Senaste kommentarerna i forumet

Ja det är tyvärr så. Är bara ett bevis på att mitt drickande har börjat skada min kropp. Jag har känslan av att folk och släkt vet att jag är lite av en festprisse, men tror inte dom inser hur mycket man har hällt ner i strupen dom senaste åren. Mina bröder o även vänner är inte heller blyga med alkohol men som inte har samma problem som mig men skillnaden är nog att dom vet när nog är nog, inget jag kan.

Vill bara komma ur detta, få kroppen att fungera som den ska igen. Ha ork med allt och den motivation det ger att göra saker man vill.

Idag kändes det faktiskt bättre, var givetvis trött från att jag klev upp halva dagen tills jag piggna till på eftermiddagen, men inte yr och håglös som dagarna innan.

Så förmodar att det går åt rätt håll ?
Fortsätter äta lagom o så nyttigt jag kan, tror det hjälper mycket ?

I lördags innan middagen så serverade vi oss lite förfriskningar.
Efter att givit de andra sina drycker gick jag ut i garaget och hämtade mig en flaska öl.
En brun 33 cl flaska med apa ipa eller vad det nu stod på den.
Hämtade ett megastort glas ur vitrinskåpet, öppnade kapsylen och lät ölen rinna ner i ett vinklat glas.
Den porlade snällt och gav en fin skumtopp, lite halvmörk till färgen, kanske en mörkare typ av bärnsten.
Den fyllde bara glaset till hälften, men glaset gör ju mycket för upplevelsen.
Tog en klunk och stickigheten i munnen skvallrade om att den hade bra kolsyra.
Den var något kallare än källarsval men inte kylskåpskall, och jag lät drycken åka ner i mitt svalj.
Jag den hade en tuff beska, lite mer än vad jag egentligen gillar, men god ändå.
Tog en klunk till för att konfirmera den föregående upplevelsen, nu kanske lite sötare än förra gången.
Rörde runt i grytorna och dukade fram maten, nu var drycken till hälften uppdrucken.
Efter maten fanns två klunkar kvar, den hade inte samma fräschör som när den var nyupphälld.
Avslagen och i det närmaste rumstempererad, den kändes mer sötsliskig mot slutet.
När skummet runnit ner till botten så tittade jag på det vackra ölglaset, skulle det smaka med ett glas till?
Nehejdå, maten hade gjort magen full och tvinga ner ett flaska till hade nog skapat mer illamående än nytta.
Känner fortfarande bitterheten i min mun, den gjorde nytta vid måltiden som en neutraliserare.
Men nu, nej, jag är nöjd och ställer ölglaset i diskhon, att resa på kroppen fick kolsyran att bubbla till i magen.
Och på vägen ut genom köksdörren så kväver jag en tyst rap, det ger en smak av gammal öl blandat med maten.

I soffan tittar jag på ett tomt vardagsrumsbord, och får lite minnesbilder tillbaka...
Så här skulle det aldrig sett ut tidigare när jag drack alkoholen.
Det skulle ha följt med glaset ifrån middagsbordet och i kylen hade ett flertalet ölburkar stått på kylning och många fler i garaget som en god reserv, man vet ju aldrig hur törstig man kommer att vara, lika bra att vara safe than sorrow.
Jag hade druckit många fler öl än vad min mage hade gillat, inte med för mycket smak och sötma utan sådana man kan dricka många av för att få ett behagligt rus...
För det var så man drack, drycker som var enkla att dricka mycket av så man uppnådde sitt helgrus.
Var man trött så somnade man där man satt, soffan var som oftast min helgsäng, och när kylan bitit sig fast i min kropp så förflyttade man sig till sängen som oftast redan när dagsljuset redan hade inträtt.
En vardag kanske bara en timme innan väckarklockan skulle ringa, man var frusen.

Ikväll tittar jag på ett tomt vardagsrumsbord utan ringmärken från glasen.
Jag är nöjd efter ett enda glas med öl, och en alkoholfri sådan dessutom.
Jag vet att jag kommer att gå och lägga mig när jag är trött, och utan en blåsa som kommer att vara sprängfylld.
Jag kommer att sova utan konstiga fylledrömmar och nattlig ångest i torra lakan.
Imorgon kommer jag vakna tidigt av mitt barnbarn som sitter på sängkanten med pigga ögon och undra vad för kul saker morfar ska hitta på.
Min dotter kommer att förnöjd titta på medans jag leker tittut under påslakanen med hennes dotter.
Solen skiner in genom sovrumsfönstret i ett gnistrande och kallt vinterlandskap utanför.
Jag mår bra och kommer igång på bara några minuter, utan någon huvudvärk eller konstig bismak i munnen.

