Senaste kommentarerna i forumet

@Uppgiven74 absolut igenkänning.
Har du funderat mer på dig och hur du och din dotter vill leva?
Så lätt att vi fokuserar på alkoholen.

@Himmelellerhelvette Jag tänker att du är så slut och dränerad på energi, vilket gör att du känner alla känslor du har nu. Hjärnan går på reserverna. Det spelar ingen roll att det gått 5 veckor eller 20 månader. Tankarna som kommer i detta läge är oftast negativa och hopplösa. Tänker också att det är lätt hänt att man fastnar i något som tex ensamhetskänslor, att inte tillhöra och att det har att göra med att övriga dricker men inte du. Eller att andra inte dricker för hälsans skull och du inte gör det för att du inte kan. Att du målar in dig i ett hörn. Du har liksom inget val, vilket de som inte dricker för hälsans skull har. Du har val, men du ser dem inte just nu.

Tänker att du nog inte kommit åt kärnan till vad som utlöser dessa känslor och det är också därför bra att samtala med någon som tillsammans med dig kan komma fram till kärnan. Det är så svårt att göra det själv för hjärnan spelar en ofta spratt med olika tankar. Jag har ofta trott att orsaker till att jag mår dåligt beror på något speciellt, men har ofta visat sig vara något som framkallar att jag mår dåligt i vissa situationer, men själva grundorsaken har varit en annan. Sådant har jag fått hjälp med att synliggöra i terapi. Det har ofta handlat om mina tankar om mig själv och som jag arbetat med. Jag har andra tankar om mig själv idag. Även om du skulle ha kompisar som vet vad det innebär att vara nykter alkoholist så hjälper det inte mot tankarna om dig själv, för där är vi unika. Det är där du behöver jobba först och främst tänker jag. Bli kompis med dig själv, tycka om dig själv, vara stolt över dig själv och ha medkänsla med dig själv. Då tror jag att ensamhetskänslorna blir mindre. Utgår från mig själv när jag säger detta.

I kärnan sitter tankarna om dig själv. Jag höll på att gå under av alla mina höga krav på att ha kontroll och fixa mitt liv själv. Jag fick kapitulera precis som med alkoholen. Jag trodde alkoholen skulle hjälpa mig att vara som andra, ge mig andrum och lättnad, slappna av och go with the flow. Men det ledde mig fel, till helvetet. Jag var tvungen att komma åt min kärna, mina tankar om mig själv för att må bra. Först fick jag ta bort giftet, alkoholen i mitt liv, sedan börja nästa process, hitta mig själv, den äkta jag som låg under många lager av mitt levda liv. Till slut hittade jag fram till mig själv och vi började prata om vad vi varit med om i livet, med hjälp av en psykolog.

Sköt om dig❤️

Jobbar hemma idag och startade dagen med ett ilskeutbrott i min ensamhet. Skrek och pratade högt till mig själv medan jag drog fram makens alla ”gömda” tomma vinboxar i och kring sovrummet. Blev 24 stycken! Har sett dem men valt att inte se. Nu fick jag nog efter ytterligare en natt med usel sömn. Har även mitt sista psykologsamtal idag och på sistone har jag jobbat med att stå upp för mig själv och mina behov. Det går framåt! Ilskan är ändå min kraft framåt.

Jag ser saker mycket klarare nu än någonsin. Jag har tidigare fått tvivel när jag sett han bara dricker folköl exempelvis och tänkt att det är jag som överreagerar.

Nu är liksom loppet kört....dom suddiga glasögonen är bort grinade, jag ser bara en väldigt sjuk människa...en människa som jag nyligen hade känslor för, det är så märkligt för den här sista tiden har varit så lång och mörk och jag tror åtminstone jag börjar skymta ljuset där borta.

Ikväll ska jag till kyrkan på livsstegen, efteråt är det sinnesro gudstjänst. Jag tänker be för honom , fast det oftast känns helt bortkastat.

Godmorgon! Så bra att du unnar dig påvägmothälsa, det är du värd!
Nu skapar vi en bra onsdag och hoppas att snökaoset på vägarna ordnar upp sig, verkar inte vara kul på vägarna just nu.

