Senaste kommentarerna i forumet

@rainbow
Jag har förlorat ett par vänner i suicid. Det går inte att jämföra. Men de levde båda med bipolär sjukdom. Tyvärr har den sjukdomen en hög suicidrisk och många dör av suicid. Att dricka och inte äta leder till döden.
Jag har hanterat sorger genom att skriva brev till mina vänner. Och skriva det som kommer. Det finns massor med möjligheter att bearbeta sorger genom skrivande. Kanske det kan vara något för dig.
Genom att skriva kan du närma dig just den där känslan av att krama din mamma. Det kan vara fruktansvärt jobbigt, men med stöd i form av samtal av en skrivlärare eller terapeut så är det en möjlighet att läka.
Det funkade för mig. Och för många jag känner. Men det är en process. Och det tar den tid det tar.
En varm kram

1 vecka utan alkohol idag 🎉 Kvällen igår gick ändå förvånansvärt bra! Ikväll blir det restaurangbesök med födelsedagsfirande. Jag har planerat att dricka alkoholfritt mousserande och alkoholfritt vin till maten. Det är bara jag och min man så det blir inte några frågor eller ursäkter. Efter det bio och det är jag som kör (för ovanlighetens skull). En kväll ute känns inte alls lika utmanande som en hemmakväll i soffan! Imorgonbitti ser jag fram mot ytterligare en pigg och klar stund med kaffet i hand ☕️🙏🏼

Nu skriver jag på datorn, har ju inga emoijisar nu jag som annars brukar skriva både hjärtan, kramar mm.

@Flarran Kul att du tittade in! Tack för hälsningen!

@Sattva Tack för hälsningen och lyssningstips. Lyssnade igår. Tipsen om hur man tröstar andra är jag bra på men jag saknar den där vännen som ringer då och då för att fråga hur man mår. Men får tänka på texten som min son skickade mig ""När du inte förväntar dig något av någon lever du lugnare".

@Geggan Tack för hälsningen och kloka ord!

@Tombor Tack för att du tittade in och tack för hälsningen! Jag vet inte om jag mår så bra men jag tänker att du menar att jag mår bra i att vara nykter? För det gör jag..jag mår väldigt bra i min nykterhet..känner mig stabil.

@vår2022 Tack och kram!

@Amanda L Tack! Hoppas att du ska fortsätt att ligga en månad! För om du går om mig så innebär det att jag har druckit och det tänker jag ju inte göra!

@Himmelellerhelvette Tack och kram!!

@Se klart Tack och kram! De första månaderna när jag var nykter gick jag i behandling och behandlingen i sig var för mig att befinna mig i ett lyckorus. Att få vara mig själv och berätta vad jag ville utan att skämmas ögonen av mig samt att jag fanns bland människor som förstod! Några fördelar är att slippa att vakna av ångest varje natt vid tretiden, slippa stressen i att förhandla..ska jag köpa ska jag inte köpa.., slippa planerandet, jag är trött nu men då var jag trött på ett annat sätt, att alltid kunna köra bil...men kanske det allra bästa att vara ärlig mot mig själv och mot mina barn och min man. Annars har ju livet varit så oerhört tufft sedan juli och jag har ersatt alkoholen med skräp...men att vara nykter det slår allt!! Friheten...ja, det är underbart!!

Jag skrev för kanske någon vecka sedan att jag var på väg i ett återfall eller att jag var i en återfallsprocess för det var vad den ena ledaren sa, att jag hade tappat programmet osv. Och jag köpte det med hull och hår...det är klart att det var så...han hade ju varit nykter i 25, 26 år och jobbat som alkohol- och drogterapeut i elva år så det är klart att han visste. Men, nu när veckan har gått...jag tänker inte att jag är på väg in i ett återfall eller var på väg...fast jag tar till mig vad han sa och är tacksam för att jag uppmärksammade mitt beteende. Så som jag ser det och tänker är att jag orkade inte följa programmet, gå på möten, ha kontinuerlig kontakt pga att jag är så utmattad och deprimerad. Jag orkade inte helt enkelt. När jag nu hade bestämt mig för att nu ska jag göra stegarbete, gå på möte osv så kände jag sådan stress och tänkte att nej, det här funkar inte! Så jag har backat lite gällande de sakerna...men jag varken vill, tänker eller ska dricka!

