Senaste kommentarerna i forumet

Delar din rädsla för att bli identifierad, tänker ibland att det kanske inte är hela världen ändå. Det kräver ju lite jobb ändå att identifiera nån och det betyder att denne nån har hängt härinne. Så ja... jag tänker inte skämmas. Har ju fått svälja en del skam det senaste året och då är det plötsligt inte så farligt längre. Glorian är lite på sned, men det är nästan snyggare. Tankarna på det är betydligt värre.

Blir lite orolig för dig nu när du skriver såhär. Har det med alkohol att göra? Vi har ju lite likartade erfarenheter tänker jag om det verkligt obegripliga. Tänker att vi kan hitta svar, orsaker och lösningar tillsammans.
Hoppas du snart är ok!

Kramar till dig....hur många som helst❤️❤️❤️

Det svåra för min man är nog inte att sluta dricka alkohol utan att dricka lagom

Ser att du startat tråd här och ber om styrka och kunskap. Om du skriver lite mer så kan du bli hörd här. Själv har jag ingen kunskap om hur man slutar dricka men jag har dock haft styrkan att just nu hålla upp i två månader.
Välkommen hit!

Min förhoppning är att vi båda ska kunna sällskapsdricka. Dels för att det är trevligt men faktiskt också för att det är finns ett stigma kring nykterism. Min man gillar öl och dricker gärna både för ofta och för mycket. Han har svårt att stoppa och blir därför ofta onykter. Jag tycker att man måste kunna hejda sig och känna av om det börjar bli för mycket, vilket jag kan men inte han. Vi pratar mycket om våra alkoholvanor och vet att vi kan överkonsumera båda två. Tex på sommaren på landet. Vi brukar då begränsa oss på olika sätt, inte köpa vindunk eller inte dricka alls i veckorna. Inte dricka vin osv För mig känns det jättetråkigt att helt avstå från all alkohol. Är det verkligen den enda lösningen? Allt eller inget? Det svåra för min man är nog inte att sluta dricka alkohol utan att dricka lagom...

Var det Adde som var så anti morfin eftersom det triggade alkoholsuget? Någon var det i alla fall här på forumet minns jag. Morfin är minst sagt läskigt.

Skönt att du är hemma igen efter operationen. Broddar som man fäster på skorna funkar också!

Kram ?

Grattis till att operationen gick bra! Skönt det kapitlet är gjort, och bra att du har kunnat få lite grepp varför det blev sug efteråt...

Kram

Ikväll byter yngsta dottern hem och kommer till mig i lägenheten. När hon byter hem äter vi ihop alla tre. Det blir oftast hämtmat. I dag kinamat.

Hämtmat är kinkigt om man ska äta antiinflammatoriskt. Men jag tänker att om jag äter biff med broccoli, och skippar riset helt, så är jag safe.

Dotterns favvoställe annars är McDonalds, så där äter vi nog imorgon. Men de har en jättegod sallad med kyckling och belugalinser, så det känns också safe. Äta sallad på McDonalds? Snacka om tantvarning!

Kram ?

PS. Och när man är lite trött och felaktigt beställer ”friterat fläsk” men direkt blir rättad, för det är väl friterad kyckling man vill ha? Helt rätt, fel av mig. Då är man stammis ? Och det är förstås dottern som ska ha friterad kyckling. Varje gång.

????

Tack Andrahalvlek. ?Jag tror du skrivit det till mig förut och jag brukar göra så. Idag var det mer svårt. Brukar ofta tänka NEJ! Och bort med dig. ? Något jag vet du har väldigt rätt i är att börjar jag förhandla då är jag på riktigt tunn is...

Men jag sa nej idag. Åkte och köpte choklad trots att jag ska vara nyttig. Tog 2 bitar och drack redbull. Hämtade sonen och nu känns det ok igen.

Jag vet att det kommer bli bättre. Dels med tid. Dels med medicinen jag håller på att trappa in. Kommer vara skönt att få hjälp av den att bryta dåliga vanor under en längre tid.

Min sista sjukdag, om tio minuter skulle jag ha slutat....

Jaja, inget blir som man har planerat, inte alltid, och inte i rätt tid.
Sjukdomar rår man inte riktigt på, när kroppen känner sig låg är den mottaglig, och hjärnan fattar ingenting.
Tänk om man kunde se eller känna lukten av en ankommande sjukdom, men å andra sidan, skulle vår kropp inte utsättas för prövningar så skulle vi heller inte bygga upp något motstånd alls.
Så jag får anta att jag har återigen investerat i kroppens immunförsvar.

