Senaste kommentarerna i forumet

Det finns på nåt sätt en sådan ro i din veckosummering, Berra, även om ni har det allt annat än lugnt. Tycker det är så skönt ibland som kontrast till allt. Allt elände här på forumet (finns ju mycket bra också) och allt i samhället. Blir en liten vardagsreflektion om hur det är nu och om livet utan alkohol. Blir glad av att läsa dina inlägg.

Det måste varit fantastisk att höra.
Glad över att det går så bra för dig.

Jag har också börjat sticka.
Fick riva upp allt igår kväll och börja om för jag gjort fel.
Är lite ringrostig har jag märkt.
Kram⚘

Dag 49.
Idag blev jag glad?. Mötte en person som jag inte sett på några veckor som sa " vad har du gjort? Du ser ju alldeles......ny ut". Känns fantastiskt faktiskt. Gått ned 4,5 kg på de här 49 dagarna och känner mig som en ny människa. Inga sex ( minst) flaskor vin på helgerna har gjort sitt och jag känner mig starkare än på länge.
Så skönt att inte ha ångest och baksmälla mer. Tuffa första dagarna men lovar det är såååå värt det!!!!

Kram på er alla kämpar därute?

Att förlora jobb. Och vilken skam? Funderar på aa, iaf.

Så glad över att du klarat 3 månader och vill fortsätta din nyktra resa - GRATTIS! Så ledsen över att jag inte kunde fira dagen med dig! Jag har svarat dig på frågan hur jag mår i min tråd. Kram<3

Har du försökt vända dig till vården? Alla kan sluta dricka, det är så värt det, man får ett nytt liv...

@kvinna 38 - jag såg din fråga när den kom, men skämdes för mycket för att svara. Det går inte så bra - jag har druckit tre helger i rad och även tagit något mitt i veckan. Jag är väl det perfekta exemplet på att aldrig ta det första glaset. Det är inte så att någon i min närhet märker något och mår dåligt av mitt drickande, men jag mår själv dåligt. För att jag inte klarade mina tre uppsatta månader. MEN jag ska ta nya tag och jag ska vara helt nykter under julhelgen då barnen kommer hem. Längtar så efter dom! Jag vill också börja måla igen som du @kvinna 38- och göra saker som får mig att må bra. Men jag ska inte ljuga, jag vill dricka och gör det. Det är väl jag i ett nötskal - att göra det jag vill utan pekpinnar. Men jag vill verkligen vara nykter och förändra mitt liv - och det kommer jag att göra. Men NÄR det är frågan. Så glad över att du @kvinna 38 klarat 3 månader - GRATTIS!

Människan älskar att göra saker till svart och vitt. Vi vill så gärna att saker ska vara ovillkorligt goda, ovillkorligt onda, ovillkorligt rätt, ovillkorligt fel. Men så fort man börjar skrapa på ytan så blir gränserna svagare och när man grävt sig långt ner i alla omständigheter så verkar det ibland knappt finnas några sanningar kvar alls.

Som du säger så är gränsen för vad som är diagnos eller inte i slutändan helt i händerna på en subjektiv mänsklig bedömning. Ungefär som ett betyg i skolan, i betraktarens ögon. Såklart finns massor av underlag som det skall bedömas utefter men i slutändan en människa.
Alla människor har "bokstäver" i en gråskala, men hos många ligger dem inom normalspannet och går in under kategorin personlighetsdrag. Eftersom diagnoser som ADHD och Bipolär idag verkar växa på träd så hoppas jag i framtiden att dessa bokstäver försvinner och istället börjar ses som mer "naturliga" personlighetsdrag som samhället behöver anpassa sig till. Med det sagt menar jag absolut inte att förminska problematiken kring att ha dessa starkare personlighetsdragen eller att det är svårt för andra att hantera ibland.

Det är den här etikett-eringen vi så gärna vill ha på allt i svart och vitt som är så omodern och problematisk och att dela in människor i de som "har" *diagnos eller inte när versionerna egentligen ligger i ett obegränsat spann.

Ibland kommer jag in här. Läser andras trådar och inlägg. Känner mig trött. Orkar egentligen inte ens kommentera. Så börjar jag skriva. Och ut kommer saker jag inte visste behövde ut här och nu. Att skriva här är läkande. Ibland tycker jag att jag flummar. Men vad gör det. Här får vi lov att känna allt det där vi trycker ner! Ni är fantastiska. Tack!

Dricker fast jag förstår, att det dödar mig. Kan inte sluta.

Är det 3 månader sen jag drack alkohol .
Det har gått bra , men jag dividerar med mig själv hur jag ska göra framöver ....
Men idag är jag nykter ?

