Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran Du är deprimerad. Och nu när du inte dricker längre tror jag att SSRI hade funkat utmärkt på dig. Ge det en chans. Ring psykiatrin! Stå på dig - kräv att få träffa en läkare! För mig var SSRI som ett gips på ett brutet ben. Tack vare SSRI kunde jag räta på ryggen, höja blicken, ta ett djupt andetag, ta mig ut och göra saker som berikade mitt liv. Det kommer inget kul flygande och landar i knät på oss. Vi måste själva fylla våra liv med roligheter!

Strykekram 🐘

Hej alla ,

Några dagar sedan jag skrev. Beror på att det har varit en riktig jobbig påsk. Inte för att det blev någon alkohol utan mest för att min hjärna tyckte det var dags att igen påminna om vad alkoholen dödar för känslor inom mig.

Det blir så surrealistiskt att jag utsätter mig för situationer som jag vet om göder min ångest och känsla av ensamhet. Spelar igen roll hur mycket jag försöker använda mina verktyg och metoder som jag är expert på att veta men är helt oförmögen att använda när det behövs som mest.

Visste om att just helger och storhelger är rena ramen tortyr för många av oss som lever i en ofrivillig ensamhet. För mig speciellt när vädret är fint så sitter jag på min balkong på tredje våningen och funderar på vad man får för straff om man kastar vattenballonger på all "fina och nyförälskade par" . Eller när man går i parken å ser dessa konstiga varelser som lyckats med något som man ens sekunden tänker " gud vad gulligt" och sekunden efteråt vill knuffa ner i sjön. Å ja du som läser detta har helt rätt att det låter bittert och patetiskt med en eftersmak av avundsjuka. Men det handlar inte igentligen något om dom utan allt bara finns inom mig och det hålet som växer sig djupare.

Men men.... Jag drack inget vilket är det absolut viktigaste , även om det skulle jag inte sagt för mig själv i söndags. Men idag är det tisdag och en vanlig dag och då känns det yttre och rutiner finns där igen. Ångest havet har lugnat sig och jag kan fixa till skrovet och masten , lagat seglet och göra båten starkare med känslan av att jag är lite mer erfarenheter och känner mig lite starkare.

Blev ett långt inlägg men det känns bättre att skriva ner det och på så sätt kunna lägga det bakom mig.

@Lilith förstår att det kännas extra svårt inför högtider. Det är väl för många ett sånt tillfälle som är starkt förknippat med alkohol. Låter som att du är fast besluten om att fortsätta kämpa. Hur gick det för dig i helgen?

@Himmelellerhelvette Fina forumvän det gör mig ont att läsa hur du mår. Har inte mycket till råd att komma med men kanske du behöver prata med någon (typ psykolog) för att bena ut tankarna och hitta orsaken till skavet. Du skrev att detta varit så ett längre tag. Kan det vara så att nu när du verkligen är stabil sedan länge i din nykterhet kommer de skav som doldes i missbruket fram. Jag vill bara skicka ❤️🥰. Och tänk på att du inte är ensam om att känna så. 🥰

Så mycket ångest! Hur kan det vara möjligt att vakna med ångest varenda morgon trots att jag inte dricker alkohol?!
På jobbet är det fortfarande fullständigt vedervärdigt! Hur vanligt är det att det att man vantrivs på sitt jobb i den utsträckningen att man mår psykiskt dåligt av det?

På AA pratas det om Harm, att man ska lära sig att inte göra det på folk. Jag stör mig på nästan allt och alla nuförtiden! Det är inte jag! Jag avskyr att vara bitter och blir ännu mer bitter av att prata skit och framförallt tänka dåligt om min omgivning.

Jag sitter dessutom fullständigt fast! Hur sjutton kan jag få nytt jobb? Inom min bransch är det inte lätt kan jag lova, då får jag ta något helt annat och gå ner väldigt mycket i lön och det fixar jag inte ekonomiskt nu.

Detta har smugit sig på så sakteliga under hela min nykterhet hur dåligt jag mått av jobbet men jag har haft så många andra processer som behövt bearbetas före så det är nu först för ett par månader sedan som backen börjat luta mer och mer och jag snart anser det omöjligt att ta mig upp för att överhuvudtaget klara av mitt jobb!

Jag funderar väldigt mycket på falska människor, hur många finns det? Hur vanligt är det att människor är elaka och lömska? Kolla bara på Robinson hur falska folk kan vara och sedan applicera detta på arbetsplatser, föräldrarna på barnens förskola, folk på gatan där man bor. Jag tänker att det är folk som mår väldigt dåligt själva som utsätter andra för att må dåligt men jag blir så ledsen över att människor beter sig så, kan inte alla bara vara snälla och fina med varandra. Bry sig om och ta hand om varandra.