Det var länge sedan jag hade en sorts lunginflammation, jag var runt 19 års åldern och fick en typ av svamp i lungorna som hette mycoplasma pneumoni, då var jag också dålig, ja jättedålig faktiskt.
Men det är skillnad att bli sjuk i samma sjukdom nästan 40 år senare, kroppen är inte lika snabb med återhämtningen.
Tar min sista dos av penicillin idag, 30 gram allt tillsammans, konstigt nog så luktar inte kisset lika illa den här gången men å andra sidan är det här de första dagarna det har återfått sin normala färg, det har varit riktigt mörkt, som svart te faktiskt.
Ja apropå dessa områden så har nr2 inte heller varit helt enkelt, det blir mycket stillastående i tarmarna när man ligger ner så pass länge som jag gjorde.
Helt svettig satte jag på tronen och skrek, jag trodde jag skulle spricka därbak, vilket jag också gjorde syntes det på pappret senare, jag sneglade på korkskruven, men den såg alltför vass ut i änden.
Jag har fortfarande inte fått riktigt kontroll på bajjandet och kan närsomhelst behöva "klutta" lite, det känns besvärande.
Ni som följt mig ett tag vet ju att jag aldrig kommer att passa i en bastuklubb, någonting är fel därnere.

Jag har lyckats äta hela 3 st fullständiga måltider och alla besvär är nu nästan helt bortblåsta.
Vägde mig i veckan, har tappat någonstans mellan 5 till 7 kilo, och det är bra, lilla tjocka mig.
Det enda som jag känner av är orken, får fortfarande ta en paus i duschandet, och gav mig på att skotta fram bilarna med hjälp av grabben, då tog det stopp i nedre delen av bronkerna och jag fick andnöd, och en kvart att återhämta sig, samtidigt som jag vet att det är bra att "pressa" kroppen lite för att tillfriskna snabbare, blodet behöver pulsera lite.

Jag har de senaste dagarna klätt mig i "civila" kläder istället för mjukiskläder, allt för att komma in i den vardagliga känslan, men soffan är min bas för allt jag gör, äter sover och pysslar lite med social media.
Min senaste covidtest i måndags var också negativ, ger mig sjutton på att jag redan har haft den, trots detta var ju frugan positiv under mellandagarna och jag fortfarande neggig.

Imorgon tickar det till ett pinnhål till i Berras liv, 58 år, och allt är inställt i år, ingen fest, inget kalas, ingenting.
På söndag får vi se om vi lyckas lura hit våra barn och barnbarn, dottern som är gravid har sina motsättningar.
Kanske kanske blir jag uppvaktad då, man får hoppas, men vi är fler som satt våra födelsedagar på vänt.
Hittils har vi fyra fem styckna som ska firas när covid'en har dämpats något.

Ute singlar snön ner i stora svävande flingor, det är lika mycket som innan vi skottade.
Ibland värmer jag upp uterummet för att få sitta där och titta på småfåglarna som kivas runt fågelbordet, en koltrast har nästan ätit upp det röda äpplet jag skickade ut till honom igår, det är kallt nu, läste av 8,5 minusgrader i morse.

Jag är trött på innesittandet och någon form av pensionärslivet, trött att blänga på teven, trött på en trött soffa.
Jag saknar den livgivande solen och värmen, att få vara ute i friska luften och framför allt, orken till att göra någonting.

Men jag är ändå tacksam för allting, att jag har ett liv och får se både dess fram och baksida, emellanåt.
Att sitta här och smågnälla över lite sjukdom känns nästan småttigt, när att kunde ha varit så mycket värre.
Jag kunde fortfarande ha druckit alkoholen, och då lovar jag att livet hade inte sett ut så här längre.
Exakt hur vet jag inte eftersom jag valde bort den stigen i livet, och valde min egna istället.
Jo jag ska motvilligt också erkänna att jag saknar delar av den, men när nackdelarna så stort överväger fördelarna så måste man göra ett val, och sedan fortsätta på den linjen, oavsett vad.
Det kommer hela tiden en massa frestelser genom livet som förskönar alkoholen och dess förlösande effekter.
Jag har genomskådat den, och vet att nykterheten vinner alltid.

Nattens favoritlåt heter Happiness av gruppen Little Mix, och den kan med lätthet i texten ändras att gå ifrån alkolholen.
Jag lyssnar på den om och om igen och blir lättad ifrån alla vardagligheter, det känns bra.

Nu ringde chefen och ville dubbelkolla att jag verkligen kommer på måndag, och det gör jag.
Allt har inte rasat på jobbet, och vi har upp till 3 nyanställningar till på gång i vår lilla grupp.
Det ger oss gamlingar möjlighet att få vara lite mer sjuka framöver, det utrymmet behöver vi.

Tack så mycket för alla uppmuntrande inlägg förresten, bara det gör det mycket lättare att tillfriskna.