Denna veckan har jag gått över min gräns...var arg som ett bi och lite till när jag kom hem igår...skällde på min man helt utan anledning...endast för att jag var dödstrött! Vi pratade om det och jag bad om förlåtelse. Är arg på en frånvarande chef. Jag tänker att hennes chef har satt henne i en ohållbar situation ja, det är iaf en situation där hon inte har tid med sin personal. Under tiden då jag var sjuk har man satt avbokade besök på kurators väntelista där har man även satt nya patienter som är i behov av kurator. Min chef har sagt till mig att jag får inte plocka ngn patient från denna lista utan att ha kontakt med henne eller samordnande medicinsk sekreterare. Fast om chefen är borta och inte svarar på meddelanden på tre dagar och sekreteraren inte heller finns på plats och inte svarar...då funkar det ju inte! Och, för mig som redan är så trött så blir en sådan sak skitjobbig....Jag har ringt föräldrar ändå för att stämma av...för jag måste ha något att göra...att ha lagom patientarbete fungerar men det är allt det andra som händer inom en verksamhet som hjärnan säger stopp! Jag kan inte ta in den informationen som olika digitala system, att vi ska använda taligenkänning...och jag hade dessutom lönesamtal....jag protesterade inte mot ngt. Den här situationen som jag på jobbet gör mig väldigt trött. Det är så märkligt på mitt jobb...min kuratorskollega som aldrig pratar med mig såvida inte jag börjar prata med henne....som aldrig frågar hur man mår....och vi jobbar med människor!!

Min dotter mår inte alls bra....får inte ro i kroppen...går bara omkring...vilket är stressande...jag lider när jag ser hur tufft hon har det. Jag har ju en önskan om att bara få må bra, återfå mina krafter...vad ska hon då inte känna?!?!

Har vaknat tidigt de tre senaste morgnarna pga vår hund har inte kunnat somna om efter det. Så idag steg jag upp 6.30 tog en promenad med henne ner till vattnet och soluppgången. Så lugnt och vackert! Jag brukar njuta av det men har svårt att göra det nu. Känner mig stressad av min läkare som ska ringa om två veckor för att höra hur jag mår. Då kommer den där duktiga flickan som ska visa att hon har gjort vad doktorn sa.....vilket hon inte har...och då kommer skammen. Jag känner att det är bara min terapeut som förstår mig övriga som jag har mött måste jag överbevisa...att jag är trött...dödstrött...!!!

Nu ska jag göra vad jag kan för att göra den här dagen till en bra dag...vila...plantera påskliljor och penséer ..och nu ska jag åka till ett bageri för att köpa nybakade frallor och kanske en bulle.

Önskar er alla en fin lördag var ni än befinner er på resan till nykterhet, är i nykterheten..varm kram!!

Lättare än jag trodde. Inte alls öl sugen på denna nivå. Så länge jag skippar bärs slipper jag ta återställare därmed dricker jag ej öl

@Sture86 Fantastiskt! Heja dig!

@Fjärilen81 tack snälla för fina ord! Hoppas du hade det bra med din Pepsi Max igår!

Tack! Resan går bra. Inget behov av att dricka för att andra gör det. Snarare kan jag känna medlidande med dem som dricker lite för mycket. Att umgås nykter är roligare, eftersom jag är mer närvarande och skärpt.

Har ingen motivation längre till total nykterhet, då det finns andra teman i mitt liv som är viktigare att fokusera på. Jag har uppnått mitt mål; Att alkohol inte längre ska vara viktigt. Därför avslutar jag den här tråden och tackar er som skrivit och engagerat er så mycket. Jag kommer säkert att gå in och läsa då och då, och kanske byta tråd till Förändra sitt drickande.

