Senaste kommentarerna i forumet

@Majblomman Åh, vad strongt av dig, hela 5 veckor och jag tar rygg på dig, dvs jag följer dig som en förebild mot toppen, The sky is the limit”.Tack.🏅

@Ljungbyröd låter mycket bekant, i början tror man det går om ifall de går i terapi, flyttar hem, finner vänner, mår bättre. Det gör det inte tyvärr. Men det är bra att du tar upp det med honom. När folk, ens en person, i omgivningen tycker det är ett problem och mår dåligt av det så är det ett problem. Om han inte vill inse det själv finns det inte mycket du kan göra. Bara fundera på en utväg och ta hand om dig själv. Anhörigstöd har hjälpt mig mycket, alanon finns i många länder.

Hej 👋🏼 Tänkte på dig när jag läste en annan tråd 🧵

Hur är det med dig?
🩵

@WildaMatilda Tack för din fina beskrivning och jag känner igen mig själv… men du klarar en timme i taget och 12 timmar i taget , och idag som blir två dagar imorgon… osv, bra gjort! denna vägledning gav Carisie mig/oss igår då jag klarat tre dagar, imorgon fyra, dvs DU fixar detta denna gången!🌷

Hej alla 🫥
Idag har det varit en så konstig dag - det känns som att det var en annan dag än idag som jag jobbade 😟 Alltså jag har varit på jobbet idag också - men det känns som om det var igår eller nåt? En mycket märklig känsla. Den påminner mig om de bakisdagar jag kunde ha på jobbet (i en annan verksamhet) då det inte kändes som man åkt till jobbet på morgonen... som om jag inte mindes färden dit. En högst obehaglig känsla och även om det var länge sedan så fanns där en orsak till känslan. Idag finns ingen vettig förklaring eftersom jag var spik nykter då jag la mig igår 🤓 och jag hade ingen alkohol i morgonespresson heller. 🤔 Jag kanske har inhalerat nåt narkosmedel på jobbet i ångorna från patienten eller nåt? 🙄😳😂 Typ fått en dusch Fentanyl när jag höll på med den sprutan idag ... Nä skämt åsido.. jag är helt odrogad av yttre kemikalier.. men kanske mina inre spelar mig ett spratt.

Jag hörde en så himla bra grej igår. Jag ska försöka skriva ner den och sätta den i sammanhang. Det är Markus Enochsson (igen) som är beroendeterspeut och arbetar på The house i Stockholm. Han säger så mycket bra saker och även om han i princip petade i sig en uppsjö av substanser så finns det en hel del poänger i det han säger om att leva i tillfrisknande. Jag tycker det känns som ett hoppfullt uttryck - att inte leva eller vara sin sjukdom.

Jag har förstått att det kan vara ett känsligt ämne men jag , kan bara tala för mig själv, tror jag kan känna sig sjukare om man definierar sig och sin person som en diagnos. En grav förenkling är att gå tillbaka till mindre patientsäkra tider då patientens namn inte existerade för personalen utan det var "magsåret på 4:an" och "bråcket på 10:an".
Snacka om att göra folk till sin diagnos!

Nåväl det om detta. Nu tar jag med mig nollan till sängen, och min make, och kryper ner och försöker få sova.. sista dagpasset imorgon sen en dag ledig 😎

Hoppas alla har en god helg i ryggen och att ni fått ha det som ni önskar 🥰
🩵

Idag är det 5 veckor utan alkohol, gått bättre än vad jag trodde det skulle göra. Försökt ett antal gånger förut men trillat dit igen varje gång.
Tror att denna gången går det för att jag har stöd utifrån och att jag berättat för ett par personer plus min chef. Sen har det hänt saker i livet senaste tiden som också gjort att jag inte kunnat dricka. Läser av och till i olika trådar och det ger mycket. Hoppas snart kunna känna mig stark och självsäker nog för att stötta andra här på AH precis som många av er har stöttat mig.
Tack igen till er🤗

