skrev kluck i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan

Underbar respons från er! Precis vad jag behöver! På torsdag är första digitala mötet, cirka 90 minuter. Har fyllt i hälsodeklaration och enkät om mina alkoholvanor mm. Och svarat helt ärligt. Har sedan jag anmälde mig känt en optimism, en lust att vakna ur mitt (sannolikt) konstanta alkoholtillstånd och vakna klar i skallen. Är superskraj för abstinens, att känna oro i kroppen, huvudet mm. Men försöker tänka på allt tid varje dygn som jag känner skam, bakfylla, trötthet, såsig i hjärnan, hjärtklappning, ånger, besvikelse över ännu en ”berusad” kväll, vakna halvt medvetslös, osv, osv. Men jag tänker att tiden med abstinens mm är inget mot all jävla tid med ångest, besvikelse, trötthet, mm


skrev Euology i Berätta för barnen?

Nu måste jag åter igen be er om råd…Han har först nu verkligen förstått att jag menar allvar och nu ska han göra precis allt för att ställa allt tillrätta: Ta emot behandling ( och bevisa nykterhet med blodprover), rätta till relationen till barnen, göra allt för att rädda vår relation etc.

Vi bor i vårt drömhus i ett väldigt eftertraktat område. Ingen av oss har möjlighet att bo kvar själv.

Om jag ska genomföra det här som nu är påbörjat så måste huset ut till försäljning så fort som möjligt. Jag orkar inte leva i det här mellanläget länge till!

Gör jag det här förhastat? Bör jag vänta för att eventuellt kunna rädda familjen? Så att barnen slipper det här?

Vissa av de jag pratar med säger att jag ska ta mig härifrån så fort som möjligt, andra tycker att jag borde avvakta och se om han menar det han säger…


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

Stort tack till alla för hälsningar. 🩷

Ni har så rätt vad gäller att kommenera. Vet inte varför jag har så svårt att komma till skott med att skriva mera regelbundet.

I dag vill jag i alla fall berätta att jag har varit nykter i ett och ett halvt år. Alltså 1,5 år, 18 månader, 547 dagar! Det känns stort. Och så enkelt på något sätt. Eftersom måttligt drickande aldrig varit mitt mål tycker jag inte att jag går miste om något. Jag slipper. Herregud vad jag slipper.

Ett och ett halvt år!

Ha det fint alla ni som kämpar och alla ni som har druckit färdigt för
längesedan. Alla finns vi här för varandra på något sätt. Vi gör skillnad. Tillsammans är vi starkare. 🩷

Kram kram


skrev User37399 i Hur vågar man lämna?

Mitt bästa råd är att se till att man själv låter lugn och trygg. Presentera det i positiv ton i mindre doser.


skrev User37399 i Sanning eller lögn, missbruk eller känslig fru

Leder alkoholintaget till negativa konsekvenser är det ett problem.


skrev Carisie i Loggbok över nya farvatten M/S Carisie

Check in - check out ✅
Ytterligare en kväll då jag tar med nollan 0️⃣ till sängen. John Blund får vakta den åt mig till imorgon bitti.

Tempot på jobbet just nu är högt men jag hittar tid och har någon sorts flow (kanske jinxar nu men jag är ledig imorgon) vilket är så skönt! Idag satt jag och läste en stund för en lite orolig patient. Hen uttryckte sin tacksamhet och jag kände tacksamhet över att tid fanns - att jag inte behövde kasta mig iväg mot fler uppgifter utan kunde stanna upp i nuet ❤️

Efter arbetstid utrymde jag byggnaden snabbare än vid brand och tog en fika och en långpromenad i solen med en vän 🙏🏼 Därefter väntade hushållssysslan matlagning 👩🏼‍🍳 - mitt A-game näst efter "nursing " 😂

Inget sug idag heller utom en flyktig tanke på öl, bara som ett litet vinddrag mellan öronen, som försvann lika fort- efter fika & promenad tänkte jag tom "vilken tur att vi inte gick & drack öl - då hade det nog inte blivit någon promenad". Kanske att både tanken och mängden öl för att det inte ska bli nån promenad hör hemma i det förflutna - men åter - jag släpper inte garden 👊🏼