Jag vill leva i en snällare värld, där egot inte har övertaget och så hamnar jag själv där och tänker elaka tankar om dom som är elaka.

Har tröstätit i mängder i ett par veckor nu också, gått upp i vikt och känner mig plufsig och äcklig! Hur ska jag rycka upp mig själv när jag måste fortsätta gå till jobbet? Ska det bli bra där tillslut?

Beslutet att sluta med alkohol känns bra men jag är ödmjuk i det beslutet. Har nämligen tidigare i karriären slutat och börjat åter igen. Så denna gång är jag ödmjuk i detta. Men jag vet också att det är ett måste och jag vill innerligt kunna leva helt nöjd och nykter. Kan ju verka överdrivet mellan varven att sluta helt men jag känner även till denna vacklande känsla. Tomt är det vilket som man än väljer men att alkohol och jag ska ta skilsmässa är jag ändå helt övertygad om. Vad är det man säger inom AA, en dag i taget.

@Blidenjagvillvara77 Grattis till alla dina dagar! Det är så strongt gjort!! Väldigt fint och klokt inlägg🙏🏻Jag har varit nykter i ca 14,5 månader och ditt inlägg blev en bra påminnelse varför jag inte dricker och om hur det var. Skänkte mig även varför så många människor vill berusa sig…så där lite lagom.. vad nu lagom är😳

Önskar dig en fin dag🌺Kram🤗

Idag känns allt lite bättre. Jag anar ett ljusare sken borta i horisonten. Det är också den första veckan som jag kommer vara själv. Det blir någon form av "upp till bevis" för mig själv. Jag har lovat mig själv att sätta stopp. Nu iväg till jobbet. Kram 🌷

37 dagar och 5 helger har passerat, varav en storhelg (påsken) sedan jag tog sista glaset. Det har gått förvånansvärt bra trots dagar då viljan har vacklat så klart. Jag räknar med att det kommer komma dagar så det känns tungt och ”meningslöst” men dagarna då det känns riktigt bra är och blir fler och fler. Känslomässigt åker man som hissen upp och ner. Vissa dagar tänker jag på alkohol som ett gift som man blir dum av, avtrubbad och jag ifrågasätter att folk dricker över huvudtaget. Varför? Det är ju mer vanligt att folk dricker än att man inte gör det. Är det jag som är konstig som väljer att avstå, eller är det verkligen så vanligt att människor behöver ”fly” eller lura sig själv att allt blir bättre/roligare/festligare med några glas? Jag har allt mer börjat ifrågasätta den rådande alkoholnormen men kommer inte börja ifrågasätta andras val för det. Jag tänker dock mycket på det. Andra dagar tänker jag att jag är värd ett glas vin precis som alla andra, och så illa är/var det inte. Det finns de som har det värre… bla bla bla… jag förstår ju att det är djävulens resonemang som babblar i huvudet. När de tankarna kommer visualiserar jag mig själv när jag häller upp ett glas vin. Där och då ser det så lyxigt och ”instagramvänligt” ut. Men det stannar sällan där. Oftast blev det två, tre och fyra glas när det bara skulle bli två för att det var lillördag. Den personen jag ser då är inte hon jag vill vara, eller se ut som. Simmig, plufsig och slutligen snarkandes på soffan halvt dreglande på kudden… vakna dagen efter med tungt huvud, gnagande samvete och negativa tankar om mig själv. Dit vill jag aldrig mer. Samtidigt föreställer jag mig själv nykter. Hur ser hon ut? Hur mår hon? Den personen känns mer som mig! Pigg, glad, energisk och driftig. Jag brukar även visualisera mig själv längre fram; i sommar, på krogen, på semestern…. Jag ser hellre den där pigga och glada än den plufsiga och trötta. Sådana tankar är hjälpsamma för mig.

Jag försöker också att hålla en positiv ton och fokusera på fördelarna med att vara alkoholfri, men självklart har jag också dåliga dagar, precis som de flesta andra.
Hoppas alla haft en vilsam påsk! Önskar er alla en fortsatt fin vecka! 💛

@Flarran Bästa Flarran vem klarar av kampen i livet om gudstro, alkohol och sin egen funktion i samhället...Det gör man inte utan vackla.Kom ihåg en fluga är ingen sommar.Vi får alltså vara glada för varje surrande vi irriteras av.M.v.h
.