@vår2022 Jag har faktiskt kommit mer och mer in på spåret med mindler. Känns överkomligt och skulle vara skönt att kunna prata utan att bry mig om ifall den som lyssnar bryr sig eller ej. Jag är så trött nu och ensamheten i nykterheten, att ingen förstår vad jag gått igenom, jag har folk i olika umgängen som inte dricker men då är det för dom valt hälsa och inte gillar alkohol, det är skönt att hänga med dom men jag hade velat ha några vänner som vet hur det är att vara nykter alkoholist.

Känns det inte konstigt att jag känner såhär efter 20 månader? Borde jag inte vara över ensamheten för gått?

God morgon vid kaffebordet. Ljust men kallt ute. Har en lång dag på jobbet som börjar ganska tidigt. Känner mig förberedd. Idag unnar jag mig en enhetsfri dag. Nu skapar vi en fin onsdag 🌷

Har dragit upp persiennerna, och oj, vad solen skiner just nu. Tänk att man fick sova minst ett par timmar till. Sen kändes det nyss som dags för lite varm choklad och smörgåsar med god mjukost på. Nu har man ju redan ätit frukost och allt. Det är nästan så att man får lust att gå utanför dörren bara för skojs skull. Tänk, är det jag som skriver detta... Borde egentligen nog få igång cykeln snart. Höll ju på med ett framhjul för längesen, men la ner det projektet liksom. Men nu kan man ju ta och gå ner i källaren till hojen och göra ett nytt försök. Fast borde nog gå till mataffären först när de öppnar för att handla mera mjölk. För min nygamla frukostrutin med choklad och limpmackor den är inte dum den. Vem sjutton behöver alkohol när man kan dricka varm choklad känns det i denna stund.
Ha en fin dag!

@Solana God morgon! Det går okej här med. Jag vill ha fler alkoholfria dagar och bygger bra planer. Funderar på att ta en längre paus igen. Jobbar med sömnhygien och fysisk aktivitet för att må bra i helheten.

@Onkel F Tack för att du svarade. Jag ska köpa boken, tänker att den ska hjälpa mig att avstå A. Är i början av min resa, varit utan A i 5v.

@Uppgiven74 Jag var så när jag drack alkohol. Mitt dåliga mående gick ut över min man. Jag kunde börja bråka om minsta lilla diskussion, värst var det när jag druckit men även utan alkohol. Efter att jag slutat med A så mår jag så bra och reflekterat hur jag varit. Mitt dåliga beteende mot min man började försvinna efter ca. 1v. utan A. Nu njuter jag av livet o mår bra och är snäll mot min man. Din sambo mår skit och det går ut över dig och det är inte okey.
Ta hand om dig.

Det är konstigt det här med sömn egentligen. Gick och lade mig för att vila en liten stund på eftermiddagen igår då jag var så himla trött. Vet inte riktigt vad klockan var. Kan ha varit vid lite före sjuttontiden eller något sånt. Somnade tydligen och vaknade omkring 23:30. Det är ju inte optimalt, men nu har man ju sovit en stund i alla fall. Sitter här vid datorn och är ändå rätt så trött och funderar på om man skulle ta och vila lite till om en stund och kanske sova några timmar till. Det vore ju kul om man vaknade utvilad på normal morgontid för en gångs skull.

Men nu tar jag saker lite mindre allvarligt, för det är ju inget som tvingar mig att gå efter klockan. Skrev ju igår att jag inte är tacksam av mig. Men visst är jag tacksam för att få ha sovit en stund rent spontant alltså. Det är mycket man har att lära sig när man har varit helt urspårad på så många sätt i så många år som daglig missbrukare av alkohol. I denna stund så finns det då inget alkoholsug alls. Har inte heller någon mörk och tungt nedstämd känsla inom mig och det är jag då tacksam för.

Dricker just nu lite vanligt vatten, och ska nog fylla på glaset så att det blir att man druckit en halv liter med sånt när man är klar. Har kommit på att jag dricker alldeles för lite med vanligt vatten. Kroppen vill ju ha lite påfyllning av vätska då och då. Tidigare när jag drack öl och vin mest hela tiden, då blev det ju sällan att man drack vanligt vatten då det ju inte fanns plats för något sånt i magen riktigt. Blev aldrig nästan törstig efter vatten. Törstade då mest efter folköl och drack sedan en massa hemgjord mäsk som ju egentligen bara är en smaklös lätt syrlig och söt alkoholvätska.