@Kameleont min vän det gör mig så ont att läsa ditt inlägg. Det är längesedan jag var inne här, men naturligtvis har tankarna gått till dig och flera andra här många, många gånger.
Jag har varit så hoppfull och trodde lite, lite grann på att kanske, kanske finns det en chans denna gången. En
chans för ett nyktert liv för min man,
kanske skulle vi kunna ha något slags
liv tillsammans även om vi inte bor
ihop. 6 månader och tre veckor, sedan
började jag misstänka att det dracks
igen. Det passade inte alltid att jag
kom och sov över. Jag frågade förstås
och jodå, några öl ibland till hockeyn
eller när det skulle städas t ex. Nu
märker jag hur det accelererar,
sommarvärmen gör väl sitt till. Färre och färre förslag på att vi ska göra något tillsammans och jag inser på riktigt att nu är jag ensam och nu måste vi igenom en ordentlig separation, en skilsmässa och en uppdelning av ekonomin. Orkar inte ens tänka på det. "Hur länge kan man
säja att man är för trött?" Ingen aning, käraste vän, ingen aning 🧡

@Lora Tack för studien! Jag känner till denna forskning och det pratas en hel del om det i Sverige också. Det tas upp på möten inför operationen för att man som patient ska vara införstådd med risken och dricka med försiktighet.

Men jag trodde ALDRIG att det skulle drabba mig eftersom jag inte hade några som helst tendenser till alkoholproblem.

Det blev en härlig nykter dag. Junde fokusera på grönsaksodlingen. Börjar sätta ut tomatplantor i morgon. Nog är det bra tokigt att jag vet att jag mår bättre och blir gladare när jag låter bli alkoholen och ändå åker jag dit. Nu vill jag verkligen klara det här. Har inte riktigt fattat hur jag startar en tråd men jobbar på det. Hoppas alla har en bra kväll

Det finns studier som pekar mot en ökad risk för alkoholmissbruk efter denna form av operation. I USA tar man upp det som en grej har jag förstått vid denna form av operation. Osäker på hur mycket man pratar om det i Sverige.

Finns svensk forskning på området från Sahlgrenska:

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/oby.23800#oby23800-bib-0012

@Ess fint att du tagit beslut på att du vill göra en förändring av alkoholen. Jag har själv börjat gå på AA möten efter snart 1 1/2 års nykterhet och i och med flytt till ny stad. Det är en fantastisk grupp som jag hamnat i med fin gemenskap som jag börjat känna stöd i. AA är för alla som har en önskan om att sluta dricka och ju förr desto bättre. I min grupp finns alla åldrar och alla samhällsklasser och alla med olika längd på nykterhet. Jag tycker absolut att du ska pröva ett möte om du har möjlighet till det och bilda dig en egen uppfattning och se om det är något som du kan hämta kraft och motivation ur. Jag vet att det råder delade meningar om AA. Det passar inte alla och många har väldigt svårt med gudsbegreppet och att överlämna sin vilja och sina liv i guds händer och överlåta sig åt sin högre makt osv. Själv har jag släppt det. För mig är det väsentliga att hitta kraft i alla delningar att kunna behålla min nykterhet en dag i taget. Men vi är alla olika. Lycka till!😊

@Ljungbyröd
Hej, låter inte roligt alls.
Det enda du kan göra är att separera och skaffa dig ett bättre liv och troligen kommer du att träffa en frisk man att skaffa barn med och som prioriterar dig.
Så klokt av dig att ni inte startat en familj och utsatt barn.👍👍👍

Hej,
Varit i hop med min pojkvän i över 11 år. Han gillar alkoholen. Han dricker flera gånger i veckan. Under alla 11 år så har han nog varit nykter under 3 helger max. Varje helg ska det drickas. Då dricker han på en dag 4 öl, en eller två flaskor vin och 2 glas whisky. Han känner att det får honom att slappna av efter jobbet. Vi bor utomlands och han har knappt några vänner att umgås med här. Allt häng med vänner händer online med folk som sitter i Sverige. Då dricks det och det skriks pga att dom sitter och spelar tillsammans. Jag är orolig för hans hälsa, han är 32 år och säger att hans kropp klarar av sådant här. Vi har haft samtal där jag har sagt att jag tycker han dricker för mycket och han har hållit med men ingen aktion händer. Bara att han kanske sluta dricka så mycket under vardagarna. Det är en "kultur grej" att dricka i hans familj. Hela familjen dricker rätt rejält men dom kallar sig inte för alkoholister. Under 11 år har jag gjort saker själv under alla helger för att han ligger bakis i sängen. Det är väldigt tråkigt och jag saknar att göra saker tillsammans som ett par. Alkoholen verkar vara ett viktigt centrum för honom. Han kan ibland bli lite elak eller agressiv när han blir full. Han pratar endast om djupa viktiga frågor i vårt förhållande när han är full för då vågar han öppna upp sig. Jag tycker inte om att prata om viktiga saker i vårt förhållande när han är full mitt på natten. Jag brukar gå och lägga mig eller aktivera honom i ett spel för att han inte ska vara agressiv eller märklig mot mig. Jag är ledsen. Han säger själv att han dricker för att han är uttråkad. Jag vet att han är uttråkad för att han aldrig går ut och gör saker, han har inga vänner omkring sig och han nekar att flytta tillbaka till Sverige nära sina vänner. Jag vill att vi har det bra tillsammans och gör saker ihop mer. Jag önskar att alkoholen inte var så viktig och intressant för honom. Han vill inte göra sport. Jag ser han som deprimerad men han ser det inte själv. Jag älskar denna man väldigt högt och det gör ont i mig att han gör så här mot sig själv. Jag är inte hans mamma, jag har sagt vad jag tycker. Vad finns det mer man kan göra för att få honom att inse att det inte håller det han gör? Vi kommer aldrig kunna ha en familj tillsammans om han fortsätter.

Hej alla!

Mina problem med alkoholen började efter ett förhållande 2021 som spårade ut totalt som slutade med att jag blev helt knäckt. Jag började då dämpa ångesten med alkohol. Därefter forsatte jag att dricka ca 3-4 50cl öl varje kväll för att somna. Nu de senaste månaderna har det spårat ur totalt, när jag jobbar längtar jag tills jag får åka hem och dricka öl. Jag kan ta mig en återställare kl 8 på morgonen dom dagar jag inte jobbar, sen dricker jag tills jag somnar.
Försökt lägga av med alkoholen själv flera gånger men det har gått åt skogen. Är livrädd för att få delirium tremens. Träffade vad jag hoppas är min botten för ett tag sedan. Har tagit kontakt med min arbetsgivare och berättat hur det ligger till, och ska bli erbjuden hjälp via företagshälsovården. Vilket kändes som ett stort steg i rätt riktning. En kort sammanfattning av min situation.

Vad kan jag förvänta mig för typ av hjälp där?
Vad är risken att de rycker körkortet?

Ännu en helg med alkohol bakom mig. Har visserligen varit en lugn helg ändå med fint väder och cykelturer. Men jag känner att det blivit alldeles för mycket av dricka. Hade en burk i kylen när jag vaknade och hällde ut den i vasken. Har nu varit och tränat och fixat lite. Lyssnar på poddar om alkohol och jag känner nu återigen att göra ett försök till nykterhet. Det känns som att drickat inte ger mig någon tillfredsställelse längre utan nått som jag bara gör för att bli lite full och sluta tänka. Men en dag i taget och skönt att skriva av sig lite. Hoppas nu att jag kan satsa på nykterhet. Vore så skönt att bara skita i det och må bra utan. Jag har som sagt gjort en helt livsomställning sen ett år tillbaka och jag vill även som fortsättning i det göra mig kvitt alkohol för gått. Funderar även på att ev. Gå på AA möte, känns intressant och kanske kan få stöd därigenom. Men nått tar emot liksom att söka sig dit. Måste man inte då vara helt nedgången i alkohol. Kanske en fördom men jag tänker mig mera att söka mig till AA kan ju vara bra också innan man är i botten. Ja,ja! Vi får se framöver. Nu är iallafall total nykterhet en tid framöver som gäller.

Tack,

@danisa noll glas idag är det som gäller💪👍! Du hittar stället att starta en tråd högst upp på förstasidan för ”Vara alkoholfri”.

Här igen då och inget har egentligen ändrats sen sist.
Same problem.