Hur mår du Vinäger ? Jag saknar oxå dig jättemycket här .
Hoppas du har det så bra du kan . Du är värd att få må bra ❤️
Kram?

Även om det är smärtsamt att sätta ord på hur det var, så tror jag att det är viktigt. För att aldrig glömma. Håller med om den stängda dörren, den inre bilden har jag också. Jag har till och med spikat igen dörren ?

Och jag är precis som du rädd för alkoholens framfart i vårt samhälle, både på individnivå och på samhällsnivå. Alkoholen är ofta porten till värre saker dessutom. Samhället verkar vara väldigt mycket mer drogliberalt nu för tiden. När jag växte upp drack jag mycket, men vid hasch gick min gräns. Hur full jag än var. Och många resonerade som jag på 80-talet. Nu testar man allt möjligt. Fy så hemskt.

Jättebra jobbat Joyo, och ett jättebra inlägg ❤️

Kram ?

Du har gett både dig själv och dina barn chansen till ett bra liv nu. Ett liv som du kommer att vårda ömt. Du är beundransvärd som tagit dig ur onda cirklar i din familj!

Kram!

Du lyckades hejda den skenande hästen i tid, och har skaffat dig en bra relation till alkohol - bara dricka vid speciella tillfällen. Låter toppen!

Kram ?

Tack för att du tidigare förtydligade att du inte är orolig för att du själv ska bli våldsam. Du har beskrivit hur situationen för dig och barnen blir värre och värre. Vi på alkoholhjälpen och många andra som läser din beskrivning blir berörda och oroliga för vad som kan hända.

Du har skrivit ett tag nu om att du vill separera och sedan sluta dricka, och att du planerar hur du bäst ska genomföra det. Du skrev tidigare även att barnen inte ska behöva bära detta, utan att ni borde prata med någon tillsammans.

Det låter klokt. Har du några tankar på var du ska vända dig för att få stöd? Finns det någon annan, förutom vi här på forumet, som vet hur du och ni har det?

Du tar ganska stora risker genom att fortsätta vara kvar i situationen så som den är nu.

/magnus
alkoholhjälpen

Vilket fantastiskt bra inlägg!
Så mycket styrka och livsglädje!
Fantastisk vilken resa du har gjort och gör?
All fortsatt lycka till dig önskar jag
???

Kram ???

Hej alla. Jag har nu fått nog. Har druckit som tröst och för att lindra ensamheten nu i coronatider. Det går åt en Bib i veckan minst. Jag har fått minnesluckor, gjort dumma saker som jag skäms över... Vaknar skamsen och ångestfull dagen efter. Dricker varannan dag oftast. Isolering, mörker och depression.

Hur gör ni andra?

Underbart bra skrivet, tack! "En missbrukare har alltid ursäkter för att få fortsätta" Klockrent!
Grattis till ditt liv i frihet.? Jag håller med om allt du skriver.

Kram

Ja, du gör säkert rätt. Även om narcissisten själv mår dåligt så är det ingen ursäkt för att stå ut med hens beteende. Jag kan inte föreställa mig hur det skulle kännas att vara gift/sambo och dessutom ha barn med en narcissist! Den personen jag pratar om är ju bara en vän inom AA och ändå har jag påverkats så pass mycket.

Jag förstår att Covid-19 ställer till det extra för dig. Gör det du måste och planera väl. Du och barnen förtjänar lugn & ro. ? ?

I flera år ville jag sluta dricka. Men fortsatte. Svepte vin. Försökte smutta fint. Gömde sprit. Fuldrack. Återställare. Ångest. Oro. Sömnproblem. Dimma. Jag mådde skit men dämpade med mer alkohol. Spiralen går alltid nedåt. Det går bara nedåt. Det finns bara ett sätt. Och det är att vara nykter.
Jag hade massa ursäkter. Stress och för mycket jobb. Trauman. Bla bla. En missbrukare har alltid ursäkter för att få fortsätta. Ibland insåg jag. Slutade. Började. Slutade. Började. Till slut orkade jag inte mer. Jag ringde runt till olika behandlingshem. De var dyra och jag skulle då behöva ta ledigt från jobbet. Till slut hittade jag kostnadsfri alkoholrådgivning via kommunen.
Min räddning. Efter flera års försök, massa självhjälpsböcker, yoga, meditation, träning... och nu till slut med rätt hjälp av terapeut på alkoholrådgivningen.. har jag varit nykter hela 2020. Det är en ren njutning. Jag känner en enorm glädje. Jag ser bakåt och vilken hemskt tuff resa det är. Hur svårt det var i början. Hur min hjärna försökte lura mig att dricka ”bara lite”. Men jag ställde in mig på att det dörren var stängd. Inte tillåta sig att tänka tanken i början. När tanken kommer, stäng den dörren på en gång. Med ett mantra rentav. ”Den dörren är stängd”.
I början är det bara att stå ut. Man fattar inte hur starkt suget är. Inte förrän man slutar inser man hur beroende man är. Hur beroende många är. Ens omgivning.
Det är sorgligt. Så sorgligt. Jag sjönk, när barnen var så små, minstingen knappt nåt år, jag drack sprit på golvet i minstingens rum. Jag somnade i soffan, mat brändes i ugnen, jag var en frånvarande psykiskt sjuk mamma. Så sorgligt. Jag önskar att jag aldrig utsatt mina barn för det. De är ännu barn. Jag har frågat dem. Hur de upplevt mig. De har nog inte sett hur borta jag varit. Hur dåligt jag mått. Jag har liksom ändå fungerat som arbetande mamma. Som ett skal, som gjort allt man ska. Innehållslös, tom och ledsen.