Grunden i ens vätskeintag var då en två liter tioprocentig mäsk, folköl och sedan hällde man som oftast i sig en flaska portvin och nån extra stark starköl. Men inte kände man sig så värst berusad av detta heller. Det är ju inte klokt hur man har hållit på i så många år egentligen. Sitter nu här och snusar på en portionssnus av traditionellt snitt av typen med vanlig tobakssmak. Borde väl försöka att stegvis fasa ut denna ovana också, men det är något som jag är medveten om då det ju inte är bra för ens höga blodtryck. Men med medicinering så ligger det rätt bra just nu.

Har nu druckit sex deciliter vatten och sitter med mitt tredje glas vatten så det blir nog en hel liter innan man är klar. Så man var tydligen mer törstig än man trodde. Det är lite konstigt det här, för jag håller tydligen på att lära mig att äta och sova på nytt så att säga. Det är en hel omstart det här att gå från onormalt självdestruktivt tänkande och att då allt kretsar kring berusning av alkohol, till att då få ett ett mer normalt sätt i sitt tänkande och hur man ska leva för att i grunden må bra.

Men något som jag inte klarar av alls det är stress i alla former. Behöver ta det väldigt lugnt i min takt det känner jag då verkligen. För stress gör mig helt utmattad och nedstämd till den grad att jag inte står ut med någonting. Då blir det direkt att jag känner ett stort alkoholsug liksom. Skriver den här texten då det ju kan vara bra för mig att kunna gå tillbaka till den och se hur jag fungerar i grunden känns det. Man måste lära sig att förstå hur man fungerar på allra lägsta och enklaste nivå liksom.

Det går inte att bara tanklöst rusa rakt fram och undra varför man inte mår bra tror jag alltså. Nu har jag druckit ur mitt tredje glas vatten, och nio deciliter blev det. Nu känns det som att det är dags för en liten kopp med varmt kaffe så att jag orkar gå och lägga mig och vila en en liten stund till. Måste säga att det är riktigt gott med lite kokkaffe ibland. Vet att man normalt sett inte ska dricka kaffe på den här tiden om man vill somna. Men konstigt nog verkar det fungera lite annorlunda på mig just nu i alla fall. Nu har jag druckit ett par deciliter kaffe och mår faktiskt rätt så bra.

Nu har klockan just passerat 02:00 och det känns faktiskt rätt bra och det är jag tacksam för. Ska nu gå och vila mig då jag tror att det faktiskt går att sova en liten stund till om man har tur. Men annars så får det väl bli att man tar och lyssnar på lite lugn klassisk musik eller nåt sånt. Tar alltså allt väldigt lugnt och försiktigt nu och arbetar metodiskt för att kroppen liksom ska få må så bra det bara går. Det var väl allt för stunden här i köket så att säga.

Ha det gott!

Jag upplevde samma, humöret (som tidigare varit väldigt stabilt) blev otroligt svajigt och mannen blev arg för minsta lilla.

I vårt fall tror jag det handlade om att hans toleransfönster (om du inte känner till termen beskrivs den bra om du googlar) blev så otroligt litet pga all stress det innebar att smyga, gömma, ha färdiga ursäkter, planera och försöka hitta nästa tillfälle att dricka osv.

Någon månad efter mannen blev nykter blev han ”sitt vanliga jag” med stabilt humör igen. Tar dock tid för mig att känna tillit till att det är så här nu och får själv stresspåslag vid minsta tecken på konflikt.

En beroendesjukdom skapar enorma mängder stress, både hos den som är beroende och de som finns runtomkring.

Vad är era erfarenheter kring detta? Jag upplever att sambon söker konflikter, att han blir arg för bagateller och vill att vi ska bråka? Både när han druckit och är nykter. Är det en ventil för att släppa på trycket?

