig en period.
Någon som upplevt det samma efter ett par månaders uppehåll? Och hur hanterade ni det i så fall?
Kan både känna mig lite småtråkig och få känslan att livet blir tomt, typ vad ska jag hitta på nu då.
Beroendehjärnan som tittar fram?
Har gått förvånansvärt lätt fram till nu att låta bli a så suget kom som en liten överraskning.
Planen är att ge mig ut på en utflykt om en stund och sen hem och kolla på film. Hoppas på att suget försvinner av sig själv.

Kram🤗


skrev Flarran i Promillebikt

Det är så mycket man ibland vill göra på en och samma gång och det är ju rätt stressande och kan ge jobbig ångest och en krypande oro i kroppen. Jag har ju problem som dystemiker med även diverse angränsande diffusa diagnoser, att fokusera mig liksom. Men här får man väl tänka att tar man det bara lugnt, så det går bra att göra saker i morgon eller en annan dag också. Det enda jag är riktigt fokuserad på nu det är att vara nykter och hålla mig alkoholfri, vilket väl är tur i alla fall.

För det gav ju inte så värst mycket positivt att ständigt rusa iväg efter alkohol. Det kändes till sist bara som jag slog mig själv i huvudet med en flaska hela tiden. Det var alltså ett rätt så jobbigt tvång att jämt och ständigt behöva köpa och släpa på en massa flaskor och burkar med alkoholhaltig dryck för att konstgjort uppleva sig må dimmigt skapligt bra en kort stund. Sen fick man ju ångest av det också som efterspel. Då fortsatte man bara att dricka en massa dan därpå och så där höll det på.

Hade det varit förra året vid den här tiden så hade jag nu när det är soligt och somrigt säkert rusat iväg för att bada fast jag är rätt så trött och orkeslös. Men samtidigt hade jag säker velat att vara nån annanstans samtidigt. Förmodligen på nån loppis. Då hade jag blivit stressad och behövt att känna lite lugn och då innan stängningsdags rusat till bolaget för att köpa alkohol för att kunna varva ner.

Nu tänker jag mer att det löser sig nog, är det meningen att jag ska komma utanför dörren åt nåt håll idag så blir det säkert så när jag är i balans för det spontant. När jag höll på och komponerade musik i stort sett var dag, kunde jag fast det var en lugnande sysselsättning i sig, bli stressad av att det var vackert väder och då samtidigt ofta ville vara ute och ta vara på sommaren.

Borde väl planera saker bättre och göra listor att följa, men nu är det ju så att även sånt stressar mig. Att ha saker som ligger på och liksom måste göras vare sig jag i stunden när planerade saker ska genomföras, vill eller orkar att pyssla med den inplanerade grejen. Blir alltid så stressad av att ha inbokade tider liksom.

Det kan då ibland vara rätt så jobbigt att ha ett spontant och splittrat sätt som gör att jag aldrig i förväg vet vad jag har ork att ta mig för att göra. Skaparen var nog på lite humoristiskt humör kan man tänka när han så att säga konstruerade en. Men det är väl nån mening med det också, hur man fungerar liksom. Förresten, det var kul att ni @Smillans och @vår2022 tittade in en sväng här idag, sånt uppskattas mina vänner.

Ha det fint!


skrev frihetenfinns i Mina barn har sett mig full

@roppåhjälp Tack så jättemycket, jag ska också verkligen göra vad jag kan för att ge mig själv en chans. Jag fick en bild häromdagen av att alkoholen jagar mig, för ofta när jag tar vin vill jag egentligen inte, men så kom jag på att om alkoholen jagar mig så är det jag som går först, och då kan jag också försöka stanna upp (och försöka inte döma mig om jag inte klarar det). Ha en fin dag!


skrev Sattva i Nykter livet ut

@Se klart Njut av allt Se klart! Det låter som att det i grunden är många givande o positiva saker i ditt liv. Men allt tar ju såklart energi.


skrev Sattva i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk Tittar in hos dig. Ser att det rullar på. Du låter ändå som att läget är under kontroll?


skrev Sattva i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek Ja du, sockermonstret. Jag blir inte överrumplad eller hetsäter eller plötsligt befinner mig i en affär vid godishyllorna. Jag bara kommer inte till skott med att sluta. Har alltid något hemma, om så "bara" en påse Turkisk peppar, som jag knaprar några till min serie. Och fre, lör är det ju "ok" att äta så mycket smågodis man vill. Jag skulle vilja prova att bli "ren". Att låta kroppen o sinnet vila.