@Flarran Det är inte värdelöst att du skriver här. Du inspirerar många som inte kommit lika långt. Det du gjort är ju en bragd och det skall du vara stolt över . Du verkar ju ha klarat dig utan att få fysiska problem och det är ju toppen .Tycker du skall utmana dig själv och testa på nya saker att halvår framåt. Vad som helst...läsa böcker, gå på teater...Du kanske hittar något du fastnar i ..

@Flarran Ok, kan du tänka att nu är jag i en sån tankebana. Låg som bara den med tankar. De är bara tankar som pressar på i moll..

Sätt stopp för dem! De ger dig absolut ingenting. Tvärt om. De får dig att må skit!
Försök se dig själv från ovan. Se hur dessa tankar styr dig in i destruktivitet. Försök ta befälet över dem och styr tanken mot något du gillar.

Tänk på när du skapade din favolåt..Släpp molltanken. Den vil bara som alkoholen äta dig! Tänk istället på hur kändes det att skapa låten? Vad fick dig in på just de riffen? Skulle man kunna vidareutveckla den? Lägga till något? Kan du sätta på den? Lyssna igenom utan att dömma. Bara följa med. Lyssna sedan igen. Försök i tanken färdas med ett tillägg i ton. Försök bli ett med låten.

Det är tungt ibland fast man vet att man egentligen har det väldigt bra. Nu är det tisdag och en vanlig dag efter en ovanligt seg påskhelg. Det var rätt mörkt igår liksom. Gick för kanske första gången på tjugo år helt nykter, alkoholfri och la mig klockan nio igår kväll för att få sova en stund. Det lyckades, men jag vaknade runt 03.15 och sen gick det inte att somna om.

Har ju en massa sömnpiller av alla de slag i kassar, men har ingen lust att käka såna piller. Blir bara yr, seg och illamående av sånt. Tog nyss en fjuttig lugnande tablett man har fått utskrivet. Hade man haft portvin, riktiga starköl eller nån sprit hade det så klart blivit sånt. Men är så jävla trött på att behöva dricka för att gå runt i denna meningslösa och tröttsamma och sketna tillvaro. Har inte ork att göra något alls. Inget intresse för att göra något alls.

Musik som var kul är inte heller kul längre. Hade det varit sommar och man hade haft en flaska Jäger eller vodka så hade man direkt tagit sig till sjön och satt sig vid stranden och druckit tills man fått ork att simma rakt ut i mörkret och evigheten som man har funderat på så himla många gånger. Skulle ju kunna käka en näve med krossade piller och kanske få somna in, men vill inte det heller. Tänker på kristna morsan som mådde så jäkla illa i alla år, men som tog sig normalt hela vägen fram till sista andetaget. Vill inte vara sämre.

Men vad är det för mening egentligen är känslan. Har ingen panik eller behov av att tala med någon alls just nu. Sjukvården är bara ett dåligt skämt. Vist kunde man ringa till akuten och kanske få tala med nån ointresserad tomte och kanske få tala med nån jourhavande läkare och kanske få komma till nån vårdplats för nån timme eller dag, men vad ska det tjäna till.

Tycker att jag bara skriver en massa dravel och har tröttnat på allt då det bara aldrig tycks bli nåt bättre. Har bett till min skapare och tror väl att han är med mig som vanligt, fast inte så värst nära i denna stund. Kanske blir det bättre om en stund. Men varför ska man kämpa när man ändå aldrig mår bättre liksom. Trista ord, men så jäkla sanna och nu undrar man om det inte vore bäst ändå att bara göra slut på skiten, rep har man då så det räcker. Men jag känner att det inte ska göras ändå.

Faen om man hade haft ett gäng med starköl, vin, mäsk, ja vad faen som helst bara. De som skriver, ord som tänk på hur fint du mår som nykter, blaha, blaha, blaha är bara vad man känner inför sånt snack ibland. Kanske blir det bättre om man håller ut. Men sen så blir det ju bara samma sak igen. Men har inget alkoholsug, har inget sug för nånting alls.

Har druckit en kopp med ljummet kaffe och sitter och snusar och låter fingrarna smattra på detta tangentbord av sig självt. Hade jag haft ork att gå utanför dörren så skulle jag vandrat ut planlöst i mörkret. Men vad skulle det vara för mening med det känns det också. Det är inte kul detta...

Bolaget öppnar om några timmar kanske skulle man hoppa på tåget in i dimman igen ett tag, men hade gärna velat nå målsnöret som helnykter i åtminstone ett halvår. Vilket inte har varit något som man har varit sen man väl var tolv år. Har även så innerligt tröttnat på att vara en värdelös missbrukare. Lever, men egentligen inte. Det är nu tisdag och en vanlig dag igen.