@Charlie70 Jag lovar att jag ska testa och tänka på vad jag faktiskt gör🙏🏻Det är inte enkelt men jag ska försöka😃

Vet inte om det har varit riktigt snöoväder i hela Sverige idag men hos mig har det iaf varit det! Har säkert kommit mellan 2 -3 dm snö. Körde fast på vår gata. Min man har ca fyra mil enkel väg t jobbet och min son har fem mil enkel väg. Var lite orolig för dem båda men det gick bra. Fast för min son som har ca 45 minuters bilväg hem tog det över tre timmar innan han var hemma. Lastbilar som inte kom någonvart. Men då när jag gick och oroade mig blev jag plötsligt så ledsen tårarna kom. Det bara kom över mig… en sådan trötthet över att ofta bära på oro framförallt för min dotter samt en trötthet/ledsenhet över att behöva kämpa så över min rätt. Tänkte då på samtalen m chefen att behöva strida över att få bestämma vilka patienter som jag vill träffa, att övertyga läkaren om hur jag mår och att även om jag inte följer tolvstegsprogrammet t punkt och pricka så beror det på min trötthet. Jag vill äga mitt liv, jag tänker äga mitt liv, jag ska äga mitt liv och faktiskt jag äger mitt liv!!
Imorgon avstämning m chefen och på torsdag samtal m läkaren.

Jag har funderat på att ta upp körsången lite längre fram. Det finns ju inte en uppsjö sv körer i min stad men jag vill hitta någon ny. Vill så småningom göra saker på egen hand där jag utmanar mig lite i att vara ensam. Har en kollega som sov ute i ngn skog under bar himmel el min sponsor åkte t Gotland och tälta. Alltså…det är inte de sorters saker jag vill göra.. men ngt som är mer i min stil men lite utmanande… kanske även måla.. Vill iaf fastna mer i dessa tankar än andra mer negativa.

Nej, nu blir det att släcka lampan och sova! Godnatt och kram🥰🌺

@Himmelellerhelvette Förstår det, är man slutkörd och sitter i gropen så känns det mesta tufft och rörigt i skallen. Man vet varken ut eller in, var man börjar och slutar. Jag uppfattar det som att det är ett hårt tryck på dig nu. Du berättar medberoende till din mamma, tufft på jobbet, tröstätande och även tankar om att det vore lättare att dricka för att slippa känslan av utanförskap och att du inte mår bra. Mycket som tynger och skapar obalans. Jag har sagt det flera gånger och tror verkligen att det skulle vara bra om du fick lätta på trycket hos en terapeut. Få hjälp att sortera och bena upp lite, ta en sak i taget. Det är tufft på så många håll och kanter och det ena påverkar det andra. Det blir lätt kaos och känner ingen det läget så väl. Kanske i alla fall ge det en chans och ta hjälp, ibland är det verkligen svårt att fixa allt själv. Flera har provat Mindler här och har fått god hjälp, kostar 100 kr per gång. Det är ändå du som måste göra jobbet och att få stöd i det kan underlätta processen.

Försök att ta lite i taget, andas och stå still emellanåt. Du kommer att komma ur det, som du gjort så många gånger förut. Sköt om dig och kram❤️

Hej! Är medlem i AA och har läst den flera gånger. Jag har svårt att se att den skulle vara förvirrande, möjligen kommer den att utmana ditt tankesätt. Hur du ser på dig själv och din relation till alkohol. Den handlar mest om andra alkoholisters / missbrukares erfarenheter och hur de har gjort för att komma ur sitt beroende.
Eftersom du funderar över att köpa den förutsätter jag att du har ett ansträngt förhållande till alkohol? Kanske förutfattade meningar, men ändå...

Vad kostar ljudboken? Om du översätter det till hur mycket alkohol kostar dig kanske boken vara värd några dagars intag? Du får något annat att ägna din tid åt än A. Du vet med säkerhet att pengar spenderade på A är bortkastade, boken kanske faktiskt ger dig något. Ha ett öppet sinnelag! I värsta fall kan du sälja den second hand.

Kärlek och omtanke! 🤗🤗🤗

@Ny dag Jag har också tänkt en hel del på ätstörningen som grund för alkoholberoendet. Jag är helt övertygad om att den gjort mycket för alkoholberoendet. Jag försökte dricka bort hungerkänslorna många gånger och tillslut gick det inte stå emot, då åt jag mängder som jag spydde upp för att sedan fortsätta med alkoholen. Jag förstår inte hur min kropp klarat den totala misshandel jag utsatt den för. Hade jag inte haft min ätstörning tror jag inte att jag hade blivit alkoholist. Den skeva kroppsuppfattningen blev ett beroende som gjorde att jag hela tiden försökte gå ner i vikt. Har man väl blivit beroende har man alltid beroendeproblematiken att ha koll på, tror jag, jag måste vara uppmärksam resten av livet på om något blir ett beroende och därmed skadligt.