Idag är jag fylld, med kärlek för mina barn, djup ånger för missbruket jag höll på med. Djupt tacksam att jag slog i botten. Reste mig. Tacksam för att jag kunde se, genom halvslutna ögon. Jag kunde se att jag behövde hjälp.
Idag är jag klar. Min hjärna känns klarare än någonsin. Kanske har jag räddat mig själv, mina barns barndom. Innan jag föll igenom och allt skulle varit borta.
Jag höll fast, med vita knogar, höll fast i livet.
Snälla gud, låt mig vara kvar här i livet hos mina barn.
Idag är jag rädd. Rädd för alkohol. Tacksam över att få vara nykter! Jag vill vara nykter för evigt! Jag avskyr alkohol. Alkohol förstörde min barndom. Alkohol har förstört många relationer i min omgivning. Alkohol tog min mamma. Alkohol gjorde min pappa till en misshandlare. Gjorde vår familj sjuk. Mina syskon bär på mycket, sjuka på olika sätt. Jag sökte hjälp tidigt. Har alltid letat efter rätt väg.
Jag ska acceptera smärtan från barndomen. Omvandla den till kärlek för mina barn. De ska alltid kunna lita på mig. För mina barns skull ska jag vara mitt bästa jag. Så som min mammas riktiga personlighet är. Utan djävulens grepp.
Håll ut alla människor. Släpp aldrig in alkohol i livet. Vi som räddats ser klart!

påminna sig om att alkohol kommer alltid först, det är den stora "kärleken" för en alkoholist. Kände likadant "om han verkligen älskar mig så borde han kunna sluta dricka". Lätt att känna sig värdelös och oälskad, det gjorde jag. Men det är en sjukdom som typ kidnappar deras hjärna. Den enda personen som kan bota är dom själva, inte vi anhöriga. Vad hans tystnad beror på vet bara han men jag kan tänka mig att han håller ett stadigt tag om flaskan och "skyddar" sin drog och du utgör ett slags "hot". Du vill ju ta bort flaskan. Helt obegripligt för oss som inte är beroende.

Hur mår du idag? Vi kämpar på...vet ju att inget m alkoholen ger vad man tror/önskar likväl så trillar vi dit!

Allt gott t dig!

Kramar❣️❣️

Hur mår du? Hur går det? Saknar dig!

Stor bamsekram t dig❤️❤️

Det är synd att du har så svårt att komma till skott. Dina barn har det ju fruktansvärt, och måste fara
riktigt illa. Du har skrivit flera gånger att du bara dricker pga din fru, och att du lätt kan lägga av om du kommer i
från henne. Det hade ju varit perfekt om du kunde bo på ett hotell ett tag och passat på att sluta med drickandet där. Och så ber du "Scapegoat" att ringa dig direkt om din fru börjar slå dem. Om hon åker dit för barnmisshandel så hamnar hon i finkan och du har ju din ljudinspelning också. Bara den saken förresten, jag hade aldrig sovit en natt till i samma bostad som en som hade mordhotat mig!? Det hade varit skilsmässa direkt, utan tvekan. Men hon har väl inte mordhotat barnen hoppas jag, i så fall får du ta med dig bägge två till
hotellet.

Jag minns när du hade varit nykter en lite längre period sist, 3 månader eller vad det var. Vilken skillnad!
Man såg när du skrev då hur bra du mådde, och tänkte mycket klarare. Det var när du skadade foten och började dricka igen som det ballade ur. Du måste agera NU

Jag hoppas verkligen att du agerar, för dig själv och dina barns skull. /Torn