Jag vet att jag kommer att få rå om min familj under hela helgen, alltifrån uppvaknandet på morgonen tills dess hon somnar in helt uttröttad i min famn mot kvällningen.
Jag känner mig rik och förväntansfull av dagen, priviligierad.

I mitt huvud ser jag skillnaden, nu mot då...
Vad i he..te höll jag på med?
Mitt livsmönster kan förändras av en enda sak, utesluta alkoholen och ruset.

Jag kan fortfarande ta mig ett glas med öl, inget som hindrar mig.
Men det måste stå alkoholfri på etiketten, det kunde lika gärna stått ångestfri för min del.

Mina val, min framtid, jag sitter med möjligheterna i kraften av min egna vilja.

Berra

Är att kunna dricka kontrollerat, men det är nog inte så dumt att få in en nykter rutin/vardag först.
Läser gärna de som klarar o balansera på klippan och hur de tar sig an det.
Finns ju alltid något som orsakar att man dricker,
? ny på det här....

Somnar nykter??

Jag förstår din känsla, det är sjukt vilken kontroll A kan ta över ens liv. I flera år har mitt liv kretsat kring när jag kan dricka, vart jag skall gömma det, hur jag ska se till att det finns tillräckligt över helgen och framförallt på söndagen då bolaget var stängt. Så mycket jag gjort som jag ångrar, så många helger jag haft med min familj där jag knappt mindes vad för film vi sett. Jag får ångest av att bara tänka på det. Jag har varit utan i 6 dagar, för mig är det länge och jag mår så mycket bättre. Den största skillnaden är energin, jag är inte trött, helt otroligt ? Hejja dig och alla andra som kämpar!! Och bra att städa ut julen nu, det var på tiden, gjorde nämligen detsamma idag ?

Håll i och håll ut, kram ?

-

Tack? Du är otroligt peppande för så många. Får du nån pepp själv längre?
?

Jag trodde inte att jag skulle klara det men nu har jag inte druckit en droppe på 6 dagar! Jag var till och med på en middagsbjudning med vänner i lördags men erbjöd mig att vara chaufför för att slippa säga nej till A. Jag har vaknat varje morgon och känt mig pigg, känslan av att inte vara bakis är annorlunda men så skön, den där guldkanten som jag inte trodde sig skulle infinna sig, att jag trodde att jag inte kunde ha kul utan A var inte sann. Jag har till och med drömt en "mardröm " om att jag drack vin och blev så besviken på mig själv, då var det skönt att vakna ? Jag vet att detta bara är ett ministeg men just nu känns det så bra och jag har varit inne här och läst varje dag och fått pepp. Kämpa på alla, vi klarar det tillsammans, aldrig hade jag trott att ett forum kunde betyda så mycket ?

Tänker på din text, vi lever i en krigszon vi anhöriga som lever med A i dess värsta form. Men vi ska iväg med barn, jobb, kalas och le och vinka. Jag berättade för min 20 åriga systerdotter ikväll att när hon tog studenten var min man försvunnen, låg och söp i stugan. Jag stod för maten på tillställningen, log och vinkade.
Jag tror tappadigen att när dom är A såhär så handlar det mest om ilska och frustration, utåt sett är man sitt glada trevliga jag, lägger locket på, och har nog gjort så länge. Så det blir som aktiva vulkaner till slut, på beroendemottagningen sa man till mig efter att jag flyttat, att du kan inte göra mer, nu får staten ta över i form av polis, ambulans eller behandling. Otäckt men sant ?

Det känns verkligen som ett bra beslut.
Hur länge har du varit nykter @kvinna 38?
Jag försöker tänka lite mer här och nu, men det är svårt ibland..tankarna skenar gärna framåt.. - hur ska det bli i sommar? Hur ska jag agera vid nästa fest/middag osv... Nu i dessa tider kan man ju heller inte träna på sånt. Men det ger sig nog, med beslutsamhet och bra strategier. Ska bara fundera ut de först!