Tack, visst blir man sugen på att bli riktiga vänner med många på forumet 🙏

@Kebne1 Det är en jättebra idé. Alkohol som avstressmedel funkar ju bara i början – sen blir det värre... Många här på AH verkar lära sig andra tekniker med tiden. Kan nog vara olika för olika personer. jag stressar av på gymmet. Andra kanske mediterar eller tar skogspromenader. Allt är ju skönare och bättre än alkohol. Kram!

@Ess
Har också fallit ett antal gånger men den här gången känns det mer allvarligt att det måste fungera. Har försökt dricka normalt men kan inte sluta när jag väl börjat. Kan känna tomhet utan A.framförallt på ledig tid. Vet att den känslan kommer försvinna ju längre tiden går. 🙏

@Himmelellerhelvette Ibland funderar jag på om mitt (ditt?) beroende är en fortsättning på bulimin, allt som startade den ligger till grund för var jag är idag Jag hade en underbar uppväxt med föräldrar som verkligen älskade mig, men min mamma led av svår psykisk ohälsa vilket jag inte förstått förrän senare då vi hade ett nätverk runt familjen för att täcka upp. Oj vad jag hade önskat att jag kände dig. ❤️🥰

Tack snälla @vår2022. Det är så mycket lättare att kunna alla de där strategierna teoretiskt än att använda dom i praktiken men jag ska verkligen försöka. Jag är så oerhört trött just nu med och då blir det ännu svårare och det är då jag även faller in i mitt medberoende till mamma och i tröstätande. Jag har inte gått tillbaka till bulemin men äter mängder av godis och annat onyttigt vilket får mig att må ännu sämre! Kram

@Ros
Spelar ingen roll om du är med AA eller ej. Har läst delar av boken är rätt bra.

@Ljusmorgon Jag har haft så fullt upp med alla mina processer så ensamheten har inte bekymrat mig så mycket vad jag kan komma på, jag har behövt mycket egentid för min personliga utveckling men helgen gav mig en regel käftsmäll med ett utanförskap jag inte kan förstå, jag har inte känt så innan, jag har varit osäker på hur folk ska reagera på att jag inte dricker det första året ungefär men sedan har jag varit så hjärntvättad med hur mycket jag älskar att vara nykter att jag inte känt mig utanför för valet att inte dricka är mitt men i helgen slog det mig att jag inte valt att inte dricka för att jag är hälsosam utan för att jag inte KAN dricka. Det blev en sorg, jag har kanske inte sörjt den innan eftersom jag mått så otroligt bra av att slippa dricka. Kanske behöver jag bara sörja att jag inte kan, det har dom flesta gjort tror jag. Jag har nog hoppat över den biten… eller så är jag bara totalt utmattad av jobbet så jag inte vet varken ut eller in?

@Ny dag Vi är mer sköra också bara för att vi har hjärtat på rätt ställe kan jag tro ibland.

Jag kom på ett skav nu. Jag blev sugen på att lyssna på alkispodden, fortsätta där jag slutade i höstas på avsnitt 65. Något undermedvetet har pockar på mig och nu vågar jag erkänna för mig själv det jag tänkte i helgen som jag ville låtsas att jag inte tänkte. Jag tänkte att ”ska jag känna mig såhär nere och utanför är det kanske bättre jag dricker” jag har blivit bjuden på flera fester både i vår och i sommar och jag har börjat känna mig utanför. Jag har varit så stolt över min nykterhet och inte ifrågasatt den men nu i helgen ifrågasatte jag den flera gånger och fattade att dricker jag så blir jag full och pinsam och det kommer sluta med att jag dricker varje dag och jag förstör hela mitt liv men jag kände att jag orkar inte må så dåligt så det kanske är lika bra eller att typ dö och slippa lidandet av utanförskapet. HUR SJUTTON HAMNADE JAG I DETTA? Jag blir helt förvånad över mina tankebanor, vad har hänt? Har jag blivit så deprimerad av mitt jobb att jag hamnat här eller är det allt alla runt om mig planerar som jag inte känner mig som en del av, alla vill hitta på grejer men dom vill dricka alkohol för dom vill ha guldkanten och jag har ingen guldkant. Jag har inte saknat den och saknar inte att vara full, vill absolut inte dricka men vill heller inte känna mig ensam.