Senaste kommentarerna i forumet

@Carisie har du pratat med dom från stödnumret?

Ett tag sen man var in här.. Klarade några veckor + hela påsken (där det dracks en del från övriga) så har man börjat falla tillbaka i gamla hjulspår... Förstår inte varför.. Men men, nya tag med en handlingsplan via KBT-samtal och program.

@Sofia_83
Andas, ta en promenad, ät godis, gråt i 24h och skriv av dig här. Som @Insikt_24 skrev. Samla frågor och ring stödnumret. Det finns alltid någon som kan stötta dig även om du själv får göra grovjobbet. Det kan bara bli bättre nu 🩵

@dalbana
Jadu där är vi i samma sits. Men är det vårt ansvar att försöka hjälpa någon som inte vill ha hjälp? Om dom super ihjäl sig....är det vi som gjort så det blev så? Svaret är så klart nej....men vägen att acceptera det fullt ut är snårig 😔

Nej det är inte lätt, men vänta och se, kanske det känns bättre att ringa imorgon. Eller om du har lättare för att skriva ner dina tankar och känslor i frågeforumet, de är helt anonyma och bara mellan dig och stödpersonen? Du kan alltid "skrika ut din förtvivlan" här, vi är många med blandade erfarenheter och livsöden som hjälps åt.
Ta hand om dig, kanske unna dig något tröstegodis eller annat du tycker om. 🧸🧸🧸

Är det ngn som användt sig av denna medicin och vet om det funkar? För min del är den tänkt att användas vid speciella tillfällen såsom fest m.m

@Insikt_24 tänkte jag skulle ringa stödnumret men jag vågar inte. Så är jag så himla ledsen.

@nightcrying Känslomässigt och mentalt checkade jag ut för länge sen, har tyvärr inte kunnat lämna än rent fysiskt (är även ett rent helvete känslomässigt på grund av så många år tillsammans och han är ju trots allt fortfarande min familj och tycker ju om honom som vän trots all skit han ställt till med, plus att jag nog har ett medberoende). Har inte kunnat lämna än mest på grund av boendesituation och ekonomi, känslomässigt finns inga romantiska känslor kvar och ingen tillit. Tio års dagligt drickande trots både min och barnens böner om att sluta har lett till ångest, depression och utmattning hos mig, samt ångest hos våra barn tyvärr. Han har inte heller någon insikt, han blev "övertalad" att söka hjälp genom en så kallad "intervention" som barnen genomförde med farfar (jag hade inte ork, har hotat och bett så många gånger att det finns ingen styrka kvar). Han blev direkt insatt på antabus och det har gått jättebra, men nu efter fyra månader tyckte han att det fick räcka, han klarar detta själv anser han. Som sagt, noll insikt, noll ansvarstagande, noll ursäkter för hur han har betett sig. Noll emotionell medvetenhet. Jag är med i en grupp på FB (amerikansk) och finner den väldigt informativ. Min man skulle också behöva läsa på om dry drunk och inse att det är sådan han är, men även hos honom är engelskakunskaperna små. Våra vuxna barn (alla tre i tjugoåsdåldern) hanterar det bra men är oroliga för honom och för mig och de sa alldeles nyligen faktiskt att precis efter han slutat dricka var han som en annan människa, så glad, trevlig och hjälpsam, ringde dem bara för att prata och ställde upp och hjälpte till med typ allt, men att nu på sista tiden har han fallit tillbaka till tidigare beteende. Vilket gör dem jätteledsna. Jag har ju typ varit gift ensamstående i tio år och de vill ha en mentalt närvarande pappa vilket de fick under ett par månader bara. Har funderat på ett gå på ett Al-anonmöte tillsammans med äldsta dottern, men har inte blivit av än. Jag är fullt upptagen med att försöka läka mig själv och planera för att lämna, mår verkligen inte bra här men vi kan inte sälja än av olika orsaker. Han bor hos sin far i veckorna men kommer hem på helgerna för att hjälpa till (vi har en gård). Jag har skaffat mig en workbook i self concept och self worth, där man ska jobba med sina trauman (vi har alla det, små som stora trauman, som påverkar hur vi ser på oss själva) och hoppas att det ska hjälpa mig läka samt ge mig mod att lämna helt för det är det jag vill, måste för min egen skull. Kramar till dig