Det känns inte som att det någonsin blir något mer eller bättre. Förstår inte varför man sitter och skriver en massa skit om dagarna egentligen. Men nu har man använt även denna metod för att ta sig igenom en jobbig stund. Tack för att du tittade in @Suburra. Försöker kämpa vidare ett tag till.

Ha det gott!

@tystnadsplikt Det är en imponerande lista du anger ovan. Att ta tag i allt det visar på en inre styrka. Insikt och att du har förtroende för andra. Skammen kan annars bli det hot som får en att gömma sig så man kryper undan i sitt hörn och bara fortsätter i gamla hjulspår. I så fall bör man disikera skamkänsla så den inte får grepp om en. Ta död på allt det icke konstruktiva med dessa knäppa känslor.

Skammen verkar dock inte du ha så stora problem med? Detta då du verkar ha förtroende för den hjälp som finns och beskriver allt klarsynt.

Då tror jag mer på att fundera en sväng till kring återfallen. Har de någon gemensam nämnare? Håller du en dörr på glänt? Har du gjort upp med dig själv gällande varför du bör sluta dricka eller försöker du hitta vägar att balansera drickandet? Har du ersatt gamla vanor med nya som ger livet mening? Har du identifierat triggers och lärt dig hantera de känslor som du innan druckit på? Det är en viktig del. Att man lär känna sig själv och underlättar för sig själv att hantera skav på bättre sätt än att bedöva sig. Då måste man våga titta på egna tillkortakommanden och våga hjälpa sig själv så man utvecklas. Betyder att man måste ta på sig snälla glasögon och bli sin egen bästa coach/vän. Våga ställa obekväma frågor för att hitta konstruktiva lösningar på egna låsningar. Lära sig att det är kul och berikande att utvecklas.

Ps: upptäckte nu att anhörigstödet åter är igång här på sidan (var nedstängt när jag för första gången loggade in). Har precis anmält mig och börjat med övningarna och tycker det verkar bra - så det är ett tips för att få snabb hjälp!

Å hoppas inte att det lät för hurtfriskt typ upp och hoppa. Jag vet hur jobbigt det är när man blir så besviken på sig själv. Men det är så viktigt att vara snäll mot sig själv så man inte hamnar i en ond spiral..kram igen 🥰

Som titeln beskriver har jag problem med återkommande återfall. Jag lyckas alltid "sluta" dricka utan problem och kan vara nykter flera veckor och även månader i sträck. Mitt problem består i att jag alltid återupptar mitt drickande förr eller senare, och när jag väl dricker tappar jag all kontroll. Det har hänt att jag hamnat i fyllecell eller till och med på kåken tack vare mitt drickande. Varje gång jag dricker riskerar jag min hälsa, mina värdefulla relationer och mitt uppehälle.
Idag har jag hittat denna sida, och jag kommer att göra programmet som erbjuds här. Imorgon ska jag ringa till den kommunala beroendeenheten och kommer även börja gå på AA- och NA-möten igen.
Men jag är tacksam för alla tips och råd jag kan få av er för att kunna motstå att dricka för all framtid.
Tack på förhand.

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag är tillbaka här, höll upp så bra, allt gick fint men sen så drack jag litegrann sporadiskt vid "event". Och nu sitter jag här igen en måndag, med ångest och ett glas vin. Jag orkar verkligen inte det här en vända till. Jag vet inte vad viljan är, det känns liksom oöverstigligt att vara nykter livet ut. Men ångesten över hälsan är total just nu. Min dotter är så rädd för mig, att jag ska dö eller bli dålig, jag är den enda hon har. Jag vill för hennes skull, men mitt liv är för jäkla torftigt utan vinet. Det känns så nu iallafall. Jag ska läsa vad jag skrev som nykter, kanske det hjälper mig igen. Jag är så matt, utmattad och ledsen över min vekhet.

Man faller och reser sig och faller och reser sig igen. Det känns som det kan gå på ett ögonblick att den där alkoholdjävulen sätter krokben för en. Men du vet ju vilket håll du vill gå nu och du har kännt hur bra det var att vara nykter så försök att inte bli för besviken på dig själv, man blir ju mer destruktiv då. ❤️Imorgon kommer du må bättre och du kan fortsätta fokusera på döttrarna och din träning. Det är tråkigt med din man, att han inte bryr sig. Min har aldrig heller brytt sig så mycket om hur jag mått de här två åren jag inte har druckit men jag tror det är för känsligt för honom eftersom han själv dricker.
Stor kram till dig 🥰

Lyssna på poddar om alkohoism , läs böcker, läs o skriv i forumet, gå in på stödsidan på forumet, ta en em. promenad, städa, rensa, gör något men ta inte det första glaset.
Kram du karar det.