Önskar er en fin fortsatt helg och hoppas att ni vänder er tillvaro till det bästa.

@Surkärring så bra jobbat! Att du klarade 6 månader, tog uppehåll och sedan hoppade tillbaka på tåget är inspirerande! Vad fick dig att börja dricka igen? Jag tolkar dig som att det var ett medvetet beslut men så kanske det inte var?

Grattis från mig med, bra jobbat!
Vilka är de främsta fördelarna nu - mot för 14 månader sedan, tycker du?
Det som är tufft i livet förändras ju inte av att man slutar dricka- men kanske förhållningssätt? Har du några nya små nyktra njutningar, eller andra små positiva förändringar i tanken eller verklighet.
Kram 🤗

Men vad härligt @Sture86 😃
Hur har det känts under de här veckorna utan? Har det gått lätt att avstå?

@CMG tack för att du delar med dig! Du har verkligen haft tuffa saker att hantera. Jag hoppas att du mår bra och har tillfrisknat från från både cancer, utmattning och depression ❤️
Jag känner verkligen igen mig i det du beskriver. Maten och vinet. Sedan avkopplingen efter jobbet till att bara vilja dricka helt själv i soffan. Som att exklusivt umgås med sin bästis när man var barn.
Så bra jobbat med dina 3 veckor! Lika viktig i forumet är du, utan detta hade jag redan kapitulerat. Det är jag nästan helt säker på. Här finns en ventil där vi helt ocensurerat kan sätta ord på vår svagaste punkt. Att vi är maktlösa inför alkoholen.

@Andrahalvlek wrote:"Nu tycker jag mest synd om vänner och bekanta som ”jagar” ruset. Det är sorgligt på riktigt."

Ja, det är en sådan indoktrinering som vi blir upplärda från start. Sedan en vana som är så stark. Det dricks ju till allt, ledsen, upprörd, semester, fira, middagar, Påsk... När man lyckas bestiga berget och kommit ner på andra sidan blir allt så självklart. Livet blir så mycket mer berikande utan. Dessutom kan man leva som alla andra. Bara det att man genomskådat den lögn vi blivit itutade. Att våga leva sann mot sig själv, ta in allt man får lyxen att uppleva i livet är en dygd.

Jag var själv orolig för hur jag skulle ta utlandssemestrar. Där det flödar och jag kan varenda ställe som vi kryssat till under semestrarna. Väl där och beslutsam att inte dricka insåg jag att jag hade en ny typ av inre lugn. Kunde ta in och vara med.

Allt handlade om att bryta en vana. Nu ser jag fram emot att ligga på stranden och lyssna på podd, läsa, upptäcka saker. Har inget intresse av bakfylla, trötthet, överdrivna samtal. Harmoni är den riktiga glädjen. Det man behöver semester för.

@Smillans Grattis till 8 månader 🥳Wow! Härligt att Mindler funkar så bra också! Kram!

@Varafrisk Grattis till 14månader🥳❤️Kram!

Och ett tillägg; till råga på allt har jag varit lite av en hälsopredikant med ett stort intresse för träning och hälsa. Haha, folk skulle bara veta😅