Berra

Tack för dina synpunkter. Det är mina vänner och bekanta som tycker som du att det låter ganska mycket när jag säger att jag dricker som jag gör. Jag är i allmänhet ensam när äter och dricker och det sker alltid framför tv,n där jag tittar på en dvd film, nästan alltid någon av Becks filmer, trots att jag sett dem dagligen de senaste tiotal åren.
Klockan är runt 18,30 och jag gör detta framför allt för att jag mår så bra av den goda maten och spriten till detta och tillsammans med filmen som jag aldrig tröttnar på. När jag tar en sista snapsen så lägger jag mig på sidan i soffan och stöttar huvudet mot armen/handen och sedan tar det ca 2 minuter tills jag somnar hur skönt som helst. Sedan brukar jag vakna vid 1 tiden på natten och då går jag och lägger mig i sängen och somnar direkt. Vaknar sedan runt 5 tiden och stiger upp och gör mig i ordning för arbetet, kokar kaffe med mera.
Ofta nog är inte ölen uppdrucken när somnar och ibland inte hela sista snapsen heller.
Jag har funderat på att prova helt utan allt detta men trivs så bra med det. Det enda jag inte gillar är att det blir lite dyrt med spriten.

Vad glad jag blir att Annie Graces tänk funkar för dig. Själv är jag helt frälst sen länge, och hon tillhör mina husgudar ihop med Craig Beck som är svinbra på youtube. Honom kan jag också rekommendera!

Kram ?

Börja inte förhandla med alkoholdjävulen, ryt ”NEJ” direkt.

Tänk på alkoholdjävulen som en störig granne som ringer på och gnäller om allt hela tiden. För husfridens skull gnäller du inte tillbaka utan du konstaterar mest ”Hej, här kommer du igen. Jaså, du tänker så. Intressant. Hej då.” Och sen stänger du dörren noga, låser och reglar typ, och låter gnället rinna av dig utan åtgärd.

Kram ?

Vad det än är som känns svinjobbigt så finns vi här.

Kram ?

Det är din hjärnas beroende som får dig att dricka! Är alkohol gott? Drick ren sprit och känn efter.
Det du tycker är gott är det du blandar ut etanolen med för att stå ut med för att stå ut med smaken. Etanol är ett nervgift som skapar ett beroende.

Jag kämpar själv med mina tankar på att alkohol ger mig någon slags lugn och tillfredsställelse
Under mina nyktra perioder mår jag helt och hållet skitbra. Jag läser och får lärdom, jag mediterar och får insikter. Jag vill vara kvar i det tillståndet.

Var ärlig mot dig själv! Är det verkligen etanolen som smakar gott, och vill du verkligen trubba av dina sinnen?

Jag har inga färdiga svar. Jag söker, som du, en lösning.

Hoppas du finner en väg som är rätt för dig!

Nu har jag gjort mina fem första dagar i Annie Grace Alcohol Experiment och jag tycker det är jättebra! Kan verkligen rekommendera det. Hon gör så att man får reflektera, tänka, tänka om och bli mer medveten om sina känslor, val och laster. Ser fram emot nya insikter varje dag :)
Jag vaknade innan klockan ringde imorse, pigg och utvilad. Läste bok innan jag lade mig igår istället för att spela Wordfeud på mobilen, och jag tror det var det som gjorde att jag sov så gott. Jag kände mig lycklig också när jag vaknade - gick runt och sjöng och hade en härlig känsla i kroppen. Och så kom ju solen! Vilken härlig dag, även om ansiktet håller på att frysa sönder när man är utomhus. Ikväll blir det hummer och alkoholfritt bubbel "Rawsons Retreat" som är min favorit. Min man ska inte heller dricka alkohol ikväll - yippee!
Trevlig helg på er alla kämpar därute! Kram

Bara så ni vet jag har magiska krafter. När jag klickar på era hjärtan för att visa uppskattning så nollställs dom. ?

Alkoholdjävulen är tjatig idag. Kanske ska köpa lite mörk choklad eller något.

Hej NisseKarlsson (och ni andra som skrivit i tråden)!

Först och främst - stort grattis till den förändring du genomfört. Hoppas att du har blivit belönad med fördelar för det fantastiska jobb du gjort här. Klokt av dig att ta dina funderingar på allvar, och att försöka hitta ett sätt att förhålla dig och ta hand om till de tankar och känslor som kommer (och som jag tror att många skulle kunna känna igen sig i).

Du har fått bra tips av Jullan och Se Klart - det vill säga att kontakta en lokal mottagning för alkohol/beroende och beskriva vad du skulle behöva hjälp med och höra om de har någon behandling som passar, eller om de kan rekommendera något. Det går också att vända sig till sin vårdcentral/husläkare med sina funderingar och tankar så kan de hjälpa till att lotsa vidare.