Kanske begäret efter alkohol på helger till och med blivit större för att vara riktigt ärlig med mig själv.
Vi dricker varje helg. Sambon inleder ofta drickandet. Det är något nytt föresten. Förr var det alltid jag.
Jag joinar, trots att jag ibland tycker vi kunde vara utan den dagen trots suget.
Det glömmer jag efter första klunken.

Måttligt mestadels, dvs 2- 3 glas till matlagning och middag. Aldrig inne i veckan.
Nån gång dricker jag ett extra glas. Ibland i smyg, vilket talar om att jag har ett begär att få i mej alkoholen och vill dölja det.
Jag tycker inte att jag blir för berusad och att allt går bra i den mängden.

Nån gång blir det fler glas för oss båda. I goda vänners lag eller bara vi två.

Det spårar ur ibland. Samma story som tidigare.
Jag upplever att vi har det trevligt och bra men sambon påminner mej mitt i den trevliga stunden om att jag är för berusad. Jag blir sårad och känner mej nedtryckt och värdelös och förstår aldrig hur det än en gång blev så här. Då allt kändes så bra…?
Det dricks förstås inte mer efter det. Kvällen tar slut.

Det är alltid först efter kommentarerna om alkoholen som jag tappar kontrollen och känslorna går överstyr. Jag kan få minnesluckor av vad som sägs i den stunden. Jag kan säkert säga nåt fult. Känslorna tar över.

Jag förstår sällan vad som gick fel. Troligen nåt jag sagt som triggar. Jag blir öppen och ärlig. Eller är det bara min onyktra uppenbarelse?
Jag tror att han vill reta upp mig med vilje med sina synpunkter mitt i den roliga stunden. Han vet följden av det han säger alltid blir den samma. Kan det vara så eller är det alkoholisten i mig som vill skylla också på nån annan? Han har ju rätt i det han säger, jag är berusad. Kanske behövs det tillsägelse varje gång det börjar gå överstyr. Jag märker ju inte det själv… ser inte problemet…
Jag tycker ju det är okej att vara berusad och uppåt så länge man inte gör någon illa eller så…
Den som tar illa upp är Sambon och enbart över att jag blir berusad. Jag vill kanske skylla lite på honom för att förneka problemet. Det är ju han som uppmärksammar problematiken som jag inte vill förstå.
Jag måste inse att jag gör honom illa med att bli berusad och det är skäl nog till att sträva efter en förändring.

Jag vet att det endast är upp till mig om en förändring ska ske. Han varken vill eller kan hjälpa mig.

Jag vet bara inte hur jag ska lyckas ta mej ur den onda cirkeln så nu kom jag hit igen för att bli mera medveten om att problemet kvarstår. Och ärlig måste jag bli. Jag ljuger gärna och säger att allt går bra, att det inte finns ett problem. Att jag klarar måttfullhet. Smyger man in en drink räknas den ju inte…
Eller om glaset är överfullt är det fortfarande bara en portion.

Ofta blir det inte mer än totalt 3-4 men, jag erkänner, mitt förhållande till alkoholen är osund. Det spårar allt för lätt ur och jag vill inte se det som ett problem att vara berusad.

På nåt vis skäms jag över att vara här igen. Jag klarade mej inte och försökte ignorera. Jag följde sällan de fina råd man fick här som jag nog ändå så tacksamt egentligen ville försöka följa.❤️
Förnekade kanske mitt problem innerst inne. Det kanske jag gör i fortsättningen också. Men inte idag.

Kan man slua tvärt eller bättre att minska ner ?

Jag var aldrig särskilt intresserad av alkohol. Emellanåt drack jag, men ibland kunde det gå månader utan att jag drack något för att jag helt enkelt inte var sugen. Jag brukade skämta om att jag inte hade kunnat bli alkoholist om jag då hade försökt.

Men så gjorde jag en gastric bypass-operation 2021. Sedan dess har alkohol känts fantastiskt. Jag blev berusad på en mindre mängd men drack ändå mer. På årskontrollen 2022 uttryckte jag oro över mitt drickande. De kollade peth och det var 0,06. Ett år senare bad jag dem kolla peth igen och det var 0,05. Jag tolkade det som att jag kunde fortsätta mitt drickande.