Skickar styrkekramar till dig. Försök att andas och har du möjlighet att ta en promenad så gör det. Lyssna på musik eller något annat som kan hjälpa dig att bara vara en stund. Ta en dag i taget och finns det någon du har förtroende för att prata med? Du kan alltid skriva av dig här, eller ringa till stödnumret 020-84 44 48 om du vill prata av dig. De svarar också på frågor i mailform. Var rädd om dig! 🦺⛑️🌷

@Flarran Annie Grace är en av mina husgudar, Craig Beck den andre. Deras tänk har jag verkligen omfamnat. De tror precis som jag att alla har en inneboende styrka - och det är den man måste boosta med positiv förstärkning. Man ska berömma sig själv varje gång man gör bra saker. Funkar med barn och hundar också 😉

Annie Grace brukar säga så här: ”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i det vardagliga.” Och det är så jävla sant. Som nykter, efter några månader, kan man verkligen uppfyllas av glädje över en stilla stund i solen, vårens ankomst, en riktigt bra låt, god mat osv. Och det gäller att fylla sitt liv med sådana wow-känslor.

Eller roligheter som jag brukar beskriva det. Jag snackar inte äventyr, jag snackar upplevelser i det lilla. I vardagen. Sen måste man hitta sina egna wow-upplevelser. Jag får tex energi av att umgås med andra och promenera i naturen med min hund, du får energi av att snickra låtar och fotografera. Kanske. Det vet du bäst.

Kram 🐘

@nightcrying Jag har inte läst på om dry drunk men vet att AA kallar det "på vita knogar" när nån håller sig nykter på tjurighet eller inte av fri vilja. Ni kan väl höra med ALanon nästa gång? Eller om det går att googla fram kanske?

Ångest så in åt helvete. Mitt förhållande tog slut igår pga av att jag dricker för mycket och säger saker jag inte menar. Det är så svårt och jobbigt. Min älskade lämna mig… hur ska jag nu kunna fortsätta? Jag ser bara mörker nu…

@Kärringen ja det är det nog. Speciellt för att jag kom i kläm i mina föräldrars skilsmässa och har varit en som har försökt medla för att hålla friden. Min pappa har alltid vänt sig till mig med allt. Jag har fått se mycket och ta mycket. Mina syskon är obrydda och har varit det hela tiden så får ingen stöttning där. Det är inte alltid positivt att ha för mycket empati. Nu brister hjärtat helt och det är en sorg i alla val. Hur säger man upp kontakten utan att gå sönder?

@bella70 Han går på antidepressiv medicin sedan många år tillbaka. Han säger dock själv: "Jag har inga psykiska problem.".
Han har träffat en terapeut under en relativt lång period och andra förr, men ingen har genomskådat honom. Han öppnar inte upp sina känslorum och är inte ärlig. Då hjälper det föga.

@Flarran Ja, det är verkligen så att fysisk aktivitet är som ett piller som motverkar stress och nedstämdhet och det stärker såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande. Tänker också att det är en slags konstform att bara existera och kunna hitta ett inre lugn. Att kunna vara med sina tankar som hela tiden surrar i huvudet eller framförallt att kunna låta tankar passera och skapa en medvetenhet om att tankar bara är tankar och ingen sanning. Att inte låta sig dras med och bli fången av sina destruktiva tankar om sig själv men även om andra. Att hitta och få en kontakt med sitt riktiga jag och utforska den egna historien om sitt liv och vad som format dig. Då tror jag att det inre lugnet kommer och att man kan se och uppleva livet med andra ögon. Man kan få ett visst stöd, hjälp och vägledning utifrån men jobbet med att hitta det inre lugnet kan man bara göra själv. Precis som med att sluta dricka, det jobbet måste man framförallt göra själv samt den svåraste biten med behålla nykterheten och att inte tro att nu kan jag nog dricka normalt. I den svåraste biten ingår att man har hunnit få en djupare inre kontakt med sig själv, fått förståelse för orsak och verkan, att man står ut med tungt motstånd och att bara existera utan att man måste bedöva sig med alkohol. Ju mer man tränar medveten närvaro om att tankar bara är tankar desto mer lugn och inre frid.