Det närmar sej tre veckor för mej nu. Otroligt skönt trots att jag tänker mycket på a och ofta är sugen, mera psykiskt sug än fysiskt dock. Kom väl aldrig så långt i mitt supande att jag har haft nån fysisk abstinens. MEN - skulle jag ha fortsatt dricka skulle jag ha fått det. Så snabbt eskalerade det ”på slutet”.
Har hängt här på forumet ett tag nu och tänkte berätta lite mer om mej själv. Är en kvinna 60+ som satsade allt och lite till på arbetslivet och karriären. Var under flera år arbetsledare och chef på olika nivåer, med mycket ansvar. Parallellt med mina krävande jobb har jag haft bröstcancer två gånger. Efter den första gången fick jag en depression. Ville snabbt tillbaka till jobbet efter behandlingarna, och tog i alldeles för hårt och mycket. Det landade i utmattningsdepression och ångest. Kom i balans såsmåningom och fortsatte jobba hårt. Började springa och det blev en mental ventil för mej.
10 år senare fick jag cancer nr 2, denna gång en allvarligare sort med mera och jobbigare behandlingar. Och sen samma misstag igen - på’t med full kraft på jobbet. Det var fruktansvärt dumt men mitt behov av att lyckas och vara uppskattad och tuff var en stark drivkraft. Det gick förstås inte bra, så mera depression och ångest och mera sjukskrivning. Trappade ner på jobbet och lämnade chefskarusellen. Men såpass mycket hade mina krafter försvunnit att jag nu är sjukpensionär pga nämnda sjukdomar.
Har alltid gillat god mat och goda viner. Älskar att laga mat. Under många år har jag jobbat på min vintolerans. Det var väl under pandemin som jag märkte att jag började bli beroende. Var ensam hemma under långa perioder, och jobbade på distans. Det blev en vana att dricka vin när jobbet var avklarat. En otroligt skön känsla märkte jag - att få slå sej till ro i soffan med vinet, i min ensamhet.
För mej var ensamdrickandet det bästa. Att dricka i sällskap var bara tröttsamt eftersom alla andra drack så långsamt. Fyllde på själv i smyg för att uppnå ruskänslan.
Sen har det varit olika grad av smygdrickande och gömda flaskor. Med mera med mera. Inga värre katastrofer (utåt sett) har väl dock inträffat. Men på fyllan på kvällen sade jag till mej själv att ”fan nu är du en alkis”.
För snart tre veckor sen kom jag så till en punkt att jag fick kapitulera. Orkade inte smyga längre utan berättade som det var för min man. Som förstås har varit orolig en längre tid och påpekat att jag har ett beroende.
Så här är jag nu. Som sagt snart 3 veckor utan vin. Det känns bättre och sämre. Bäst på morgnarna! Och utan dethär forumet hade jag säkert trillat dit för flera dagar sedan. Har läst en massa trådar här med stor igenkänning.
Kämpa på alla ni! Tillsammans klarar vi dethär. Och såsmåningom börjar jag faktiskt få dendär frihetskänslan som många av er beskriver. Att slippa smussla, planera, skämmas och ha ångest och hjärtklappning.

@vår2022 Grattis i efterskott och wow vilken fin dag, tänker på spa-dagen. Blev inspirerad!
Lät så mysigt!❤️

@Varafrisk
Jättegrattis!!! Så fantastiskt att du klarat vara nykter i allt det svåra. Och stötta många andra!
Många kramar från hon som ständigt är en dryg månad efter…❤️❤️❤️

@Smillans
Grattis, herregud vad tiden går!
Det är så roligt att läsa om hur nöjd du är med ditt beslut och hur fint livet kan vara utan alkohol. Många är ju rädda för att missa den där ” guldkanten” fast de egentligen bara mår dåligt. Men du visar att det är precis tvärtom.
Någon frågade här om du klarat dig utan psykologstöd. Jag gissar att det är väldigt olika vad man behöver. Själv har det räckt med AH och en del böcker, andra kanske behöver medicin eller AA…Det viktigaste är att att be om hjälp och skaffa sig den hjälp man behöver, tror jag.
God fortsättning!❤️🙏🏻

@Tobbe42
Tack, det går bra. Nykter sen drygt ett år och mår mycket bättre samt har ett bättre liv.
Jag bytte drickandet mot andra och roligare vanor. Nu sällan sug och kommer det så är det mer som ett diffust minne. Utan alkohol dör det bort. Precis som när man slutat röka, ifall du nu gjort det nån gång?😀
Blir jag ändå sugen på nåt så tar jag en alkoholfri öl eller dito bubbel, så är det bra.
Men det viktigaste är att hitta på andra saker. Nu har jag ork och intresse igen. Det kommer med tiden….👍

@Nor.Li
Det är precis det du inte behöver: svara honom om han ringer. Du är vuxen och bestämmer själv och du har rätt att göra valet att bryta kontakten.
Den känslan du bär på känner jag igen så väl. Man ska liksom förbereda sig, man har ångest,osv osv
Det är helt fantastiskt att slippa och så skönt att ha kommit till den punkten att jag inte längre dividerar med mig själv om det är rätt eller fel.
Tänk om de haft en promille av det dividerandet med sig själva då kanske relationerna hade funkat bättre.
Var rädd om dig och ditt liv.