När jag läser det du och andra skriver så funderar jag på om ni känner att det finns kurser att gå i något som heter återfallsprevention? Det erbjuds på vissa alkohol- och beroendemottagningar, och syftar till (som namnet skvallrar om) att hjälpa till att minska risken för att återfalla i de gamla mönster som en brutit med när en förändrat sina alkoholvanor. Mer information om själva metoden finns på Socialstyrelsens hemsida (https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-prakt…).

Vet inte om det var precis detta som efterfrågades eller om det var något du/ni redan kände till. Om andra har fler tips, dela gärna med er i tråden!

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Har du noterat att det är en digital forumträff 25 januari kl 14.30?
Se #19 i länken
https://alkoholhjalpen.se/node/172105#new

Kram!

Ja Dearself förstår din stress inför hemkomsten, man kan ju ändå inte sluta hoppas så är det bara. Visst döden är hela tiden närvarande så är det ju egentligen, men med ett barn som lever så destruktivt blir det tydligt.

Om dina värsta farhågor besinnas, vilket jag tänker är att din son återgår i missbruk försök att inte se det som ett misslyckande utan ett steg på en väg som inte är spikrak. Vet det jättesvårt och ibland t.o.m omöjligt, men under tiden på LVM hemmet har din son ändå upplevt saker, förmodligen både positivt och negativt. Han har sett konsekvenserna som människor fått som under lång tid levt i missbruk, kanske att dom flesta mist sina tänder vilket brukar vara avskräckande. Din son har förhoppningsvis haft en längre drogfri period och upplevt hur han mår då, bra eller dåligt, men kanske mer medveten om sina problem. Kanske har han haft en del givande samtal med personalen. Vad som är motivationen att försöka leva drogfritt för din son vet vi inte. Allt är inte som förut när han kommer hem, men oron finns ju där. För min del har jag kunnat sova relativt bra trots en kaotisk situation, men någon gång har jag tagit melantonin, ett sömnhormon som fungerat bra för mig.

Till dig Ragna du har nått din gräns och orkar inte mer förefaller det som. Kände också så men att vila i det att verkligen inse att så är det kan vara början till en förändring. Det finns inget att välja på. Man måste på något sätt ta avstånd. Tycker själv det varit svårt att veta var gränsen går, men har tänkt mig att jag ska lyfta en tung sten. Det finns en gräns för vad jag orkar och det är lättare att se det så. När kroppen säger ifrån då har man passerat gränsen.

Du har två barn till att ta hand om och kan tänka mig att du även känner skuld för att du inte kan vara den mamma du vill vara. Försök ge dig tid att skriva här. Det har hjälpt mig mycket trots att omständigheterna jag lever under inte förändrats.❤

Just nu behöver jag er. Har inte synts till så mycket på senare tid, men har genom åren försökt att stötta och välkomna.

Är ju extremt rädd att bli identifierad så kan inte skriva mer, men - som sagt - behöver er mer än någonsin.

Var rädda om varandra!

Kram

Jag såg inte detta förrän nu. Kanske delvis för att jag tänker mig att jag bara har en tråd här egentligen, men är ju ett tecken på hur svårnavigerat jag finner forumet. Visst, det du säger är kanske det bästa alternativet. Men, det känns som att man behöver ha ett aktivt alkoholmissbruk för det. På något sätt känns det som att jag tar upp en plats i vården som någon annan kunde ha haft om jag gick dit. Är ju tacksam för ditt tips, men osäker på om det fungerar.

Du vill göra en förändring med alkoholen och har vänt dig hit till forumet med frågor om abstinenssymptom. Tror att det är många som kan känna igen sig i oron för vad som komma skall vid alkoholstopp, klokt av dig att fråga andra om erfarenheter. Hoppas att det kan skingra lite av oron och på så sätt underlätta för dig att sätta igång med din förändring!

När det gäller abstinenssymptom så är det precis som Maaxel skriver här ovan - vissa lindrigare symptom kan du ta hand om själv, ungefär som en tar hand om en influensa. Det är dock viktigt att ha koll på om symptomen blir värre och i så fall kontakta sjukvården. Mer information och tips på hur en kan tänka kring abstinens finns på https://alkoholhjalpen.se/akut. Vill du bolla tankarna (anonymt om du vill) med någon på telefon vill jag tipsa om att ringa Alkohollinjen på 020-84 44 48, där du får prata med erfarna rådgivare.

Du kanske redan har hittat informationen, oavsett önskar jag dig lycka till. Fortsätt gärna skriva här och berätta om hur det går för dig!

Varma hälsningar
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet