Senaste kommentarerna i forumet

@Silvertärnan
Det blev en tur i skogen 😀 fick med en vän som inte dricker som jag gjort. Hittade lite kantareller drack kaffe. Underbart. Vi har fler turer inplanerad i veckan efter jobbet. Tidigare har jag tackat nej, för att hinna dricka en liter o vara nykter på morgonen. Var o handlade idag igen o köpte massor av grönsaker. Det ska nog gå vägen ❤️ tack för pepp 🌸

@Blenda Jag ÄR glad och tacksam över det. Och medveten om att det sannolikt inte fungerar lika bra i storstadsregioner.

Kram 🐘

@Andrahalvlek, du verkar bo i ett område där hemtjänst och kommunikation mellan kommun och region fungerar, var väldigt glad och tacksam för det. Jag hade ett helvete med detta under mammas sista år.
@Himmelellerhelvette - Jag känner igen mig i det där med att inte få ro och hinna koppla av innan nästa tuffa utmaning, men jag både hoppas och tror att du kommer att bemästra livet bättre än vad jag gjorde utan alkohol. Du känns väldigt stadig i din nykterhet, fint.

@Qwer1 Å, när jag var ung och nästan hela livet har jag haft social fobi. Alltså varit extrem, extremt blyg. Att prata med folk var läskigt, att göra allt möjligt där något fokus kunde landa på mig var otroligt läskigt.... Men det går att förändra. Nu kan jag tala inför hundra pers i mikrofon.
Det jag lärt mig är att det går att öva bort (jag veeet, jag trodde inte på det heller), men det går faktiskt.
Men man måste tvinga sig till myrsteg i början. Göra ngt som går över gränsen, om och om igen.
Efter ett tag funkar det! Självklart fundera på vad som kan vara lagom utmaning. I värsta fall kan man ge upp om det är för svårt och prova något annat.
För mig handlade den sociala fobin om väldigt låg självkänsla. Men för varje gång jag tog det där myrsteget så växte den.
Och självklart hörde det ihop med alkoholen. När jag drack var jag tuff och kaxig, men det varade så klart bara till nästa morgon....
Det är ingen lösning.
Om du har möjlighet så tycker jag att du ska ta hjälp av en kbt-terapeft. Kanske kan du prova Mindler om du inte har möjlighet att träffa någon. Hade jag vetat vad jag vet nu hade jag gjort absolut gjort detta som ung. Ja, satsat så mycket jag kunde både i tid och pengar.
Visserligen löste jag det själv så småningom, men det var en kamp som tog så många år. År som jag velat leva på ett annat sätt.
Och jag gissar är att blygheten även för dig hänger ihop med alkoholberoendet. Det blir en flykt från det andra. Ensamheten och svårigheterna med det sociala...
I vilket fall ta kontakt och sök hjälp. Kanske också Alkohollinjen här kan ha tips på någon.
När jag var ung tog jag omvägar för att slippa heja på grannen och småprata lite....så illa var det. Därför tänker jag att om jag klarade det så kan du också klara det. Och även om du lyckas helt själv så behöver det inte ta så himla mycket tid i onödan. Därför bra med proffshjälp.
Gör en plan för ditt nya liv redan nu. Det som är säkert när det gäller social fobi att det aldrig någonsin blir bättre av att isolera sig. Jag hejar på dig. Du får gärna bolla med mig också om du har minsta hjälp av det. Kram !

@Joannas bra att tar dig ur beroendet nu. Det som har varit kan du inte påverka men du har möjligheten att få ett hälsosammare liv med mindre av ångest för fyllesamtal och en massa tid som bara försvinner av drickandet. Det tar tid att bygga upp sig utan alkohol, men det kommer du att se att det är värt att fajtas för.

@Andrahalvlek kanonbra ju! Ska försöka hålla i den typen av fix med maten jag också 🧡.

@Ny dag Hur har veckan varit? Visst, började du jobba denna vecka? Hur har det gått? Du kan väl skriva en rad så vet jag/vi hur du mår❤️

Kram 🥰

Nu när jag håller på med min bok påminns jag om alla utmaningar jag hade i nykterhetens spår. Saker som hände, känslor som jag behövde lära mig att hantera annorlunda. Att jag inledningsvis blev en obstinat sanningssägare och att mitt tålamod prövades hårt. Att jag lärde mig att aldrig agera i affekt, utan alltid sova på saken.

Sen när jag kollade fejjan under lunchpausen kom ett visdomsord upp i flödet: ”Ett ögonblick av tålamod i ett ögonblick av ilska kan bespara dig hundra ögonblick av ånger.” Så sant.

Kram 🐘

@Qwer1 c:a1 timme.Hur länge höll ditt sug i sig?Utmanande ibland.