Men något har inte känts rätt. Jag har inte alkohol hemma eftersom jag vet att det ofta leder till att man dricker mer än vad man tänkt sig. I stället går jag till en pub. Jag dricker vanligtvis tre glas och efter min operation blir jag berusad på det. Detta gör jag cirka två gånger i veckan men jag längtar ofta efter det och önskar att jag kunde göra det oftare.

Nu har jag gått igenom en separation och mår dåligt. Jag har druckit 4-5 glas i stället för de vanliga 3. Det har lett till minnesluckor och att jag är bakis dagen efter.

Jag tycker inte om vad alkoholen gör med mig, hur bra den får mig att må och hur jag längtar efter den. Nu har jag bestämt mig för att sluta helt innan det blir värre. Jag vet inte hur svårt detta kommer att bli men jag hoppas att jag klarar det på egen hand.

Hur har det gått @Alexxx?

Mycket igenkänning i det du skriver. Blir fortfarande fruktansvärt trött vissa dagar. Firar idag 11v. utan A🙏Har den här veckan förstått vad som kan vara en farlig trigger för att trilla dit igen. Och det är negativ stress. Jag blir jätte irriterad och vill hälla i mig vin. Min irritation bedövade jag med A och nu när jag inte ska till det så måste jag lära mig att inte bli så irriterad som jag blir. Jag mår inte bra av det och ingen i min närhet heller. Nu en dag i taget till v.12. Ha en skön dag😎

Hej 👋🏼
Vet du - det är det lilla... jag läser GÄRNA en uppsats eller två ☺️ Alltså jag tycker inte du behöver vara rädd. Det är ju trots allt en extern undersökning...med prob utanpå magen. Trycker de hårt så säg AJ & säg till att det gör ont 😀

Är det så att dina hobbies eller dina aktiviteter får stryka på foten på grund av alkoholen? Det brukar ju vara så att aktiviteter som inte är kompatibla med drickandet försvinner.

Men alltså - korttidsboende eller?! Så skönt! Men det är nog en inkörningsperiod till det känns "normalt" - även för honom. Försök att ta det som det kommer och ha inte dåligt samvete. Lev i stunden...

Jag älskar mitt jobb! Verkligen ... och det är såååå många som blir friska. När folk ändå dör så har jag stått i skottlinjen med 12-15 andra och alla har gett allt och lite till. Jag är så pragmatisk att jag kan säga att "alla gav allt men kroppen gick inte att laga". Visst är det sorgligt när folk dör men ärligt talat tycker jag det är värst att möta de närståendes sorg. Jag får alltid en tår i ögat.

Nu är lunchen slut, tack för sällskapet, nu ska jag in till min patient i 2h 27min till... sen springer jag ut i solen.

Hoppas du har en fin dag & fortsätt skriva!
🩵

Äntligen söndag känner jag, helgen snart förbi. Min största utmaning. Tänkt mycket på vin. Tar upp mycket av mina tankar, den förhandling som pågår inom mig- jag kan nog ta ett glas el två i solen, nej sluta nu får du kämpa på, men kanske till middagen, tänk långsiktigt osv.- Har sysselsatt mig fysiskt denna helg med trädgårdsfix, krattat & sågat träd😂 Promenader. Vill göra slut på energi, känna mig fysiskt trött. Är redan så psykiskt trött. Vill helst bara sova. Så trött. Men en annan trötthet än bakis på vin, då jag tidigare sovit dåligt pga hjärtklappning & ångest efter vinkalas i soffan. Känns verkligen som hela min kropp vill återhämta sig. Upplever att jag varit mer närvarande med mina barn, sån balsamkänsla för själen. Lyssnat klart på ljudboken Jag som var så rolig att dricka vin med- den var bra, gav både skratt & ögonöppnare. Har inte druckit så mycket som det beskrivs i boken, men det spelar ingen roll. Finns många likheter i övrigt m demoner, förhandling, ljuget för sig själv. Beteendet är mycket detsamma & då spelar mängden ingen roll. Jag ska hellre vara tacksam att jag lyckats förhoppningsvis bromsa lite tidigare. Tänkt mycket denna helg på min relation till en vän, hon dricker också väldigt mycket. Fyller alltid på andras & mitt glas, hetsar i drickande. Tänker på hur nära vi varit i många år. Men relationen egentligen är fattig. Sorgligt.