Härligt att du haft en skön påsk och varit ute i trädgården. Det är verkligen ljuvligt så här års när allt börjar spira. Jag har också fått städat undan lite i trädgården och rensat så man kan se dom första lökarna komma upp. 😊🌷🌻🌷

Hej @Mariamia!
Min man är också nybliven nykter sedan 2 månader. Jag lämnade utan att lyfta diskussionen om alkohol (ytterligare en gång). Sa bara att jag inte kunde leva så som vi levde längre och flyttade samma dag.

Efter någon dryg vecka insåg min man själv varför jag lämnat och började reflektera. Insåg därefter att jag faktiskt hade rätt, att han har alkoholproblem.

Första veckorna var svajiga, han ville inte att vi skulle lämna in ansökan om skilsmässa. Men eftersom jag inte såg en enda fast plats att sätta ner foten på så skickade vi in vår ansökan (beslutet blev 6 månaders betänketid).

När han varit nykter ett par veckor började saker falla på plats rätt snabbt. Han sökte hjälp och har landat i beslutet att han inte kan dricka mer alls.

Här började också insikterna kring hur vårt gemensamma liv sett ut för mig de senaste åren komma till honom. Att tilliten är rejält tilltufsad och att han många gånger betett som som en idiot!

Utifrån det du skriver får jag flera tankar: har din man kommit till insikt hela vägen och förstår sin egen problematik eller är han nykter av andra anledningar? Har han sökt hjälp för sina problem?

Du skriver att det finns narcissistiska drag, kan dessa vara en del av hans personlighet eller är de skapade av beroendet? (jättesvårt att veta vad som är vad, men viktigt att ha med i tanken framåt tänker jag).

Kan det fortfarande vara alkoholdimman/beroendet (eller vad jag ska kalla det) som talar, har han ännu kommit till sans? Utifrån den erfarenhet jag har tar det ett tag innan personen kan tänka klart igen efter ett aktivt beroende. Utifrån verkar allt personen säger lite snurrigt och hoppigt, vilket det säkert också är för den som druckit på tok för mycket en längre tid.

Och till sist: vad av det du själv tampas med är medberoende problematik och vad är sorg/ilska/besvikelse för att allt blev som det blev? Vad behöver du själv just nu? Har du något stöd i form av samtal?

Jag känner med dig och förstår att det är skittufft! Hoppas att din partner landar i sin nykterhet och att ni kan ha mer öppna och tillåtande samtal där även dina erfarenheter och din smärta får plats.

Oavsett så tänker jag att ett eget samtalsstöd kanske kan hjälpa dig att stanna kvar i dig och vad du behöver just nu. Alkoholism är en sjukdom som även påverkar de som lever nära den som har ett beroende på så många sätt.

Din viktigaste uppgift är att hitta vägar till ett bättre mående för dig nu, oavsett vad din partner gör🩷

@Ny dag Tack snälla för omtanken och styrkekramen❤️❤️

@Flarran Tänk att du som jag förstått druckit större delen av ditt liv till att sluta helt. Oerhört starkt. Klart att det tar tid för hjärnan att läka. Men kämpar själv på med suget men det går över ...kämpa 🎉🎈🏅. En vinnare är du oavsett. Men tänk på vad du byggt upp inte värt att chansa och börja dricka
. Skriv här i stället.

Det har varit en lång seg och grå helg detta. Tänkte ett tag mig iväg och handla pilsner i en butik, men bet ihop och käkade lite ägg, sallad, tog lite påskmust. Tog ett par lugnande piller och somnade nästan vid den skittråkiga tv:n som bara mal runt samma värdelösa dynga som alltid. Man känner ju till nån i kvarteret som säljer hemkört sen förr. Men vill inte tillbaka in i alkoholträsket igen heller. Har gett mig sjutton på att ta mig förbi även detta för det är ju en vanlig dag i morgon. Långhelger som denna är inte favorit alltså. Får försöka gå och lägga mig tidigt idag för imorgon är det väl säkert bättre om man får sova lite, och imorgon är det ju vardag igen. Tack för att ni tittade in här @vår2022 @tystnadsplikt @Kennie det uppskattades. Hård dag, men alkoholfri är man ännu.
Ha det gott mina vänner!