@EbbaiHulu @Lady175 Hur har ni haft det denna helg?

Känner igen det där!
Blev misshandlad av min styvfar som barn och har nog tyvärr haft svårt att se denna psykiska misshandel även jag vart utsatt för. Mycket bra att belysa, tack ❤️

Idag kom en kär granne över med en flaska vin som tack för lite som jag hjälpt dem med. De är 80 + Jag tackade o sa att det behövdes verkligen inte men jag tog emot flaskan. Gick ut till min man i trädgården o informerade honom att vi fått en flaska vin och att jag la den i vinhyllan i köket.
Där får den ligga tills vi får gäster som kan dricka upp den. Efter tre år som nykter känns det helt okej att den ligger där.
Tänk så långt jag kommit !!!

@Andrahalvlek, tack för omtanken. Ja, sorgen den är med mig sen 7-årsåldern och den är sprungen ur dystymins källa. Rätt så van den här vid lag, men det känns bra att skriva av sig ibland och gott att få respons också. 🤗

Springa kl 10 en söndag är riktigt nice! Fortfarande rätt svalt ute, sprang det längsta jag gjort hittills (2,8 km) på mina sju låtar på min spotifylista ”Löpning”. Det märks verkligen att flåset har blivit bättre, tjoho! Jag minns ju fortfarande känslan i april när tio meter i taget kändes överjävligt. Hur jag knappt kunde ta mig hem gående efteråt. Hur mer än en gång per vecka var snudd på omöjligt för att värken i benen gjorde mig handikappad i flera dagar. Hurra vad jag är bra!

Kram

@aeromagnus Jag börjar nedtrappningen idag. Tio prillor i en snusburk. Dagsransonen. Det är så många prillor jag tar av bara farten – helt i onödan, utan eftertanke. Det är där jag får börja, bli medveten om när och hur jag snusar.

Kram

@vår2022, tack för dina nya perspektiv på pastor Ågren; han har väl på det hela taget trots allt agerat som bromsklots i A-sammanhanget. ”Uähh, aldrig mer” har jag tänkt många gånger, men när de andra gökarna inte längre har tillträde hos mig så känns hans tid överspelad. Jag följer ditt råd och kommer i sinom tid att porta även pastor Ågren från min själs boning. Tills dess reder jag ut mig med djupandning, kaffe och långpromenader. Ha en riktigt skön söndag🤗

PS2. I samband med sjukhusbesök gör man en avstämning med kommunens biståndshandläggare så att det behov man har tillgodoses vid hemkomst. Sjukhuset vet vem de ska kontakta.

PS. Fördelen med hemtjänst är att man rätt lätt kan växla upp och ner efter behovet. För sex år sedan hade mamma hemtjänst som kollade till henne fem gånger per dag, plus natten. De hjälpte henne med dusch, hygien, toa, mat osv. Sen har hon fått hjälp med enbart städ och tvätt varannan vecka i flera lite lugnare år. När hon blev liggande i hallen för några månader sedan växlade vi upp igen till fyra gånger per dag och nattetid. Sen tog vi bort natten, och nu är hon nere på två gånger per vecka hjälp med disk och sopor, varannan vecka städ, varannan vecka tvätt, plus ledsagning till sjukhusbesök. Det enda som krävs är ett telefonsamtal till biståndshandläggaren på kommunen, snabbt och smidigt skött. Och det är jag som ringer biståndshandläggaren.

@Himmelellerhelvette Men så tufft 😢 Ja, livet är ingen jävla räkmacka. Just nu är det så viktigt att du fredar egentid, kanske djupandas? Kolla in appen Insight Timer. Några andningspauser varje dag är så viktigt. Och vad din mamma än säger behöver hon hemtjänst eller bo på äldreboende. När våra gamlingar kommit upp i en viss ålder får man milt köra över dem i vissa beslut. Hon kommer att uppskatta hemtjänst eller boende i slutändan, hon vet det bara inte själv än. ”Jag kan inte/hinner inte, jag har ett jobb att sköta” har jag sagt till min mamma många gånger.

Vad det gäller dottern får du tänka att det egentligen är hon som mår allra sämst. Låt dig inte triggas. Djupandas. Repetera lugnt. Ge dig inte en millimeter. Just nu är hon en uppblåst treåring som inte vet sitt bästa. Våra döttrar har inte haft tonårstrots, men jag var beredd att yppa orden ”så länge du bor hemma är det jag som bestämmer”, om det hade krävts. Man kan lyssna till vad de säger, men de får inte bestämma allt. Då gör man dem en björntjänst.

Bra att du ventilerar med oss!