Hoppas alla haft en fin dag
🩵


skrev Northcap i Fysisk träff på Alkoholhjälpen

@Magnus
Ska försöka komma, men behöver exakt adress, dvs E-stöd lokaler i Liljeholmen gatuadress?
Med de bästa hälsningar,
Northcap


skrev Carisie i Mitt första inlägg

@Blidenjagvillvara77 Väl talat och jag kan inte göra annat än att instämma.

@needchange Välkommen, här dömer ingen och alla har sitt bagage. Bra att du kan se eller kanske bekräfta att du beter dig mindre bra när du dricker. Jag hörde i en beroendepodd om en text han (Robert Bohman) hört läsas på behandlingshem och på 12-stegsmöten och han översätter fritt "det finns de som inte förmår att vara ärliga - för dem är chanserna mindre". Oavsett varifrån orden kommer tror jag det är viktigt att vara ärlig mot sig själv och att våga vara det mot andra.
🩵


skrev Blidenjagvillvara77 i Mitt första inlägg

@needchange välkommen hit! Här är du bland människor som förstår. Läs och skriv här, det hjälper en del! Försök även se framåt och inte bakåt. Det som hänt och är gjort kan du inte ändra. Men det som ligger framför dig, nästa timme, dag osv bestämmer du över. Det finns hjälp att få om du inte klarar det på egen hand! Att kapitulera är inte att förlora, det är modigt! Kram!


skrev Tröttiz i Sanning eller lögn, missbruk eller känslig fru

Ett problem i tvåsamheten blir det ju då den ena partnern upplever att drickandet utgör ett problem i förhållandet. Jag upplever och tänker att en anhörig inte kan "överdriva", "vara för känslig" då jag tänker att dens upplevelser inte kan ha fel. Man har de upplevelser man har liksom. Mina spontana tankar ...


skrev Ros i Promillebikt

@Flarran Så kul att du köpt dig en bättre cykel, det är ett stort steg👍Njut av att du gjorde det. Sen är jag säker på att du en dag kommer ta en cykeltur. Ett tips till ditt bubbelvatten är att smaksätta det med exempelvis gurka, citron, lime, apelsin m.m. Jag äter mer godis o dricker mer läsk sen jag slutat med A men ändå gått ner över fyra kilo. Just nu orkar jag inte tänka så mycket på mitt yttre.utan lägger mycket tid på att försöka vara snäll mot mig själv o förlåta mig för att jag låtit A styra mig i så många år. Ha en fin kväll.


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Se klart Jag får nog ta det i småbitar efterhand som pusselbitarna faller på plats. Först och främst är jag glad att vi gjorde det. Att jag tog initiativet, planerade allt - och att min mamma hängde på. Helt förbehållningslöst.

Jag är glad att ha återknutit kontakten med mina kusiner och min farbror med partner. Det sista jag sa till dem alla fyra var: ”Det här säger jag inte bara, jag menar det verkligen - jag vill att ni kommer och hälsar på oss! Helst redan i sommar.”

Med tanke på min mosters skick, som kräver ett helt eget inlägg, är det viktigt att fundera över om man vill återknyta kontakter med släkt och vänner medan tid finns. Man vet aldrig hur lång tid man har på sig. Från den ena till den andra dagen kan det vara för sent.

Det krävs dock mod. Det kan knyta sig lite i magen av oro. Vad ska de tycka? Säga? Varför ska jag? Första snacket kan också vara skavigt, lite stolpigt. Motparten har inte landat än. Man får ha tålamod. Gång på gång uttrycka sin välvilja och goda intentioner.

För varje gång man snackar och träffas blir det lite lättare, lite mer naturligt. Och det är så himla värt det ❤️ På dödsbädden ångrar ingen att de har jobbat för lite. Det man ångrar är att man inte ansträngde sig för att bibehålla goda relationer.