Kram

Härligt inlägg! En helg med lagom. Det är väl jättebra! Mer än OK!
Har funderat mycket på det där med här och nu och dina erfarenheter av psykologer. Kanske är jag där nu att den där tjatande rösten om att jag borde vara någon annanstans, göra något annat eller minnas något, äntligen har blivit lite tystare. Det känns så. Jag gör saker nu också, men är inte på väg vidare under tiden.
Du verkar vara på väg dit. Att resonera sådär med sig själv. Tror det är nyttigt.

Jag hoppas oxå på att du ska finna ro och nykterheten. Kram

Det går inte att tvinga någon att sluta dricka. Jag har försökt alla metoder. Blev arg, var ledsen, försökte prata, ställde ultimatum. Inget funkar om inte den som dricker vill sluta och inser sina problem. Vi var ihop i 20 år, jag och min man, numera ex. Det eskalerade mer och mer för varje år. Jag var tvungen att gå till slut. Han har fortsatt dricka.
Man kan bara hoppas att dom tar hjälp till slut.

Grattis till dina dagar och som sagt, titta in när du vill.

Men det är så du har gjort tidigare, som skydd för att slippa känna de känslor som din dotter väckte i dig. Det är inte konstigt att det blir så då. Men i det läget ska man inte ha någon whisky hemma. Tillfället gör tjuven.

Upp igen och ta sikte mot målet, det var bara en liten dikeskörning!

Kram ?

Grattis till ett bra beslut!

För mig var det lite annorlunda då min man krävde att jag slutade. Även om jag själv verkligen ville sluta så var det först då jag verkligen bestämde mig. Jag bad honom då att ta bort all alkohol hemma och att inte dricka hemma. Han dricker nu i princip aldrig, bara på fest (och det är ju en sällanhändelse numer).

Jag har aldrig öppnat mig helt för honom. Tror det skulle skada vårt förhållande mer än jag redan gjort.

Hur som, utan honom hade jag inte klarat det.

Kram

Blir det skidor eller skoter för dig när ni fått så mycket snö? Hur går det med promenaderna?

Huvudvärk av alkoholstoppet hade jag länge. Låg på lut och lurade mest varje dag. Men jag blev så van vid det så jag tänkte knappt på det. Då är huvudvärken efter kaffe värre tycker jag, om jag glömt att dricka kaffe. Det har hänt när jag haft fullt upp med annat. Snushuvudvärk har jag inte provat än. Men när man väl bestämt sig så får det vara värt det tänker jag.

Jag är så sjukt imponerad av dig och Charlie som slutat snusa! Själv trappar jag ner ytterligare en tablett i min SSR-medicinering från och med nästa vecka, och det känner jag mig nöjd med.

Kram ?

Det är så himla rätt att man måste nöta nya vanor länge, tills de sitter i ryggmärgen. Det påstås att det tar tre veckor att etablera en ny vana, men jag tror att det tar mycket längre tid. Tänk bilkörning. I början tänker man på allt man gör aktivt, blir helt slut i skallen på kort tid. Med mer erfarenhet kör man mycket mer avspänt, mer automatiskt. Bilkörning har då tankats ner på ett annat ställe i hjärnan, behöver inte slåss om utrymmet i frontalloben.

Faktum är att vid utmattning, då frontallloben drabbas hårt, så går det att köra bil utan problem. Jag vet, för jag har gjort det. Riskerna finns i att du är trött pga dålig sömn, men själva bilkörningen sitter som en smäck.

Med alkohol är det ju så att vi måste genomleva alla högtider och alla situationer där det brukar finnas alkohol några gånger, innan det känns helt bekvämt. En sak har jag tagit till mig som tips. Inför en prövning ska man förbereda sig mentalt, tänka igenom hela kvällen. ”Vi kommer dit, får en välkomstdrink och jag frågar om den är alkoholfri” osv. Man ska tänka sig kvällen som man vill att det ska bli.

Felet många gör är att tänka ”jag ska inte dricka öl, och absolut inte ta en whisky även om jag blir bjuden”. Hjärnan är nämligen kass på att förstå negationer.

Kan tipsa om ”Din hjärna” med Anders Hansen på svtplay. Det finns 2 säsonger. Superintressant!