Kram 🐘

@Silvertärnan Låter klokt. Gör det ihop med sonen! Han får en god vana att ta med sig ut i livet senare. Jag har börjat veckohandla och göra matlådor på helgen för att spara tid under jobbveckan, och undvika hämtmat. Precis nyligen (vid 56 års ålder) insåg jag att det tar minimalt med extratid att laga TVÅ maträtter, som ger åtta-nio matlådor, och att baka mitt tranbärsbröd. Man får bara jonglera fler moment samtidigt, det är vi ju världsbäst på. Igår tog jag tiden: 1 tim och 15 min totalt. Plus veckohandlingen som tog en timme. Väl investerad tid som sparar mig enormt med tid och ork hela jobbvecka, och min kropp får bra mat.

Kram 🐘

@fooliehutten Grattis till dag 555! 🥳🥳🥳 Så himla fint, roligt och sorgligt du minns det jobbiga. Men oerhört viktigt att minnas. Som alkisar har vi en tendens att snabbt glömma och bara gå vidare, och vidare, och vidare. Jag tror att vi måste fejsa sanningen, verkligen komma ihåg hur illa det var, men nya brillor på oss. Inte hela tiden, men då och då.

Kram 🐘

@Flarran Heja dig! Tålamod får vi verkligen träna på som nyktra. Och öva, öva, öva.

Här får du tre tips om du vill få till en ny hälsosam vana: 1) bestäm en tid och gör det varje dag utan undantag, 2) stapla en vana ovanpå en annan, tex gör 30 knäböj precis efter att du har borstat tänderna, 3) gör det synligt - min slantboard som jag styrketränar benen med står precis bredvid tv:n. Jag stänger av tv:n, släcker lamporna, och gör övningarna: 2 övningar x 30 rep. Tar fem minuter. Varje dag.

Visst kan jag ramla ur ibland, allra helst om vardagen är stressig eller om något kaosigt händer, men det som är bra med vanor är att man snabbt kan ramla rätt igen.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Ja, saker som stör kommer hela tiden och kanske när man minst anar det. På något sätt måste man bara vara i nuet och ta det som det kommer. Som Ander Hansen säger ”Lyckan är en långsiktig upplevelse av mening. Om du håller med om den definitionen och vill bli lyckligare är det viktigaste att ignorera lyckan, säger han. Ju mindre vi bryr oss om den, desto större chans att bli lycklig. Lycka ska inte ses som ett självständigt mål, utan i ett sammanhang. Lycka uppstår när vi förstår vad som är viktigt i livet och handlar därefter. När vi blir en del av något som vi upplever som meningsfullt för både oss själva och andra”.

Jag har tagit fasta på det han säger om att ju mindre vi bryr oss om den, desto större chans att bli lycklig. Att försöka leva här och nu och njuta av det när det känns bra. När motgång kommer får man ta en sak i taget och lägga upp en plan/strategi för att hantera det. Be om hjälp och stöd, inte bli självdestruktiv och försöka vara en superwoman. Prata med chefen tex om hur det känns och upplevs. När man tar ned sina motgångar i mindre bitar, blir de mer överkomliga och tar inte all din energi.

Sköt om dig!❤️

@fooliehutten Så intressant du spånar och så målande beskrivning av Kung Alkohol, Hovnarren och Pastor Ågren. Dem kan man ju verkligen känna igen! Bra att du visat Kung A med sin narr dörren och att de är portade för livet!

Fint att du ska byta kanal och sluta följa ”Oro med Pastor Ågren”, den serien suger! Han blir så himla egofixerad och självdestruktiv på något sätt när han ständigt gräver i det förflutna. Man önskar att han skulle kunna förlåta sig själv och känna medkänsla med sig själv. Shit happens liksom! Det går inte att förändrat det och att vältra sig i det hjälper inte heller. Han borde se framåt och även se allt bra han gjort i 555 dagar! Hur stark han varit och den stora förändringen han gjort i sitt liv. Jag tror att om han kan förlåta sig själv och känna medkänsla med sig själv så kan han försonas med sig själv och gå vidare. Det är nog dit du är på väg! Till en väg där du även visar Pastor Ågren dörren och portar honom. Han hör ihop med sitt gäng, inte längre med dig.

Hopp och styrka till dig!💪❤️

Mitt tredje kapitel kändes så hoppfullt att påbörja, på något sätt hade jag en känsla av att ”Nu! Nu gäller det, härligt och okomplicerat!” men universum vill allt att jag utmanas lite till trots att jag tyckte att jag var värd lite lugn och ro ett tag.
Mamma har blivit sjukare, dottern är i en ”bråka om allt du kan komma på” fas och mina nya arbetsuppgifter känns övermäktigt på allt annat! Igår spenderade jag dagen gråtandes för mig själv i hopplös trötthet och uppgivenhet!