Ha det gott kompis! 🌞

Tack för ditt svar. Jag har mina barn, vi pratar mycket. Även hans dotter, han har 3 barn, dom andra 2 har tagit avstånd. Dom förstår mig att jag stöttar honom i detta, men det finns en gräns.

Detta är ohållbart och jag har bestämt mig att det är nu eller aldrig som gäller.

Jag börjar känna mig begränsad, nu måste jag åka till honom, han orkar ju inte komma till mig. Det innebär att jag inte kan umgås med mina barn och barnbarn, vara på min söta koloni, träffa mina vänner och mina systrar, vi har alltid haft nära kontakt och hittar på saker ihop. Min make har då också varit med. Vi har varit mer hos mig än hos honom.

Jag har påtalat flera ggr nu att detta är sista chansen, men jag vet inte om han förstår. Han glömmer ju och är helt snurrig. Han verkar så avstängd och borta på något sätt. Ingen power, lite likgiltig och ”accepterat situationen” att han har fått hjälp från kommunen med mat och annat. Han är så svag, bräcklig och trött. Han orkar inget och han sover mest. Blir väldigt tråkigt för mig att vara hos honom. Det blir vi tittar på TV och jag läser mycket. Känner mig lite som en barnvakt.

Jag ger honom denna tid med Antabus och sen Beroendeenheten, var väntetid på 6-8 veckor, men där måste han öppna upp, visa lite vilja att han vill sluta för sin egen skull, inte för min, han måste få insikt. Just nu är han helt låst och blockerad.

@ChangedMe Tack tack tack!🫶 Dottern och jag har läst på nu om "dry drunk" och ja det stämmer verkligen in på min man. Synd att det inte finns mer information att tillgå på svenska. Han hade själv behövt läsa, men hans engelskakunskap är nog inte tillräcklig.
Hur längesedan var det du lämnade din man? Hur hanterar era vuxna barn situationen? Jag och min dotter var med på ett Zoom-möte hos Al-anon för första gången igår kväll.

@has Insikten i varför saknas hos honom.

@Carisie Samma här - det är inte hans fel. Jag/vi "bara klagar" och jag är irriterad. Varför "klagar" vi och varför blir jag irriterad? Finns det någon grund till det kanske... hmm... ?
Så mycket stolthet och så lite ödmjukhet.😔

@bella70 Tack för ditt svar! Jo, dragen fanns absolut där innan han började dricka. De förstärktes och nu är de ännu värre som nykter.
Han har tagit på sig offerkofta på offerkofta...

Du menar så man kan fortsätta att leva ihop och må bra med en aktiv alkoholist? Eller hur den som är beroende kan bli bättre? Osäker på hur du menar

@Ros Jag håller med dig i det du skriver, jag går in flera gånger varje dag. Inte alltid jag skriver eller kommenterar men ibland räcker det att bli påmind om situationen. Denna gången har jag inte råd att misslyckas, det skulle kunna kosta mig både jobb och familj. Kämpa på och hoppas att solen lyser idag, det gör den här. 🌞

@Carisie Aha, nu förstår jag.
Välkommen hit Lillavideung!

Nu skapar vi en bra tisdag!

@danisa ja gör det! Det hjälper! Viktigt också att man inte är hungrig och törstig för då är risken också större. Vi kämpar tillsammans!

@TessanTuss Hej TessanTuss, missade ditt svar här! Det själsliga måendet är verkligen så mycket bättre utan a. Varför hälla i sej något som bara spär på ångesten. Min helg blev nykter utan problem, hoppas du har det bra!