Kram ?

Fredag och lördag gick som en dans, glad och full focus på familjen och att göra allting bra och mysigt för alla.
Inte ens ett sug
Någonting hände idag.
Jag blev sårad av min dotter, då jag ville hjälpa försiktigt och ödmjukt eftersom jag förstod att hon inte mådde bra.
Jag hade lagt hela fredag och lördag på att ordna det mysigt. Vilket alla tyckte
Hon var onödigt hård mot mig idag och jag valde att döva mina känslor inför familje middagen när alla skulle komma hem. Ingen märkte att jag hade tagit 2 whiskey.
Fantastisk middag som alla hyllade, drack pepsi till maten då övriga drack vin.
Är ett falskt helgon.
Ja , det var väl 10 dgr idag med ett glas vin emellan.
Imorgon är det vardag och jag tänker inte dricka någon alkohol.

Vi har pratat om det. Har sagt vid ett flertal tillfällen att jag nog måste sluta med ah eller ha en vit månad.. Han har alltid varit förstående och så...men de tidigare gångerna har jag inte klarat det. Har alltid fallit för suget..
Fram tills nu. Nu har jag bestämt mig på riktigt - det är inte alltid lätt, framför allt på helgen kommer mycket tankar..

Men du har helt rätt, Andrahalvlek, jag måste prata om det. Kanske i små portioner..

Kram

Tack VaraFrisk! Det jag tycker att AH verkar ha är en acceptans för sig själv (precis som hon är) och också en väldigt sund inställning till livet, vila och annat.
Acceptans av sig själv, svårt när man dricker, men ett sätt att börja är att fokusera på sina fantastiska sidor och låta de andra ta mycket liten plats.
Tänker att du gjorde precis rätt i lördags när ni åkte och upptäckte nya vyer. Små förändringar åt rätt håll. Samla nyktra dagar. Alla dagar utan alkohol räknas. Å plötsligt har man efter många års trasslande varit nykter i fem månader. Och plötsligt finns där också ett lugn och ”good enough”. Det räcker så och jag är helt säker på att du kommer dit. Skrivandet här och läsandet. Jag har lärt mig så mycket av att läsa härinne. Andras strategier och kloka kommentarer. Andras reflektioner. Det är ett toppenforum och du är här!

Hoppas innerligt att du får ett positivt besked från beroendemottagningen så att du kan gå dit och få den hjälp du behöver.

Kram ?

Jag lever ju inte med någon, så jag har sluppit prata om detaljer med någon. Men jag tänker att om jag hade gjort så hade jag nog pratat om det. Åtminstone i små portioner. Trot eller ej, men män är inga tankeläsare ? Vi kvinnor tenderar att tro det. ”Han borde ju fatta” osv. Nä, det borde han kanske inte alls eftersom han inte har de glasögonen på sig som du har.

För relationens skull tror jag att det är bäst att man pratar om det på ett ärligt sätt. Utan att fronta all misär direkt. Du kan ju säga att du är orolig för ditt drickande, behöver en rejäl paus på tre nyktra månader, och att det känns svårare när han dricker för då blir du också sugen och är nära att hoppa av projektet. Säg åt honom att du säger åt honom när det känns okej för dig att han dricker inför dig, för den dagen kommer snart. Du behöver lite mer nykter tid i ryggen först bara.

Att ta itu med problemet är ingen svaghet, tvärtom. Det är en styrka. Den styrkan och stoltheten växer också med tiden. I början känner man sig usel, som en liten lort som inte ens tål att dricka alkohol, som om man är svag och har dålig karaktär. Så är det inte. Dricker man något som är beroendeframkallande så är risken stor att man blir beroende. Punkt. Samma sak händer om man röker regelbundet, eller gud förbjude tar andra droger.

Kram ?

Nästa gång!
Är lite osäker på om han riktigt förstår hur illa det varit...
Att jag varit bakfull så många gånger senaste året... och haft flera minnesluckor... han måste ju ha noterat att jag inte tycks ha nåt stopp- förens jag somnade i soffan...
Har svårt att prata om detta... har nog med att förstå det själv..

Kram

Jag gör som du, tar en dag i taget. Ibland går det lättare ibland inte.....Vi får ta stöd härinne, vi som inte berättar därute.....