Ha en härlig helg med din väninna!!


skrev Sattva i Det är aldrig försent

Lördag 1 juni. Oj vad fort maj gick!

@aeromagnus Ja, du har rätt i att känslorna för min make har svalnat. Och med allt han sagt o gjort, förtroendet borta.
Men, han ska ju flytta, 2 mån kvar. Jag gör mitt bästa att behandla honom respektfullt. Men inombords känner jag stundtals att det kryper i mig av olust bara av att han sitter mitt emot mig vid köksbordet...
Ska till familjerådgivaren nästa vecka o det ska bli skönt att få hennes reflektioner. För jag gillar inte denna sidan hos mig. Jag försöker andas, uppleva obehaget, tänka att om bara några veckor är allt annorlunda. Men det är plågsamt att upptäcka att jag inte trivs i hans sällskap.


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran God morgon! Det är en skön känsla att kunna känna tacksamhet och förmågan att kunna göra det. Jag upplever att det är den största gåvan jag fått som nykter, tacksamheten. Det behövs liksom inte så mycket för att kunna känna det och jag tror också att man måste öva upp sin förmåga till att kunna känna det, genom att reflektera över sitt liv. Att kunna tänka om sig själv och hur man uppfattar sig själv. Att styra sitt liv och skriva sin egna berättelse om sig själv. Att försonas med sig själv, känna medkänsla med sig själv och börja tycka om sig själv. Då tror jag tacksamheten blottar sig. Du har en fin och vacker relation till gud och det är tacksamt.

Låter som en härlig idé med ett nyktert sommardopp, en dag som denna🌞. Ha det gott kompis!❤️


skrev Andrahalvlek i Var gick det fel?

@Smillans Gumman, ibland suger typ allt. Den där irritationen och ilskan kommer att lägga sig. I början ville jag bokstavligt talat kliva upp på barrikaden och skrika högt: ”Ni är grundlurade allihop av alkoholindustrin!!!” Jag levde ut den ilskan härinne, skrev mycket, men höll hyfsat låg profil IRL.

Och en lärdom har du dragit - bestäm aldrig hemgång ihop med folk som har druckit. Säg vad som helst för att slippa. Tex ”min dotter är ensam hemma och jag är därför beredd att avvika snabbt när som helst.” En variant på det använde jag på min första jobbkonferens med övernattning, för att okeja att jag inte drack vin till maten. Att ens ungar kan behöva en kan ingen ifrågasätta. Det trumfar allt.

Fyllisar kan man inte lita på, det bästa är bara att smyga iväg när ingen märker det. Då slipper man kommentarer om hur tråkig man är etc. En chef jag hade brukade alltid hänvisa till toabesök strax innan kaffet, och sen kom han aldrig tillbaka. Få märkte det. Jag märkte det först när jag hade honom till bordet en middag. Ingen förlust, han var helt socialt handikappad. Konstigt nog, eftersom han var just chef.

Stå på dig! Andas, andas, andas. Njut av ditt mående idag, och gotta dig lite åt hur dåligt dina kollegor mår.

Kram 🐘


skrev vår2022 i Var gick det fel?

@Smillans God morgon! Ligger också i sängen med min andra kopp kaffe. Samlar styrka för att ta mig ut på en löprunda, motivationen är sådär, men det är bara att göra och vet hur bra jag kommer att må efteråt.

Bra att du reflekterar kring dina ilskna känslor och precis som du säger så sparar du din energi om du inte fastnar i tankarna på sociala medier och alkoholromantiken. Flytta fokus på hur skönt det är att inte dricka, att du inte behöver det för att må bra. Tänk hur jävla bakis alla kommer att vara och hur de vackra kommer att se så slitna ut och med massor av ångest några timmar senare😂.

Gällande dina kollegor, snacka om noll respekt eller hänsyn till dig! Nästa gång så säg att bilen går senast kl 22 och det som är redo kan då följa med. Sen åker du. Tänker att ilskan du känner är delvis från respektlösa kollegor men även att du gjorde ”övergrepp” mot dig själv som tvingade dig att vara kvar. Du trampade över dig själv.