Ny dag, nya tag. Kaffekopp & sen såga ner ett träd el två

@chickeli Har varit i snurran med soc. Önskar att jag då hade haft den stabilitet jag har nu och med det menar jag båda fötterna på jorden i form av vad jag behöver för att må bra. Det blir enkelt så himla snurrigt när de kopplas in. Man tappar fotfästet och tilltro till sig själv. Många "passar lätt på" för att hamra in i huvudet att man är fel. De är så rädda för de tror inte man fattar... Det kan få långsiktiga konsekvenser för egna självkänslan som tar onödigt mycket kraft från det fina i livet. Därför säger jag:

Skit i soc! Låt inte skam av allt göra att du nu tappar din egen ledstjärna. Det viktiga är att du definierar för dig vad som är ett värdigt liv för dig och att du sätter upp en plan för hur du ska ta dig dit.

Att alkohol är beroendeframkallande är ett faktum. Att det är en galen drog som man blir knäpp av är vida känt. Att ta sig ur dess klor kräver att man stålsätter sig själv och att man lär sig ge faan i andras åsikter och samhällets norm kring "det fina drickandet". Bort med skiten! Den där jävla drickan sänker massor och borde ha en döskalle på sig. Det finns inget värdigt med att hälla i sig döskallar. Det gör inga människor till bättre människor. Samtliga som dricker blir bedövade och förställda. Även alla "präktighetsmänniskor" som med glädje föreläser om hur man ska vara som en bra förälder.

Det är du som måste definiera hur du vill leva. Ingen annan kan göra det jobbet åt dig på ett sätt som gör att du framöver ska leva ett värdigt liv i harmoni med dina känslor. Vad du behöver kan inte soc ge dig. Det måste du definiera själv. Ta på dig de snälla glasögonen och fundera över vad du behöver för att bevara din självkänsla & självförtroende. Markera mot dem som försöker trycka till dig i detta nu. Nu är det viktigt att du tar hand om dig så att du behåller en stabil grund under fötterna. Det kommer hjälpa dig undvika återfall som så lätt blir fallet då självkänslan viker. Man mår bäst av att omge sig med människor som inte trycker ner utan snarare bygger upp i en övergångsperiod.
Tänk på att du och din partner kommer från helt olika perspektiv. Han med rädsla & frustration. Du med skam, vilsenhet och rädsla. Det är svårt att balansera sig själv runt arga frustrerade människor som kommer med direktiv. Ha förståelse för att din partner kommer från den sidan men värna samtidigt om dina känslor. Hitta forum och människor som lyfter dig nu. Se till att suga i dig av deras kraft när du ska hitta din väg i vad som bygger upp dig framåt.

Själv tvivlar jag på soc i detta sammanhang. De sitter på två stolar. Straff & hjälp. Galet system om du frågar mig. Direkt kontraproduktivt. Se därför till att ta stöd av det du i magen känner verkligen hjälper dig bygga dig. Det kan vara soc. Om inte, se till att leta så du hittar det som hjälper dig. I mitt fall var det att googla fram hur jag hanterar olika känslor. Det är vad som hjälpt mig återbygga min självkänsla & självförtroende som fick sig en rejäl törn pga att jag initialt följde vad andra sa till mig och missade att lyssna inåt. Det gjorde att det tog onödigt lång tid att skapa inre harmoni och självklar ledstjärna till ett sunt liv.

@Blidenjagvillvara77 åh grattis till dina 70 + dagar!! Så bra kämpat av dig! Själv har jag som inte landat i mitt beslut. Kanske tillhör processen? Har aldrig tänkt i ranson när jag druckit tidigare, jo kanske när jag var yngre. Ville då inte känna mig för berusad, tappa kontrollen. Senaste åren har det tänkte helt försvunnit. Så vet inte…vågar jag testa tänker jag. Kommer nu ha en längre avhållsamhet, börjar så. Ta en dag i taget. Reflektera, känns in. Ruskigt stolt är jag i att det denna helg med sol inneburit 0 alkohol. Kram💛