@Vinterdag i 122 dagar höll jag mej nykter, så skulle jag bara testa, det blev ett drickande i 5 dagar, struntade i att gå till jobbet, vände på dygnet, skickade fylle sms till min chef, mm.
Jag var inte utanför lägenheten.
Satt bara i min ensamhet och söp mej full, slocknade, vaknade och söp igen…
I dag är det fyra dagar nykterhet, ångest, sömnlöshet..
Jag försökte än en gång inbilla mej själv att jag kan dricka normalt.
Jag har en sjukdom som kidnappar min hjärna, jag kan inte sluta dricka då jag börjat.
Nu börjar jag räkna nyktra igen.
Jag mådde så bra i min nykterhet förstörde mitt välmående genom att ta det första glaset.
Tack alla ni som skriver 😞

Alkohol är ju som sagt ingen bra medicin. Den dämpar ångest för stunden men ger mer efteråt. När man får dåligt samvete över att man vet att man gjort fel. Ställ dig framför spegeln och se dig själv i ögonen och intala dig att du är en bra person och att du duger som du är. Det är viktigt att hitta sin självkänsla.

Hejsan! @skrynkelnylle, på söndag börjar sommartid, då ska man flytta fram klockan. Det börjar alltså en ny tid. För mig som ny-nykter är varenda dag ny liksom. Förra året den här tiden var inte direkt ljus och alkoholfri. Hösten och vintern som gått har varit svår. Men jag hittade ju till forumet och har skrivit av mig en del tankar som man slipper gå och släpa på. Var ut på balkongen i solljuset idag och märkte att värmen fick en att tänka lite på onyttiga drycker en kort stund. Men har man klarat av en grå och seg höst och rätt så tung vinter borde man förhoppningsvis väl även klara av ljusare tider. Förstår ändå att man kommer möta en del utmaningar och nog då och då får brottas med invanda tankegångar om drickande av alkohol på olika platser. Det är inte helt lätt att bryta gamla vanor, men det går om man nyktert kämpar på och tar allt ett steg i taget.
Ha det fint kompis!

@Flarran Återfall är förrädiska av fem anledningar:
1) De är smittsamma, fler får ofta för sig att ”prova”.
2) Om det går bra tror man att man kan prova lite mer, och ännu mer…
3) Risken finns att man verkligen går all in och vaknar upp i Köpenhamn eller på något annat oväntat ställe.
4) Det är svårare att komma igen efter återfall och svårigheten blir än större ju fler återfall man tar.
5) I värsta fall tappar man helt tron på sin egen förmåga att klara av att förbli nykter.

Själv är jag nästan säker på att jag tillhör kategorin 2. Jag skulle nog kunna dricka då och då, men tillfällena skulle snabbt bli fler och fler och inom ett halvår ligger jag under en sten igen. Mentalt.

Jag har slutat röka säkert 486 gg, så jag vet hur snabbt man är tillbaka på ruta 1 igen. (Snus blev min räddning, först då kunde jag bryta med ciggen helt.)

Just därför är det så viktigt att jobba på hur man identifierar sig. Jag är en person som inte dricker alkohol. Punkt. Jag är stolt över det. Jag klarar mig svinbra utan alkohol, i alla situationer. Jag identifierar mig som en person som inte dricker alkohol.

Det tar förstås ett bra tag att komma till den slutsatsen. Jag har också sörjt att jag inte kan dricka som ”alla andra”. Men jag har slutat sörja det, för länge sedan. Nu tycker jag mest synd om vänner och bekanta som ”jagar” ruset. Det är sorgligt på riktigt.

Kram 🐘