Men tänk ändå vad mycket som vi lär om oss själva från olika situationer och händelser. Vi lär oss var vi ska sätta ned foten och var gränsen går. Till nästa gång vet du, är förberedd och orkar stå på dig. Varför inte ta upp med kollegorna att det inte kändes bra för dig att de inte följde med dig enligt överenskommelse. Att det inte är ok. Kanske försvarar de sig med att de hade kul och var lite berusade, men stå på dig och säg att det ändå inte är ok. Att för dig blev det inte kul. Du behöver inte gå i något försvar utan bara uttrycka hur det kändes för dig. Det är modigt och du står upp för dig själv. Du sätter en gräns. Du visar vägen för hur man ska bete sig mot varandra. Bättre att ta upp det än att bära ilska inom dig, det plågar endast dig. Jag tog upp en sak i veckan med en kollega som skavde hos mig, jobbigt i början men viktigt för att det inte ska bli en ”puck” av det framöver. Det blev ett bra samtal, försvar i början, men genom att jag bara berättade om hur det blev och kändes för mig så landade det bra.

Ha en fin helg och skönt att bara skrota runt!🌞❤️


skrev Smillans i Promillebikt

@Flarran tänk vad vi kämpat på bra❤️ jag har haft en lite jobbig vecka och det kändes så varmt och tryggt när jag kom in här och läste om dina reflektioner. Tack flarran❣️


skrev Flarran i Promillebikt

Sommarmorgon och den första Juni är det. Har precis dragit på almanackan och sitter här vid köksbordet och dricker friskt kallt vatten och solen skiner in genom mitt köksfönster. Tänk att man nyktert och helt alkoholfri har tagit sig fram så här långt i år. Det är då något man är tacksam för.

När jag tittar tillbaka på livet så har det väl inte varit solsken var dag direkt. Men som mörkast det var det då när jag drack alkohol som mest för att försöka att bli lycklig och fri. Det är då allt som min gamla kristna och kloka mor sade, ett feltänk man har sysslat med tidigare år.

Det är många galna beslut man tog som suput. Men skaparen Gud har aldrig övergivit mig och på nåt sätt verkar det som att hans son Jesus har börjat få en lite större del i mitt tänkande. Den första kristna artisten som jag lärde mig att tycka om var Calle Öst och hans vackra och tänkvärda visor.

Nu är det inte skramlig Rock n Roll som snurrar i min spelare utan lyssnar på hans andliga visor och förstår även varför min kristne far var dag bad till Gud i Jesu namn. Det är en styrka att av nåd ha fått en andlig kristen tro med sig på livets knepiga resa. Det är jag då tacksam för.

Det står skrivet nånstans att man inte ska kasta sig i fara och att frosseri och dryckenskap inte hör himmelriket till. Det är lätt att tro att man kan frälsa sig själv genom egen förträfflighet vilket jag då insett är ett fåfängt tänkande som man nog gör bäst i att lämna bakom sig.

Har nu tagit en titt på de vackra bilder jag fick möjlighet att ta efter min färd på cykel som jag var ute på för ett par dagar sedan. Nog är skaparen fantastisk och värd att hyllas i var stund. Funderar nu så smått på om det kanske är dags att ta sig ett nyktert sommardopp i någon trevlig sommarsjö.

Minns när man som liten grabb var med föräldrarna på nån sommargudstjänst, förstod väl inte så värst mycket av vad pastorer predikade om, men nog är det skönt att Gud fader och hans son Jesus Kristus alltid finns att vända sig till andligt när man är så förvirrad som man är. Det är jag då tacksam för.

Ha en fin dag!


skrev vår2022 i Loggbok över nya farvatten M/S Carisie

@Carisie Ja, fy fasiken! Att vara medberoende till en alkoholist kräver dubbel styrka för att ta sig ur ett destruktivt liv. Då behöver man avsluta en mänsklig relation för att bli fri. Man kan inte heller påverka eller styra en annans liv. Är man alkoholisten kan man i bästa fall alla fall ta kommandot i sitt liv och avsluta sin ”relation” till alkoholen och bli fri från sitt beroende. Som alkoholberoende så har man ett stort ansvar för att inte förstöra andras liv, de som man har starka band till. Som medberoende har man också ett stort ansvar till att inte fortsätta sin relation med en alkoholist som inte har insikt eller som fortsätter dricka. Det är också destruktivt. Att man tar hand om sig själv och övriga som utsätts. Det är endast alkoholisten som kan avbryta sitt drickande och ta ansvar för det. Så den gemensamma nämnaren för en medberoende och en beroende är att man måste ta det egna ansvaret för sitt liv, det är det enda ansvaret man kan ta och styra över. Sedan är det oerhört komplext då det handlar om mänskliga relationer och även om vad man bär med sig i sin ryggsäck. Troligtvis finns det bakomliggande orsaker till att bli såväl medberoende som alkoholberoende. Det är detta man behöver nysta i och reda upp för att få styrka att ta sig ur sin situation.

Ha en fin dag i bunkern och hoppas den inte blir för tung!🌞❤️


skrev Smillans i Var gick det fel?

Vecka 45. Lördag och ligger kvar i sängen med mitt kaffe och reflekterar.
Jag kom inte iväg på träffen som var, var ni där @Ny dag och @Vinäger? Nån gång, en dag…
Jag har haft mentalt en ganska utmanande vecka. Har varit lite låg och ganska förbannad stundtals, på andra och på mig själv. 1. Jag blir arg på mig när jag blir påverkad av alla sociala medier som svämmar över av vinglas, strålande fester och tillställningar, det är höjda vinglas mot solnedgång till förbannelse. Och ja jag blir påverkad, det ser gott och härligt ut.
2. Jag blir förbannad på folk runtomkring mig som inte fattar/bryr/skiter i hur det kan vara. Haha allt handlar om mig.
Men som ex vi hade samkväm med mitt närmsta team på annan plats. Några skulle sova över och några åka hem. Jag sa att jag ska åka hem och några ville åka med mig ”det är skönt att sova i sin säng”
Absolut, sa jag, jag kommer åka vid 21-22. Fine, tyckte alla.
När väl kvällen kom och jag skulle åka hemåt hade dom fått feeling, blivit fulla och förstod inte alls varför jag skulle åka redan, tråkig var jag också. I en timme höll jag på och försökte åka hem, säga att nu åker jag. Blev så jävla arg ett tag att jag tänkte bara åka utan dom men hade inte orkat med eftermälet. Väl i bilen skulle det spelas musik och skrålas så höll på att bli tokig. Jag var hemma ca 2 timmar efter det jag planerat. Blir så jävla ledsen på sånt.
Tror det kommer skära sig totalt snart, tur vi har semester så vi (jag) får ett break från varandra.
1 juni idag och sommaren är nu här. Jag har fint i trädgården och känner ingen stress över det. Ska idag ta en fin dag hemma eller skrota som jag brukar säga. Äta nåt gott, börja läsa en av mina semesterböcker jag köpt. Umgås med min man och hundar, jag behöver dom lite extra just nu. Trygghet.
Lite skör som synes men väldigt bestämd om min väg, där svajar jag icke!

Önskar er alla en fin 1 juni🍓☀️🌿🌼


skrev frihetenfinns i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan

@kluck Tack för det du delar med dig av, jag känner igen mig så mycket, har också tänkt så mycket på det där med vanan, att vissa situationer är så extremt mycket svårare än andra att låta bli, att motivera sig till att låta bli. Så ett sätt för mig har varit att försöka skapa nya rutiner för de situationer som triggar mest. Jag har länge skojat om mig själv och mina alkoholvanor för vissa vänner, men den senaste tiden har jag börjat prata om det med en av mina närmaste som det problem det faktiskt är, och det har hjälpt mig så som flera skriver här i tråden, att visa mig och låta hen stötta mig. (Jag tycker fortfarande att det känns overkligt att jag skriver så öppet om det här, men jag märker att det hjälper mig.) Det är ju extremt svårt att blotta sig så. Jag tänkte som ngn skrev här ovan att om jag berättar kommer jag inte undan lika enkelt, men det tog tid att komma dit... Fantastiskt att du sökt hjälp, så starkt! Du kommer klara det, och även om det tar tid så kommer du klara det, vi kommer klara det.


skrev bpo i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan

@kluck ok jag förstår, men det är väl skönt att det finns en liten plan framåt. Det är små steg som gäller.
Vi alla kämpa tillsammans 🤗 har du några planer inför helgen då?


skrev Åsa M i Är tillbaka

Jag skriver dagbok, det är billigare än terapi och man kan bearbeta en hel massa saker den vägen. Sen när dagböcker är fulla lägger jag dem åt sidan och efter ett antal år förstör jag dem.