I Sverige finns nog allra flest ensamma människor. Som inte har kontakt med föräldrar, syskon, egna barn och inte heller har några nära vänner. Som ligger och dör i den egna bostaden utan att någon ens märker det. Det är så sorgligt att det gör ont i mig.

Både på min pappas och min mammas sida är det mycket osämja och icke-umgänge. Nu har jag bidragit till att bryta den trenden. Det är jag jävligt stolt och glad över.

Kram 🐘


skrev fruStork i Sanning eller lögn, missbruk eller känslig fru

Hur vet man vad som är vad, när vet man att alkoholen är ett problem och inte bara den anhörige som är ”känslig”


skrev majsan i Hur vågar man lämna?

Just nu känns allt väldigt bra. Han säger att han förstår och inte hyser agg mot mig, att han fått för många chanser. Han samarbetar med boende situationen, har berättat på sitt jobb och antydit att han behöver högre lön för att klara sig. Han har rest sig ur sängen, jobbat och tagit hand om barnen. Imorgon åker jag till en kompis tomma lägenhet två dagar för att få distans. Sen åker han bort, barnen får vara i vårt (snart mitt) hem. Det här kommer antagligen ändra, men får känna frid idag i alla fall.

Hur berättar man för små barn om detta? vi har en väldigt känslig femåring som tar in allt men har svårt att prata om sina känslor. Istället skriker han ut dem och gör rackartyg. Jag skulle vilja ta det i bitar, att först säga att det är turvis mammadag och turvis pappadag. Och sen när ett nytt hem är aktuellt tala med dem ordentligt. Några förslag?


skrev majsan i Hur vågar man lämna?

@Snödroppen tack det känns som om det är min inre röst som fattat detta beslut.


skrev Kärringen i Sårad

@Sårad... usch gumman hur han håller på ❤️ Min kör ju oxå fulspel skickar bilder på katten o musik jag gillar, borde blocka med det kommer.

Min teori är att vi som "pratat skit" om deras älskade alkohol, vi ska straffas....sen ser dom inte att alla hör,ser, märker att dom är skit fulla. Blir patetiskt men törst tyvärr lova att varken du eller jag kommer få ett värdigt avslut med dessa män, det tåget har nog gått för länge sedan.

Stor kram ❤️


skrev needchange i Mitt första inlägg

Mitt första inlägg här, men jag har kämpat länge mot detta eviga mörker, har blivit många återfall på sistone. Har gått helt vilse i livet, klarar inte av att leva såhär längre... lögnerna, smygdrickandet och den brutala ångesten man vaknar upp med dagen efter, detta går inte längre behöver all hjälp jag kan få. Håller på att förlora min älskade partner pga detta, för jag blir verkligen ett as när jag dricker. Ful i mun och dumpar min partner stup i kvarten för att sen vakna upp och total ångra alltihopa. Vill nästan inte leva längre...

Skäms så oerhört mycket för det här, vaknade upp i mitt egna piss igår, vad fan håller jag på med. Usch vad jag skäms.


skrev Sårad... i Sårad

❤️ Jo, sådär. Kämpar fortfarande med att ”inte bry mej”. Xet ringt till min granne och vän, klappkanon och sluddrade om att jag förbjudet honom att komma till mitt jobb (jobbar i butik) Ja, kan erkänna att jag skrivit det för 1/2 år sedan. Känns inte bra då det känns som han närmar sej, hade också tyckt jag var löjlig ” det har ju gått ett år”. Men varför ringa min vän och beklaga sej på fyllan, hon har inte pratat med honom på över ett år. Känns sorgligt och mår inte bra över sådana här utspel. Om han varit normal och gjort slut pga att kärleken försvann så borde han inte ha nåt problem med att kontakta mej. Han har även varit i kontakt med syster och dotter under våren, alla mina närmaste men mej skyr han. Känns inte bra det här sjuka spelet men vet inte hur jag får stopp på det utan försöker bara inte gå igång. SVÅRT…hur har du det? ❤️